Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet

Transkript

1 ENKÄTUNDERSÖKNING INOMHUSKLIMAT MM 040 NA KONTOR SID 1 (12) Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Slöjdgatan 2, Umeå Vxl/Dir / E-post: frej.sjostrom@feelgood.se simon.wolming@pedag.umu.se Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet 1. Syfte Syftet har varit att kartlägga personalens upplevelser av inomhusklimatet, och om möjligt kunna ringa in trender i specifika besvärmönster kopplade till vissa delar av Beteendevetarhuset. 2. Genomförande Anställda vid Pedagogiska institutionen, Sociologiska institutionen, Psykologiska institutionen, Husservice och Lokalvården har erbjudits att besvara en standardiserad enkät utformad för att kartlägga upplevelser av inomhusklimatet. Enkäten har utvecklats vid Yrkes- och miljöicinska kliniken i Örebro. Enkäten har beteckningen MM 040 NA Kontor. Enkätundersökningen genomfördes ungefärligen mellan datumen 29 november och 5 december Givna svar jämförs sedan mot referensdata som Yrkes- och miljöicinska klinken i Örebro har samlat in. I detta fall handlar det om referensdata baserat på smiljöer (n=3097) utan kända klimatproblem spridda över hela landet och insamlade mellan åren 2003 och En grovanalys av alla enkäter har skett via Yrkes- och miljöicinska kliniken i Örebro. Genererad rådata inklusive kommentarer från överläkare Kjell Andersson kommer i sin helhet att överlämnas till de institutioner som varit föremålen för aktuell enkätundersökning. Denna rapport, som är sammanställd av Feelgood Företagshälsa, får betraktas som ett komplement till klinikens dokumentation. En kompletterande rapport syfte att ge materialet en ökad tydlighet. Utifrån detta syfte har avgränsningar skett, så att endast en del av analysens rådata presenteras de delar som bedöms vara särskilt viktiga för att göra en översiktlig bedömning av den fysiska arbetsmiljön i verksamhetslokalen. Verksamheten kan förstås på

2 SID 2 (12) egen hand utöka undersökningen av materialet, för att eventuellt dra ytterligare intressanta slutsatser av enkäten. 3. Grund för tolkning Denna undersökning ska ses som en grov bas utifrån vilken man kan värdera klagomåls- och symtommönster, där man förhoppningsvis kan skönja någon/några riktningar för kommande arbete. Noterad indikation kontrolleras/verifieras därefter genom besök på platsen eller via mätningar. Många gånger har man stor hjälp av de specifika kommentarer som lämnas i enkäterna, då resultaten ofta inte är så entydiga. Vid tolkningen är det viktigt att hänsyn tas till bortfallet. Ett bortfall på 25 % brukar inte äventyra tolkningsmöjligheterna, men vid högre bortfallsfrekvenser måste man vara veten om den ökade osäkerheten i tolkningen, speciellt vid små materialstorlekar. Vid små material blir tolkningen mer osäker då olika individfaktorer får relativt större inverkan. Vid riktigt små material får man vara extra försiktig och betrakta utfallet mest som signaler som bör kontrolleras närmare. Vid små material kan även ganska stora skillnader i frekvens mellan det aktuella studiematerialet och jämförelsematerialet betingas av slumpen. Rapporterade symtomfrekvenser skiljer sig vidare åt beroende på vissa individkarakteristika, främst kön och allergistatus. I studier har det generellt visat sig att allergiker tenderar att rapportera in mer slemhinne- och hudrelaterade besvär än övriga individer, samt att kvinnor ofta rapporterar in mer besvär än män, främst av köld- och dammrelaterad art. Det finns olika förklaringsmodeller angående det sistnämnda, men det kan t.ex. bero på arbetets karaktär och placering. Vid bedömningen kan man ha viss hjälp av den grova tabell som visas nedan. Detta är skillnader som minst krävs mellan referensfrekvens och observerad besvärsfrekvens för att kunna ge uttalande om en statistisk förhöjd frekvens. Tabell 1) Skillnader som krävs för statistisk förhöjd frekvens. Tabellen tolkas på följande sätt: om referensdatat anger en frekvens på 3, så behöver man ha en besvärsfrekvens på minst 31 vid en gruppstorlek om 8 personer för att kunna uttala sig om en statistisk överfrekvens. Värdena är grovt uppskattade och bygger på en analystabell som Arbets- och miljöicinska enheten har tagit fram i sin manual för analys av föreliggande senkät. frekvens Erforderliga skillnader vid gruppstorlekar

