Skador vid kontakt med dörrar. Av Johanna Björnstig och Ulf Björnstig Institutionen för Rättsmedicin, Umeå universitet

Transkript

1 R A P P O R T 1999:11 Skador vid kontakt med dörrar Av Johanna Björnstig och Ulf Björnstig Institutionen för Rättsmedicin, Umeå universitet

2 Förord Konsumentverket har bekostat en analys av olycksfallsskador som inträffat i anslutning till dörrar. Det är Olycksanalysgruppen vid Norrlands universitetssjukhus som har analyserat rapporterade skador som kommit in till akutmottagningen vid sjukhuset. Norrlands universitetssjukhus är ett av tre sjukhus i Sverige som deltar i registreringen av olycksfallsskadorna inom det europeiska skaderegistreringssystemet EHLASS, European Home and Leisure Accident Surveillance System. Skador i samband med dörrar har under många år uppmärksammats av analysgruppen. Skadorna är många, i vissa fall allvarliga och förefaller ofta synnerligen onödiga och tämligen enkla att förebygga. Dessutom ger de upphov till omfattande kostnader. Bedömningar som EpC, Epidemiologiskt centrum, vid Socialstyrelsen gjort åt Konsumentverket på senast tillgängliga data för samtliga svenska EHLASS-sjukhus visar att antalet skadade vid dörrolycksfall i Sverige kan uppgå till ca /år. Motsvarande beräkningar för exempelvis Danmark och Storbritannien ger respektive /år och /år. I förhållande till respektive lands folkmängd förefaller de svenska skadetalen ligga något lägre än motsvarande för Danmark och Storbritannien men antalet olyckor/skador är ändå skrämmande höga. Rapporten visar på ett tydligt sätt hur olyckorna inträffar och hur skadorna uppstår, den visar hur många som skadats på olika delar av dörren, dörrkarmen eller tröskeln samt hur mycket kostnader som olika delar av dörren, dörrkarmen eller tröskeln orsakar. Rapporten ger också förslag på lösningar för att förebygga de vanligaste typerna av skador. Exempelvis föreslås i rapporten att: trösklar tas bort inne i bostäder - många fallolyckor bland äldre orsakas av trösklar kanter på dörrblad och dörrkarmar görs mjuka och runda dörrspringor tätas med mjuka lister som tillåter att ett finger kläms i springan utan att krossas handtag och låskolvar görs mjukt avrundade och dörrar med glas undviks helt eller åtminstone förses med okrossbart glas. Studier kring skador i samband med dörrar i andra länder se referenslistan sidan 17. Ett viktigt syfte med denna studie har varit att få fram ett underlag för framtida, konkreta skadeförebyggande åtgärder. Med denna studie som bakgrund har Konsumentverket för avsikt att uppmärksamma berörda parter på förekommande problem och tillsammans med Boverket planera för skadeförebyggande projekt. Stockholm i augusti Stig Håkansson Produktsäkerhetsdirektör

3 Sammanfattning I ett sjukhusbaserat skadematerial från norra Sverige registrerades under två år 252 skadefall i anslutning till dörrar i byggnad vilket motsvarade en skadeincidens om ett skadefall per invånare. Skadehändelserna var totalt sett jämt fördelade mellan män och kvinnor; män dominerade i åldersgruppen under 50 år (59%) och kvinnor (71%) i åldrarna 50 år och äldre. De flesta skadades i hemmiljö och av dessa var 46 procent barn under 15 år. Vanligast (106; 42%) var att man gick, sprang, slog i eller föll mot dörr eller dörrdetalj. I dörrspringa klämde sig 96 (38%) personer och 50 (20%) snubblade eller halkade på tröskel. Barn under 15 år klämde sig oftast. De flesta ådrog sig sår-, kläm- eller och kontusionsskador på en övre extremitet (90; 36%), medan 50 personer skadade huvud/ansikte (50 personer). Sextio personer (24%) hade en fraktur eller luxationsskada, oftast på en övre extremitet (34 personer). Kostnaden för enbart akutsjukvård av dessa skadefall kan beräknas till cirka 80 miljoner kronor för hela landet. Trösklar genererade den högsta skadekostnaden. Se för övrigt Bilaga 1. 5

