Det är minst lika vanligt att skadehändelser sker på sport- och idrottsplatser som i trafiken därför behövs NKIS
|
|
- Lisbeth Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Det är minst lika vanligt att skadehändelser sker på sport- och idrottsplatser som i trafiken därför behövs NKIS Toomas Timpka Professor, överläkare Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings Universitet Docent Institutionen för Datavetenskap Linköpings Tekniska Högskola
2
3 Sammanfattning Varje år inträffar i Sverige akuta skador under idrottsutövande som leder till ett vårdtillfälle inom hälsooch sjukvården. 1 Ungefär av dessa skador drabbar barn och ungdomar. Det är angeläget att minska antal idrottsskador i Sverige genom evidensbaserat preventivt arbete. Ett nationellt register för idrottsskador är en nödvändig grund för en effektiv uppföljning och styrning av prevention och vård. 1 MSB 2010
4 Fotbollsskador ur ett svenskt folkhälsoperspektiv Svenska fotbollsförbundet (SFF) är det största av specialförbunden inom Riksidrottsförbundet SFF har medlemmar Omsättningen är 379 miljoner kronor per år Bland dem som söker akutvård till följd av idrottsskada har mer än en fjärdedel skadats i samband med fotboll
5 Antal rapporterade fall Nationell antalsskattning per år och per invånare Män Kvinnor Totalt Ålder Män Kvinnor Totalt Skattat 95% konfidensintervall Skattat 95% konfidensintervall Skattat 95% konfidensintervall Totalt Antal skattade skadade i fotboll per år och invånare (95 % konfidensintervall) Källa: IDB Sweden , Socialstyrelsen.
6 Antal per licensierade spelare Pojkar knäskador Flickor knäskador Pojkar alla skador Flickor alla skador Skattat antal skadade per licensierade spelare efter åldersgrupp och kön. Källa: IDB , Socialstyrelsen samt Svenska fotbollsförbundet
7 Pojkar och flickor 7 12 år Hjärnskak Kontusio Sår Fraktur Luxation Distorsio Annat Totalt ning n n och ospecifice rat Andel 95 % Konfidensintervall Huvud Pojkar 3,4 4,5 1,6 0,1 0,0 0,1 0,8 10,5 8,5-12,8 Flickor 2,4 3,1 0,6 0,2 0,0 0,0 0,0 6,3 4,4-8,6 Nyckelben, skuldra, axel, armbåge Pojkar 0,0 3,5 0,0 3,8 0,1 0,6 0,1 8,1 6,3-10,2 Flickor 0,0 3,7 0,0 2,9 0,4 0,2 0,0 7,2 5,2-9,7 Underarm Pojkar 0,0 1,5 0,0 8,1 0,0 0,3 0,0 9,9 7,9-12,2 Flickor 0,0 2,6 0,0 9,0 0,0 0,2 0,0 11,8 9,2-14,8 Handled Pojkar 0,0 3,1 0,1 7,4 0,0 3,5 0,0 14,1 10,9-16,7 Flickor 0,0 2,6 0,2 9,7 0,0 5,1 0,0 17,6 14,5-21,1 Hand, exkl. fingrar Pojkar 0,0 2,5 0,0 1,4 0,0 0,1 0,0 4,0 2,8-5,6 Flickor 0,0 2,6 0,0 1,5 0,0 0,2 0,0 4,2 2,7-6,3 Fingrar Pojkar 0,0 4,5 0,1 6,5 0,6 5,1 0,6 17, ,3 Flickor 0,0 3,1 0,0 5,1 0,2 3,7 0,4 12,5 9,8-15,6 Knä Pojkar 