Injury Database. Personskador som uppkommit i samband med skadehändelser och som föranlett läkarbesök på akutmottagning i.

Transkript

1 Injury Database Personskador som uppkommit i samband med skadehändelser och som föranlett läkarbesök på akutmottagning i Värmland 2015 I rapporten presenteras data om personskador som uppkommit i samband med olyckshändelser där personerna som skadats sökt vård på någon av akutmottagningarna i Arvika, Karlstad eller Torsby. Skadorna har registrerats i Injury Database (IDB) Sverige. Skaderegistreringen i Injury Database är ett samarbete mellan Landstinget i Värmland och Socialstyrelsen. Injury Database ingår i Europeiska Unionens skadepreventiva program EURO-IDB. IDB- registreringen kan i första hand användas i det lokala och regionala skadeförebyggande arbetet i Värmland. Genom skaderegistrering i IDB möjliggörs lokal-, regional och nationell planering och uppföljning av skadeförebyggande arbete. The European Injury Database (EURO-IDB) is based on a systematic injury surveillance system that collects accident and injury data from selected emergency departments of EU Member State hospitals. The data contains unique details on accident mechanisms, accident and injury-related activities, occurrence and related products, details which can be analysed in relation to type and severity of the actual injury for each record. Injury data is essential for effective injury prevention and safety promotion, providing a basis of evidence-based injury prevention strategies.

2 Innehållsförteckning Sidan 1 Injury Data Base (IDB) Värmland 2 2 Personskador registrerade i Värmland Sammanfattning Ålder- och könsfördelning Antal inlagda, antal vårddygn Registrerande akutmottagning Kontaktorsak Skadetyp Skadad kroppsdel Skademekanism Skador inom idrott och motion 7 3 Kortfattad beskrivning av olika åldersgruppers skador Förskolebarn 0-5 år Barn och ungdomar 6-15 år Ungdomar och unga vuxna år Vuxna år Äldre Äldre +80 år 14 Bilagor 1. Ordförklaringar, IDB-variabler Skadeblankett 16 Ett stort tack riktas till registrerare och all personal på länets tre akutmottagningar i Arvika, Karlstad och Torsby samt till barn-, gyn-, ögon- och ÖNH-mottagningarna på Centralsjukhuset i Karlstad som alla är en oumbärlig del i skaderegistreringen

3 1 Injury Database (IDB) Värmland Skaderegistrering i IDB* sker på länets tre akutmottagningar i Arvika, Karlstad och Torsby. Landstinget i Värmland rapporterar data till Socialstyrelsen, uppgifter som rapporteras vidare till det sameuropeiska EURO-IDB. Rapportens avsikt är att ge en kortfattad sammanställning av de personskador som uppkommit i samband med skadehändelser i Värmland och som registrerats i databasen år Sammanställning över åren 2007 till och med 2012 finns på År 2013 och 2014 gjordes uppehåll i registreringen. Analys av IDB-data i kombination med kunskap om lokala förhållanden utgör tillsammans underlag till det skadeförebyggande arbetet i länets kommuner och för andra ansvariga aktörer. De individer som registrerats för en personskada i IDB utgör 6,5 procent av Värmlands befolkning, observera att personskadorna i trafiken då inte är medräknade. (Personskador som uppkommit i trafikmiljön registreras i Transportstyrelsens program STRADA). På förfrågan har avidentifierade uppgifter lämnats till olika verksamheter inom vårt eget landsting, till de värmländska kommunerna och Länsstyrelsen i Värmland. Förfrågningar om skadedata för olika grupper, aktiviteter, kommuner, specifika platser med mera kan göras till: Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten Folkhälsostrateg Kaj Sundström Landstinget i Värmland kaj.sundstrom@liv.se * Injury Database För att få detaljerade skadedata driver avdelningen för statistik och utvärdering vid Socialstyrelsen en skaderegistrering kallad Injury Database (IDB) Sverige. Syftet med IDB är att tillhandahålla detaljerad skadestatistik med uppgifter från såväl öppen som sluten vård för skadepreventiva ändamål på nationell och europeisk nivå. IDB är i Sverige en detaljerad del av patientregistret (PAR). 2