4 Inledning Vissa normer och anvisningar angående dörrkonstruktioner och dörranvändning finns (Statens planverks författningssamling 1978), men skador i samband med dörrar synes ändå vara vanliga. Några enstaka aspekter av dörrolyckor finns beskrivna i litteraturen (Gustavsson 1975; Hugord & Mundorf 1975; Nordiska styrgruppen för produktsäkerhet 1978; Bohlin 1979; Betänkande av Barnolycksfallsutredningen 1979; Lindgren 1981; Clemens 1985; Harboe 1985; Sjöden 1986), men en totalbild av skademekanismer och konsekvenser vid denna olyckstyp förefaller att saknas. Föreliggande studie avser att fylla denna kunskapsbrist genom att analysera ett sjukvårdsbaserat skadematerial från norra Sverige. Avsikten var att finna de frekventa och kostsamma skadetyper som skulle kunna elimineras, eller minimeras, genom enkla konstruktionsförändringar i dörrar och dörrdetaljer, eller genom ytterligare produktutveckling av dörrsäkerhetstillbehör. 7

5 Material och metod Materialet till denna rapport baseras på EHLASS-data (European Home and Leisure Accident Surveillance System), dvs. data från den skaderegistrering som ingår i detta europeiska samarbetsprojekt. Under åren behandlades 252 skadefall som inträffat i samband med dörrar vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Personer som skadat sig och söker vård vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) får fylla i en skadejournal med frågor om när, var och hur skadan inträffade. Dessa uppgifter kompletteras sedan med journalanteckningar. Enkäter sändes ut till de skadefall där kompletterande uppgifter behövde inhämtas. Även distriktsläkarjouren är förlagd till sjukhuset vilket innebär att även de som behandlas av distriktsläkare på jourtid omfattas av skaderegistreringen. Genom kontroll mot sjukvårdens register över yttre orsak till sluten vård och genom intensiv bortfallskontroll även av öppenvårdsfall torde bortfallet ha minimerats till enstaka procent. Sjukhusets primära upptagningsområde hade invånare. Med dörrar avses här endast inner- och ytterdörrar i byggnader. Således diskuteras inte skador i samband med exempelvis skåp- eller fordonsdörrar. För den rörliga, tillslutande dörrdel, som i dagligt tal kallas dörr, används här den tekniska termen dörrblad. Begreppet barn avser individer yngre än 15 år om inte annat anges. Skadorna har klassificerats enligt Abbreviated Injury Scale (AIS) där maximum AIS (MAIS) anger den svåraste skadans AIS-värde (Committee of Injury Scaling, 1990). AIS=1 anger en lindrig skada exempelvis sår, stukning, fingerfraktur och AIS=2 anger en moderat skada exempelvis hjärnskakning eller armfraktur, AIS=6 är maximal skada dvs. nästan alltid dödlig. 8

6 Resultat Ålder och kön Av de 252 skadade var 130 (52%) män i åldrarna 0-96 år och 122 (48%) var kvinnor i åldrarna 0-91 år. Av 63 personer som var 50 år eller äldre var 45 (71%) kvinnor, medan förhållandet var omvänt under 50 år (77; 41% kvinnor). Nästan hälften 115 (46%) personer var under 15 år och av dessa var 50 (43%) flickor. Skadeincidensen blev 1 skadad per 1000 invånare och år. Tid, dörrtyp och plats Under fritid skadades 196 (78%), under arbetstid 19 (8%) och under skoltid 18 (8%) personer. I övriga fall var skadetidpunkten okänd (19; 8%). I innerdörrar skadades 158 (63 %) personer, i ytterdörrar 68 (27 %) och i andra dörrar 16 (6%). I 10 (4%) fall var dörrtypen ej känd. I hemmiljö skadades 70% (101 av 145) i innerdörr och lika stor andel skadades i innerdörr i daghems-/ skolmiljö. I hemmiljö skadades 145 personer varav 115 (46%) var barn under 15 år. Se vidare i Tabell 1. Tabell 1. Plats och åldersfördelning för de skadade i dörrar. Plats Barn <15 år Vuxen Totalt Hemmiljö Skola, fritidshem, daghem Offentliga lokaler, institutioner (ex. sjukhus) Badhus, idrottsanläggning Nöjesområde (ex. restaurang) Butik- och handelsområde Verkstads- och produktionsområde Okänd plats Totalt