0,0 2,5 0,5 0,5 0,4 4,8 0,1 8,8 6,9-10,9 Flickor 0,0 5,1 0,2 0,0 1,3 4,6 0,4 11,6 9,0-14,6 Underben Pojkar 0,0 1,3 0,3 0,9 0,0 0,0 0,4 2,8 1,7-4.1 Flickor 0,0 1,1 0,0 0,7 0,0 0,0 0,2 2,0 1,0-3,6 Fotled Pojkar 0,0 1,5 0,0 1,0 0,0 6,3 0,0 8,8 6,9-10,9 Flickor 0,0 2,8 0,0 1,5 0,0 7,7 0,2 12,1 9,5-15,2 Fot, inkl. tår Pojkar 0,0 4,1 0,3 3,4 0,0 1,8 0,1 9,6 7,7-11,9 Flickor 0,0 4,0 0,0 2,6 0,0 3,5 0,4 10,5 8,0-13,4 Annan Pojkar 0,0 2,9 0,0 0,8 0,0 0,3 2,1 6,0 4,5-7,9 Flickor 0,0 0,9 0,0 0,7 0,0 0,0 2,6 4,2 2,7-6,3 Andel Pojkar 3,4 31,9 2,9 33,8 1,1 22,8 4,3 100,0 Flickor 2,4 31,6 0,9 34,0 1,8 25,2 4,0 100,0 Totalt 95 % Pojkar 2,2-4,8 28,7-35,2 1,8-4,3 30,5-37,1 0,5-2,1 19,9-25,8 2,9-5,9 konfidensintervall Flickor 1,3-4,1 27,8-35,7 0,3-2,1 30,0-38,2 0,9-3,4 21,6-29,1 2,6-6,1
8 Pojkar och flickor år Hjärnska Kontusio Sår Fraktur Luxation Distorsion Annat Totalt kning n och ospecific erat Andel 95 % konfidensinerval l Huvud Pojkar 3,9 4,6 3,0 1,4 0,1 0,0 0,3 13,3 11,8-15,0 Flickor 5,0 5,9 0,7 0,4 0,1 0,1 0,1 12,2 10,4-14,2 Nyckelben, skuldra, axel, överarm, Pojkar 0,0 2,5 0,0 3,7 0,8 0,6 0,1 7,6 6,5-9,0 armbåge Flickor 0,0 3,1 0,0 1,7 0,3 0,7 0,1 5,9 4,6-7,4 Underarm Pojkar 0,0 0,9 0,0 3,9 0,0 0,0 0,0 4,7 3,8-5,8 Flickor 0,0 0,4 0,0 2,4 0,0 0,1 0,0 2,9 2,1-4,1 Handled Pojkar 0,0 1,6 0,0 4,6 0,0 4,0 0,0 10,2 8,8-11,7 Flickor 0,0 1,9 0,0 2,5 0,1 4,8 0,0 9,3 7,7-11,1 Hand, exkl. fingrar Pojkar 0,0 1,2 0,1 1,8 0,0 0,1 0,1 3,2 2,5-4,2 Flickor 0,0 1,3 0,0 0,8 0,0 0,1 0,0 2,3 1,5-3,3 Fingrar Pojkar 0,0 1,3 0,1 4,5 0,6 2,1 0,1 8,6 7,3-10,0 Flickor 0,0 1,3 0,0 2,9 0,2 1,9 0,0 6,2 4,9-7,8 Höft, lårben Pojkar 0,0 0,7 0,1 0,1 0,0 0,2 0,4 1,6 1,.0-2,2 Flickor 0,0 1,3 0,0 0,3 0,0 0,1 0,3 1,9 1,2-2,8 Knä Pojkar 0,0 3,2 0,2 0,2 1,4 8,9 0,6 14,5 12,9-16,2 Flickor 0,0 4,3 0,1 0,7 1,7 12,7 0,9 20,4 18,1-22,8 Underben Pojkar 0,0 2,2 0,0 2,1 0,0 0,0 0,3 4,6 3,7-5,7 Flickor 0,0 2,0 0,1 0,8 0,0 0,1 0,3 3,4 2,4-4,6 Fotled Pojkar 0,0 2,4 0,1 2,5 0,0 11,3 0,1 16,3 14,6-18,1 Flickor 0,0 2,8 0,0 1,7 0,1 16,7 0,0 21,3 19,0-23,7 Fot, inkl. tår Pojkar 0,0 4,6 0,1 4,2 0,2 1,1 0,1 10,3 8,9-11,8 Flickor 0,0 4,5 0,1 2,2 0,0 1,7 0,0 8,5 7,0-10,2 Annan Pojkar 0,0 2,9 0,0 0,3 0,0 0,2 1,7 5,1 4,2-6,3 Flickor 0,0 2,9 0,0 0,6 0,0 0,6 1,8 5,8 4,5-7,3 Andel Pojkar 3,9 28,0 3,6 29,2 3,0 28,5 3,7 100,0 Flickor 5,0 31,7 0,9 17,1 2,4 39,4 3,4 100,0 Totalt 95 % Pojkar 3,1-4,9 25,9-30,1 2,8-4,6 27,1-31,4 2,3-3,9 26,4-30,7 2,9-4,7 konfidensintervall Flickor 3,8-6,4 29,1-34,4 0,5-1,7 15,0-19,3 1,6-3,5 36,7-42,3 2,5-4,7