3 SID 3 (12) Resultat och analys Här nedan kommer respektive våningsplans svar att analyseras utifrån mönster av ofta besvärande miljöfaktorer och ofta förekommande symtom. datan som anges i tabellerna är direkt hämtad ur Arbets- och miljöicinsk kliniken i Örebros utformade manual för tolkning av MM-enkäten MM040 NA Kontor. Manualen går att hitta via denna länk: Våningsplan 0 (BV), Beteendevetarhuset JÄMFÖRELSE MOT REFERENSDATA, VÅNINGSPLAN 0 Besvärande miljöfaktorer, Ja-ofta svar, 8 st respondenter Miljöfaktor Besvärsfrekvens n=8, Drag Hög rumstemperatur Varierande rumstemperatur Låg rumstemperatur Instängd dålig luft Torr luft Obehaglig lukt Statisk elektricitet Andras tobaksrök Buller Belysning Damm och smuts frekvens 1 1 Absolutbeloppet av beräknad differens mellan besvärsfrekvens och referensfrekvens för respektive frågeställning. Erforderlig skillnad noteras i rapportens tabell 1. En grön siffra innebär att det inte föreligger någon statistisk fastställd överfrekvens gentemot aktuell referensdata. En röd siffra innebär att det föreligger en överfrekvens gentemot använd referens. En orange färg används för observationer som ligger nära det röda området.

4 SID 4 (12) På grund av att materialet är mycket litet för detta våningsplan, så blir det svårt att göra någon bra bedömning här. Indikationen är dock att det inte förekommer några påtagliga problem i den fysiska arbetsmiljön. Besvärande symtom, Ja-ofta svar, 8 st respondenter Symtom Symtomfrekvens n=8, frekvens Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Illamående/Yrsel Koncentrationssvårigheter Ögonbesvär Näsbesvär Halstorrhet Hosta Torr hud i ansiktet Fjällning/klåda i ansiktet Torra händer Inte heller här indikeras några tydliga problem. En ej statistiskt fastställd förhöjning i koncentrationssvårigheter gentemot den använda referensen kan eventuellt indikera mindre lokala problem exempelvis buller. Sådana problem behandlas lämpligast när de uppstår inom ramen av verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete och via effektiv inrapportering och hantering av avvikelser.

5 SID 5 (12) 4.2 Våningsplan 1, Beteendevetarhuset JÄMFÖRELSE MOT REFERENSDATA, VÅNINGSPLAN 1 Besvärande miljöfaktorer, Ja-ofta svar, 39 st respondenter Miljöfaktor Besvärsfrekvens n=39, Drag Hög rumstemperatur Varierande rumstemperatur Låg rumstemperatur Instängd dålig luft Torr luft Obehaglig lukt Statisk elektricitet Andras tobaksrök Buller Belysning Damm och smuts frekvens Här är indikationen att det inte förekommer några påtagliga problem i den fysiska arbetsmiljön. En ej statistiskt fastställd förhöjning gällande besvär av låg rumstemperatur gentemot den använda referensen kan eventuellt indikera mindre lokala problem luft- och väristributionen i verksamhetslokalen. Sådana problem behandlas lämpligast när de uppstår inom ramen av verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete och via effektiv inrapportering och hantering av avvikelser. Besvärande symtom, Ja-ofta svar, 39 respondenter Symtom Symtomfrekvens n=39, Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Illamående/Yrsel Koncentrationssvårigheter frekvens

6 SID 6 (12) Ögonbesvär Näsbesvär Halstorrhet Hosta Torr hud i ansiktet Fjällning/klåda i ansiktet Torra händer Här indikeras inga tydliga problem. 4.3 Våningsplan 2, Beteendevetarhuset JÄMFÖRELSE MOT REFERENSDATA, VÅNINGSPLAN 2 Besvärande miljöfaktorer, Ja-ofta svar, 49 respondenter Miljöfaktor Besvärsfrekvens n=49, Drag Hög rumstemperatur Varierande rumstemperatur Låg rumstemperatur Instängd dålig luft Torr luft frekvens Obehaglig lukt Statisk elektricitet Andras tobaksrök Buller Belysning Damm och smuts Här är indikationen att det inte förekommer några påtagliga problem i den fysiska arbetsmiljön. Ej statistiskt fastställda förhöjningar gällande besvär av låg rumstemperatur och buller gentemot den använda referensen kan eventuellt indikera mindre lokala problem dels luft- och väristributionen i verksamhetslokalen, dels bullerproblem såsom exempelvis dålig rumsakustik, mekaniskt buller från ventilationen etc.. Sådana problem behandlas lämpligast när de uppstår inom ramen av verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete och via effektiv inrapportering och hantering av avvikelser.

7 SID 7 (12) Besvärande symtom, Ja-ofta svar, 49 respondenter Symtom Symtomfrekvens frekvens n=49, Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Illamående/Yrsel Koncentrationssvårigheter Ögonbesvär Näsbesvär Halstorrhet Hosta Torr hud i ansiktet Fjällning/klåda i ansiktet Torra händer Här indikeras inte några tydliga problem. Ej statistiskt fastställd förhöjning i trötthet gentemot den använda referensen kan eventuellt indikera mindre lokala problem exempelvis buller eller ventilation. Sådana problem behandlas lämpligast när de uppstår inom ramen av verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete och via effektiv inrapportering och hantering av avvikelser. 4.4 Våningsplan 3, Beteendevetarhuset JÄMFÖRELSE MOT REFERENSDATA, VÅNINGSPLAN 3 Besvärande miljöfaktorer, Ja-ofta svar, 81 respondenter Miljöfaktor Besvärsfrekvens n=81, Drag Hög rumstemperatur Varierande rumstemperatur Låg rumstemperatur Instängd dålig luft Torr luft frekvens

8 SID 8 (12) Obehaglig lukt Statisk elektricitet Andras tobaksrök Buller Belysning Damm och smuts Här noteras en statistisk överfrekvens gällande besvär av låg temperatur. Driften av luft- och väristributionen bör systematiskt ses över på våningsplan 3. En ej statistik fastställd förhöjning gällande besvärande belysning indikeras även. Det kan finnas skäl att undersöka detta vidare. Besvärande symtom, Ja-ofta svar, 81 respondenter Symtom Symtomfrekvens frekvens n=81, Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Illamående/Yrsel Koncentrationssvårigheter Ögonbesvär Näsbesvär Halstorrhet Hosta Torr hud i ansiktet Fjällning/klåda i ansiktet Torra händer Här noteras två ej statistiskt fastställda förhöjningar i klagomål på ögon- och näsbesvär. Symtom som skulle kunna förknippas lokala problem som exempelvis kan handla om en bristfällig ventilation (och/eller emissionsproblematik), dålig städning, varma temperaturförhållanden, undermålig synergonomi etc..

9 SID 9 (12) 4.5 Övrigt, Beteendevetarhuset JÄMFÖRELSE MOT REFERENSDATA, HUSSERVICE & LOKALVÅRDEN Besvärande miljöfaktorer, Ja-ofta svar, 6 respondenter Miljöfaktor Besvärsfrekvens n=6, frekvens Drag Hög rumstemperatur Varierande rumstemperatur Låg rumstemperatur Instängd dålig luft Torr luft Obehaglig lukt Statisk elektricitet Andras tobaksrök Buller Belysning Damm och smuts Här noteras statistiska överfrekvenser på ett antal områden instängd dålig luft, torr luft, belysning samt damm och smuts. Urvalet får betecknas som mycket litet, men indikationen är stark. Arbetsmiljön och arbetsförhållandena för denna personalgrupp bedöms behöva en systematisk genomgång: t.ex. arbetsmetoder, påverkansmöjligheter, använda produkter hjälpel och skyddsutrustning m.m.. Besvärande symtom, Ja-ofta svar, 6 respondenter Symtom Symtomfrekvens frekvens n=6, Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Illamående/Yrsel Koncentrationssvårigheter Ögonbesvär

10 SID 10 (12) Näsbesvär Halstorrhet Hosta Torr hud i ansiktet Fjällning/klåda i ansiktet Torra händer Här noteras statistiska överfrekvenser på ett antal områden. De tydligaste avvikelserna gäller symtom som berör näsbesvär, ögonbesvär och halstorrhet. Urvalet får betecknas som mycket litet, men indikationen är stark. Arbetsmiljön och arbetsförhållandena för denna personalgrupp bedöms behöva en systematisk genomgång: t.ex. arbetsmetoder, påverkansmöjligheter, använda produkter hjälpel och skyddsutrustning m.m.. 5. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER Överlag framträder klagomål på låg rumstemperatur. Detta problem noteras tydligast på våning 3. Viss indikation på lokala problem buller, dålig belysning och varierande temperaturförhållanden noteras också. På våning 3 förekommer också vissa indikationer på en förhöjd frekvens av personal ögon- och/eller näsbesvär. Trots litet underlag framstår arbetsmiljön och arbetsförhållandena för personalgruppen Husservice och Lokalvården vara bristfällig. Ett flertal problem lyfts fram statistiskt överfrekvens gentemot använd referensdata. Främst gäller det angivna besvär av damm och smuts och instängd dålig luft. 6. REKOMMENDERADE FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDSFÖRSLAG Systematisk genomgång av värme- och luftdistributionssystem - Säkerställa goda driftsrutiner kontroll och underhåll. - Säkerställa goda avvikelserapporterings- och hanteringsrutiner. - Säkerställa att systemen har ändamålsenlig funktion (för ventilationsgenomgången kan strategier hittas i min tidigare rapport angående kontrollrekommendationer avseende detta område) - Säkerställa att systemen har dimensionerats rätt tillräcklig kraft för att kunna skapa ett balanserat klimat alla årstider. - Säkerställa att systemen har planerats rätt gällande exempelvis antal, positioner, flöden, körschema, m.m..

11 SID 11 (12) Denna genomgång tycks vara särskilt viktig på våningsplan 3. Lösa problem buller och belysning inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet Påbörja ett arbete att kartlägga ljus- och ljudförhållandena i verksamheten målsättningen att lyckas ringa in riskområden. För vissa risker, som kan hänföras till fastigheten och dess installationer, bör en dialog fastighetsägaren initieras. Andra risker bör tas om hand av verksamheten själva. Med relativt enkla el går det att få till en bra sbelysning eller allmänt god synergonomi. Strategierna går enkelt att läsa sig till i exempelvis boken Ljus och rum utgiven av bl.a. Ljuskultur, eller genom att ta hjälp av företagshälsovården. Det handlar inte bara om att placera lampor på rätt ställen, en ändamålsenlig färgtemperatur och styrka, utan också om vilken typ av bildskärmar som används, vilket avstånd i höjd- och djupled dessa befinner sig på, hur de är placerade i förhållande till fönster, om terminalglasögon behövs, vilket arbete som ska utföras m.m.. I boken Ljus och rum återfinns ljusstyrkerekommendationer för olika delar baserat på rumsanvändning och vistelsezon. Vad gäller bullerförhållandena, så kan det handla om att vidta åtgärder på ljudkällan (det bästa om det går), eller ett genomförande av dämpande åtgärder i lokalen, såsom att exempelvis köpa in en skärmvägg, införa mer absorbenter i tak och på väggar, eller att planera om verksamheten i lokalerna genom att till exempel få en tydligare separation mellan mer ljudalstrande och mindre ljudalstrande sysselsättningar etc.. Systematisk genomgång av arbetsmiljön och arbetsförhållandena för personalgruppen som tillhör husservice och lokalvården. Se över arbetsmetoder och använda maskiner/produkter, arbetsplatsförhållanden, forum för delaktighet, hjälpel och personlig skyddsutrustning.

12 SID 12 (12) 7. SLUTLIGEN Vi verkar gärna i fortsatt dialog i utredningen och kring åtgärdsförslagen tillsammans chef, driftspersonal och berörd personal om så önskas. Med vänlig hälsning, Frej Sjöström, Arbetsmiljöingenjör på Feelgood i Umeå Tfn: E-post: frej.sjostrom@feelgood.se