Samverkansnämndens samverkan

Transkript

1 1 (6) Samverkansnämndens samverkan Förslag till beslut att anta förslagen i nedanstående utredning och att den nya organisationen införs senast den 1 januari Rickard Simonsson Ordförande Landstings-/regiondirektörsgruppen Sammanfattning Samverkansnämnden gav hösten 2017 landstings-/regiondirektörsgruppen i uppdrag att återkomma med förslag på hur samverkan kan breddas och fördjupas inom hälso- och sjukvårdens område. Fyra områden skulle analyseras: Nämndens ambitionsnivå kring breddad och fördjupad samverkan Roller, processer och sammansättning inom beredningsorganisationen Kanslistruktur Lokalt arbete inom respektive landsting/region. Utredningen föreslår att samverkan utvecklas inom befintliga samverkansområden och att möjligheterna till samverkan inom följande områden utreds: Gemensam produktionsplanering av länssjukvården Fortsatt sjukvårdsregional nivåstrukturering Gemensam investeringsplanering Verksamhetsutveckling genom digitalisering IT (infrastruktur) Kommunsamverkan på sjukvårdsregional nivå Kontinuerligt ta in aktuella projekt/projekt Föreslås att en ledningsgrupp ersätter nuvarande beredningsgrupp och att samverkansnämndens kansli leds av en administrativ chef och i övrigt bemannas med resurser från alla landsting och regioner. Landsting/regiondirektörsgruppen tillsätter administrativ chef och ledningsgruppen övriga resurser inom kansliet. Landstings/regiondirektörsgruppen ska utvärdera ledningsorganisationen efter ett år. Samverkansnämndens arbete ska vara en naturlig del i det lokala ledningsarbetet i respektive landsting/region. En tydlig lokal struktur kring sjukvårdsregionala samverkansområden och att hanteringen av samverkansnämndens ärenden tydliggörs i respektive ledningssystem är två framgångsfaktorer.

2 2 (6) Bakgrund/Motiv I samband med framtagandet av Avtal om samverkan i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion gjordes även en utredning av tjänstemannaorganisationen. Konsult Anders Tollmar presenterar utredningen för SVN-AU den 20 januari Därefter diskuteras utredningen i landstingsoch regiondirektörsgruppen vilka informerade arbetsutskottet den 4 mars 2016 att det fanns konsensus i att kansliet behöver förstärkas, men att det ännu inte finns något förslag. Under 2016 pågår diskussioner om eventuella storregioner och i samband med det avvaktas det med förändringar av tjänstemannaorganisationen. För att bredda och fördjupa samverkan inom sjukvårdsregionen krävs en tjänstemannaorganisation som både kan ta hand om den ökade mängden frågor från den nationella arenan, och samtidigt kan jobba mer effektivt med förankringen i respektive landsting/region. Två av de mest aktuella frågor i dagsläget är uppbyggnaden av den samlade strukturen för sammanhållen kunskapsstyrning och den nationella nivåstruktureringen av högspecialiserad vård. Samverkansnämnden gav den 28 september 2017 landstings-/regiondirektörsgruppen i uppdrag att återkomma med förslag på hur samverkan kan breddas och fördjupas inom hälsooch sjukvårdens område. Fyra områden ska analyseras: Nämndens ambitionsnivå kring breddad och fördjupad samverkan Roller, processer och sammansättning inom beredningsorganisationen Kanslistruktur Lokalt arbete inom respektive landsting/region. Arbetet kan även utgöra ett underlag för nytt samverkansavtal för Samverkansnämnden. Nuvarande avtal sträcker sig fram t o m Utredning Konsult Roger Johansson, Public Partner, anlitades för att leda arbetet. Utredningen genomfördes i tre etapper: 1. Intervjuer med representanter från beredningsgrupp och landstingsoch regiondirektörsgrupp för alla landsting och regioner i sjukvårdsregionen, samt kansliansvarig. 2. Möte med beredningsgrupp och landstingsoch regiondirektörsgrupp december 2017 och januari Gemensam workshop med beredningsgrupp och landstingsoch regiondirektörsgrupp i februari Grunden för workshoppen den 9 februari var en situationsanalys av dagens samverkan, sammanställd utifrån Rogers intervjuer och möten med landstingsoch regiondirektörsgrupp och beredningsgrupp. Utredningsdokumentation bifogas i bilaga 1.

3 3 (6) Ambitionsnivå I nuvarande Avtal om samverkan i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion finns en god grund för ambitionsökning av samverkan. Avtalet fastställer att parterna förbinder sig att gemensamt verka för att stärka Uppsala-Örebro sjukvårdsregion som samverkansområde och gemensamt värna och utveckla kompetensen i varje län för att kunna erbjuda sjukvårdsregionens invånare en hälso- och sjukvård på lika villkor. Föreslås att samverkan fortsättningsvis, liksom idag, fokuserar på hälso- och sjukvård. Större samverkansområden idag: Regionvård Vård vid universitetssjukhus Kunskapsstyrning och medicinsk samverkan Kompetensförsörjning och utbildning Upphandling Avtalsuppföljning och prissättning Informationssäkerhet Förslag till ytterligare samverkansområden: Gemensam produktionsplanering av länssjukvården, Fortsatt sjukvårdsregional nivåstrukturering Gemensam investeringsplanering Verksamhetsutveckling genom digitalisering IT (infrastruktur) Kommunsamverkan på sjukvårdsregional nivå Kontinuerligt ta in aktuella projekt/projekt Ledningsfunktion Fokus för utredningen har varit ledningsnivån av tjänstemannaorganisationen, dvs. landstingsoch regiondirektörsgrupp, beredningsgrupp och kansliet. Nästa steg är att se över vilka uppdrag övriga grupperingar ska ha för att stödja den ökade ambitionsnivån. En utredning om hur den sjukvårdsregionala kunskapsstyrningsorganisationen ska se ut pågår. För att bredda och fördjupa samverkan inom sjukvårdsregionen krävs en tjänstemannaorganisation som både kan ta hand om den ökade mängden frågor från den nationella arenan, och samtidigt kan jobba mer effektivt med förankringen i respektive landsting/region. De ansvariga för hälso- och sjukvården i sjukvårdsregionen behöver vara i en tydligare operativ ledning i respektive landsting/region. Ekonomidirektörer och HRdirektörer lyfts in i strukturen. Landstings- och regiondirektörer bör ha en övergripande och strategisk roll. Den administrativa motorn, i form av ett kansli, ska ha tydliga kopplingar till respektive landsting/-region. Landstings-/regiondirektörsgruppen ska utvärdera ledningsorganisationen efter ett år.

4 4 (6) Landstings- och regiondirektörsgrupp Landstings- och regiondirektörsgruppen ska, på samverkansnämndens uppdrag, ansvara för struktur och regionövergripande samverkan över region-/landstingsgränserna och stödja ledningsgruppen i att skapa övergripande förutsättningar för att sjukvårdsregionens ambitioner och överenskommelser implementeras i respektive region/landsting. Gruppen fastställer uppdrag för ledningsgruppen, ekonomidirektörsgrupp och HRdirektörsgrupp, samt utser ordförande i grupperna. Ordförande i landstingsoch regiondirektörsgruppen arbetsleder den administrativa chefen. Ledningsgrupp Ledningsgruppen består av en representant per landsting/region. Både ordinarie och ersättare ska utses. På möten deltar en person per landsting/region. Ledningsgruppen ska adjungera berörda personer/verksamheter till sina möten när frågor av särskild vikt för enskilt landsting/region diskuteras. Ledningsgruppen ska leda och styra samverkansnämndens operativa organisering för verkställande av planer och beslut samt bereda ärenden till samverkansnämnden. Gruppen ansvarar för en systematisk utveckling av verksamheten, samt att tjänstemannaorganisationen i övrigt är ändamålsenlig. Gruppen fastställer uppdrag för arbetsgrupper kopplade till ledningsgruppen. Ledningsgruppen ansvarar för att tillse att kansliet har erforderliga resurser och kompetensprofiler. Ledningsgruppen företräder sjukvårdsregionen i nationella sammanhang och säkerställer en god samverkan med kommunerna. Kanslistöd Kanslistödet ska utgöra ett kvalificerat administrativt stöd till samverkansnämnd, och ledningsgrupp och landstingsoch regiondirektörsgruppen så att de kan svara upp mot samverkansavtalets intentioner.

5 5 (6) Kanslistödet sköter ekonomi, kommunikation, administrativ utveckling, ärendeframtagning, kontakt med ledningsgrupp och landstingsoch regiondirektörsgrupp, hemsida, nyhetsbrev, presskontakter, uppföljning av avtal, ärendehantering, mötesadministration och fungerar som stöd till arbetsgrupper kopplade till ledningsgruppen. Följande resurser ska ingå i kansliet: 1,0 administrativ chef Strategiskt stöd 0,3 från varje landsting/region (0,3*7) Kanslistöd lokalt 0,7 i varje landsting/region (0,7*7) 0,3 arbetsleds av den administrativa chefen och arbetar med övergripande sjukvårdsregionala frågor, medan 0,7 arbetsleds från respektive landsting/regions medlem i ledningsgruppen och arbetar med förankringsarbetet lokalt. Projektanställda inom samverkansområden Idag kunskapsstyrning 1,0 samordnare, 0,5 redaktör nationellt kliniskt kunskapsstöd, 1,5 processledare nationella programområden, 0,6 ordförande för nationella programområden. Tjänsteköp av särskilda kompetenser, ex. webbredaktör och kommunikatör Arbetsgivarmyndighet för den administrativa chefen är sätet för nämnden och arbetsgivarmyndighet för respektive (0,3+0,7) är hemlandstinget/regionen. Kansliet ska i det fortsatta arbetet överväga samordning med administration av övriga gemensamma verksamheter, ex. RFR, RCC. Nuvarande kansliresurser: 0,5 Kansliansvarig (0,3 i budget 2018) För kunskapsstyrning 1,0 samordnare, 0,5 redaktör nationellt kliniskt kunskapsstöd, 1,5 processledare nationella programområden, 0,6 ordförande för nationella programområden (Finns 0,5 processledare i budget 2018) 0,2 ordförande beredningsgrupp 0,07 webbredaktör Utöver detta stödjer nuvarande beredningsgrupp dagens kansliarbete. Lokalt arbete Under workshoppen fastställdes vilka yttre och inre kännetecken grupperna vill att sjukvårdsregionen ska ha. Yttre kännetecken, hur vi vill att sjukvårdsregionens ska uppfattas i de sju regionerna/landstingen: Leverans Eniga i samverkan, en kännedom om sjukvårdsregionen i våra organisationer Ömsesidigt beroende Inre kännetecken, det här vill vi ska känneteckna vårt samarbete och våra möten i sjukvårdsregionen: Bra samarbetsklimat Resultatinriktning Öppenhet och transparens

6 6 (6) För att lyckas med målet att stärka Uppsala-Örebro sjukvårdsregion som samverkansområde och gemensamt värna och utveckla kompetensen i varje län för att kunna erbjuda sjukvårdsregionens invånare en hälso- och sjukvård på lika villkor behöver samverkansnämndens arbete vara en naturlig del i det lokala ledningsarbetet i respektive landsting/region. En tydlig lokal struktur kring sjukvårdsregionala samverkansområden och att hanteringen av samverkansnämndens ärenden tydliggörs i respektive ledningssystem är två framgångsfaktorer.