Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm"

Gerd Hermansson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm, önskar med denna skrivelse beskriva vår syn på munhälsans betydelse för den allmänna hälsan hos de mest sjuka äldre. Uppdraget att stärka de mest sjuka äldres situation genom att på olika sätt stimulera till en helhetssyn och samverkan mellan olika aktörer är mycket angeläget och viktigt. STHF ser därför positivt på att man redan i ett tidigt stadium identifierar behovet och betydelsen av en väl fungerande munhälsa hos de mest sjuka äldre. STHF beskriver nedan några väl fungerande exempel från tandvården och ger även exempel på indikatorer som kan användas i planering, utvärdering och uppföljning av arbetet med att skapa goda förutsättningar för en god munhälsa och därmed även god livskvalitet för dessa individer. Vid sjukdomar av olika slag kan en försämring av den orala hälsan ske relativt snabbt och vi ser även att just munhälsan många gånger inte prioriteras när en person blir sjuk, inte minst gäller det för just äldre. För att lyfta och skapa förutsättningar för ett gott omhändertagande ser STHF några områden som särskilt behöver uppmärksammas. Utbildning Tandvårdsutbildningarna, Vårdutbildningarna Samordning Tandvårdens roll i vårdplaneringen Helhetssyn Politiska och ekonomiska system Verksamhetsstöd Verktyg Indikatorer - Frågeställningar Allmänt STHF vill poängtera vikten av att vara långsiktig i planering och styrning av hälso- sjuk- och tandvård. Ett tandvårdsstöd som tidigt stimulerar till en god munhälsa med regelbundna kontakter med tandvården skapar förutsättningar för ett livslångt välbefinnande. När den egna förmågan att sköta sig själv börjar brista är det mycket viktigt med ett fortsatt stöd och stimulans som med begränsad inverkan på individens autonomi minskar risken för sjukdomsutveckling. Sambandet mellan den allmänna och den orala hälsan är i dag odiskutabelt och visar på vikten av att munhälsan

STHF ser därför positivt på att man redan i ett tidigt stadium identifierar behovet och betydelsen av en väl fungerande munhälsa hos de mest sjuka äldre.

2 Inte får bortprioriteras när andra sjukdomar och tillstånd börjar dyka upp. I detta arbete har tandhygienisten en nyckelroll både som kunskapsförmedlare, terapeut och samordnare inom kommuner, landsting, privat och offentlig sektor. Inom vissa landstingen finns det tandhygienister som är anställda inom sjukhustandvården och redan idag har ett tvärprofessionellt samarbete. Utbildning STHF menar att det finns brister i tandvårdens utbildningar när det gäller äldres sjukdomar och inom gerodontin. För att möta de krav som ställs och det ökande antalet äldre vi förväntas se, krävs en betydande förstärkning av både tandhygienist- och tandläkarutbildningarna inom detta område. När det gäller hälso- och sjukvårdens utbildningar behövs även där en förstärkning, de flesta utbildningar saknar helt undervisning i munhälsovård. Förutom att stärka grundutbildningarna är det mycket viktigt med en kontinuerlig fortbildning av hälso- och sjukvårdspersonalen, här kan tandvårdens personal ha en viktig roll i arbetet med utbildning i munhälsovård. Det är rimligt att anta att avsaknad eller bristande utbildning återspeglats i prioriteringen, genomförandet och omfattningen av dagliga munvårdsinsatser inom äldrevården. De forskningsluckor som finns inom äldreområdet är ett stort problem som endast kan åtgärdas genom stimulans till mer forskning inom äldreområdet. Samordning Bristen på strukturer för att samordna munnens vårdbehov med övriga vårdbehov för individer som av olika skäl kommit att behöva hjälp och stöd, är i dag i de flesta fall mycket dålig. Goda exempel finns och nedan listar vi några som arbetar gränsöverskridande i syfte att se hela individens behov. Problemet med olika lagstiftningar och huvudmän för landsting och kommuner gör att någon bra struktur för samordning inte finns i nuläget. STHF föreslår därför att befattningen Tandvårdsansvarig Samordnare, (TAS?) införs för att säkerställa att individens munhälsobehov tillgodoses. Detta kan ske på liknande sätt som man som inom den kommunala omsorgen har en medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS. Med en

Inom vissa landstingen finns det tandhygienister som är anställda inom sjukhustandvården och redan idag har ett tvärprofessionellt samarbete.

3 Tandvårdsansvarig Samordnare, exempelvis en tandhygienist, kan rätt stöd och information ges. Detta är särskilt viktigt för de mest sjuka äldre som ofta upphör med sina regelbundna tandvårdsbesök pga. sjukdom, demens eller rörelsesvårigheter. De som drabbas av psykisk ohälsa är ofta ännu svårare att nå. Samordnarfunktionens uppgift är att se helheten och ha kunskapen om hur kommunens/kommunernas äldre bor och lever. Vid regelbunden kontakt med de sjuka äldre i kommunen/kommunerna får TAS tidigt vetskap om när kontakten med tandvården upphör och en möjlighet att genom insatser få igång en tandvårdskontakt igen. Helhetssyn STHF vill betona vikten av att individen inte får komma i kläm mellan olika regelverk och organisatoriska olikheter i vården. Tandvårdens struktur är på många sätt olik hälso- och sjukvårdens, liksom det finns olikheter i kommuners och landstingens verksamheter. Förutom att en helhetssyn på individens vårdbehov ger trygghet och goda förutsättningar för ökad livskvalitet och ett minskat vårdbehov, kan det även ge vinster för samhället både ekonomisk och socialt. Exempel på åtgärder som skulle underlätta i vårdplaneringen är samverkansgrupper och nätverk runt individen, gemensamma journaler, medicinlistor, enhetliga munhälsobedömningsformulär, exempelvis kan ett modifierat ROAGformulär användas i den uppsökande verksamheten och vid biståndsbedömningar. Det finns ett stort värde av tydlig politisk och ekonomisk styrning som verkligen stimulerar till hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, både på kort och på lång sikt. STHF vill särskilt betona munhälsans betydelse för möjligheten till en fungerande nutrition samt för att minimera risken för besvärande smärtor från munnen.