7 Skademekanismer Vanligast (n = 106/ 42%) var att man gick, sprang eller föll mot dörrblad eller dörrdetalj. I dörrspringa klämde sig 96 (38%) personer och 50 (20%) snubblade eller halkade på tröskel. Se vidare Tabell 2. I de flesta skadehändelserna (162/ 64%) var endast den skadade själv inblandad. Bland barn under 15 år berodde dock drygt två tredjedelar 48 (68%) av skadorna på att ett annat barn eller en vuxen person stängde, eller slog igen, dörren utan vetskap om att den skadades fingrar eller hand befann sig i klämzonen. Endast 26 (19%) vuxna skadades på detta sätt. Islag mot dörr eller dörrdetalj Av de 106 personer som skadades på detta sätt, slog de flesta (79; 75%) i mot själva dörrbladet eller dörrkarmen. I tre fall blåste en dörr plötsligt igen och träffat den skadade. I två fall öppnade någon annan person en dörr med automatisk dörröppnare så att dörren oväntat slog till den skadade, det den ena fallet inträffade på sjukhus. En person hade fått en svängdörr som slog tillbaka i ansiktet. Skärskador av dörrglas uppkom i 14 (13%) fall. Ofta hade den skadade haft bråttom och slog igenom rutan i farten. Mot dörrhandtag eller låssektion skadades 9 (8%) personer. Sex barn stötte huvudet mot handtaget eller låssektionen vid lek, medan 3 vuxna föll så att huvudet träffade det utstickande dörrhandtaget. En person hoppade och slog huvudet i dörrstängare. Klämning i dörrspringa Man klämde sig oftare på dörrbladets låssida (48; 50 %) än på gångjärnssidan (36; 38%). Bland barn utgjorde klämning dubbelt så stor skaderisk (71 personer) som islag mot dörr eller dörrdetalj (36 personer). Anmärkningsvärt är att klämning var den vanligaste olycksorsaken i skola/förskola/ daghem. Av barnen klämde sig lika många på gångjärnssidan som på låssidan, oftast till följd av att en annan person drog igen dörren utan vetskap om att någon hade fingrar i farozonen. Av de vuxna klämde sig endast 5 på gångjärnssidan medan 19 personer klämde sig på låssidan. En person klämde sig i en svängdörr. Nio (9%) personer skadades då de klämde sin fot under ett dörrblad. Två personer skadades på simhall när annan person öppnade en dörr med stålkant varvid den skadade råkade få in foten under dörren. En person klämde foten under en automatisk dörr som plötsligt öppnades med en öppningsknapp på en affär av annan person. Snubbling/halkning på tröskel Bidragande orsaker till att man snubblade eller halkade på tröskel var ibland rörelsesvårigheter eller ouppmärksamhet som ledde till att den skadade inte lyfte fötterna tillräckligt högt vid passage av tröskeln. Av de 46 som var 60 år eller äldre skadades nästan 10

8 hälften (23; 50%) på dessa sätt. En 80-årig kvinna hade snubblat på en mattkant och slog huvudet i tröskeln och ådrog sig på det sättet en subduralblödning, dvs. en allvarlig blödning i skallen. Tabell 2. Skademekanismer för barn respektive vuxna. Mekanism Barn < 15 år Vuxna Totalt Islag mot: dörrblad dörrkarm dörrglas dörrhandtag/låssida övriga dörrdetaljer SUMMA 38 (36%) 68 (64%) 106 (42%) Klämning: på dörrblads låssida på dörrblads gångjärnssida under dörrblad 9-9 på okänd sida SUMMA 71 (74%) 25 (26%) 96 (38%) Snubbling/halkning på tröskel 6 (12%) 44 (66%) 50 (20%) TOTALT 115 (46%) 137 (54%) 252 (100%) Skadebild De flesta ådrog sig lindriga skador (MAIS=1). Se Tabell 3. Av de totalt 53 skadefallen med icke-lindriga skador (MAIS>2) orsakades 20 (38%) av kontakt med dörrblad, 18 (34%) av snubbling, halkning eller annan kontakt med tröskel och 5 (9%) av kontakt med dörrkarm. Hälften av skadorna hos äldre personer var av icke-lindrig karaktär Tabell 3. Skadegrad i olika åldersgrupper AIS Barn (<15 år) Vuxna Äldre (>60 år) Totalt Totalt Vanligaste skadetyp var sår-, kläm- och kontusionsskador (164; 65%), vilka främst drabbade övre extremiteterna (90; 55%) och huvud/ansikte (50; 31%). Drygt var femte ådrog sig en fraktur eller luxationsskada, oftast på en övre extremitet (34; 57%). Se Tabell 4. 11

9 Tabell 4. Dominerande skadans typ och lokalisation Skadetyp Huvud/ ansikte Hals/nacke Bål Övre extremitet Nedre extremitet Totalt Sår-, kläm- och kontusionsskador (65%) Fraktur/luxation (24%) Stukning ( 7%) Hjärnskakning ( 4%) Övriga 1* ( 0,3%) Totalt (100%) 12

