Årsrapport Specialitetsrådet för Onkologi. Verksamhetsberättelse

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Årsrapport Specialitetsrådet för Onkologi. Verksamhetsberättelse"

Nils Adam Hermansson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Årsrapport 2016 Specialitetsrådet för Onkologi Johan Ahlgren, verksamhetschef, docent och överläkare Onkologiska klin USÖ, Region Örebro län

2 2 (6) 1 Innehållsförteckning 1. Antal möten under året - medlemmar...fel! Bokmärket är inte definierat. 2. Aktiviteter under året...fel! Bokmärket är inte definierat. 3. Om framtiden... 5

3 3 (6) 1. Antal möten under året - medlemmar Två fysiska möten och ett telefonmöte under 2016 enligt följande: Telefonmöte Fysiskt möte på Karolinska Sjukhuset Fysiskt möte Universitetssjukhuset i Örebro Rådets medlemmar har under året varit: Johan Ahlgren (ordf), VC Onk klin Örebro, Region Örebro län; Anders Cohen, överläkare Kir klin Falun, Landstinget Dalarna; Per Edlund, medicinskt ansvarig läkare onk klin, Region Gävleborg; Kristina Granevåg VC onk klin Gävle, Region Gävleborg; Pehr Lind (tom ), VC onk klin Mälarsjukhuset Eskilstuna, Södermanlands län; Carina Larsson tf VC onk klin Eskilstuna (from ), samt Margareta Randén, VC onk klin Västerås, Landstinget Västmanland. Onkologiska kliniken vid Akademiska Sjukhuset, Landstinget i Uppsala län representeras av sektionschef och överläkare Joachim Gullbo. Vid mötet utsågs Margareta Randén från Västerås till ny ordförande/sammankallande i specialitetsrådet för onkologi. Margareta ersätter from Johan Ahlgren från Örebro som suttit som ordförande sedan december Johan Ahlgren fortsätter som vice ordförande i två år framåt. 2. Specialitetsrådet i Onkologis aktiviteter under Implementering av nationellt och regionalt framtagna riktlinjer har vi inte ägnat oss åt i Specialitetsrådet. Det sköts via RCC s vårdprocessgrupper med utgångspunkt från de olika Nationella Vårdprogram som styr vård och behandling av olika tumörsjukdomar. 2. Arbete med vårdprogram och gemensamma indikationer för utredning och behandling. Något direkt vårdprogramarbete har vi inte gjort men gemensamma frågor kring protonterapi på Skandionkliniken har tagits upp, bla Ett annat närliggande exempel är implementering av nivåstrukturering, ffa koncentration av kemoradioterapi vid analcancer som hittills har skötts på flertalet av regionens 6 onkologiska kliniker. Från och med ska dessa patienter behandlas vid 4 nationella analcancercentra, i vår region Uppsala. Specialitetsrådet har i samband med detta fört en fortlöpande diskussion om rutiner och remissvägar av dessa patienter.

4 4 (6) 3. Arbete med införande av nya evidensbaserade metoder. Vid mötet i Örebro hade vi en dragning om stereotaktisk strålbehandling av hjärntumörer av överläkare Johan Reizenstein vid strålbehandlingen på onkologiska kliniken i Örebro. Kostnadseffektivt sätt att behandla enstaka/få tumörer, ffa metastaser. Utmärkt alternativ till att skicka patienter till gammakniven i Stockholm. Nya läkemedel har varit en återkommande fråga vid samtliga möten. Överläkare Kenneth Villman Örebro, som är Uppsala-Örebroregionens representant i NAC-gruppen, medverkade vid mötet och informerade om NAC-gruppens arbete som expertråd med uppdrag att stödja NT-rådet. Onkologiklinikerna i regionen utsätts hela tiden för att stort tryck att förskriva nya läkemedel, både från patienter och närstående samt även via påverkan från industrin. Samtliga kliniker i regionen är lojala med den nationella införandemodell som praktiseras sedan några år tillbaka. Vi upplever det som mycket viktigt att proceduren från EMA s medicinska godkännande fram till en rekommendation eller negativt utlåtande kommuniceras från NT-rådet/SKL går så fort som möjligt. Det senaste året har den tiden i vissa fall legat på cirka 3 månader vilket vi ser som positivt. Att tidsfaktorn är mycket viktigt för systemets legitimitet har specialitetsrådet också kommunicerat med representanter för NT-råd och TLV, bla via Nationella onkologichefsrådet. Under våren 2016 var det en mycket livlig debatt kring användandet av Perjeta en antikropp som används tillsammans med Herceptin mot s.k. HER2-positiv bröstcancer. Inom specialitetsrådet har vi varit helt eniga i att följa den nationella rekommendationen från NT-rådet. Andra exempel är de nya immunstimulerande läkemedel, sk checkpointinhibitorer, som nu börjat användas vid flera diagnoser såsom malignt melanom, njurcancer och lungcancer. Inom gruppen har vi stöttat varandra och stämt av hur nya läkemedel faktiskt används (eller inte) vilket är viktigt då rykten lätt uppstår om att den och den kliniken har nu börjat använda läkemedlet x. 4. Stöd av klinisk forskning. Projekt av akademisk karaktär som bedöms som viktiga har tagits upp för att öka möjligheten att flera kliniker kan delta. En stor del av den kliniska forskningen utgår dock från de olika tumörgrupperna varför specialitetsrådets roll i regel är mindre framträdande. 5. Åtgärder för att kort- och långsiktigt säkra en god kompetensförsörjning inom specialiteten. Vi har sedan flera år ett rullande schema där vi utser ämne och klinik i regionen som ansvarar för en ST-utbildningsdag varje termin. Under det gånga året hade vi en utbildningsdag om lungcancer i Gävle, maligna hjärntumörer i Örebro och vi har utsett vårterminens utbildningsdag på Akademiska Sjukhuset som handlar om analcancer och HIPEC (behandling av intraperitoneal carcinos). Vi har också ett regionalt nätverk för ST-studierektorer som vi kommunicerar med. Vi hjälper varandra regelmässigt genom att hänvisa unga läkare som är intresserade att jobba inom onkologin om man har fullt på den egna kliniken.

