Årsrapport för 2017 Sjukvårdsregion Uppsala-Örebros regionala Stramagrupp

Transkript

1 Datum Dnr 2018/0005 Årsrapport för 2017 Sjukvårdsregion Uppsala-Örebros regionala Stramagrupp Lars Blad, biträdande smittskyddsläkare Region Västmanland, sammankallande i Sjukvårdsregion Uppsala-Örebros Stramagrupp

2 2 (7) Innehållsförteckning Innehållsförteckning Antal möten med rådet- medlemmar möte i Västerås, med deltagare: möte i Uppsala, med deltagare: Aktiviteter under året Implementering av nationellt och regionalt framtagna riktlinjer Arbete med vårdprogram och gemensamma indikationer för utredning och behandling Arbete med införande av nya evidensbaserade metoder, omprövande av gamla samt rationell läkemedelshantering Främjande av patientnära klinisk forskning Åtgärder för att kort- och långsiktigt säkra en god kompetensförsörjning inom specialiteten Gemensam kvalitets- och resultatuppföljning Övriga aktiviteter Framtidsspaning inför den kommande nationella strukturen för kunskapsstyrning Viktigaste händelser som påverkar rådets område under 2018 och 2019? Viktigaste utmaningarna inom rådets område under 2018 och 2019? Behov av samverkan och kraftsamling under 2018 och 2019?... 7

3 3 (7) 1. Antal möten med rådet- medlemmar Under år 2017 har gruppen hållit två möten: möte i Västerås, med deltagare: 1 Hans Fredlund, Örebro, sammankallande, mötesordförande och mötessekreterare 2 Lars Blad, Värmland; 3 Anders Lindblom, Dalarna; 4 Jan Smedjegård, Västmanland; 5 Maria Remén, Sörmland; 6 Mats Ericsson, Uppsala; 7 Signar Mäkitalo, Gävleborg möte i Uppsala, med deltagare: 1 Hans Fredlund, Örebro, sammankallande 2 Lars Blad, Värmland, mötesordförande 3 Mats Ericsson, Uppsala, mötessekreterare 4 Anders Lindblom, Dalarna 5 Jan Smedjegård, Västmanland 6 Maria Remén, Sörmland 7 Signar Mäkitalo, Gävleborg

4 4 (7) 2. Aktiviteter under året 2.1 Implementering av nationellt och regionalt framtagna riktlinjer Under året har de lokala Stramagrupperna såväl i Sjukvårdsregion Uppsala-Örebro som på andra håll arbetat vidare som tidigare med implementering av nationellt framtagna riktlinjer för antibiotikabehandling. I den sjukvårdsregionala gruppen har under året den viktiga implementeringen av den nationellt antagna satsningen på antibiotikaronder (infektionsläkare gör snabba översikter över ordinationer på andra kliniker, ser om/att riktlinjer följs för utsättning/nedtrappning när så kan ske utan risk för patienten) stöttats, främst genom utbyte av regionala erfarenheter och goda exempel, samt identifiering av framgångsfaktorer och utmaningar. Tillvägagångssätten i de olika regionerna har varit olika: i Värmland har lokala Strama och Infektionskliniken lyft behovet gemensamt och fått ett uppdrag av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen att utarbeta en plan, som siktar på finansiering till lokala Strama/Smittskyddsenheten, som tänks köpa tjänsten från Infektionskliniken. I Uppsala har några omgångar med antibiotikaronder gjorts på medicin och geriatrisk klinik under tre månaders perioder. Äskade medel har dock inte tillstyrkts. Dalarna gör antibiotikaronder på lungkliniken, finansiering finns för en utvidgning, men personell resurs saknas. I Gävleborg har planerats för ronder på akutvårdsavdelning i början på 2018, genomförs som ett ST-arbete vid Infektionskliniken. I Örebro har man inte kommit igång, men en engagerad chefsläkare jobbar för detta. Problem även där främst att frigöra tid för genomförare/infektionsläkare. 2.2 Arbete med vårdprogram och gemensamma indikationer för utredning och behandling Den sjukvårdsregionala gruppen har inte funnit skäl att bilda en ytterligare länk i den fungerande kedjan/flödet från den nationella nivån till den lokala vad gäller spridandet av nationellt framtagna dokument, så som t ex de under året framtagna Urinvägsinfektioner i öppen vård och Behandling av infektioner orsakade av ESBL-producerande Enterobacteriaceae och karbapenemresistenta gramnegativa bakterier. Även den under året färdigställda och lanserade appen Strama Nationell är av stor vikt i sjukvårdsregionen, men utan direkt merarbete för den sjukvårdsregionala gruppen. 2.3 Arbete med införande av nya evidensbaserade metoder, omprövande av gamla samt rationell läkemedelshantering Rationell användning av antibiotika utgör en av Stramas grundläggande aktiviteter. Det nationella framtagandet och uppdaterandet av riktlinjer kompletteras med en implementering lokalt, vilket är en av kärnuppgifterna för lokala Strama-grupper. Mervärdet för den sjukvårdsregionala nivån har i detta avseende hittills varit begränsat.

5 5 (7) 2.4 Främjande av patientnära klinisk forskning Vid den sjukvårdsregionala gruppens möten har noterats att ett sätt att stötta klinisk forskning är att bidra till att så kallade ST-projekt med anknytning till antibiotikabehandling och antibiotikaresistens stimuleras. 2.5 Åtgärder för att kort- och långsiktigt säkra en god kompetensförsörjning inom specialiteten Den långsiktiga försörjningen av Strama-grupper med kompetent personal står inför problem vad gäller bl a tillgången till infektionsläkare och mikrobiologer när vi går mot ett ökat antal pensionsavgångar inom dessa kategorier. Detta har lyfts till nationell nivå i olika fora. På kortare sikt kan också ett antal pensionsavgångar av Strama-aktiva medarbetare behöva kompenseras för. Detta stöttas bl a genom att vi inom sjukvårdsregionen stimulerar och möjliggör för yngre intresserade medarbetare att delta i de Strama-utbildningar (de nu väl etablerade Långholmenkurserna ) och evenemang (Stramadagen, ev Antibiotikaforum) som arrangeras nationellt, med sikte på nyrekrytering. 2.6 Gemensam kvalitets- och resultatuppföljning I gruppen har gjorts närmare jämförelser av nivåerna av antibiotikaförskrivning i öppen vård inga extrema variationer inom sjukvårdsregionen. Vid jämförelser av befintliga data inom slutenvården blir analysen att gemensamma mätmetoder behöver utvecklas/förbättras. Dessa diskussioner förs också på den nationella nivån, men mer ingående jämförelser på den sjukvårdsregionala nivån kan föra processen framåt, och har varit fruktbara. Under denna rubrik passar också Infektionsverktyget. Verktyget är det instrument som ligger närmast till hands för att ge bättre möjligheter för jämförelser av antibiotikaanvändning i slutenvården, även indikationsvis/diagnosrelaterat, såväl inom sjukvårdsregionen som nationellt (Infektionsverktygets andra ben är strukturerad registrering av vårdrelaterade infektioner, VRI). Hindren för en fortsatt utveckling av Infektionsverktyget i sjukvårdsregionen har granskats, och hänger mycket samman med vilket journalsystem som används. Utbyte av erfarenheter i gruppen har också varit användbart i nationella diskussioner.

6 6 (7) 2.7 Övriga aktiviteter - 3. Framtidsspaning inför den kommande nationella strukturen för kunskapsstyrning 3.1 Viktigaste händelser som påverkar rådets område under 2018 och 2019? Mycket viktig för den fortsatta totala antibiotikaförbrukningen i landet, och därmed för den fortsatta resistensutvecklingen, är den fortsatta utvecklingen av antibiotikaförskrivningen via digitala hälsoaktörer. Om den leder till en bruttoökning kommer läget att försvåras. Den genomgång av området som regeringen genom socialdepartementet annonserat är en viktig process, och kan resultera i en viktig slutsats/händelse En avgörande förutsättning för den sjukvårdsregionala Stramagruppens fortsatta positiva utveckling och effekt, är naturligtvis en fortsatt god funktion hos den nationella Stramagruppen (tills nyligen Programråd Strama). 3.2 Viktigaste utmaningarna inom rådets område under 2018 och 2019? Det ökande omvärldstrycket av multiresistenta bakterier, i kombination med en möjligen fortgående minskning av antalet slutenvårdsplatser, resulterande i en ännu högre antibiotikaanvändning per vårdplats, och en fortsatt relativ brist på enkelrum på många håll, utgör i sig en magnifik utmaning för slutenvården, och dess möjligheter att hålla tillbaka förekomsten av utbrott av resistenta bakterier En tidigare i texten behandlad utmaning för att möta den ovanstående, är att få till stånd verksamma antibiotikaronder i samtliga regioner i sjukvårdsregionen, helst på varje sjukhus

7 7 (7) 3.3 Behov av samverkan och kraftsamling under 2018 och 2019? Om Infektionsverktyget skall kunna nå en sådan grad av användbarhet att det gör en positiv skillnad i flertalet regioner/landsting, behövs en ökad samverkan och kraftsamling nationellt under de närmaste åren. Ett steg i den riktningen, rätt genomfört, kan vara den satsning som nu görs med medverkan av Folkhälsomyndigheten för att göra nationella sammanställningar av data ur Infektionsverktyget. Det är viktigt för den framtida förbättringspotentialen att de resultat som så småningom läggs fram är valida och trovärdiga inte minst för den kritiskt granskande publik som läkarkåren utgör, och som står för en stor del av inmatningen av indata. Detta ställer stora krav på urvalet av variabler för sådana jämförelser.