10 Diskussion De indikationer man funnit i svenska och utländska rapporter avseende skaderisker i anslutning till dörrar (Hugord & Mondorf 1975; Gustavsson 1975; Nordiska styrgruppen för produktsäkerhet 1978; Betänkande av Barnolycksfallsutredningen 1979; Lindgren 1981; Clemens 1985; Harboe 1985; Sjöden 1986; The Consumer Safety Institute 1987; Danielsson 1987) har styrkts och ytterligare kartlagts i föreliggande studie. Man torde grovt kunna extrapolera resultaten till hela landet och kan då göra följande uppskattningar: omkring invånare skadas årligen i anslutning till dörrar varav skadas i hemmiljö. kostnaden för akut sjukvård ligger i storleksordningen 90 respektive 65 miljoner kronor. den beräknade kostnaden per bostadsdörr och år är tre kronor per dörr, eller 120 kronor under en uppskattad livslängd om 40 år för dörren (beräkning utgående från antalet bostadsdörrar i området enligt Folk- och bostadsräkningen 1990). i en fyra-personers familj kommer i genomsnitt en person att under sin livstid söka sjukvård efter att ha skadats i anslutning till en dörr, till en kostnad om kronor (i 1998 års kostnadsläge). Totalt sett skadades pojkar och män något oftare än flickor och kvinnor, men i åldrarna från 50 år och uppåt dominerade kvinnor (71%). Detta kan sammanhänga med en ökande skadebenägenhet hos kvinnor efter klimakteriet och att kvinnor på grund av sin längre medellivslängd är i majoritet vid höga åldrar. Hälften av de skadade var barn under 15 år, vilket torde sammanhänga med livliga lekar och aktiviteter i dessa åldrar. Mot bakgrund av att de flesta skadat sig i hemmet, att innerdörrar var inblandade i två tredjedelar av skadefallen och att många skadat sig mot någon dörrdetalj så måste intresset fokuseras mot dessa föremål. Det borde inte vara några större svårigheter att utforma åtminstone innerdörrar med: mjuka, rundade kanter dörrspringor med tätning av mjuka lister som tillåter att ett finger kläms i springan utan att krossas. mjuka, rundade handtag och en mjukt avrundad låskolv Att de mjukgörande åtgärderna skall utsträckas runt hela dörren har styrkts i denna studie liksom av Venema (1995). Uppfattningen att klämrisken är störst på gångjärnssidan (mot vilken sida de flesta klämskyddsprodukter utvecklats) stämmer inte med det som framkommit i denna studie, utan låssidan är den viktigaste ur skadesynpunkt. Notabelt är att inte obetydligt antal personer skadade sig när man fick foten under dörrbladet. Även i dessa fall skulle mjukt rundade dörrkanter kunnat reducera skadorna. Krossbart glas i dörrar måste anses som synnerligen olämpligt, vilket styrktes av att 14 personer skadades av dörrglas. I Svensk Byggnorm (1978) uttalas att endast slag- och 13

11 stöttåligt glas skall användas i dörrar. Där det fortfarande, och framförallt i offentliga miljöer, finns dörrglas som inte är armerat eller på annat sätt ordentligt förstärkt bör detta snarast bytas ut. Bäst är givetvis att vid nybyggnation undvika glasdörrar helt om det inte är absolut nödvändigt. Bakgrunden till skadefall i automatiska dörrar uppgavs i regel vara att dörrarna rörde sig för fort och/eller annan person öppnat dörren överraskande. Dessa dörrar är i regel ganska tunga att få på sig. Automatiskt drivna dörrar bör inte gå så snabbt att äldre och funktionshindrade personer inte hinner undan, utan slås omkull. Problemen med automatiska dörrar kan sannolikt komma att öka i takt med att dörrtypen blir allt vanligare. Därför bör det finnas en sensor som känner om det finns exempelvis en person i vägen, vilken då kan hindra dörren från att stängas. Många äldre personer skadade sig på trösklar. Bidragande orsak till att man snubblade eller halkade på tröskel var rörelsesvårigheter och/eller ouppmärksamhet som gjorde att den skadade inte lyfte fötterna tillräckligt högt. Trösklar genererade den högsta skadekostnaden. Den enklaste åtgärden för att förebygga dylika skadehändelser är att helt ta bort trösklar inomhus och modifiera kvarvarande trösklar till mindre snubblingsprovocerande form. Över hälften av barnen och en femtedel av de vuxna hade skadats pga. att en annan person hade öppnat eller stängt dörren utan att observera den skadade. I Venemas studie (1995) var inte mindre än tre fjärdedelar av skadehändelserna orsakade av att dörren stängdes av en annan person. Många av dessa skadehändelser skulle ha lindrats om dörren varit försedd med dörrstängare som gör att den går sakta sista biten. På marknaden finns olika tillbehörsprodukter avsedda att minska klämrisken i dörrar. Dessa utgörs av exempelvis täckande plaststycken, eller av lösa tillbehör som kan köpas extra för att minska klämrisken i dörrspringor. Olika typer av dörrspärrar som skall hindra ofrivillig igenslagning av dörren finns också. En fortsatt produktutveckling som beaktar säkerhet, enkelhet och design bör stimuleras. Drygt en fjärdedel av skadorna utgjordes av frakturskador eller hjärnskakning, vilket indikerar förhållandevis allvarliga konsekvenser av dessa skadehändelser. Även skador som i skadeklassifikationen betecknas som lindriga, exempelvis krosskador på fingrar, kan i många fall ge upphov till långvariga smärttillstånd och funktionsnedsättning. Sedan flera decennier har det varit naturligt att interiörer och tänkbara islagsytor i bilar gjorts mjuka, rundade och fria från vassa utstickande föremål. Det borde vara lika naturligt att tänkandet hos dörrfabrikanter, arkitekter och husbyggare karaktäriserades av dessa välkända skadereducerande strategier (Haddon 1974; Robertson 1983). Myndigheter, byggherrar och dörrtillverkare har en viktig uppgift att ta fram normer och konstruktioner som ger oss säkrare dörrar. 14