4 2 Personskador registrerade i IDB Värmland Sammanfattning Totalt registrerades personskador under året. De som registrerats utgör 6,5 procent av Värmlands befolkning. Männens andel utgör 54,5 procent. Av de som drabbades av en olycksfallsskada blev 15,4 procent inlagda för vård. Totalt har personer blivit inlagda för vård i sammanlagt vårddygn. Andelen oavsiktliga skador är drygt 90 procent. Självtillfogade skador, suicidförsök utgör 2,9 procent. Skador på grund av våld uppgår till drygt 2,6 procent. En fjärdedel av skadorna är frakturer. Hälften av skadorna uppkommer i samband med någon typ av fall. Skador som uppkommit i samband med idrott och motion utgör 17 procent. Tre av fyra idrottsskador återfinns i åldrarna 5 till 24 år. En fjärdedel av idrottsskadorna kan kopplas till fotboll. Skador i olika åldersgrupper o Barn i förskoleåldern skadas i första hand under lek i hemmiljön. Skadorna är förhållandevis lindriga med olika typer av sårskador och blåmärken. o Tre av fyra barn i grundskoleåldern skadas på fritiden, övriga skador har uppkommit under skoltid. 42 procent av skadorna har uppkommit i samband med idrotts- och motionsutövning. Blåmärken, kontusioner (28 %) och frakturer (27 %) är vanliga skador. o För ungdomar i åldern år har 6 procent av skadorna uppkommit vid någon typ av våld och 8 procent vid olika typer av självtillfogade skador inklusive suicidförsök. o Fyra av fem i åldersgruppen år skadas på fritiden och 15 procent under arbetstid. De vanligaste skadetyperna är sårskador och frakturer cirka 20 procent vardera. o För åldersgruppen år har majoriteten av skadorna har uppkommit vid en oavsiktlig skadehändelse. Den vanligaste skadetypen är fraktur (38 %). o I åldersgruppen 80 år och äldre blir hälften av de skadade inlagda för vård. Den vanligaste skadetypen är fraktur (44 %). Vanligast skadad kroppsdel är höft (29 %). 3

5 2.2 Ålders- och könsfördelning Figur 1 Ålders- och könsfördelning av registrerade skador 2015 Totalt har personskador registrerats i IDB Värmland under året, vilket utgör 6,5 procent av Värmlands befolkning ( invånare 2015, Männens andel av skadorna utgör 54,5 procent. Patienter som sökt vård på någon av länets tre akutmottagningar har skadat sig i 101 olika svenska kommuner, 85 procent ( skador) har skadats i en värmländsk kommun och en procent har skadats utomlands, fem procent har okänd skadekommun. Andelen patientbesök på grund av en olyckshändelse utgör 20 procent av det totala antalet patientbesök på länets akutmottagningar ( patienter år 2015). Figuren ovan beskriver ålders- och könsfördelningen är en typisk normalkurva för denna typ av skaderegistrering. Barn och unga står för det största antalet skador. Det beror på att många i de åldrarna är aktiva både i skolan och på sin fritid inom idrott och andra aktiviteter vilket innebär att de exponeras för fler risker än andra åldersgrupper. Möjligen tar barn och unga också större risker än äldre personer som genom sin erfarenhet kan reducera risken att skadas. Att äldre personer skadas beror till stor del på att människokroppen rent allmänt blir skörare och att äldre i högre utsträckning drabbas av sjukdomar som kan leda till olyckshändelser (osteoporos, yrsel, demenssjukdomar etc.). 2.3 Antal inlagda, antal vårddygn Under år 2015 har personer (15 %) blivit inlagda för vård, varav 54 procent är kvinnor. Dessa personer har varit inlagda i sammanlagt vårddygn. Medelvårdtiden är sex dygn, 27 procent var inlagda för vård i två dygn, medianvårdtid 24 dygn. Flest registrerade vårddygn för en person är 337 dygn. 4

