Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?"

Alexandra Olofsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne

2 Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen svensk definition av kunskapsstyrning men, Syftet med kunskapsstyrning är att i ökad utsträckning åstadkomma en evidensbaserad praktik och att kvalitetssäkrad kunskap sprids och används inom verksamheten, Socialstyrelsen och SKL, 2009 Med kunskapsstyrning avses det systematiska arbete som genomförs för att vårdpraxis ska baseras på bästa tillgängliga kunskap, Västra Götalandsregionen Kliniskt och administrativt beslutsfattande bygger på bästa tillgängliga kunskap.

evidensbaserad praktik och att kvalitetssäkrad kunskap sprids och används inom verksamheten, Socialstyrelsen och SKL, 2009 Med

3 Kunskapsstyrning fungerar inte i egen kupé Om kunskapsstyrningen ska få genomslag måste den lyftas till politisk och administrativ nivå hos huvudmännen Ulf-Johan Olson,

4 En utmaning för nationell och regional nivå är att hälso- och sjukvården inte ges på lika villkor vården är inte jämlik Betydande variationer i vårdens kvalitet

5 Praxisvariationer

6 Orsaker Variationer i vårdens kvalitet Olika kunskap, kunskapsunderlag Olika tillämpning av ny kunskap

7 Programidé nationella programråd Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning (NSK) Programidén - inspiration från Intermountain Healthcare, Utah/USA

8 Pilotprojekt - område diabetes Utformas för att förbättra vården för personer med diabetes i Sverige Ett pilotprojekt för att tydliggöra styrkor och svagheter i strukturerna för utveckling och kunskapsstyrning inom ett område Prövar även modellen med nationella programråd Resultaten från pilotprojektet kommer att ligga till grund för en eventuell utveckling av andra programråd inom fler diagnosgrupper Valet att pröva diabetes som pilot baseras på att diabetesvården har lång tradition av att arbeta med kvalitetsutveckling med ett välutvecklat kvalitetsregister (NDR) med hög täckningsgrad samt nationella riktlinjer

kommer att ligga till grund för en eventuell utveckling av andra programråd inom fler diagnosgrupper Valet att pröva diabetes som pilot baseras på att

9 Programrådets huvudsakliga uppgifter Fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen och variationer i vårdpraxis Identifiera oönskade variationer och behov av nya/reviderade kunskapsunderlag Utarbeta gemensamma nationella vårdprogram, konsekvensbeskrivningar och förslag till implementeringsstöd

variationer och behov av nya/reviderade kunskapsunderlag Utarbeta

10 Etablering o Nationellt programråd - Syftet - Aktiviteter o Referensgrupper Syftet med programrådet är att samverka nationellt för en mer jämlik och kunskapsbaserad diabetesvård över hela landet. Programrådet kommer att titta på gemensamma förbättringsområden utifrån bland annat Öppna jämförelser och Nationell utvärdering av diabetesvården 2011 och föreslå implementeringsåtgärder som ligger i linje med de nationella riktlinjerna för diabetesvården.

Programrådet kommer att titta på gemensamma förbättringsområden utifrån bland annat Öppna jämförelser och

11 Processen hit Nominering och slutgiltigt urval för programrådet och kontaktpersoner i landstingen under våren/sommaren Identifierade förbättringsområden såväl inom diabetesvård som i strukturer och arbetssätt Nätverksbyggande Planering av arbetet

våren/sommaren Identifierade förbättringsområden såväl inom

12 Diabetesvården - Riktlinjer (2010) - Diabetesutvärdering (2011) - Förbättringsområden

13 Nationella riktlinjer för diabetesvården tillstånd/åtgärdspar

14 Nationell utvärdering av diabetesvård 2011

15 B2. HbA1c >73 mmol/mol Diagram B2 Riket Andel HbA1c >73 mmol/mol för personer med diabetes vid medicinkliniker och inom primärvården. 60 Procent Källa: NDR Nationella Diabetesregistret Medicinkliniker, typ 1-diabetes Medicinkliniker, typ 2-diabetes Primärvården

60 Procent Källa: NDR Nationella Diabetesregistret 50 40 30 20 10 0 2006

16 B2. HbA1c >73 mmol/mol Barn ~15 % Spridning från 13,8 till 31,4 % Spridning från 6,1 till 11,4 % T1DM PV Spridning från 7,2 till 33,8 % enskilda medicinkliniker

17 B 1/2. HbA1c <52 mmol/mol eller >73 mmol/mol Större andel kvinnor med >73 mmol/mol Kvinnor sämre måluppfyllelse <52 mmol/mol

