Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Du har nu öppnat en presentation som innehåller:"

Ellinor Jonasson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande programarbete och tankar om programarbete psykisk hälsa

2 Samverkan mellan NSK och NSK-s området psykisk hälsa Diskussion påbörjades mellan NSK och SKL sektionen för vård och socialtjänst. Socialstyrelsen var med på ett hörn. - Psykisk ohälsa är ett stort samhällsproblem - Målgruppen är gemensam för flera huvudmän - Många aktiviter på nationell, regional och lokal nivå De stora utvecklingsarbeten som bedrivs behöver finna en form som är hållbar och leder till långsiktigt förbättrade resultat. NSK hade ett intresse för området programråd psykisk hälsa Möte mellan NSK och NSK-s 15 januari Det finns ett intresse av samverkan under Dragning i socialchefsnätverket februari 2014

3 Målsättningen med arbetet är en kunskapsbaserad och jämlik vård och omsorg En utvecklad kunskapsstyrning skapar värde för patienter, brukare, medarbetare och verksamheter

4 Samordning är viktigt Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning (Landsting) (NSK) - Landsting och regioner samverkar med berörda myndigheter för att skapa en så effektiv organisation som möjligt Nationell samverskansgrupp för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) - Kommuner och regionförbund samverkar med berörda myndigheter för att skapa en så effektiv organisation som möjligt

5 NSK strategiska uppgifter Formell struktur för samverkan representation, mandat, spridning Samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag mellan myndigheter, verksamhetens behov, snabb analys, uppdatera/expandera Samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag hur utses experter, jävsproblem, transparent och strukturerad utvecklingsplan, snabbare arbetsprocess Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård/nationella register öppna jämförelser, utvärdering, lärandesystem, kvalitetsregister Samverkan för större nytta av nationella kunskapsunderlag beslutsstöd, implementering, utbildning/kunskapsspridning

6 Medlemmar - NSK Sjukvårdsregionerna (regiongruppen) SKL Socialstyrelsen SBU TLV Läkemedelsverket Folkhälsomyndigheten Läkaresällskapet Sjuksköterskeföreningen

7 Regiongruppen - NSK Sjukvårdsregionerna samverkar för en effektivare kunskapsstyrning Ledningsgrupp för programområden Spridning av goda exempel Ta tillvara varandras arbete Säkerställa de generella arbetsmodellerna för programområdena Rapporterar till hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket

8 Former för kunskapsstyrning inom socialtjänsten Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling avsiktsförklaringar våren 2010 NSK-S bildas i november 2011

9 NSK-S Syftet är att på nationell nivå samordna arbetet med strategiska frågor som stödjer utvecklingen av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - Att utifrån respektive aktörs uppdrag bidra till att den kommunala och regionala nivån för bästa möjliga stöd från aktörer på nationell nivå - Att fånga upp och väga samman lokala, regionala och nationella perspektiv - Att identifiera behov av kunskapsstöd - Att bidra till att det nationella stödet blir samordnat, strategiskt och långsiktigt samt anpassat till användarnas villkor - Att samverka med NSK-gruppen inom hälso- och sjukvård vid behov

10 Medlemmar NSK-S Socialchefsnätverket (2 platser) Sociala handläggare på läns- och regionförbund (2 platser) Kommundirektörer (2 platser) Regionförbundsdirektörer (2 platser) SKL (2 platser) Socialstyrelsen (2 platser) SBU (2 platser) Folkhälsomyndigheten (2 platser)

11 Utmaningar för NSK-S Representation Mandat Påvekansmöjligheter Nominering av experter till programråd och liknande Med mera

12 Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Arenor på länsnivå för samverkan och gemensamt utvecklingsarbetet på tjänstemanna- och politisk nivå Långsiktiga planer november 2013 Långsiktigt försörja socialtjänsten med ett praktiskt verksamhetsstöd. Utgöra ett utvecklingsstöd för implementering av ny kunskap, exv. nationella riktlinjer och nya metoder. Utgöra en arena för lokala och regionala politiska prioriteringar och strategier inom välfärdsområdet.

