Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL"

Anna Lundström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

2 Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet mellan bästa tillgängliga kunskap och praxis inom olika områden Genombrottsprojekt Kvalitetsregister Målet är att det ska bli bästa möjliga varje gång Transformera system- från öar till helhet Strategier för effektivisering från ekonomistyrning till kunskapsstyrning Kunskapsstyrning

Kvalitetsregister Målet är att det ska bli bästa möjliga varje gång Transformera system-

3 Kunskapsstyrning är att genom styr- lednings- och stödåtgärder skapa stukturer och processer som leder till att bästa tillgängliga kunskap används i ett komplext system

Samspel i en ökad kunskapsstyrning Mikro- Vårdteam Vårdteam, patienter och dess stöd system, verksamhetschefer Regelbundet analysera sina resultat Sätta mål Jobba med ständiga förbättringar Anpassa

4 Samspel i en ökad kunskapsstyrning Mikro- Vårdteam Vårdteam, patienter och dess stöd system, verksamhetschefer Regelbundet analysera sina resultat Sätta mål Jobba med ständiga förbättringar Anpassa arbetet efter patienternas behov Efterfråga stöd när man har behov Sprida goda erfarenheter vidare Meso- Landsting regioner Hälso- och sjukvårdsledning Stödstrukturer Nationell nivå Makro- Landstingsgemensamma nätverk (ex HSD), NSK, SKL Redovisa alla vårdenheters resultat och stimulera jämförelser Regelbundet återkoppla resultat till vårdenheterna och använda resultaten i en kvalitetsdialog Skapa väl förankrade, lättillgängliga och tydliga riktlinjer och beslutsstöd Bygga en struktur för implementering och förbättringsarbete Ha en tydligt ägarskap för resultat Sätta fokus på prevention av följdsjukdomar Säkerställa processer över administrativa gränser Skapa förutsättningar för långsiktighet med grund i politisk prioritering Ta kostnader för samverkan Underlätta samverkan mellan huvudmän och myndigheter Skapa samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag Skapa samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård såsom ÖJ, utvärdering, lärandesystem Skapa samverkan för större nytta av kunskapsunderlag, beslutsstöd, implementering Skapa programrådsstruktur

Landstingsgemensamma nätverk (ex HSD), NSK, SKL Redovisa alla vårdenheters resultat och stimulera jämförelser Regelbundet återkoppla resultat till vårdenheterna och använda resultaten i en

5 Kunskapsstyrning på olika nivåer Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring MIKRO (Vårdteam/klinik/enhet/verksamhet) Lättillgängliga underlag Beslutsstöd Utdata i realtid Kompetensstöd i förbättringsarbete Tid och forum MESO (Landsting/region Regional samverkan mellan kommuner) MAKRO (Nationell nivå) HTA Programråd och kompetensgrupper Fråga efter resultat Sakkunnigstrukturer Behandlingsrekommendationer Ersättningssystem Nationella mätsystem, ex satsning på kvalitetsregister Utvecklingsenheter Koncept och metoder Utbildning av utbildare/chefer

kommuner) MAKRO (Nationell nivå) HTA Programråd och kompetensgrupper Fråga efter resultat Sakkunnigstrukturer Behandlingsrekommendationer

6 Vilket system krävs för kunskapsstyrd utveckling av vård och omsorg? Ledarskap Nationella mätsystem A P S D Verksamhetsnära utveckling Kunskap/Måldokument/forskning

7 Så vad kan vi göra på nationella nivå och i samverkan mellan landsting för att stödja detta?

8 NSK 1. Formell struktur för samverkan mellan landsting/region och myndigheter 2. Samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag 3. Samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag 4. Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård/nationella register 5. Samverkan för större nytta av nationella kunskapsunderlag

Samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag 4.

9 Medlemmar - NSK Sjukvårdsregionerna SKL Socialstyrelsen SBU TLV Läkemedelsverket Folkhälsomyndigheten Svenska Läkaresällskapet Svensk sjuksköterskeförening

10 Samverkan mellan myndigheterna och sjukvårdsregionerna sker också separat och det har blivit ett tufft jobb för sjukvårdsregionerna

11 Spaning hos de bästa, Inter Mountain Health System Clinical Programs System Wide

12 Kunskapsstyrning på olika nivåer Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring MIKRO (Vårdteam/klinik/enhet/verksamhet) Lättillgängliga underlag Beslutsstöd Utdata i realtid Kompetensstöd i förbättringsarbete Tid och forum MESO (Landsting/region Regional samverkan mellan kommuner) MAKRO (Nationell nivå) HTA Programråd och kompetensgrupper Fråga efter resultat Sakkunnigstrukturer Behandlingsrekommendationer Ersättningssystem Nationella mätsystem, ex satsning på kvalitetsregister Utvecklingsenheter Koncept och metoder Utbildning av utbildare/chefer

13 Nationella Samverkansgruppen för Kunskapsstyrning Programområden Hjärta/Kärl Endoktrina/ metabola Lungsjukdomar Psykisk hälsa Nationella programråd NPR Stroke Värd Stockholm/Gotland NPR Diabetes Värd Sydöstra NPR Astma och KOL Värd Uppsala/Örebro NPR ADHD (under etablering) Expertgrupper Expertgrupper Expertgrupper NPR Barn och ungdom (under etablering) Nationella kompetensgrupper NPR Depression och ångest (under etablering) NKG Nationella Biobanksrådet NKG Strama, Värd Norra NKG Värdering av internetbaserade stöd- och behandlingsprogram, Värd SKL NKG Primärvård (beslutad och under etablering), Expertgrupp Uppföljning NKG Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvård (beslutad och under etablering) NKG Sällsynta diagnoser (under utredning) NKG Smärta (under utredning)

kompetensgrupper NPR Depression och ångest (under etablering) NKG Nationella Biobanksrådet NKG Strama, Värd Norra NKG Värdering av internetbaserade stöd- och behandlingsprogram, Värd SKL NKG