18 Minska andelen personer med diabetes som har ett HbA1c-värde >73 mmol/mol Dessa personer kan behöva resurser i form av tätare besök hos diabetessjuksköterskor och läkare Långa intervall mellan besöken kan vara förödande för möjlighet att få bättre glukoskontroll

besök hos diabetessjuksköterskor och läkare Långa intervall

19 Övriga påpekanden vid diabetes utvärdering 2011 Amputationer ovan fotled Screening för albuminutsöndring i urinen Fysisk aktivitet regelbundet och minst tre gånger per vecka Icke-rökare

Prioriterade förbättringsområden behandlingsstrategi HbA1c De tre mest prioriterade och angelägna områdena utifrån diabetesutvärderingen 2011:

20 Prioriterade förbättringsområden behandlingsstrategi HbA1c De tre mest prioriterade och angelägna områdena utifrån diabetesutvärderingen 2011: Behandlingsstrategi för patienter med HbA1c >73 mmol/mol - Motivering: Omfattande patientgrupp som ligger högt i HbA1c och som har hög risk för komplikationer

Behandlingsstrategi för patienter med HbA1c >73 mmol/mol - Motivering:

21 Vårdprogram för diabetesvård - kommunenkät Bara en dryg tredjedel av kommunerna och stadsdelarna har vårdprogram för diabetesvård.

22 Utbildning, fortbildning och kompetens i diabetesvård - kommunenkät Utbildning och fortbildning i diabetesvård erbjöds 40 % av anställda Sjuksköterskor med särskild kompetens i diabetesvård saknar 40 % av ordinarie boenden 50 % av permanenta särskilda boenden 70 % av korttidsboenden Vårdbiträden och undersköterskor med kompetens inom diabetesvård saknade 70 % av samtliga boendeformer

23 Prioriterade förbättringsområden kommunalt vårdprogram Nationellt vårdprogram för personer med diabetes inom den kommunala hälso- och sjukvården Behandlingsrekommendationer för patienter med diabetes inom den kommunala hälso- och sjukvården - Motivering: Endast en tredjedel av kommunerna och stadsdelarna har vårdprogram för diabetesvård.

24 Gruppbaserade utbildningsprogram som ges av personal med ämneskompetens och pedagogisk kompetens Gruppbaserade utbildningsprogram 68 % av diabetesmottagningarna på sjukhus (typ1-diabetes) 42 % av diabetesmottagningarna på sjukhus (typ 2-diabetes) 20 % av primärvårdsenheterna Kulturanpassad utbildning i grupp 3 % av diabetesmottagningarna på sjukhus 5% av primärvårdsenheterna.

25 Prioriterade förbättringsområden Nationellt grupputbildningsmaterial Grupputbildningsmaterial (Västra Götaland) Gott exempel som kan bearbetas för nationell användning Motivering: För ökad följsamhet till nationella riktlinjer (har god effekt och låg andel följer rekommendationen i primärvården)

26 Kommande prioriteringar från Nationella Programrådet för Diabetes - Övergång barn-vuxen vid typ 1 diabetes - Fotproblem vid diabetes multidisciplinärt omhändertagandet fotterapeuter årlig fotundersökning - Rapportering och användning lokalt av NDR - Omsätta Nationella riktlinjer för diabetesvården 2015

27 Nationella vårdprogram ny modell - Nuvarande modell - Nationella riktlinjer utarbetas av Socialstyrelsen - Regioner (vårdprogram) - Landsting (21 vårdprogram)/läkemedelskommittéer(21 lokala riktlinjer) - Medicinkliniker (81 vårdprogram), primärvård(1000 vårdprogram), kommuner(290) - Nationella riktlinjer utarbetas av Socialstyrelsen - SKL (nationella vårdprogram) - Nationellt vårdprogram används vid medicinkliniker, i primärvård, i kommunernas hemsjukvård och särskilda boenden

28 Norrbotten

30 Nationella vårdprogram ny modell - Nationella riktlinjer utarbetas av Socialstyrelsen - Regioner (vårdprogram) - Landsting (21 vårdprogram)/läkemedelskommittéer(21 lokala riktlinjer) - Medicinkliniker (81 vårdprogram), primärvård(1000 vårdprogram), kommuner(290) - Nationella riktlinjer utarbetas av Socialstyrelsen - SKL (nationella vårdprogram) - Nationellt vårdprogram utarbetas och används vid medicinkliniker, i primärvård, i kommunernas hemsjukvård och särskilda boenden

31 Nationella programrådet för diabetes handlingsprogram - Utveckla Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård till praktisk sjukvård - Fånga upp nya områden som inte täcks av Nationella riktlinjer (processer, struktur) - Samverka och sprida goda förebilder som bearbetas för nationell spridning - Finna nya vägar för att snabbt svara på utvärderingar av vården (NDRs rapporter, Öppna jämförelser, Socialstyrelsens utvärderingar av nationella riktlinjer) - Viktigt med långsiktigt stöd för ett Nationellt programråd för diabetes (staten, SKL, huvudmännen, patientorganisationen och professionen)

Relevanta dokument

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen