Verksamhetsberättelse 2016

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2016 Regionala DiabetesRådet (RDR) Stefan Jansson, ordf

2 2 (6) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under året Aktiviteter under året Framtidsspaning... 5

3 3 (6) 1. Möten under året RDR har haft ett möte i Uppsala och ett i Eskilstuna där följande medlemmar har deltagit: Stefan Jansson, ordf Owe Lindh Jarl Hellman Elisabeth Sörman Lars Steen Krister Gustafsson Anne-Charlotte von Unge (enbart vårmötet, därefter pension) Bengt Norberg Lena Bixo Miroslawa Poszepczynska (nytillträdd f o m höstmötet) Peter Hallgren Anna Garmo Tommy Lundmark Kristina Billmark Elfstrand Yvonne Nilsson Hirsch, sekr Region Örebro län Region Örebro län Landstinget i Uppsala län Landstinget i Uppsala län Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Landstinget i Värmland Landstinget Västmanland Landstinget Västmanland Landstinget Dalarna Landstinget Dalarna Region Gävleborg Region Gävleborg Region Örebro län 2. Aktiviteter under året 1. Implementering av nationellt och regionalt framtagna riktlinjer. Varje landsting/region har ett eget ansvar att implementera de nationella diabetesriktlinjerna som senast kom ut i början av Rådet bevakar dock, via Nationella Diabetesregistret (NDR), hur olika indikatorer och nationella mål faller ut i de olika landstingen för att kunna identifiera eventuell ojämlik vård. Regionalt finns en gemensam riktlinje gällande rekommendation av läkemedelsbehandling och en behandlingsalgoritm framtagen av DIAREG (DIAbetes i REGionen). DIAREG är kopplat till rådet men även till de lokala läkemedelskommittéerna och till Läkemedelsrådet.

4 4 (6) 2. Arbete med vårdprogram och gemensamma indikationer för utredning och behandling. Varje landsting/region har ett eget vårdprogram för diabetesvården. Vi har dock i rådet stämt av, åtminstone delar av varandras respektive vårdprogram t ex gällande fötter och ortopedtekniska hjälpmedel, för att se så att skillnaderna inte är för stora. Ett annat område vi jämfört är ögonbottenscreeningen. 3. Arbete med införande av nya evidensbaserade metoder, omprövande av gamla samt rationell läkemedelshantering. Inget särskilt arbete i rådet har skett kring området nya evidensbaserade metoders införande eller avskaffande av gamla. Läkemedelshanteringen sköts via de lokala läkemedelskommittéerna i nära samarbete med DIAREG. 4. Främjande av patientnära klinisk forskning. Rådet har del i ett doktorandprojekt utgående från Västerås som gör en kartläggning av diabetesvårdens organisation i primärvården och dess betydelse för att möjliggöra för patienter med diabetes att nå nationella behandlingsmål. Två av rådets medlemmar finns med i projektgruppen där fem av regionens sju landsting deltar. 5. Åtgärder för att kort- och långsiktigt säkra en god kompetensförsörjning inom specialiteten. Rådet har diskuterat detta angelägna område vid ett flertal tillfällen men det ingår ej i rådets uppdrag att hitta åtgärder. 6. Gemensam kvalitets- och resultatuppföljning. Här anges eventuell benchmarking och på vilket sätt råden arbetat med resultat från kvalitetsregister och Öppna jämförelser. Se punkt ett. Några indikatorer ses över vid varje möte och diskuteras. Detta ger en feed-backmöjlighet som kan komma till användning när det gäller förbättringsarbetet på hemmaplan. NDR är ett av de bästa kvalitetsregistren som finns varför resultaten till hög grad är tillförlitliga.

5 5 (6) 7. Övriga aktiviteter inklusive eventuella särskilda uppdrag som rådet har haft under året. Rådet har varit delaktig genom att ge, via varje landsting, remissvar på det nationella vårdprogrammet för CGM/FGM som Nationella programrådet för diabetes (NPR-D) tog fram i början av Vårdprogrammet blev strax innan sommaren parkerat efter beslut från NTrådet (rådet för nya terapier, som tog på sig en ny uppgift utöver att bevaka nya läkemedel att även bevaka hjälpmedel) för att avvakta en hälsoekonomisk utredning som TLV fick uppdrag att utföra. Utredningen väntas vara klar med beslut taget i TLV-nämnden i slutet av januari Rådet har också en positiv inställning till certifiering av diabetesmottagning i syfte bl a att minska ojämlikhet men det ska inte vara ett obligatorium. Frågan om certifiering kom från NPR-D. Ett arbete har påbörjats att få Sörmlands fickfolder för diabetes att bli en gemensam RDR-version och därmed lika hos alla regionens diabetesmottagningar. Transportstyrelsen har haft ett nationellt möte med professionen angående körkort och diabetes. Rådet har haft en representant med på detta möte. 3. Framtidsspaning 1. Vilka är de (max fem) viktigaste händelserna som påverkar ditt område under 2017 och 2018? a. En händelse kan till exempel vara en kommande, pågående eller nyligen avslutad utredning, ändring i författning eller organisation. Det kan också vara ett tekniskt eller vetenskapligt genombrott eller liknande. Beslut av TLV i slutet på januari 2017 gällande vårprogram för CGM/FGM. Detta kommer att påverka indikationer och hälsoekonomi. NPR-D kommer att starta en process under 2017 för att skapa ett nationellt vårdprogram för fötter som förhoppningsvis kommer att ge en mer likartad vård och bedömning i riket. Läkemedelsverket genomför en workshop 1-2 februari 2017 vilket innebär framtagande av behandlingsrekommendationer gällande diabetesläkemedel. Detta behöver processas i regionen. Socialstyrelsen kommer under 2017 att uppdatera några av de nationella riktlinjeraderna för diabetesvården. 2. Vilka är de (max fem) viktigaste utmaningarna inom ditt område under 2017 och 2018?

6 6 (6) a. En utmaning kan till exempel vara kompetensförsörjning inom ett område, brister i områdets IT-stöd, kunskapsluckor, förändrade behov hos medborgarna eller andra förändringar som inom området. Flera av diabetesvårdens olika professioner kan komma att få svårigheter att rekrytera nya medarbetare då tillgång och efterfrågan inte är i balans. Den ekonomiska situationen för regionens sjukvård är/har varit ansträngd varför det blir än mer viktigt att arbeta rationellt och evidensbaserat utan att ge avkall på medicinsk säkerhet. 3. Vilka behov (max fem) av samverkan och kraftsamling ser du under 2017 och 2018? a. Samverkan och kraftsamling kan innebära gemensamma satsningar inom sjukvårdsregionen eller nationellt. Kompetensförsörjningen fram för allt inom primärvården utgör det största hotet då det på många platser inom regionen inte finns en enda fast distriktsläkare. Kontinuiteten existerar ej och kompetensen kan ifrågasättas. Sammantaget utgör det en fara för patientsäkerheten och möjligeten att arbeta långsiktligt för att minska eller skjuta upp risken för komplikationer hos patienter med diabetes. 4. Vilka behov (max fem) av den statliga kunskapsstyrningen ser du under 2017 och 2018? a. Behoven kan vara att genom den statliga kunskapsstyrningen föra fram behov av ex nya nationella riktlinjer eller andra kunskapsbaserade ställningstaganden från myndigheterna som kan förväntas förbättra förutsättningarna till en mer kunskapsbaserad och jämlik vård. En fortsatt bevakning och uppdatering av de nationella riktlinjerna för diabetesvården som Socialstyrelsen ansvarar för. Fortsatt samarbete med NPR-D.