Samordnarfunktionens uppgift är att se helheten och ha kunskapen om hur kommunens/kommunernas äldre bor och lever.

4 Exempel på områden där tandhygienisten borde vara en självklar del i teamet runt patienten. Stroke Diabetes Dialys Cancer Palliativ vård Reumatiska sjukdomar Demenssjukdomar Neurologiska sjukdomar Goda exempel på projekt och samverkansformer Selma - en berättelse om Selma 85 år i den bästa av världar. Sex professioner i samverkan till en bättre äldreomsorg. Finns i skriftform, senaste utgåvan BraVå En bra vård för äldre. En förening som består av 18 fackligt och professionella sammanslutningar, pensionärsföreningar samt patientföreningar. Bildades 2001 på initiativ av Vårdförbundet och arbetar i samverkan för en bra vård av äldre i ordinärt och särskilt boende. Tandhygienist/Dietistprojektet i Skaraborg Västra Götalandsregionen. Finns i skriftform Patienten i fokus, som handlar om mat och munvård, tryckt CÄT Centrum för äldretandvård, VG-region Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg där vårdpersonal gör en enkel munhälsobedömning. Strokesjukvårdsutbildning - för personal som ska arbeta inom Strokesjukvården i Dalarna en 4-timmarsutbildning med alla i teamet även, kurator, sjukgymnaster och logoped. Ett utbildningssamarbete mellan flera professioner (bl.a.tandhygienist) och teamen. Utbildningen avslutas med ett skriftligt förhör, vid godkänt resultat erhålles ett kursintyg. Förlorade tandvårdskontakter hos äldre ett samarbete mellan Folktandvården och bedömningsenheten i Jönköping. Ett nystartat projekt som syftar till att i förebyggande syfte följa upp äldre patienter som lämnar återbud till tandvårdskontroller. Den äldre erbjuds ett hembesök och en kostnadsfri munhälsobedömning.

av världar. Sex professioner i samverkan till en bättre äldreomsorg. Finns i skriftform, senaste utgåvan 2006. BraVå En bra vård för äldre.

5 Verktyg Styrmedel av både ekonomisk, politisk och praktisk karaktär är avgörande för möjligheterna att arbeta effektivt i vården, liksom regelbunden uppföljning och utvärdering av verksamheterna. Långsiktiga väl förankrade strukturer som är mätbara, jämförbara och enhetliga i ett hälsoekonomiskt sammanhang. Exempel på var register finns att tillgå: SKL Försäkringskassan ULF SKaPa-registret Socialstyrelsens tandhälsoregister Landstingen beställarenheterna Oral Care. Indikatorer Smärta Påverkan på nutrition, påverkan på livskvalitet Muntorrhet Påverkan på nutrition, påverkan på livskvalitet Preventiva åtgärder: Andelen äldre som har fått åtgärder utförda. ( t.ex. över 75 år) Andel som har fått åtgärder utförda i anslutning till protetiska ersättningar Nödvändig tandvård - Andel av den äldre befolkningen som har fått åtgärder utförda.( t.ex ) Antal tänder - Antal tänder i snitt (85+) Munhälsobedömningsinstrument: a) Hur stor del av de äldre patienterna på särskilda boende har fått sitt munvårdsbehov bedömt enl. Senior alert, ROAG eller annat munvårdsbedömningsinstrument. Det vill säga, inte munvårdsbedömning utförd av tandvårdspersonal utan av sjukvårdspersonal/ansvarig sjuksköterska på avdelningen.

Exempel på var register finns att tillgå: SKL Försäkringskassan ULF SKaPa-registret Socialstyrelsens tandhälsoregister Landstingen beställarenheterna Oral Care.

6 b)hur många individer/ hur många procent munhälsobedömningar utförs i landet i gruppen t.ex i förhållande till individer inom särskilt boende. Jämför N1 med N4. Hur många i denna grupp har därefter fått nödvändig tandvård? Geografiska skillnader: Uppsökande tandvård och/eller nödvändig tandvård. Kunskapsluckor: Äldre och sjukas munhälsovård hos tandvårdspersonal, vårdpersonal? Utbildning: Omfattning inom ämnesområdet inom de olika vårdutbildningarna? STHF ser det som mycket viktigt att kunna vara en aktiv och engagerad part i arbetet med att öka livskvaliteten för de mest sjuka äldre och ser fram emot fortsatta kontakter. För Sveriges Tandhygienistförening Yvonne Nyblom, Ordförande STHF yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se Monica Ringdahl, Ansvarig äldrefrågor STHF monica.ringdahl@tandhygienistforening.se

Kunskapsluckor: Äldre och sjukas munhälsovård hos tandvårdspersonal, vårdpersonal? Utbildning: Omfattning inom ämnesområdet inom de olika vårdutbildningarna?

Relevanta dokument

REKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård

REKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård REKO 2016-03-09 Tandvård för personer med stort omvårdnadsbehov i dagliga livet N-tandvård För att få rätt till N-tandvård krävs ett Intyg om nödvändig tandvård Samtliga personer med Intyg om nödvändig