14 NSK - regiongrupp Ledningsgrupp för programområden Godkänner verksamhetsplaner och nominerar ledamöterna Säkerställa det generella arbetsmodellerna för programområdena Erfarenhetsutbyte Rapporterar till hälso-och sjukvårdsdirektörsnätverket

Säkerställa det generella arbetsmodellerna för

15 Varför nationella programråd? Det finns stora variationer i svensk hälso- och sjukvård och därmed möjligheter till kvalitetsförbättringar Ökade krav på en mer jämlik vård. Snabb kunskapsutveckling ställer höga krav på att effektivt omsätta ny kunskap till praktik Ökade krav på en kunskapsbaserad praktik. Vi saknade en infrastruktur för en sammanhållen kunskapsstyrning och samordning. Huvudmännen saknar var för sig resurser att täcka in hela sjukdomspanoramat. Resurser behöver nyttjas mer effektivt, t. ex. genom att ta fram gemensamma vårdprogram, riktlinjer och stöd. Kopplar ihop profession och landstingens linje

Snabb kunskapsutveckling ställer höga krav på att effektivt omsätta ny kunskap till praktik Ökade krav på en kunskapsbaserad praktik.

16 Vad ska de göra? Bidra till ökad kunskap, bättre dialog och samverkan såväl inom som mellan lokal, regional och nationell nivå Fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen och variationer i vårdpraxis Identifiera oönskade variationer, behov av nya/reviderade kunskapsunderlag samt behov av klinisk forskning Kartlägga goda exempel och befintliga kunskapsunderlag Utarbeta gemensamma nationella vårdprogram, standardiserade vårdplaner, riktlinjer samt olika former av beslutsunderlag och indikatorer som bygger på bästa tillgängliga kunskap Bidra till konsensusutlåtande där vetenskapligt stöd saknas Specifika uppdrag inom sitt område och dialogpartner

och variationer i vårdpraxis Identifiera oönskade variationer, behov av nya/reviderade kunskapsunderlag samt behov av klinisk forskning Kartlägga goda exempel och

17 Nationella kompetensgrupper Komplement till programråd men går på tvärs Knutna till NSK Regiongrupp Bevakar ett visst område av långsiktig karaktär Exempel på kompetensgrupper: Primärvård, STRAMA, och levnadsvanearbete Gör liksom programråd verksamhetsplaner som godkänns

långsiktig karaktär Exempel på kompetensgrupper: Primärvård,

18 Nationella kompetensgruppervägledande kriterier Verka på nationell nivå Tydligt beskriven nomineringsprocess Relevant interprofessionell samverkan i kompetensgruppen Patientmedverkan Geografisk spridning Tydligt uppdrag och syfte Utgöra viktig kunskapsaktör ( huvudmännen avgör)

samverkan i kompetensgruppen Patientmedverkan Geografisk spridning

19 Några utmaningar för strukturen Nationell, regional och lokal nivå behöver organiseras och speglas mot varandra så att förankring och samverkan blir möjlig Att arbetet inom programråden motsvarar de behov som finns hos huvudmännen för att kunna erbjuda fler patienter god vård Att huvudmännen känner ett ägarskap och kan stödja insatser och implementering Samordna med andra områden på nationell nivå tex cancer och läkemedel Säkra kommunernas delaktighet och samverkan

för att kunna erbjuda fler patienter god vård Att huvudmännen känner ett ägarskap och kan stödja insatser och

20 Fjärde steget NSK och NSK region kommer ha en roll. Men det kommer fler ha också. Handlar om statlig kunskapsstyrning, men vi tänker bredare vad gäller behov och stöd. Pågår diskussion om en samlad återkommande behovsinventering. Komplext men kanske nödvändigt att vi börjar samla bilden.

Handlar om statlig kunskapsstyrning, men vi tänker bredare vad gäller

21 Idéskiss över behovsinventering 3. Sortering och analys av inkomna Invånarnas behov Möte mellan professioner och individ Behov av stöd och kunskap 2. Behov av gemensamt stöd och kunskap förslag 4b. Prioritering av inkomna behov av gemensamt stöd SKL styrelse & beredningar Verksamheter Huvudmän SKL-kansli inkl nätverk Regeringskansliet Stöd och kunskap 5b. Gemensamt stöd 1. Fråga om behov av stöd och kunskap 5a. Gemensam kunskap 4a. Prioritering av inkomna behov av gemensam kunskap Huvudmannagrupp Lokal process för inventering av behov av stöd och kunskap inkl sortering av vad som ska till nationell nivå G D NSK region och NSKs kommun inkl SKL Rådet för styrning med kunskap NSK/NSKs inkl SKL Myndigheterna Bilden beskriver formell beredningen ur ett SKL- och huvudmannaperspektiv. Underhandskommunikation och samarbete visas inte med pilar. Myndigheternas och andra intressenters inspel som fångas upp är heller inte med för att förenkla.

22 Tack!

Relevanta dokument

HFS-strategidagar 9-10 september 2015

HFS-strategidagar 9-10 september 2015 2015-09-10 Nationell kompetensgrupp för Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvården Kerstin Troedsson Processledare/projektledare Målbilden för kunskapsstyrning är