Enkätundersökning Almedalen

Transkript

1 Enkätundersökning Almedalen

2 Innehåll Bakgrund Om undersökningen Om respondenterna Resultat Införande av nya läkemedel Klinisk prövning Sammanfattning

3 Bakgrund Om undersökningen

4 Om undersökningen United Minds har genomfört en enkätundersökning i syfte att få en ökad förståelse för hur viktiga målgrupper ser på processen för införande av nya läkemedel samt klinisk prövning. Totalt genomfördes 34 intervjuer fördelade på 12 läkare, 10 representanter för patientorganisationer och 12 politiker från riksdagens socialutskott Fältperioden sträckte sig mellan 27 maj och 19 juni Datainsamlingen skedde via telefonintervjuer. Undersökningen genomfördes på uppdrag av läkemedelsbolaget Novartis. Urvalet av intervjupersoner baserades på urvalsgrupper som togs fram av Novartis.

5 Om respondenterna Översikt Politiker Läkare Patientorganisationer (PAG) 12 ledamöter/suppleanter i socialutskottet med god proportionerlig representation sett till partistorlek i riksdagen. Samtliga partier representerade förutom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. En intervjuperson valde att inte fullfölja 12 slumpmässigt utvalda läkare (verksamhetschefer, specialister och överläkare) från ett urval av läkare (46 st.) utvalda av Novartis 1. Universitetssjukhuset Linköping 2. Karolinska universitetssjukhuset Solna 3. Akademiska sjukhuset Uppsala 4. Karolinska universitetssjukhuset Huddinge 5. Sundsvalls sjukhus 6. Karlstad centralsjukhus 7. Västmanlands sjukhus Västerås 8. Danderyds sjukhus 9. Universitetssjukhuset Lund 10. Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg 10 representanter (ordföranden, opinionsbildare, kanslichefer) för patientorganisationer som Novartis utvecklar läkemedel för 1. Regional bröstcancerförening 2. Regional bröstcancerförening Lungcancerförbundet 3. Nätverket mot cancer 4. TSC föreningen 5. Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, BRO 6. Blodcancerförbundet 7. Neurologiskt Handikappades Riksförbund 8. Psoriasisförbundet 9. Astma- och Allergiförbundet

6 Resultat Införande av nya läkemedel Klinisk prövning

7 Införande av nya läkemedel Frågeställning Innan ett läkemedel tas i bruk värderas kostnaden och den patientnytta man menar att det nya läkemedlet tillför. I den värderingen medverkar bland andra myndigheten TLV men även olika enheter inom landstinget. Vad är din åsikt om hur följande åtgärder skulle påverka processen för att introducera nya läkemedel? Svara på en skala 1-5 där 1 betyder mycket negativt, 3 varken negativt eller positivt, och 5 betyder mycket positivt. Vet ej/kan ej svara.

8 Införande av nya läkemedel En mer enhetlig handläggningstid = mycket positivt = Mycket negativt m = 3,6 17 intervjupersoner bedömer att en mer enhetlig handläggningstid fram till beslut eller avslag hos landstingen, skulle påverka processen för införande av nya läkemedel på ett positivt sätt. 12 intervjupersoner svarar att en mer enhetlig handläggningstid varken skulle få en positiv eller negativ effekt. 4 intervjupersoner tror att det skulle påverka processen negativt. 1 intervjuperson svarar vet ej. Bas: samtliga 34 intervjuade läkare, patientorganisationer och politiker Påstående: En mer enhetlig handläggningstid fram till beslut eller avslag hos landstingen

9 En mer enhetlig handläggningstid Införande av nya läkemedel 6 av 12 svarande läkare bedömer att en mer enhetlig handläggningstid skulle påverka processen för införande av nya läkemedel positivt. 3 av 12 svarar varken positivt eller negativt, 2 av 12 tror att det skulle få en negativ effekt. En läkare svarar vet ej. 4 av 12 intervjuade politiker tror att en mer enhetlig handläggningstid skulle påverka införandeprocessen positivt. Övriga 8 politiker svarar varken positivt eller negativt. 7 av 10 representanter från patientorganisationer tror på en positiv effekt av en mer enhetlig handläggningstid. 1 svarar varken positivt eller negativt och 2 bedömer att det skulle påverka processen negativt. Antal intervjupersoner i respektive kategori som svarat 4 eller 5 på en skala 1-5 där 1 är mycket negativt, 3 varken negativt eller positivt, och 5 mycket positivt Påstående: En mer enhetlig handläggningstid fram till beslut eller avslag hos landstingen