5 5 (6) 6. Gemensam kvalitets- och resultatuppföljning. Här anges eventuell benchmarking och på vilket sätt råden arbetat med resultat från kvalitetsregister och Öppna jämförelser. Detta har vi inte specifikt arbetat med under RCC-arbetet har tagits upp vid flera tillfällen. På mötet förevisades det hälsoskattningsinstrument som man tagit fram i Örebro. Vi tror att det kan komma till nytta på de flesta sjukhus i regionen som ett underlag för det fortsatta arbetet med cancerrehabilitering. Våra erfarenheter kring införandet av SVF har också diskuterats. Problem finns med att få ett relativt begränsat antal specialister att räcka till för de uppdrag som krävs inom RCC-arbetet. 8. Enligt uppdrag från SVN beskrevs framtida resursbehov inom extern strålbehandling i regionen, skriftlig rapport och muntlig rapport av Johan Ahlgren till SVN i Kungsörstorp Den närmaste framtiden 1. Vilka är de (max fem) viktigaste händelserna som påverkar ditt område under 2017 och 2018? a. Utvecklingen på arbetsmarknaden för vårdpersonal, mediebevakning, lönerevision mm b. Hösten 2017 bör besked komma från NT-rådet om bröstcancemedicinen palbociclib kommer att rekommenderas som standardbehadnling vid metastaserad östrogenreceptorpositiv bröstcancer. Om denna medicin används fullt ut i ett län med ca inv kan kostnaden bli upp mot 10 Mkr, lite beroende vilket pris man kommer fram till. c. Under 2018 borde beslut komma huruvida regeringens cancersatsning fortsätter. 2. Vilka är de (max fem) viktigaste utmaningarna inom ditt område under 2017 och 2018? a. Svårigheter att få tag på personal, ffa sjuksköterskor, extra supersvårt att få tag på specialistsjuksköterskor, tex till radioterapin. b. Ökat behov av onkologspecialisters deltagande arbete kopplat till regeringens cancerstrategi: standardiserade vårdförlopp, deltagande i vårdprocessgrupper, i utbyggd MDK-verksamhet (ffa regionalt/nationellt), svårt i synnerhet för de mindre klinikerna i regionen som har en knapp läkarbemanning.

6 6 (6) c. Fortsatt stark utveckling inom läkemedelsområdet ställer ökade krav på kompetens och prioritering. Tex fortsatt utökad indikation för immunstimulerande läkemedel. CDK4/6-hämmare (palbociklib) vid östrogenreceptorpositiv bröstcancer d. 3. Vilka behov (max fem) av samverkan och kraftsamling ser du under 2017 och 2018? a. Samverkan inom regionen och även nationellt behövs för att vi återigen ska få in mer forskning inom klinisk onkologi. b. Nationella åtgärder som stödjer landstingen att satsa på karriärstege för sjuksköterskor så att vi kan locka tillbaka erfarna sjuksköterskor till den slutna vården, menar här satsningar av typ lärarlyftet. c. Man borde kunna nämna regional samverkan vad gäller rekrytering av personal men denna fråga är inte helt enkel eftersom vi delvis konkurrerar om samma personal men vi kan ändå hjälpa varandra att skapa en positiv bild av onkologin som specialitet så att man stimulerar unga människor att söka sig till ett viktigt och stimulerande område. 4. Vilka behov (max fem) av den statliga kunskapsstyrningen ser du under 2017 och 2018? a. Bra om framtagandet av ett nationellt läkemedelsregister prioriteras så att vi kan följa den faktiska läkemedeslanvändningen med bättre upplösning på kliniknivå. Det är en första viktig förutsättning för att vi ska få en bild av hur ojämlik läkemedelsanvändningen är och sedan kunna göra något åt den.

Relevanta dokument

Årsrapport för specialitetsråd/sjukvårdsregionalt programområde Onkologi

sion Årsrapport för specialitetsråd/sjukvårdsregionalt programområde Onkologi Ordförande Margareta Randén 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 1. Möten... 3 1.1 Medlemmar... 3 2. Aktiviteter