~ Gävleborg Datum Dnr 34, HSN 2017/327

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsstaben Upprättare Tommy Stokka Yttrande - Revisionsrapport - Implementering av politiska viljeinriktning ar Landstingen och regionerna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion (Landstinget Dalarna, Sörmland, Värmland och Västmanland samt Region Uppsala län, Region Gävleborg samt Region Örebro län) har gemensamt tagit fram aktuellt yttrande gällande "Implementering av beslutade politiska viljeinriktningar inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion". Yttrandet är likalydande med undantag av synpunkter kopplade till en reko=endation som lämnats till ett enskilt landsting/region. Sammanfattning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i samtliga sju landsting och regioner som ingår i Uppsala-Örebro regionen genomfört en översiktlig granskning avseende samverkansnämndens och respektive landsting/regions arbete med de politiska viljeinriktningarna (PVI). Uppdraget har avgränsats till att titta närmare på inriktningarna avseende de PVI som antagits (diabetes, missbruksvård, hjärtsjukvård och astma/kol). De revisionsgrupper som ingår i Uppsala Örebro sjukvårdsregion ger utifrån den genomförda revisionen följande rekommendationer till landstings-/regionstyrelser: Gemensamma rekommendationer: l. Tydliggör roller, ansvar samt behov av utvecklingsresurser för en sammanhållen kunskapsstyming. 2. Tydliggöra var istyrkekedjan samverkansnämnden mer allmänt hållna rekommendationer ska konkretiseras. 3. En dialog sker med samverkansnämnden och berörda landsting/regioner kring förväntningarna på uppföljning och återrapportering av politiska viljeinriktningar i respektive landsting/region. Rekommendationer från Revisorerna inom Region Gävleborg 4. Hur nämnden på kort och lång sikt ska bidra till en sammanhållen kunskapsstyrning inom Region Gävleborg Postadress Gävle Besöksadress Rektorsgatan 1 Telefon Telefax E~post rg@regiongavleborg.se Internet Bankgiro Org. nr

2 5. Vilket ansvar nämnden avser att ta for samordning kring kunskapsstyrning inom Uppsala-Öre broregionen 6. V ar samordningsnämndens mer allmänt hållna rekommendationer ska konkretiseras for att underlätta styrning, samordning och uppföljning 7 _ Hur återrapportering av arbetet med politiska viljeinriktningar till hälso- och sjukvårdsnämnden kan utvecklas och förbättras 8. Hur återrapporteringen till samverkansnämnden bör se ut för att underlätta samordning och identifiering av gemensanuna utmaningar och utvecklingsområden inom Uppsala-Örebro sjukvårsregion. Kommentarer Uppsala- Örebro sjukvårdsregion vill framfora fdljande: Övergripande synpunkter I revisionsrapporten finns följande övergripande slutsats i punkt 2.1, sid 8: "Sammantaget ger det en bild av att Uppsala-Örebros sjukvårdsregion i nuläget saknar vissa grundläggande förutsättningar för att genomföra de rekommendationer som lämnats kopplat till flera av de politiska vilje inriktningar som omfattas av granskningen." Samverkansnämnden (SVN) bedömer att revisorerna inte till fullo förstått nämndens roll i relation till de ingående landstingen/regionerna och nämnden delar inte slutsatsen eftersom det inte är samverkansnämnden som ska ansvara för genomförandet av rekommendationerna. Det är inom de ingående landstingen/ regionerna som förutsättningar :for ett genomförande finns. Svnpunkter relaterat till revisionens rekommendationer l. Tydliggör roller, ansvar samt behov av utvecklingsresurser för en sammanhållen kunskapssyrning Ingående landsting/regioner har tagit beslut om att ställa sig bakom SKL:s rekommendation om etablering av en s1ruktur for kunskapsstyrning. I och med det har nu ett sjukvårdsregionalt arbete påböljats både för skapandet av nya s1rukturer men också för att anpassa nuvarande s1rukturer. I arbetet ingår att tydliggöra roller, ansvar samt behov av utvecklingsresurser för en sammanhållen kunskapsstyrning sjukvårdsregionens ingående regioner och landsting har i samband med etableringen av en kunskapsstyrningss1ruktur påböljat arbetet for att få en ändamålsenlig och effektiv kunskapsstyrning som ger forutsättningar for att kunskapen når ända ut i mötet med patienterna. En förbättrad implementering av nationella riktlinjer kornmer att vara en naturlig del i det arbetet. En viktig del i det arbetet är att tydliggöra roller, ansvar kopplat till uppdrag på olika nivåer i kedjan "nationellt-sjukvårdsregionalt-lokalt" 2 (5)

3 samtidigt som behov av utvecklings-och processtödsresurser behöver identifieras och allokeras i en sammanhållen struktur för knnskapsstyming. 2. Tydliggöra var istyrkekedjan samverkansnämnden mer allmänt hållna rekommendationer ska konkretiseras. sjukvårdregionen instämmer i bedömningen att det finns ett behov av att tydliggöra processen från den sjukvärdsregionala politiska viljeinriktningen mer allmänt hållna reko=endationer till de ingående landstingen/regionernas implementering och aktiviteter samt i föreko=ande fall för den egna budgetoch planeringsprocessen. De politiska viljeinriktningarna beaktas i alla regioner/landsting men i en senare budget- och planeringsprocess sker en dialog med hälso- och sjukvården och en prioritering görs kring vad som ryms inom given budgetram. Som resultat av detta sker implementeringen av de nationella riktlinjemas reko=endationer i olika grad utifrån en lokal prioritering. Eftersom SVN :s roll avgränsas till att ge reko=endationer till de ingående landstingen/ regionerna, så innebär de politiska viljeinriktningarna en reko=endation och en gemensam strävan mot en jämlik vård i sjukvårdsregionen men där vruje enskilt landsting/region hanterar sin planeringsoch budgetprocess. 3. En dialog sker med samverkansnämnden och berörda landsting/regioner kring förväntningarna på uppföljning och återrapportering av politiska viljeinriktningar i respektive landsting/region En dialog har startats i och med Samverkansnämndens sammanträde i juni då processen får de politiska viljeinriktningarna diskuterades. Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Gävleborg vill framföra följande: 4. Hur nämnden på kort och lång sikt ska bidra till en sammanhållen kunskapsstyrning inom Region Gävleborg Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i oktober 2017 att anamma reko=endation från Sveriges ko=uner och landsting, SKL, om att medverka i den nationella strukturen får kunskapsstyrning. Just nu pågår nominering av personal till de programområden som är definierade inom nationell kunskapsstyming. För att nomineras ska man ha bred kompetens, vara expert och specialist inom det område som man nomineras till. En multiprofessionell och könsneutral sammansättning av gruppen ko=er att eftersträvas och att både sjukhus- och primärvård finns representerat. Uppdraget omfattar hela vårdkedjan inom det aktuella området som till exempel prevention, primärvård, specialistvård, rehabilitering, omvårdnad, medicinsk diagnostik etc. 3 (5)

4 I den nya organisationen inom Hälso-och sjukvården är det Utvecklingschef som har ett definierat ansvar för att skapa lokala strukturer för kunskapsstyrning. Biträdande Hälso-och sjukvårdsdirektör Roger O Nilsson har också under hösten 2017 bedrivit ett arbete med bäring på kunskapsstyrning; Nationellt kliniskt kunskapsstöd som i all huvudsak riktar sig mot Primärvården. Detta arbete fortsätter in i Vilket ansvar nämnden avser att ta för samordning kring kunskapsstyrning inom Uppsa/a-Örebroregionen Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat att ställa sig bakom SKLs reko=endation om att medverka i den nationella strukturen för kunskapsstyrning. Den nationella strukturen medför sannolikt en viss omorganisation av strukturen för kunskapsstyrning inom Uppsala Örebroregionen. Hälso- och sjukvården har utsett en medarbetare från Utvecklingsenheten att representera Region Gävleborg med ambition att förverkliga nationell kunskapsstyrning regionalt och på lokal nivå. 6. V ar samordningsnämndens mer allmänt hållna rekommendationer ska konkretiseras för att underlätta styrning, samordning och uppföljning Varje år tar respektive nämnd fram en årsplan med mål för efterko=ande år. Dessa mål ska konkretiseras i en verksamhetsplan som Hälso- och sjukvårdsdirektören ansvarar för. Målen följ s sedan regelbundet upp i Hälso- och sjukvårdsnämnden. Verksamheten lyder i första hand under Hälso- och sjukvårdsnämnden, varför vi anser det naturligt att de av samordningsnämnden mer allmänt hållna reko=endationer som Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Gävleborg vill förverkliga skrivs in i årsplanen. 7. Hur återrapportering av arbetet med politiska viljeinriktningar till hälso- och sjukvårdsnämnden kan utvecklas och förbättras I den nya organisationen inom Hälso-och sjukvårdsnämnden har enheten "Patientsäkerhet och V årdkvalitet" :fatt ett uppdrag att utveckla uppföljning av vårdens kvalitet, samt stödja verksamhetsutveckling. Enheten ko=er att vara delaktig i framtida arbete med indikatorer för de mål nämnden fastställer, samt specifika kvalitetsmått per verksamhetsområde. Inom enheten är också en av chefläkarna utsedd med särskilt ansvar att arbeta med kvalitetsregister. 4 (5)

5 8. Hur återrapporteringen till samverkansnämnden bör se ut för att underlätta samordning och identifiering av gemensamma uttnaningar och utvecklingsområden inom Uppsala-örebro sjukvårsregion. Samverkansnämndes arbetsutskott har i protokollet från föreslagit fyra områden som behöver analyseras: Nämndens ambitionsnivå kring breddad och fördjupad samverkan Roller, processer och sanuuansättning inom beredningsorganisationen Kanslistruktur Lokalt arbete inom respektive landsting/region. Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Gävleborg anser det vara en viktig förutsättning för samordning och identifiering av gemensamma utmaningar att samverkansnämnden hittar sin form och uppgift för bland annat regional arena för kunskapsstyrning. Den nationella nivån bör vara tongivande för utvecklingen och samverkan inom kunskapsstyrningen. Hälso-och sjukvårdsnämnden ll.!.. Hanna-Karin Lirrek Ordförande /) ( l.. cl/{1 ' ;;.-; v Göran Angergård Hälso-och sjukvårdsdirektör /'c; 7' 1\ / 5 (5)