10 Införande av nya läkemedel Nationell centralisering av bedömningar = mycket positivt = Mycket negativt m = 4,5 30 intervjupersoner bedömer att en ökad nationell centralisering kring bedömningar av läkemedlets patientnytta, skulle påverka processen för införande av nya läkemedel positivt. 2 intervjupersoner menar att centraliseringen varken skulle ha en positiv eller negativ inverkan på processen. 1 intervjuperson bedömer att centraliseringen skulle ha en negativ effekt. Bas: samtliga 34 intervjuade läkare, patientorganisationer och politiker 1 intervjuperson svarar vet ej. Påstående: En ökad nationell centralisering kring bedömningar av läkemedlets patientnytta

11 Införande av nya läkemedel Nationell centralisering av bedömningar 10 av 12 intervjuade läkare bedömer att en ökad nationell centralisering kring bedömningar av läkemedlets patientnytta, skulle påverka processen för införande av nya läkemedel positivt. 1 läkare svarar varken positivt eller negativt och 1 läkare svarar vet ej. 11 av 12 svarande politiker är av åsikten att en centralisering skulle innebära att processen för införande av nya läkemedel påverkas positivt. 1 politiker bedömer att ökad centralisering skulle påverka negativt. 9 av 10 representanter från patientorganisationer tror på en positiv effekt av en ökad nationell centralisering kring bedömningar. 1 representant svarar varken positivt eller negativt. Antal intervjupersoner i respektive kategori som svarat 4 eller 5 på en skala 1-5 där 1 är mycket negativt, 3 varken negativt eller positivt, och 5 mycket positivt Påstående: En ökad nationell centralisering kring bedömningar av läkemedlets patientnytta

12 Införande av nya läkemedel Central finansiering = mycket positivt = Mycket negativt m = 4,1 25 intervjupersoner svarar att processen för införande av nya läkemedel skulle påverkas positivt av att finansieringen av nya läkemedel sker centralt och inte belastar klinikernas budget. 3 intervjupersoner menar att en mer central finansiering varken skulle ha en positiv eller negativ effekt Bas: samtliga 34 intervjuade läkare, patientorganisationer och politiker 5 intervjupersoner tror att det skulle påverka processen negativt. 1 intervjuperson svarar vet ej. Påstående: Att finansieringen av nya läkemedel sker centralt och inte belastar klinikernas budget

13 Införande av nya läkemedel Central finansiering 11 av 12 intervjuade läkare menar att processen för införande av nya läkemedel skulle påverkas positivt om finansieringen sker centralt och inte belastar klinikernas budget. 1 läkare tror att en sådan lösning skulle påverka processen negativt. 5 av 12 svarande politiker bedömer att processen skulle påverkas positivt om finansieringen skedde centralt och inte belastar klinikernas budget. 2 politiker tror att en sådan lösning varken skulle påverka positivt eller negativt. 4 politiker tror att det skulle påverka processen negativt, medan 1 svarar vet ej. 9 av 10 representanter från patientorganisationer tror på en positiv effekt om finansieringen av nya läkemedel sker centralt. 1 representant tror varken på en positiv eller negativ effekt. Antal intervjupersoner i respektive kategori som svarat 4 eller 5 på en skala 1-5 där 1 är mycket negativt, 3 varken negativt eller positivt, och 5 mycket positivt Påstående: Att finansieringen av nya läkemedel sker centralt och inte belastar klinikernas budget

14 Införande av nya läkemedel Mindre regionala skillnader vid införande = mycket positivt = Mycket negativt m = 4,4 30 intervjupersoner tror att mindre regionala skillnader vid införande av nya läkemedel skulle påverka introduktionsprocessen positivt. 3 intervjupersoner svarar att mindre regionala skillnader varken skulle påverka processen positivt eller negativt. 1 intervjupersoner bedömer att mindre regionala skillnader skulle påverka processen negativt. Bas: samtliga 34 intervjuade läkare, patientorganisationer och politiker Påstående: Mindre regionala skillnader vid införandet av nya läkemedel inom landstingen

15 Införande av nya läkemedel Mindre regionala skillnader vid införande 10 av 12 intervjuade läkare menar att mindre regionala skillnader vid införandet av nya läkemedel inom landstingen skulle påverka införandeprocessen positivt. 2 läkare bedömer att det varken skulle påverka positivt eller negativt. 11 av 12 svarande politiker bedömer att mindre regionala skillnader vid införandet skulle ha en positiv effekt. 1 politiker anser att det skulle vara negativt för införandeprocessen. 9 av 10 representanter från patientorganisationer tror på en positiv effekt av mindre regionala skillnader vid införande av nya läkemedel. 1 tror att det varken skulle ha någon positiv eller negativ effekt. Antal intervjupersoner i respektive kategori som svarat 4 eller 5 på en skala 1-5 där 1 är mycket negativt, 3 varken negativt eller positivt, och 5 mycket positivt Påstående: Mindre regionala skillnader vid införandet av nya läkemedel inom landstingen