6 2.4 Registrerande akutmottagning Flest skador har registrerats på akutmottagningen vid Centralsjukhuset i Karlstad (CSK), 62 procent. Akutmottagningarna i Arvika och Torsby har registrerat 19 procent vardera. Observera att de skador som remitterats vidare från Arvika och Torsby till Centralsjukhuset i Karlstad får sin slutliga registrering på akutmottagningen i Karlstad. Tabell 1 Antal skador fördelat på registrerande akutmottagning och skademånad Arvika CSK Torsby Summa Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Totalt Kontaktorsak Kontaktorsak sorterar skadehändelsen beroende på avsikt, här skiljs på oavsiktliga skadehändelser, s.k. olycksfallsskador och på avsiktliga skadehändelser som våld, suicidförsök och självtillfogade skador. Den vanligaste kontaktorsaken är en oavsiktlig skadehändelse, drygt 90 procent. Skador i samband med suicidförsök utgör 2,9 procent, varav 55 procent är kvinnor. Dessa skador kodas på två olika sätt dels som självmordsförsök, inklusive parasuicid, exkl. förgiftning (1,7 %) och dels som avsiktlig självtillfogad förgiftning med droger, alkohol, narkotika (1,2 %). Skador på grund av våld är tredje kontaktorsak 2,6 procent. Männen står för 71 procent av skadorna i samband med våld. Sexuella övergrepp och våldtäkt utgör 0,2 procent, vilket motsvarar 28 personer varav 26 är kvinnor. Skador i kombination med ett fordon som inte befunnit sig i trafikmiljön utgör 1,9 procent (exempelvis snöskoter, fyrhjuling, motocrosscykel, cykel). Tre av fyra skadade i denna kategori är män. Skador registrerade i kategorin djur, här företrädelsevis ridning, utgör 1,1 procent varav drygt 97 procent är kvinnor. 5

7 2.6 Skadetyp De tio vanligaste skadetyperna står tillsammans för 97 procent av alla registrerade skador. Tabell 2 Antal skador fördelat på skadetyp och kön. De 10 vanligaste skadetyperna Kvinna Man Totalt % Fraktur ,8 Kontusion, blåmärke ,5 Öppet sår (Sårskada) ,3 Distorsion (Stukning, vrickning) ,0 Förgiftning ,7 Ingen skada diagnosticerad ,7 Hjärnskakning ,3 Annan specificerad skadetyp ,8 Luxation (Urledvridning) ,4 Sen- och/eller muskelskada ,7 2.7 Skadad kroppsdel De tio vanligaste skadade kroppsdelarna där skadan är lokaliserad utgör tillsammans 60 procent. Tabell 3 Antal skador fördelat på kroppsdel och kön. Skadad kroppsdel Kvinna Man Totalt % Finger ,8 Fotled ,4 Handleden ,2 Knä ,6 Hand, exkl. fingrar ,4 Hela kroppen drabbad ,3 Höft ,0 Skalle ,7 Skuldra, axel ,6 2.8 Skademekanism Skademekanism avser det händelseförlopp och den skadande kraft som lett till att en person fått en skada. Fall är den vanligaste orsaken till att en personskada uppkommer, fall utgör drygt hälften av de skademekanismer som registrerats, 52 procent. Som andra orsak anges kontakt med person t ex spark, drag (slitvåld), knuff, avsiktligt/oavsiktligt, 6,7 procent. På tredje plats återfinns hugg/skärning/sågning mot skarp yta/kant 5,2 procent. 6