9 Män och kvinnor år Hjärnskak -ning Kontusion Sår Fraktur Luxation Distorsio n Annat och ospecificera t Totalt Andel 95 % konfidensinervall Huvud Män 2,6 4,1 6,6 2,1 0,0 0,0 0,1 15,6 14,1-17,1 Kvinnor 3,7 7,1 1,8 0,9 0,2 0,0 0,0 13,7 10,9-16,8 Nyckelben, skuldra, axel, överarm, Män 0,0 2,8 0,0 1,6 3,2 0,9 0,0 8,6 7,5-9,8 armbåge Kvinnor 0,0 2,0 0,0 0,7 1,1 0,7 0,0 4,4 2,9-6,5 Underarm Män 0,0 0,0 0,0 1,4 0,0 0,0 0,0 1,4 1,0-2,0 Kvinnor 0,0 0,5 0,0 1,2 0,0 0,0 0,0 1,8 0,9-3,2 Handled Män 0,0 0,5 0,0 1,6 0,0 1,9 0,0 4,0 3,3-4,9 Kvinnor 0,0 1,1 0,0 1,1 0,0 1,4 0,0 3,5 2,2-5,4 Hand, exkl. fingrar Män 0,0 0,5 0,2 1,8 0,0 0,1 0,0 2,6 2,0-3,3 Kvinnor 0,0 1,1 0,0 1,1 0,0 1,4 0,0 3,5 0,9-3,2 Fingrar Män 0,0 0,8 0,1 2,2 1,2 1,6 0,2 6,2 5,2-7,2 Kvinnor 0,0 0,7 0,2 1,8 0,4 1,4 0,2 4,6 3,0-6,7 Höft, lårben Män 0,0 1,0 0,1 0,0 0,0 0,1 0,5 1,7 1,3-2,4 Kvinnor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 0,5 0,1-1,6 Knä Män 0,0 2,9 0,7 0,3 0,8 13,1 1,2 19,0 17,4-20,7 Kvinnor 0,0 5,0 0,0 0,0 1,2 25,5 1,8 33,5 29,6-37,6 Underben Män 0,0 2,2 0,2 1,4 0,0 0,0 0,7 4,6 3,8-5,5 Kvinnor 0,0 2,1 0,2 0,5 0,0 0,0 0,5 3,4 2,0-5,2 Fotled Män 0,0 2,4 0,0 2,1 0,1 15,9 0,1 20,6 19,0-22,4 Kvinnor 0,0 2,5 0,0 2,1 0,0 16,8 0,2 21,6 18,3-25,3 Fot, inkl. tår Män 0,0 4,8 0,2 3,0 0,2 1,4 0,3 9,9 8,7-11,2 Kvinnor 0,0 3,2 0,0 1,4 0,0 1,4 0,0 6,0 4,2-8,3 Annan Män 0,0 2,6 0,0 0,4 0,0 0,4 2,3 5,8 4,9-6,8 Kvinnor 0,0 2,7 0,0 0,9 0,0 0,2 1,4 5,1 3,5-7,3 Andel Män 2,6 24,9 8,2 18,0 5,5 35,4 5,4 100,0 Totalt Kvinnor 3,7 27,5 2,1 11,5 2,8 47,7 4,6 100,0 95 % Män 2,0-3,4 23,1-7,1-9,4 16,4-4,6-6,5 33,5-4,5-6,4 konfidensintervall 26,7 19,6 37,4 Kvinnor 2,3-5,6 23,8-31,4 1,1-3,7 9,0-14,5 1,6-4,6 43,5-51,9 3,0-6,7
10 7 12 år år år Orsaksgrupp (%) Pojkar Flickor Pojkar Flickor Män Kvinnor Kontakt med annan spelare 40,8 38,5 55,0 54,7 58,1 50,5 Kontakt med spelplanen 25,4 32,8 28,5 29,1 31,6 36,9 Träffad av rörligt objekt 23,9 23,8 12,1 13,5 6,1 9,6 Kollision med fasta objekt 6,3 2,9 2,3 1,0 1,3 0,4 Annat 1,4 0,7 0,8 0,6 0,9 0,0 Övrigt, ospecificerat 2,3 1,3 1,3 1,1 2,0 2,7 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Andel skadade män och kvinnor i fotboll efter bakomliggande orsak kroppsdel och åldersgrupp. Källa; IDB Sverige , Socialstyrelsen.
11 Nationellt Kvalitetsregister för Idrottsskador Definition Nationellt Kvalitetsregister för Prevention och Behandling av Idrottsskador (NKIS) är en tätt samordnad grupp databaser som innehåller individbaserade uppgifter om idrottsskador av akut och överbelastningsnatur, deras uppkomstmekanismer, insatta åtgärder inom hälso- och sjukvård och utfall över tid. Kvalitetsregistret kvalitetsgranskas och ska vara certifierat av den Nationella Styrgruppen för kvalitetsregister.