16 Ett ökat samarbete mellan parter Införande av nya läkemedel = mycket positivt = Mycket negativt m = 4,2 27 intervjupersoner menar att det skulle vara positivt för processen vid införande av nya läkemedel med ett ökat samarbete mellan sjukvård, myndigheter, patientorganisationer och läkemedelsbolagen. 6 intervjupersoner bedömer att ett ökat samarbete varken skulle ha en positiv eller negativ påverkan på processen för införande av nya läkemedel intervjuperson tror att ett ökat samarbete skulle påverka processen negativt. Bas: samtliga 34 intervjuade läkare, patientorganisationer och politiker Påstående: Ett ökat samarbete mellan sjukvården, myndigheter, patientorganisationer och läkemedelsbolagen

17 Ett ökat samarbete mellan parter Införande av nya läkemedel 9 av 12 intervjuade läkare anser att ett ökat samarbete mellan sjukvård, myndigheter, patientorganisationer och läkemedelsbolagen skulle påverka processen för införande av nya läkemedel positivt. 2 läkare tror att det varken skulle ha en positiv eller negativ effekt på processen, medan 1 tror att det skulle ha negativ effekt. 11 av 12 politiker tror att ett ökat samarbete skulle vara positivt för införandeprocessen. 1 politiker tror inte att det vare sig skulle vara positivt eller negativt. 7 av 10 representanter från patientorganisationer tror att ett ökat samarbete skulle få positiv effekt. Övriga 3 respondenter svarar varken positivt eller negativt. Antal intervjupersoner i respektive kategori som svarat 4 eller 5 på en skala 1-5 där 1 är mycket negativt, 3 varken negativt eller positivt, och 5 mycket positivt Påstående: Ett ökat samarbete mellan sjukvården, myndigheter, patientorganisationer och läkemedelsbolagen

18 Större inflytande för landstingen Införande av nya läkemedel = mycket positivt = Mycket negativt m = 2,3 6 intervjupersoner menar att det skulle vara positivt för införandeprocessen om landstingen får större inflytande över beslutet kring vilka läkemedel som ska användas. 5 intervjupersoner svarar att det varken skulle vara positivt eller negativt om landstingen får större inflytande över beslutet intervjupersoner bedömer att det skulle vara negativt om landstingen får större inflytande över beslutet. Bas: samtliga 34 intervjuade läkare, patientorganisationer och politiker 2 intervjupersoner svarar vet ej. Påstående: Att landstingen får större inflytande över beslutet kring vilka läkemedel som ska användas

19 Större inflytande för landstingen Införande av nya läkemedel 4 av 12 läkare menar att det skulle vara positivt om landstingen får större inflytande över beslutet kring vilka läkemedel som ska användas. 2 läkare tror att det vare sig skulle vara positivt eller negativt, medan 6 läkare bedömer att det skulle vara negativt. 1 av 12 politiker gör bedömningen att det skulle vara positivt med ett ökat inflytande hos landstingen vad gäller vilka läkemedel som ska användas. 2 svarar varken positivt eller negativt. 8 politiker menar att det skulle vara negativt. 1 svarar vet ej. 1 av 10 representanter från patientorganisationer tror på en positiv effekt av ett ökat inflytande hos landstingen. 1 svarar att det varken är positivt eller negativt. 7 personer svarar att det skulle påverka negativt. 1 svarar vet ej. Antal intervjupersoner i respektive kategori som svarat 4 eller 5 på en skala 1-5 där 1 är mycket negativt, 3 varken negativt eller positivt, och 5 mycket positivt Påstående: Att landstingen får större inflytande över beslutet kring vilka läkemedel som ska användas

20 Införande av nya läkemedel Klinisk prövning

21 Klinisk prövning Frågeställning Andelen kliniska prövningar i Sverige har minskat med 48 procent mellan och därefter stabiliserats på en lägre nivå. Också antalet deltagande kliniker har minskat. (Källa: Läkemedelsverket och LIF) I vilken utsträckning instämmer du i att följande har bidragit till minskningen? Värdera varje påstående mellan 1 och 5 där 1 betyder instämmer inte alls och där 5 betyder instämmer helt. Vet ej/kan ej svara

22 Klinisk prövning Sjukhusledningens stöd till läkare 22 intervjupersoner menar att det minskade antalet kliniska prövningar i Sverige hänger ihop med ett för svagt stöd från sjukhusledning till läkare att delta vid genomförandet av kliniska prövningar. 4 intervjupersoner svarar varken eller = instämmer helt = Instämmer inte alls 6 intervjupersoner instämmer inte i att ett svagt stöd från sjukhusledning till läkare har bidragit till minskningen. 4 6 m = 3,8 2 intervjupersoner svarar vet ej. 0 Bas: samtliga 34 intervjuade läkare, patientorganisationer och politiker Påstående: Stödet från sjukhusledning till läkare att delta vid genomförandet av kliniska prövningar är för svagt