12 Referenser Betänkande av Barnolycksfallsutredningen. Barnolycksfall. Stockholm: Allmänna förlaget. SOU 1979: Bohlin I-M. Dörrar behöver inte vara farliga. Råd & Rön 1979;9: Clemens SE. Usikret ulykkesmekanisme ved automatiske elevatorskydedore. Ugeskr Laeger 1985;147:1436. Committee of Injury Scaling. The Abbreviated Injury Scale, 1990 Revision. Association for the Advancement of Automotive Medicine, Des Plaines, IL Danielsson K. Öka säkerheten. Kartläggning av olycksmönster i Sverige. Stockholm: Konsumentverket. Rapport 1986/87: Gustavsson L. Barnolycksfall i Uppsala I. Socialmedicinsk tidskrifts skriftserie nr 40. Uppsala: Fyris Tryck AB, Haddon W. Strategy in preventive medicine: passive vs active approaches to reducing human vastage. J Trauma 1974;14:353. Harboe H. Ulykkesmekanisme ved automatiske skydedore. Ugeskr Laeger 1985;147:2497. Hugord, Mondorf T. Strangulation i indgangsdor. Ugeskr Laeger 1975;137: Lindgren O. Barnolycksfall och teknisk miljö. Stockholm: Byggforskningsrådet. Rapport 30: : Nordiska styrgruppen för produktsäkerhet. Inrapportering av olycksfall i hemmen och deras grannskap. Oslo: Nordiska ministerrådets sekretariat. NU:B 1978: : Robertson LS. Injuries: Causes, Control Strategies and Public Policy. Lexington, Mass.: Lexington Books/D.C. Heath and Company Sjöden G, Törnkvist H. Rena snurren på Huddinge sjukhus: Många skadas av karuselldörr. Läkartidningen 1986;83:702. Statens planverks författningssamling. Svensk Byggnorm SBN, 1978, kap 41:1. 41:2, anvisningar rörande skyddsanordningar mot barnolycksfall, skyddsanordningar för maskinellt drivna portar och anvisningar för skydd mot skärsår från dörrglas. PFS 1978:1. Stockholm, The Consumer Safety Institute, Netherlands. Home and leisure accident surveillance system. Annual Review. Amsterdam: The Consumer Safety Institute. PORS

13 Venema A. Entrapment between doors in houses. International Journal for Counsumer Safety 1995;2:

14 Bilaga 1 Dörrkarm-dörrblad (klämning) 96 skadade, 5 vårddagar Kostnad ca kr Dörrglas 14 skadade, 4 vårddagar Kostnad kr Dörrhandtag/dörrlås 9 skadade, 3 vårddagar Kostnad ca kr Dörrkarm 31 skadade, 6 vårddagar Kostnad ca kr Dörrblad 48 skadade, 81 vårddagar Kostnad ca kr Tröskel 50 skadade, 120 vårddagar Kostnad ca kr Beräknat på 1,3 mottagningsbesök per person, kr per mottagningsbesök i genomsnitt och en genomsnittskostnad på kr per inlagd person. Fyra personer hade skadat sig på annan/okänd dörrdetalj, 25 vårddagar, kostnad ca kronor. I medeltal kostade varje person som skadade sig vid kontakt med dörr kr. Total kostnad kr 17