12 Nationellt Kvalitetsregister för Idrottsskador Vision NKIS används integrerat och aktivt av svensk idrottsrörelse och hälso- och sjukvård för löpande lärande, förbättring, forskning samt ledning och kunskapsstyrning. Kommuner och landsting ges möjlighet att tillsammans med idrottens organisationer och idrottsutövare skapa bästa möjliga prevention av skador under idrottsaktivitet samt vård av de skador som trots allt uppkommer.
13 Nationellt Kvalitetsregister för Idrottsskador Inriktningsmål NKIS följer upp kvaliteten i preventionen av idrottsskador i idrottsförbund och kommuner och samt den sjukvård landsting och privata aktörer tillhandahåller skadade individer i flera dimensioner. är utformat så att organisatoriska och professionella gränser överbryggas och individens samlade hälso- och sjukvård för idrottsskador kan följas upp.
14 Nationellt Kvalitetsregister för Idrottsskador Inriktningsmål NKIS är utformat så att idrottsutövarna kan vara delaktiga i uppföljningen av skadeprevention och vård. redovisar sina resultat öppet, tillgängligt och anpassat för professioner, allmänhet, hälso- och sjukvården samt idrottens organ. används aktivt i mätbaserat, (idrotts-) utövarfokuserat ständigt förbättringsarbete.
15 DOR Pat. Admin syst IDB NKIS Individ Idrottsförening Webbenkät Idrottsrapporterade data Hälso-och sjukvård Expositionsdata Individ Enkät Hälso-och sjukvård ISA Individ Pappers enkät Hälso-och sjukvård STRADA
16 Utmaningar för Nationell Skaderegistrering Gemensamt registreringsspråk för idrottsskador och överbelastningsrelaterade besvär Engagemang och driv från RFs specialförbund och klubbarna Rättsliga hinder för registrering av skador och sjukdomar hos idrottsutövare undanröjs Kostnadseffektiv men samtidigt säker teknik för datainsamling och lagring Nationell samordning mellan idrotten, kommuner, offentlig och privat sjukvård samt andra intressenter
17 Sports Injury Response Program Infectious disease response Context of response Stages of implementation Response outcomes - for individuals - for organization Program context Process design Effectiveness Information infrastructure defined by PROSPER Capacity and needs assessment Analysis scenario management Access to epidemiological and population data Implementation process evaluation Iterative response process analyses Maintenance of knowledge base on intervention program design Response program program process process desi gn Outcome and impact evaluation Comparative analyses of outbreak detection and intervention effectiveness Information Infrastructure to support Response Program
18 Sports management Safety Policy Window of opportunity Organization-Practice Barrier Implementation Research Evidence-based policy proposal Sports practice Bureaucratic sports safety model
19 Sports management 2.0 Board accepting safety responsibility Performance reports Funding Organization-practice membrane Safety Surveillance System Medical panel Participatory Policy Design Safety Forum Research Evidence Interventions Sports practice Organic sports safety model
20
21
22
23
24
25
26 Nationellt Kvalitetsregister för Idrottsskador Relevans för sjukdomsprevention och vård i ett nationellt perspektiv: problemets allvarlighetsgrad, volym, kostnader, samt behov av kvalitetsuppföljning och förbättring inom berört område. Design som ger möjligheter att generera relevant information som kan återföras till idrotten samt hälso- och sjukvården med kvalitetshöjning som sannolik effekt (innehåll, arbetssätt), process- och resultatmått, täckningsgrad. Kompetens hos Registerhållare och övriga sökande samt nationell förankring vad gäller att driva aktuellt kvalitetsregister. Analys, återkoppling och rapportering med öppenhet och inriktning mot återföring av kunskap
27 Kontakt Toomas Timpka, professor Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Tel
Fotbollsskador ur ett svenskt folkhälsoperspektiv
Fotbollsskador ur ett svenskt folkhälsoperspektiv Jan Schyllander, Robert Ekman och Linda Ryen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Karlstad. Toomas Timpka, Örjan Dahlström och Joakim Ekberg,
Läs merARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR
ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR 2015-09-17 1 HISTORIK 1975 bildades det första kvalitetsregistret. 1995 började Socialstyrelsen och Landstingsförbundet ge ekonomiskt stöd till registren
Läs merKvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC
Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad
Läs merRegistercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister
Registercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister Vad är kvalitetsregister? Definition av Nationellt Kvalitetsregister: Ett Nationellt Kvalitetsregister innehåller individbaserade
Läs merVad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister
Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost QULTURUM här jobbar jag Mäta
Läs merSjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar
Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum
Läs merSKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN
SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN Diana Stark Ekman, Docent Public Health Sciences Bild 1 MAN SKA ALDRIG BÖRJA MED EN URSÄKT En stor utmaning Säg till om ni inte hänger med Bild 2 www.expressen.se www.svd.se
Läs merNationella Kvalitetsregister
Nationella Kvalitetsregister Presentation 2007-05-10 Bodil Klintberg Sektionen för verksamhetsutveckling Sveriges Kommuner och Landsting 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av system
Läs merBarn- och babymöbler F A K T A
MSB-89.5 F A K T A 2 0 1 5-0 7-0 8 Barn- och babymöbler Totalt inträffar ungefär 2 000 skador varje år där barn- och babymöbler är involverade. Till barn- och babymöbler räknas här höga och låga barnstolar,
Läs merNATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV
NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat
Läs merHÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde
HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde Hälsosamt förebyggande kräver samarbete Robert Ekman, medicine doktor, Docent Lektor robert.ekman@his.se
Läs merUppdragsbeskrivning Framtidens kvalitetsregister Uppdragsbeskrivning. Framtidens kvalitetsregister
Uppdragsbeskrivning Framtidens kvalitetsregister 1 1 Bakgrund Statens och landstingens femåriga satsning på Nationella Kvalitetsregister avslutas 2016. Styrgruppen för Nationella Kvalitetsregister behöver
Läs merKvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige
Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping
Läs merBarn och ungdomars skador i Västernorrland
Barn och ungdomars skador i Västernorrland Skador av olycksfall bland barn och ungdomar i åldern 7 till 17 år i Västernorrland år 1999-2006 2 Förord I Landstingets Folkhälsoplan En mer hälsofrämjande hälso-
Läs merF A K T A. Barn 1-3 år: Skador i eller kring hemmet. Andel skadade barn efter ålder och kön.
MSB-89.5 F A K T A 2 0 1 5-0 7-0 8 Barn 1-3 år: Skador i eller kring hemmet Varje år skadas nästan 20 000 barn i åldern ett till och med tre år i eller kring bostaden. Med skada menas att den varit så
Läs merOlycksfall i Östergötland 2009
Olycksfall i Östergötland 29 Skaderegistrering på akutklinikerna i länet Skador till följd av olycksfall är ett folkhälsoproblem. Risken att drabbas av skador finns i alla miljöer där människor vistas
Läs merStrategisk färdplan Kortversion
Strategisk färdplan 2017 2020 Kortversion Vår färdplan Den strategiska färdplanen är ett stöd i Socialstyrelsens arbete för att svara mot vårt uppdrag. Uppdraget utgår från de lagar som styr myndighetens
Läs merBarns skador i förskola, skola och fritidshem. en översikt
Barns skador i förskola, skola och fritidshem en översikt 1 MSB:s kontaktperson: Jan Schyllander, 010-240 5666 Publikationsnummer MSB796 december 2014 ISBN 978-91-7383-525-1 2 Förord Myndigheten för samhällsskydd
Läs merGod vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa
God vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Säker hälso- och
Läs merUtvecklingsarbete som grund för vidare forskning
Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning Anna Trinks, registerhållare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Många använder Senior alert 272 kommuner 137 privata 15 landsting 9 000 enheter
Läs merInjury Database. Personskador som uppkommit i samband med skadehändelser och som föranlett läkarbesök på akutmottagning i.
Injury Database Personskador som uppkommit i samband med skadehändelser och som föranlett läkarbesök på akutmottagning i Värmland 2015 I rapporten presenteras data om personskador som uppkommit i samband
Läs merTHE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
Läs merSkador bland äldre i Sverige 2014
Skador bland äldre i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för Statistik och Jämförelser 2015-12-16 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda
Läs merSkador bland barn i Sverige 2014
Skador bland barn i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för statistik och jämförelser 2015-12-18 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda
Läs merAtt beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register
Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens
Läs merBrunflomodellen - och andra idéer från Jämtland och Härjedalen
Brunflomodellen - och andra idéer från Jämtland och Härjedalen Maria Larm Enhetschef Brunflo Hälsocentral och Anna Granevärn Primärvårdschef Region Jämtland Härjedalen Först lite bakgrund Primärvård i
Läs merKunskapsstödsutredningen
Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet
Läs merVanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.
Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir
Läs merSkador bland barn i Sverige
Skador bland barn i Sverige Pernilla Fagerström Avdelningen för Statistik och Jämförelser 2014-02-25 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda personer som
Läs merNationellt kvalitetsregister
Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa
Läs merHur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?
Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis
Läs merOmställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland
Omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland Regionala Pensionärsrådet 2019-04-05 Tobias Nilsson, Ph.D., chefsstrateg Koncernkontoret Tre långsiktiga strategier Vägen framåt Varför ska vi ställa
Läs merJournal- och registerstudier
Journal- och registerstudier Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare 2016-04-14, Johan Lyth FoU-enheten för närsjukvården Informationens väg hälsodataregister LiÖ-data kvalitetsregister Patientregistret
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden
Katrin Boström Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden Inledning Den politiska viljeinriktningen
Läs merHur undviker vi skador? Jenny Jacobsson, Leg sjukgymnast, Med Dr Annette Heijne, Leg sjukgymnast, Med Dr Anna Frohm, Leg sjukgymnast, Med Dr
Hur undviker vi skador? Jenny Jacobsson, Leg sjukgymnast, Med Dr Annette Heijne, Leg sjukgymnast, Med Dr Anna Frohm, Leg sjukgymnast, Med Dr Undvika skador och sjukdomar inom idrott Förebygga skador relaterade
Läs merSamverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Varför nytt gemensamt system? Vilka effekter och vilket mervärde förväntas genom det nya systemet? På vilket sätt? Sophia Björk, Sveriges
Läs merStaffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi
Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus
Läs mer1. Idrottsmedicin, idrottsskador och samhället Grundorsakerna till idrottsskador Prevention förebyggande av skador 33
Om författarna Författarnas tack Förord xiv Inledning xv x xii 1. Idrottsmedicin, idrottsskador och samhället 1 Introduktion 1 Skador vid idrottande och fysisk aktivitet 3 Kunskapsutbyte med den allmänna
Läs merDE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Läs merFörändringsledning. Stöd & behandling Anette Cederberg
Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,
Läs merMetoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön
Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se
Läs merEtableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård Med sikte mot ett gemensamt nationellt system Mats
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merRätt data på rätt sätt - utvecklar vården!
Rätt data på rätt sätt - utvecklar vården! Sammanfattning av Workshop 16 februari 2017 Om dagen Hälso- och sjukvårdens förmåga att göra rätt saker på rätt sätt är avgörande för att patienter ska få en
Läs merNationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm
Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK Tony Holm NSK bildades år 2008 som ett forum för Representanter för statliga myndigheter och huvudmän inom hälso- och sjukvården (via representanter från
Läs merA C T I O. Personskador. Kaj Sundström. Rapport 1/09 Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland
A C T I O [ Lat. handling ] Personskador som uppkommit i samband med skadehändelser, Värmland 2007 Kaj Sundström Rapport 1/09 Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland PERSONSKADOR som uppkommit
Läs merMedicinskt stöd. Preventivt och akut Åsa Ekdahl & Ellen Fernandez
Medicinskt stöd Preventivt och akut Åsa Ekdahl & Ellen Fernandez Medicinsk support SYFTE Utifrån våra antagna riktlinjer för svensk landslagsgymnastik långsiktig och hållbar, och vår antagna strategi för
Läs merDe odödliga. Jan Schyllander Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) jan.schyllander@msb.se
De odödliga Jan Schyllander Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) jan.schyllander@msb.se Skadebild och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna Studien genomfördes av MSB och Karlstads
Läs merAT-tinget 2014. Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling
AT-tinget 2014 Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling 09.30 välkomna Program 09.40 förbättringskunskap 10.30 paus 11.00 återkoppling
Läs merKvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård
Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård Täckningsgradsjämförelser och resultat av sambearbetningar med Socialstyrelsens register Erik Wahlström Kommunalt finansierad hälsooch sjukvård Personer
Läs merwww.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg
Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv
Läs merRCC i samverkan. En nationell strategi 2009:11. Process Vårdprogram, SVF, nivåstrukturering. Cancerforskning
Rapporter: RCC i samverkan, RCC kansli omvärldsspaning internt arbete-nuläge höstens arbete inför revision av Cancerplan 2017 RCC i samverkan Filippa Nyberg RCC Styrgrupp Internat Kungsörstorp 26 september
Läs merObesitas-processen kirurgisk behandling