23 Klinisk prövning Sjukhusledningens stöd till läkare 7 av 12 intervjuade läkare menar att det minskade antalet kliniska prövningar kan härledas till ett alltför svagt stöd från sjukhusledning till läkare att delta vid genomförandet av kliniska prövningar. 4 läkare instämmer inte i att det är en bidragande orsak. 1 läkare svarar varken eller. 7 av 12 svarande politiker bedömer att ett svagt stöd från sjukhusledning till läkare har bidragit till det minskade antalet kliniska prövningar i Sverige. 2 politiker instämmer inte i att så är fallet. 2 politiker svarar varken eller och 1 svarar vet ej. 8 av 10 representanter från patientorganisationer uppger att ett alltför svagt stöd från sjukhusledningen är en orsak till varför antalet kliniska prövningar har minskat. 1 svarande uppger varken eller och 1 svarar vet ej. Antal intervjupersoner i respektive kategori som svarat 4 eller 5 på en skala 1-5 där 1 är instämmer inte alls och 5 är instämmer helt Påstående: Stödet från sjukhusledning till läkare att delta vid genomförandet av kliniska prövningar är för svagt

24 Klinisk prövning Stödet från landstingets politiska ledning 21 intervjupersoner anser att stöder från landstingets politiska ledning till läkare att delta vid genomförandet av kliniska prövningar är för svagt och att detta har bidragit till det minskade antalet prövningar. 8 intervjupersoner svarar varken eller = instämmer helt = Instämmer inte alls 3 intervjupersoner instämmer inte i att ett svagt stöd från landstingets politiska ledning är en orsak till minskningen. 8 m = 3,8 2 intervjupersoner svarar vet ej. 2 1 Bas: samtliga 34 intervjuade läkare, patientorganisationer och politiker Påstående: Stödet från landstingets politiska ledning till läkare att delta vid genomförandet av kliniska prövningar är för svagt

25 Klinisk prövning Stödet från landstingets politiska ledning 7 av 12 intervjuade läkare anser att en orsak till det minskade antalet kliniska prövningar är att stödet från landstingets politiska ledning att delta vid genomförandet av kliniska prövningar är för svagt. 1 läkare instämmer inte i detta. 3 läkare svarar varken eller och 1 svarar vet ej. 7 av 12 politiker bedömer att stödet från landstingets politiska ledning är för svagt och att det därigenom har bidragit till det minskade antalet kliniska prövningar. 2 politiker instämmer inte i att så är fallet. 3 politiker svarar varken eller. 7 av 10 representanter från patientorganisationer anser att stödet från den politiska ledningen i landstinget är för svagt vilket fått konsekvenser för antalet genomförda kliniska prövningar. 2 svarar varken eller och 1 uppger vet ej Antal intervjupersoner i respektive kategori som svarat 4 eller 5 på en skala 1-5 där 1 är instämmer inte alls och 5 är instämmer helt Påstående: Stödet från landstingets politiska ledning till läkare att delta vid genomförandet av kliniska prövningar är för svagt

26 Sammanfattning

27 Sammanfattning! Bedömning av åtgärders påverkan vid införande av nya läkemedel (medeltal) 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Antal Vet ej En ökad nationell centralisering kring bedömningar av läkemedlets patientnytta 4,5 1 Mindre regionala skillnader vid införandet av nya läkemedel inom landstingen 4,4 0 Ett ökat samarbete mellan sjukvården, myndigheter, patientorganisationer och läkemedelsbolagen 4,2 0 Att finansieringen av nya läkemedel sker centralt och inte belastar klinikernas budget 4,1 1 En mer enhetlig handläggningstid fram till beslut eller avslag hos landstingen 3,6 1 Att landstingen får större inflytande över beslutet kring vilka läkemedel som ska användas 2,3 2 Bas: samtliga 34 intervjuade läkare, patientorganisationer och politiker

28 Sammanfattning! Bedömning av i vilken grad faktorer har bidragit till minskat antal kliniska prövningar (medeltal) 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Antal Vet ej Stödet från landstingets politiska ledning till läkare att delta vid genomförandet av kliniska prövningar är för svagt 3,8 2 Stödet från sjukhusledning till läkare att delta vid genomförandet av kliniska prövningar är för svagt 3,8 2 Bas: samtliga 34 intervjuade läkare, patientorganisationer och politiker

29 Slussplan 9, Stockholm