Jan Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Transkript

1 KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

2 Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans!

3 Innehåll Var står vi idag? en kort översikt Avrapporteringsmöte på Smärtforum 2015 Stort intresse för nytt forskningsprogram Vägen framåt Grupper och gruppmedlemmar

4 Var står vi idag?

5 Var står vi idag? en kort översikt Styrgruppen och arbetsgrupperna har gjort en första avrapportering i samband med Smärtforum 2014 Styrgruppen har fått förnyat förtroende av Swedish Pain Society och Svenska smärtläkarföreningen att fortsätta projektet Kraftsamling kring svensk smärtvård Styrgruppen har bildat en samordningsgrupp SFAM, Reumatikerförbundet och RTP med syfte att säkerställa att profession och patientföreträdare tala med en och samma röst under gentemot SKL och andra intressenter under 2015 Dialog om utveckling av kronisk smärtvård inom ramen för den nationella kronikersatsningen är etablerad med relevanta intressenter, inklusive Avdelningen för vård och omsorg, SKL Nationella Samverkansgruppen för kunskapsstyrning (NSK) NSK-region (ledningsgrupp för de nationella programråden) En nationell endagdskonferens om en nationell strategi för kronisk smärtvård är preliminärt planerad till den 14 oktober, i anslutning till Smärtforum 2015 i Stockholm

6 Avrapporteringsmöte på Smärtforum 2015

7 Rekommendationer Ab Arbetsgrupp - Fortbildning i Sammankallande: Torsten Gordh Mål: Förbättrad utbildning om smärta på alla nivåer i sjukvården- en del av den nationella smärtplanen Nästa steg: Utveckling av enkla, genomförbara förslag som tar sin utgångspunkt i goda exempel: Regionala struktur- och utbildningsprogram: Västra Götalands utbildningsplan- kan bli en nationell modell för smärtutbildning i en region Nenad Stankovic knyts till gruppen Nystart av sjuksköterskeutbildningen i Uppsala smärta i centrum! Krav på interprofessionella moment i grundutbildningen av läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter. Gemensamt fokus på smärta lämpligt ämne för att uppnå det. Pågår i Uppsala Inventera befintliga utbildningar på alla nivåer fr grundutbildning, vidareutbildning och universitetskurser. Nätbaserade utbildningar Stimulera varje specialitet att ta tag i de närliggande smärtproblemen

8 Rekommendationer Ab Arbetsgrupp - Eid Evidensbaserade d riktlinjer iktlij Sammankallande: Anne Söderlund Mål: Erbjuda sjukvården tillgång till ett samma evidensbaserade innehåll oavsett användarens geografiska placering ett och samma digital beslutsstödssystem genom olika hårdvara (mobil, platta och dator) Nästa steg: Kartlägga landstingens digitala stöd i form av evidensbaserade riktlinjer för vård och behandling av långvarig smärta. Användbarheten av t ex Internetmedicins.se se och Medibas.sese

9 Rekommendationer Ab Arbetsgrupp - Kvalitetsregister t i t Sammankallande: BittM Britt-Marie i Stålnacke Situation: Multimodal rehabilitering för patienter med mindre komplexa smärttillstånd (MMR1) bedrivs i dag inom primärvården (pv), men enhetligt utvärderingssystem saknas. Kvalitetsregister kan vara ett viktig verktyg för detta ändamål Rekommenderad åtgärd: Utveckla ett kvalitetsregister för pv NRS Light med koppling till befintligt register för specialistvården, NRS Det goda exemplet: Baserat på urval av variabler från NRS och några tilläggsvariabler har NRS Light konstruerats. Det har testats i ett projekt i Östergötland och Västerbotten. Andra landsting kan nu delta. Anslutning av NRS Light till NRS pågår vid Uppsala Clinical Research Center (UCR), klart 1/1 2015

10 Rekommendationer Ab Arbetsgrupp - Kvalitetsregister t i t Situation: Det finns behov av att kvalitetssäkra rehabilitering av patienter med långvarig smärta inom pv. Kvalitetsregister kan vara ett viktigt verktyg, men det kan finnas osäkerhet kring det värde det tillför Rekommenderad åtgärd 1-3: Involvera SFAM i planering, utveckling och införande av NRS Light för pv. Prioritera/nyttja i teknisk k utveckling som underlättar inmatning i av data. Planera för hur registret ska användas vid bedömning och utvärdering på individ och gruppnivå Det goda exemplet: Individnivå- översiktliga resultat presenteras i en s.k. patientprofil vid bedömning, resultat finns vid avslutad rehabilitering. Gruppnivå- Rapporter med resultat för avslut och 1-årsuppföljning kommer att finnas för varje enhet