-processen kirurgisk behandling Regional styrning för ökad patient- och koncernnytta Ordförandekonferensen 12-04-12 Aggestam, Angerås & Stjernlöf Bakgrund Produktions- och kapacitetsplanering: En regiongemensam
Läs merRedovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-08-31 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00214-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Ann Östling Epost: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden 2017 Förslag till beslut Äldrenämnden
Läs merProgram för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne
Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård
Samordnad utveckling för god och nära vård Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Direktivet
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Läs merÅt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019
Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården Stockholm 2019 Innehåll Regeringens uppdrag till Vårdanalys och våra utgångspunkter Svar på regeringens frågor om förutsättningar
Läs merUtgångspunkter beslutade av styrgruppen 30 maj Panel 2 Forskningens kliniska betydelse och samhällsnytta
Utgångspunkter beslutade av styrgruppen 30 maj 2016 Panel 2 Forskningens kliniska betydelse och samhällsnytta Komponent 3 Betydelse för patienter och hälsa Betydelse för patienter och hälsa (a) Kommunikation
Läs mer2015-02-11. Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och. Jämställdhet NIKK ESF. JiM. Kommunikation
Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och jämställdhet. ESF NIKK Genusforskning Jämställdhet JiM Kommunikation 1 2 Datum Lokal Målgrupp Tema 11 februari Kungsträdgården på Karlavägen 100
Läs merNationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut
1 Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut Björn Wettermark Apotekare, Med.Dr 8 7 6 5 4 3 2 1 0 KOSTNADSUTVECKLING FÖR LÄKEMEDEL FÖRSÄLJNING TOTALT (ÖPPEN & SLUTENVÅRD)
Läs mer1. inriktning och ledning
1. inriktning och ledning En diplomerad förening har en tydlig verksamhetsidé, vision och värdegrund som tillsammans styr föreningens inriktning. En diplomerad förening har också en genomarbetad verksamhetsinriktning
Läs merKUNSKAPSSTYRNING I SAMVERKAN - SOCIALTJÄNST OCH KOMMUNAL HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Vårt dnr: 18/00295 KUNSKAPSSTYRNING I SAMVERKAN - SOCIALTJÄNST OCH KOMMUNAL HÄLSO OCH SJUKVÅRD Förslag till SKL:s styrelse att ta beslut om en rekommendation till Sveriges kommuner om att gemensamt finansiera
Läs merHFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013
HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 13 Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna).
Läs merKunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL
Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet
Läs merFörberedelser och förutsättningar för förändringsarbete
Förberedelser och förutsättningar för förändringsarbete Era egna idéer Vilja Kunna Göra Driva framgångsrik förbättring Att vilja - vad stärker motivation? Medarbetare delaktiga i processen vid förändring
Läs merDokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)
Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet
Läs merSenior alert och palliativ vård
Senior alert och palliativ vård 2017-03-14 Anna Trinks Registerhållare, Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Om Senior alert Stödja och utveckla vårdprevention Ett processregister online Blev ett
Läs merMSB:s kontaktpersoner: Jan Schyllander, 010-240 56 66. Publikationsnummer MSB752 Oktober 2014 ISBN 978-91-7383-487-2
Fallolyckor 2 MSB:s kontaktpersoner: Jan Schyllander, 010-240 56 66 Publikationsnummer MSB752 Oktober 2014 ISBN 978-91-7383-487-2 3 Förord Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har regeringens
Läs merVägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige
Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige Mötesplats social hållbarhet 5 december 2016 Johan Carlson, gd Folkhälsomyndigheten Agenda 2030 för en hållbar utveckling People Planet Prosperity Peace
Läs merOlycksfall bland barn och ungdomar
Olycksfall bland barn och ungdomar Fakta om olycksfall bland barn och unga 0 till och med 17 år Sedan 1950-talet har antalet dödsfall till följd av olyckor minskat i Sverige. Trots detta: är skador den
Läs merHandlingsplan - Samordning och utveckling av nya arbetssätt för nära vård
1 (5) Regionstaben Regionstab Samordning Hälso- och sjuk Handlingsplan - Samordning och utveckling av nya arbetssätt för nära Bakgrund Landstingets övergripande mål Sveriges bästa säkerhet, kvalitet och
Läs merRegistercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister. Göran Henriks Ref:Anders Tennlind, RCSO
Registercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister Göran Henriks Ref:Anders Tennlind, RCSO Vad är kvalitetsregister? Vad är kvalitetsregister? Definition av Nationellt Kvalitetsregister:
Läs merBättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN
Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra
Läs merLärande från olyckor. Praktisk erfarenhetsåterföring. Anna-Karin Lindberg Avdelningen för filosofi Kungliga Tekniska Högskolan