8 2.9 Skador inom idrott och motion Av samtliga registrerade personskador under år 2015 har skador uppkommit i samband med olika idrotts- och motionsaktiviteter. Detta utgör 17 procent av alla registrerade skador, männens andel är 63 procent. Figur 2 Idrotts- och motionsskadornas fördelning ålder och kön, Tre av fyra idrottsskador sker i åldrarna 5 till 24 år. De mest skadedrabbade åldrarna är år, dessa åldersgrupper står för hälften av dem som skadats inom idrott och motion. Observera att det inte har funnits någon möjlighet att relatera antalet skador till antal personer som utövar respektive idrotts- eller motionsaktivitet, detta gäller också till vilken grad män respektive kvinnor utövar olika aktiviteter. Hur många av skadorna som har sitt ursprung i organiserad idrott respektive under egen fritid eller i kommersiell eller offentlig miljö finns heller inte noterat i registreringen. Uppgifterna bör därför tolkas med viss försiktighet när det gäller i vilket sammanhang skadorna uppkommit. Tilläggas bör att den fysiska aktivitet som utövas vid idrott och motion troligen ger ett högre bidrag till att öka folkhälsan än det negativa tillskott som idrottsskadorna förorsakar. Detta stärker argumenten för att arbeta förebyggande med fysisk aktivitet. Tabell 4 Idrotts- och motionsskadorna fördelat på aktivitet och kön. Idrott/Sport Kvinna Man Totalt % Fotboll ,6 Slalom ,6 Ishockey ,9 Innebandy ,8 Ridning ,2 Motocross ,0 Handboll ,8 Idrott, annan spec ,8 Längdskidåkning ,5 Snowboard ,4 7

9 Tio idrotter/aktiviteter står tillsammans för 75 procent av alla idrotts- och motionsskador. Att vissa idrotter ligger högt på listan över antal skador beror antagligen på antalet utövare. Fotbollen är den idrott som genererade flest skador men fotboll är också en idrott som har många licensierade utövare, dessutom spelas fotboll utanför den organiserade idrotten på fritiden, i skolan etcetera. På andra plats återfinns slalom och snowboard, tillsammans 13 procent, som tillsammans genererar många skador trots en relativt begränsad vintersäsong. I norra Värmland finns fyra stora alpina skidanläggningar. Observera de stora könsskillnaderna i skadefördelningen inom vissa idrotter/aktiviteter, skillnader som oftast belyser antalet utövande män respektive kvinnor inom respektive idrott. 8

10 3 Kortfattad beskrivning av olika åldersgruppers skador 3.1 Förskolebarn 0 5 år Figur 3 Ålders- och könsfördelning för gruppen 0-5 år, Barn 0-5 år utgör 9 procent av de skadade, totalt barn år Pojkarnas andel är 55 procent. Barn i förskoleåldern skadas i första hand under lek i hemmiljön. Mer än hälften av skadeplatserna kan direkt knytas till hemmet, (vardags-, sovrum, kök och trädgård). Två tredje delar av skadorna inträffar inomhus. Knappt 9 procent av skadorna har uppkommit under barnomsorgstid på daghem eller lekplats på institution. Fallolyckor står för drygt 60 procent av skadorna. Skadorna i denna åldersgrupp är till stor del förhållandevis lindriga, i första hand olika typer av sårskador och blåmärken. De tre vanligaste skadetyperna utgör tillsammans drygt 65 procent av skadorna, kontusion/blåmärke 27 %, sårskador 25 % och frakturer 15 %. Vanligaste enskilda diagnoser är sårskador av olika slag samt hjärnskakning. Cirka 30 procent av skadorna lokaliseras till huvud/ansikte. Den produkt som utlöst skadehändelsen är ofta okänd. Några av de vanligaste utlösande produkterna är människa, säng, studsmatta, soffa, trappa, klätterställning, rutschbana och skötbord. De vanligaste produkterna som orsakat själva skadan är golv, människa, underlag ute, gräsmatta, studsmatta, dörrkarm. Inlagda för vård Sju procent blev inlagda för vård i sammanlagt 216 vårddygn, medelvårdtid drygt 2 dygn. 9

11 3.2 Barn och ungdomar 6 15 år Figur 4 Ålders- och könsfördelning för gruppen 6-15 år, Barn och ungdomar i skolåldern utgör 16 procent av de registrerade, totalt barn och ungdomar. Pojkarnas andel är 58 procent. Tre av fyra barn i grundskoleåldern skadas på fritiden, resterande andel av skadorna har uppkommit under skoltid eller under färd till eller från skolan, 63 procent av dessa skador sker utomhus. Drygt 42 procent av skadorna har uppkommit i samband med idrotts- och motionsutövning, varav en femtedel under idrottsaktiviteter på skoltid. Skadeplatserna är kopplade till ställen där olika idrotts- och fritidsaktiviteter utövas, skolan eller hemmet. Vanligast skadeplats är sporthall/gymnastiksal, skidanläggning inkl. skidlift, idrottsanläggning utomhus, ishall och ridhus cirka 38 procent, samt skola och skolgård 14 procent. De fem vanligaste skadetyperna står för 90 procent av alla skador. Kontusion/blåmärke (28 %), fraktur 27 %, stukning/vrickning 17 %, öppet sår 13 % och hjärnskakning 5 %. Handled, finger, fotled, knä är de vanligast skadade kroppsdelarna, tillsammans 42 procent. De tre vanligaste diagnoserna enligt ICD10 är sluten fraktur på nedre delen av radius 7 %, distorsion av fotled 7 % samt hjärnskakning 4 %. Hälften av skadorna har uppstått i samband med någon typ av fall. Som andra skademekanism anges kontakt med person t.ex. spark, drag (slitvåld), knuff, avsiktligt/oavsiktligt (exkl. hugg, stick, bett) 12 procent. De så kallade avsiktliga skadorna som uppstått i samband med misshandel/våld samt olika typer av självtillfogade skador inklusive suicidförsök uppgår till 0,8 respektive 0,5 procent. Människa är den vanligaste utlösande produkten till en skadehändelse 16 %, på andra plats fotboll 7 %, på tredje plats finns slalomskida, studsmatta båda 4 % samt häst 2 %. De vanligaste produkterna som orsakat själva skadan är människa och snö 10 % och golv inomhus och bearbetat underlag täckt av snö/is båda 7 %. Inlagda för vård Fem procent blev inlagda för vård i sammanlagt 389 vårddygn, medelvårdtid drygt 2,6 dygn. 10

12 3.3 Ungdomar och unga vuxna år Figur 5 Ålders- och könsfördelning för gruppen år, Ungdomar/unga vuxna i åldern år utgör 16 procent av de skadade, totalt registrerades personer i denna åldersgrupp. Männens andel är 60 procent. I åldersgruppen har majoriteten av skadorna uppkommit vid oavsiktliga skadehändelser. drygt 6 procent av skadorna har uppkommit vid någon typ av våld (män 75 %) och 7,5 procent av självtillfogade skador inklusive suicidförsök (kvinnor 60 %). En fjärdedel av våldshändelserna är kopplade till allmänna platser som trottoar/gågata, restaurang/pub/bar, diskotek/dansställe, festplats. Knappt 86 procent skadas på fritiden, 9 procent av skadorna har uppstått under arbetstid och 4 procent under skoltid. De vanligaste skademekanismerna är någon typ av fall 28 %, kontakt med person: spark, drag (slitvåld), knuff (avsiktligt/oavsiktligt), stick, bett 14 % samt hugg/skärning/sågning mot skarp yta/kant 7 %. En tredjedel av skadorna har uppkommit i samband med idrott eller motion, 68 procent av de skadade är män. Fem procent av idrotts- eller motionsskadorna har uppkommit inom skol-idrotten, övriga skador sker på fritiden. De fem vanligaste skadorna utgör tillsammans drygt 81 procent, kontusion/blåmärke 23 %, sårskador 19 %, stukning/vrickning 16 %, frakturer 13 % och förgiftning 10 %. Vanligast skadad kroppsdel är fingrar/hand 21 %, hela kroppen d.v.s. förgiftning 10 %, fotled 9 % och knä 7 %. De tre vanligaste diagnoserna enligt ICD10 är distorsion (stukad) av fotled 7 %, andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser 6 %, sårskada på finger 5 % och hjärnskakning 4 %. Den vanligaste produkt som både utlöst och orsakat skadan är (i 16 respektive 13 procent av fallen) en människa. Fotboll, häst och alkohol är vanliga utlösande produkter, tillsammans 15 procent. Inlagda för vård Åtta procent blev inlagda för vård i sammanlagt 523 vårddygn, medelvårdtid drygt 11 dygn. 11

13 3.4 Vuxna år Figur 6 Ålders- och könsfördelning för gruppen år, Vuxna i åldern år utgör 37 procent av de skadade, totalt registrerades personer i denna åldersgrupp. Männens andel är 58 procent. I denna åldersgrupp har 84 procent av skadorna uppstått vid oavsiktliga skadehändelser. Knappt fyra procent av skadorna har uppkommit vid någon typ av våld, 70 procent av de skadade är män. Fem procent i olika typer av självtillfogade skador inklusive suicidförsök, kvinnor och män 50 procent vardera. Drygt 82 procent skadas på fritiden och för 15 procent har skadan uppstått under arbetstid eller under färd till/från arbetet. Tretton procent av skadorna har uppkommit i samband med idrott eller motion, männens andel är 63 procent. De vanligaste skadetyperna är sårskador, frakturer och kontusion/blåmärke med cirka 20 procent vardera samt stukning/vrickning 12 procent. Vanligast skadad kroppsdel är finger 14 %, fotled 9 %, hela kroppen /förgiftning 8 % samt handled 7 %. De fyra vanligaste diagnoserna enligt ICD10 är sårskada på finger 7 %, distorsion av fotled och andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser båda 5 procent. De vanligaste skademekanismerna är fall 42 %, hugg/skärning/sågning mot skarp yta/kant 8 % och kontakt med person som spark, drag (slitvåld), knuff, avsiktligt/oavsiktligt, exklusive hugg, stick, bett 6 %. De vanligaste utlösande produkterna har bedömts vara sjukdom 7 %, människa 6 %, drygt 3 procent av skadorna har is/istäcke och alkohol 2 %. Den vanligaste produkten som orsakat själva skadan är olika typer av underlag, både ute och inne, cirka 25 %. Inlagda för vård Tolv procent blev inlagda för vård i sammanlagt vårddygn, medelvårdtid knappt 4 dygn. 12

14 3.5 Äldre år Figur 7 Ålders- och könsfördelning för gruppen år, Äldre i åldern år utgör 12 procent av de skadade, totalt registrerades personer i denna åldersgrupp. I denna åldersgrupp registreras fler kvinnor än män, 53 procent. Majoriteten av skadorna har uppkommit vid en oavsiktlig skadehändelse, 95 procent. Knappt 2 procent av skadorna är kopplade till självtillfogade skador inklusive suicidförsök. Skador relaterade till någon typ av våld uppgår till 0,5 procent. I princip alla skador har uppkommit på fritiden, 97 procent. Resterande andel av skadorna har uppstått under ospecificerad tid eller arbetstid (2 %) eller under färd till/från arbetet. Skadorna är lika fördelade inom- utomhus. Knappt två procent kan kopplas till idrott eller motion i denna åldersgrupp, männens andel är 66 procent. De vanligaste skadetyperna är frakturer (38 %), kontusion/blåmärke (20 %), sårskador (19 %). Vanligast skadad kroppsdel är höft (10 %), handled (9 %) samt skuldra (8 %). De två vanligaste diagnoserna enligt ICD10 är fraktur på nedre delen av radius (6 %), kollumfraktur drygt 5 procent. Den vanligaste skademekanismen är någon typ av fall (74 %). Cirka 70 procent av skadorna uppkommer i eller i direkt anslutning till hemmet. Fyra procent har skett vid sjukhem, ålderdomshem, servicehus eller liknande. De vanligaste utlösande produkterna har bedömts vara sjukdom (9 %), olika underlag med is/snö (9 %) alkoholhaltig dryck och hund (båda 2 %). Den vanligaste produkten som orsakat själva skadan är golv inomhus cirka 27 procent. Inlagda för vård I åldersgruppen blev 26 procent inlagda för vård i sammanlagt vårddygn, medelvårdtid 8 dygn. 13

15 år och äldre Figur 8 Ålders- och könsfördelning 80 år och äldre, Personer över 80 år utgör 10 procent av de skadade, totalt registrerades personer i denna åldersgrupp. Kvinnornas andel är 66 procent. Den absoluta majoriteten av skadorna har uppkommit vid en oavsiktlig skadehändelse. Skador som är kopplade till självtillfogade skador inklusive suicidförsök 0,5 procent. Den vanligaste skademekanismen är fall, 92 procent, 82 procent av skadorna har uppkommit inomhus. De vanligaste skadetyperna är frakturer 44 %, kontusion/blåmärke 27 %, sårskador 14 %, tillsammans 85 procent av alla skador. Vanligast skadad kroppsdel är höft 29 % samt handled, skuldra/axel och skalle alla 6 %. De vanligaste diagnoserna enligt ICD10 är kollumfraktur 17 %, kontusion höft 9 %, fraktur på nedre delen av radius 5 %. Cirka 70 procent av skadorna uppkommer i eller i direkt anslutning till hemmet. Skador som uppkommit vid sjukhem, ålderdomshem, servicehus eller liknande uppgår till 21 procent. Den vanligaste utlösande produkten har bedömts vara sjukdom (13 %), i 41 procent av fallen är produkt okänd. Den vanligaste produkten som orsakat själva skadan är olika typer av golv (63 %). Inlagda för vård I åldersgruppen blev 49 procent inlagda för vård i sammanlagt vårddygn, medelvårdtid 10 dygn. 14

16 Bilaga 1 Ordförklaringar Distorsion: vrickning/stukning, ledskada Fraktur: benbrott (skelett) Humerus: ben i överarm Kollumfraktur, (Collum): vanligen avses fraktur på lårbenshalsen Kontusion: mjukdelsskada/vävnadsskada, i underhudsfett och/eller muskulatur, på grund av någon form av slag, stöt, våld. Personskada som uppkommit i samband med en oavsiktlig skadehändelse: likställs i denna rapport med olycksfallsskada, olycksfall, olyckshändelse. Radius: ben i underarm Variabler och information som registreras i Injury Database i Värmland Besökstidpunkt (datum och klockslag) Skadetidpunkt (datum och klockslag) Ålder Kön Skademekanism Skadeområde (inklusive specifikationen inom-/utomhus) Aktivitet vid skadetillfället Situation (huvudsaklig sysselsättning vid skadetillfället) Typ av skada Skadad kroppsdel ICD10-kod Inblandade produkter, dvs. den produkt som o orsakade skadan, den produkt som orsakade själva skadan o utlöste skadehändelsen, den produkt som startade det skeende som ledde fram till skadan o på annat sätt haft betydelse för skadehändelsen Sportkod Behandling/åtgärd Vårddagar Klartextbeskrivning av händelseförloppet vid skadehändelsen Variabler för fordonsolyckor används ej i Värmland, skadade i trafikmiljön registreras i STRADA 15

17 Bilaga 2 16

18 1. Eliminera risken 2. Separera risken 3. Isolera risken 4. Modifiera risken 5. Utrusta för att klara risken 6. Träna och instruera 7. Varna för risken 8. Övervaka 9. Rädda om olycka inträffar 10. Lindra och återställ skadan Haddons 10 strategier Det förebyggande arbetet indelas i aktiva och passiva strategier. Aktiva strategier syftar till att påverka individens kunskaper, attityder och beteenden, individen ska själv aktivt förändra sitt handlingssätt för att minska skaderisken. Passiva strategier syftar till att skapa säkra miljöer och produkter som skyddar individen oberoende av kunskap och beteende. En kombination av aktiva och passiva strategier ger ofta bästa resultat. 17