11 Smärtanalys och Diagnossättning vid Kroniska Smärtor inom Specialiserad Smärtvård Ansvarig: Björn Gerdle Förbättra diagnossättningen Öka jämförbarheten Enhetligare diagnostik (smärtanalys) Beskriva smärtanalysens principiella komponenter Algoritmer för olika smärtkategorier samt smärtkänslighet Föreslå en modifierad användning av Socialstyrelsens riktlinjer för diagnossättning inom specialiserad smärtvård

12 Smärtanalys och Diagnossättning vid Kroniska Smärtor inom Specialiserad Smärtvård Hitta rapporten... NRS hemsida ( uu Smärtforums hemsida ( Swedish Pain Societys hemsida (

13 Stort intresse för nytt forskningsprogram

14 Stort intresse för nytt forskningsprogram Många forskare vill delta i AFA Försäkrings smärtforskningsprogram som börjar nästa år. Syftet med det treåriga programmet är att hitta nya sätt att förebygga och behandla kronisk smärta Det treåriga forskningsprogrammet startar i augusti Det vänder sig till forskare från olika forskningsområden med olika infallsvinklar på kronisk smärta 90 projektskisser från forskare det första steget i ansökningsproceduren har kommit in till AFA Försäkring. För mer information: se/forskning/nyhetsbrev1/nyhetsbrev 2014/Nyhetsbrev-november-2014/Stort-intresse-for-nytt-forskningsprogramom-kronisk-smarta/

15 Vägen framåt för Kraftsamling kring svensk smärtvård

16 Våra mål 2015 Kronisk smärta ska prioriteras i det kommande förverkligandet av kronikersatsningen Ett nationellt programråd eller motsvarande ska formeras med uppdraget från sjukvårdshuvudmän eller myndighet att ta fram nationella behandlingsrekommendationer för kronisk smärtvård Smärtprofessionen ska i nära samarbete med SFAM, patientföreningar och andra yrkesföreningar spela en central och ledande d roll i utvecklingen av nationella behandlingsrekommendationer m.m

17 Prioriterade aktiviteter 2015 Fortsatt och samordnad dialog med centrala intressenter såsom SKL (Avdelningen för vård och omsorg, Nationella Samverkansgruppen för kunskapsstyrning och NSK-region) Socialdepartementet och Socialstyrelsen Konferens om en nationell strategi för kronisk smärtvård i samband med Smärtforum 2015 (14 oktober, Stockholm)

18 Frågor & Svar

19 Grupper

20 Grupper Styrgruppen för Kraftsamling kring svensk smärtvård Clas Mannheimer, Kungälvs sjukhus E-post: Mobil: Marcelo Rivano Fischer, Lunds universitetssjukhus E-post: Mobil: Björn Gerdle, Universitetssjukhuset i Linköping E-post: bjorn.gerdle@liu.se Mobil: Kommunikationsrådgivare till Styrgruppen för Kraftsamling kring svensk smärtvård Anders Cnattingius, Effector AB E-post: ac@effector.se Mobil:

21 Grupper Samordningsgrupp för Intressentdialog Clas Mannheimer Kungälvs sjukhus E-post: se Mobil: Karin Träff Nordström SFAM E-post: se Mobil: Marcelo Rivano Fischer Lunds universitetssjukhus E-post: skane.se Mobil: Anne Carlsson Reumatikerförbundet E-post: Mobil: Björn Gerdle Universitetssjukhuset i Linköping E-post: bjorn.gerdle@liu.se Mobil: Gunilla Åhrén Personskadeförbundet-RTP E-post: Gunilla.Ahren@rtp.se Tfn:

22 Grupper Sammankallande ordförande har utsetts för tre arbetsgrupper med uppdraget att utveckla rekommendationer inom ramen för nuvarande smärtplan: Arbetsgrupp 1 - Fortbildning Sammankallande: Torsten Gordh, Akademiska sjukhuset, Uppsala Uppdrag: Utveckla rekommendationer för att understödja systematisk fortbildning i smärtkunskap inom primär- och specialistvård. Kontakt: torsten.gordh@surgsci.uu.se uu se Arbetsgrupp 2 Evidensbaserade riktlinjer Sammankallande: Anne Söderlund, Mälardalens högskola, Västerås Uppdrag: Utveckla rekommendationer för att säkerställa tillgången till evidensbaserade riktlinjer för diagnostik och behandling. Kontakt: anne.soderlund@mdh.se Bild! Arbetsgrupp 3 Kvalitetsregister Sammankallande: Britt-Marie Stålnacke, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Uppdrag: Utveckla rekommendationer för utbyggnad av kvalitetsregister för behandling och smärtrehabilitering. Kontakt: brittmarie.stalnacke@rehabmed.umu.se

23 Vi behöver din kunskap och ditt engagemang! Kontakta oss i styrgruppen ifall du vill bidra aktivt med din kunskap och engagemang till Kraftsamling kring svensk smärtvård.