13 Exemplet programråd Etableringen av nationella programområden syftar ytterst till att fler patienter och brukare får tillgång till bästa möjliga vård och omsorg oavsett var i landet man bor Genom att samarbeta kring framtagande av gemensamma kunskapsunderlag, följa kvalitetsutvecklingen och ta initiativ till att förbättra vården och omsorgen kan även verksamheternas resurser nyttjas mer effektivt

14 Varför nationella programråd det finns ju nationella riktlinjer? Det finns stora variationer i svensk hälso- och sjukvård och därmed möjligheter till kvalitetsförbättringar Ökade krav på en mer jämlik vård och omsorg. Snabb kunskapsutveckling ställer höga krav på att effektivt omsätta kunskap till praktik Ökade krav på en evidensbaserad praktik. Vi har saknat en infrastruktur för en sammanhållen kunskapsstyrning och samordning. Huvudmännen saknar var för sig resurser att lösa alla utmaningar. Resurser behöver nyttjas mer effektivt, t. ex. genom att ta fram gemensamma vårdprogram och riktlinjer.

15 Försök med programråd diabetes Insatsområden - Nationell behandlingsstrategi (för diabetes typ 1. typ 2 samt barndiabetes) - Grupputbildningsmaterial - Äldre och diabetes - Benchmarkstudie om framgångsfaktorer

16 Vilka uppgifter har ett programråd? Bidra till ökad kunskap, bättre dialog och samverkan såväl inom som mellan lokal, regional och nationell nivå Fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen och variationer i vårdpraxis Identifiera oönskade variationer, behov av nya/reviderade kunskapsunderlag samt behov av klinisk forskning Kartlägga goda exempel och befintliga kunskapsunderlag Utarbeta gemensamma nationella vårdprogram, standardiserade vårdplaner, riktlinjer samt olika formera av beslutsunderlag och indikatorer som bygger på bästa tillgängliga kunskap Bidra till konsensusutlåtande där vetenskapligt stöd saknas Specifika uppdrag inom sitt område och dialogpartner

17 Utgångspunkter Individens rätt till bästa möjliga vård och omsorg Verksamhet och profession ska ges bästa möjliga förutsättning att bedriva en evidensbaserad praktik Huvudmännen och vård- och omsorgsgivarna får en ökad möjlighet till att omsätta ny kunskap Nationella aktörer får ökad möjlighet till samverkan (sammanhållen infrastruktur för kunskapsstyrning)

18 Vidareutveckling av programområden en generisk modell Utifrån erfarenheter och kunskap om hur diabetespiloten har fungerat (uppföljning av extern konsult, rapport 1 november 2013) Och med syfte att ta fram en modell för hur detta skulle se ut för fler områden Säkra en bra organisation, infrastruktur för samverkan och finansiering av råden SKL håller samman och stödjer

19 Principer för urval och prioriteringar vid befintliga programråd Stora ohälsoproblem/folksjukdom Tar stora samhällskostnader/resurser i anspråk Finns stora praxisskillnader/behov och möjligheter till kvalitetsutveckling Juridiska och etiska aspekter

20 Utmaningar inom programrådens utveckling Nationell, regional och lokal nivå behöver organiseras och speglas mot varandra så att förankring och samverkan blir möjlig Att arbetet inom programråden motsvarar de behov som finns hos huvudmännen för att kunna erbjuda fler patienter och brukare god vård och omsorg Att huvudmännen känner ett ägarskap och kan stödja insatser och implementering Samordna med andra områden på nationell nivå Att skapa bästa möjliga förutsättningar för en sammanhållen kunskapsstyrning (samspelet mellan olika aktörer)

21 Etablering av nationella programråd Etablering kräver långsiktighet, en ändamålsenlig organisation och finansiering som håller över tid En tydlig prioritering- och beslutsprocess för val av område Ett programråd som består av relevanta lednings- och administrativa roller samt patientföreträdare Expertgrupper som är multiprofessionellt sammansatta (utvecklingsteam) med tydliga mandat och delaktighet Säkerställa en förvaltning- och utvecklingsorganisation och finansiering för programområden Måste beakta en sammanhållen kunskapsstyrning

22 Så här skulle det kunna se ut:

23 Reflektioner från socialchefsnätverket Socialcheferna behöver vara ägare över de processer som sker inom kunskapsstyrning i socialtjänsten Frågan måste diskuteras lokalt och regionalt så att de personer som sitter i nätverket(n) känner att de har det samlade länets förtroende att diskutera och föreslå frågor i NSK-S Programråd är en god och relevant ide och kan behövas på många områden - även i områden där inte NSK-S primärt berörs (ex försörjningsstöd) Länet kan lösa expertnomineringen ibland är den bästa personen hemmahörande i den minsta kommunen. Resursfrågorna kan lösas regionalt.

Relevanta dokument

HFS-strategidagar 9-10 september 2015

HFS-strategidagar 9-10 september 2015 2015-09-10 Nationell kompetensgrupp för Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvården Kerstin Troedsson Processledare/projektledare Målbilden för kunskapsstyrning är