Lärande från olyckor Praktisk erfarenhetsåterföring Anna-Karin Lindberg Avdelningen för filosofi Kungliga Tekniska Högskolan a-klindberg@abe.kth.se Projektet 1 Forskningsöversikt 2 Studie av arbetsmiljöverkets
Läs merKartläggning ska minska friidrottens alla skador
TEMA: I VÄNTAN PÅ FRIIDROTTS-VM Kartläggning ska minska friidrottens alla skador Många VM-drömmar går i kras på grund av överbelastningsskador. Närmare 70 procent av cirka 300 elitaktiva ungdomar och seniorer
Läs merHem- och fritidsolycksfall i Sverige. Årsrapport - EHLASS 2003
Hem- och fritidsolycksfall Årsrapport - EHLASS 2003 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merVarför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:
Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might
Läs merSTRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne
STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne Detta faktablad har tagits fram i syfte att belysa olika trafikantgrupper och deras problem i den skånska trafiken. Målsättningen är att årligen presentera
Läs merNationell Patientenkät Primärvård 2017
Nationell Patientenkät Primärvård 2017 Resultatrapport för Region Norrbotten PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2018-04-18 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE. CityAkuten i Praktikertjänst AB. År 2013
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE CityAkuten i Praktikertjänst AB År 2013 Faktaruta Kontaktuppgifter Hemsida: www.cityakuten.se Informationstelefon 020-150 150 Vårdgivare/ VD CityAkuten i Praktikertjänst AB Tf
Läs merEn skola på vetenskaplig grund. Samverkan inom Kommunförbundet Skåne, mellan kommuner, gymnasieförbund och högskolor
En skola på vetenskaplig grund Samverkan inom Kommunförbundet Skåne, mellan kommuner, gymnasieförbund och högskolor Bakgrund Diskussioner mellan ett antal kommuner och Malmö högskola om s.k. verksamhetsnära
Läs merPresentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre
Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning
Läs merUngas arbetsskador FÖRSÄKRING
Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING Sammanfattning Skaderisken per tusen sysselsatt har ökat mer för unga i åldrarna 16-25 år jämfört med sysselsatta i åldrarna 26-64 år under de senaste åren. Det finns skillnader
Läs merSOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET SAMVERKAN OCH STYR- NING UTIFRÅN EFFEKTER FÖR MÅLGRUPPEN SAMORDNAD VÅRDPLAN FÖR
Läs merKartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada
Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt
Läs merSamverkan vid samsjuklighet ett integrerat arbetssätt. regiongavleborg.se
Samverkan vid samsjuklighet ett integrerat arbetssätt Brukarnas behov Tillgång till en trygg och attraktiv stöd- och vårdmiljö, anpassad till brukarens behov. En aktiv samverkan mellan och inom huvudmännen
Läs merKunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN
1 Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN 140625 2 Disposition Vad är kunskapsstyrning - varför behövs det? Hur är kunskapsstyrningen organiserad Nationellt Regionalt
Läs merStatistik om sjukdomar behandlade i sluten vård 2015
Beskrivning av statistiken 2017-02-06 HS0110 1(7) Statistik och jämförelser Anders Jacobsson Statistik om sjukdomar behandlade i sluten vård 2015 HS0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merGENOMIC MEDICINE SWEDEN
GENOMIC MEDICINE SWEDEN 2017-09-08 Nationella europeiska initiativ, 2013-2025 ENGLAND SCOTLAND THE NETHERLANDS FRANCE IRELAND SWIZTERLAND FINLAND NORWAY DENMARK 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Läs merÅrsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen
Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017
2018-09-12 1(6) Avdelningen för statistik och jämförelser Clara Larsson Kvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och
Läs merRecentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige
Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige Mio Fredriksson, Forskare Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet mio.fredriksson@pubcare.uu.se
Läs merPatientens Egen Registrering (PER)
Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska
Läs merSkador bland äldre i Sverige 2014
Skador bland äldre i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för statistik och jämförelser 2015-12-18 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda
Läs merKommunförbundet Skåne Hälsa och social välfärd
Kommunförbundet Skåne Hälsa och social välfärd Regional samverkans och stödstruktur, RSS i nationell kunskapsstyrning Nicolina Fransson FoU-strateg Hälsa och Social välfärd Ett nytt nationellt system för
Läs merHandlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet
Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå
Läs merRekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter
Socialförvaltningen Stadsövergripande sociala frågor Dnr 1.7.1-45 2019 Sida 1 (6) 2019-03-24 Handläggare Anna Lindskog Telefon: 08-508 25 248 Till Socialnämnden 2019-04-16 Rekommendation till kommunerna
Läs mer