Projektplan

Transkript

1 Projektplan Förebyggande hembesök en möjlighet att påverka äldres tandvårdskontakter? Lars Gahnberg 1) Ingela Grönbeck-Lindén 1), Catharina Hägglin 1), Agneta Eriksson 2), Anne Svensson 2), Maria Berhe 2) 1) Centrum för äldretandvård, Folktandvården Västra Götalandsregionen 2) Enheten för folkhälsofrågor, Västra Götalandsregionen

2 Inledning 2 Antalet och andelen äldre ökar i de flesta länder. Av världens befolkning är ca 600 miljoner 60 år och äldre. WHO uppskattar att denna siffra kommer att fördubblas på 15 år (1). Denna globala trend syns också i Sverige. Det beräknas att det nuvarande antalet, 1,6 miljoner personer som är 65 år och äldre kommer att öka till ca 2,2 miljoner 2025 (2) var andelen 65 år och äldre 17,7 procent av befolkningen i Västra Götaland. Vid 62 års ålder finns det ungefär lika många män som kvinnor i befolkningen. Därefter är andelen kvinnor större än andelen män i samtliga åldersgrupper. Vid 90 års ålder är kvinnorna nästan dubbelt så många som männen. - Den största delen av den äldre befolkningen har och klarar ett självständigt boende, men andelen äldre som bor hemma med dagligt stöd från andra, ökar. - Andelen personer 65 år och äldre som beviljats någon insats från kommunens hemtjänst eller hemsjukvård ökade mellan år från 8 till 10 procent. - Andelen personer 65 år och äldre som bor i särskilda boendeformer minskade mellan samma år från 8 till 6 procent (4). Sambandet mellan oral och allmän hälsa blir mera påtagligt med stigande ålder. Sjukdomar och medicinering påverkar mun och tänder. En dålig munhälsa påverkar även den allmänna hälsan betydligt. Det finns flera rapporter som visar på sambandet mellan munhälsa och lungsjukdomar, sjukdomar i hjärta/kärl samt diabetes. En dålig tandstatus bidrar till svårigheter med nutrition, samvaro med andra och med tal och sväljning. (5) Att inte kunna tugga riktigt eller ha problem med att svälja, kan leda till val av lättuggad och inte fullt så näringsrik kost, med undernäring som följd. Det finns ett mycket starkt samband mellan munhälsa och livskvalitet. För ett allmänt välbefinnande och en god social samvaro betyder en frisk mun mycket. Med ökat behov av stöd och hjälp i vardagen ökar också behovet av stöd och hjälp med tandvård och munhygien (6). Den orala hälsan hos de äldre ändras i och med åldrandet. De flesta har idag sina egna tänder i behåll och många av dessa tänder är kraftigt restaurerade med tekniskt komplicerade konstruktioner. Detta ställer stora krav på fortlöpande skötsel. (7) Många äldre har en ökad risk att utveckla problem med den orala hälsan. Muntorrhet associerad till medicinering, förändring av kostvanor, svårigheter att sköta hygienen kring komplicerade protetiska konstruktioner är exempel på några av de vanliga svårigheter som möter de äldre. (3)

3 Det är en utmaning för tandvården att anpassa vården till den äldre patienten. Att ge en god vård samt hjälpa till med profylaktiska åtgärder kommer att ta allt mer av tandvårdens tid i anspråk och kräva anpassning av lokaler samt utbildning av tandvårdens personal. (8) Regelbundna undersökningar, profylaktiska åtgärder, god munhygien och regelbunden tandvård anses vara grunden till en god munhälsa (9). Många tandläkare rapporterar att åtskilliga äldre patienter förlorar kontakten med tandvården. Att lämna återbud eller att glömma sin bokade tid är vanligt bland de äldre patienterna. Detta stöds av en nyligen presenterad studie (10). Denna studie visade att 21 % av 80-åringar och äldre förlorade sin regelbundna kontakt med tandvården. 3 Förebyggande hembesök är ett av regeringens prioriterade utvecklingsområden inom vård och omsorg av äldre. Förebyggande arbete har stöd såväl i hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2 c) samt i socialtjänstlagen (SoL3kap.1 ). Förebyggande hembesök hos äldre innebär att personal från kommun och/eller landsting söker upp de som är 75 år eller äldre. De personer som erbjuds förebyggande hembesök omfattas inte av äldreomsorg eller hemsjukvård/hemtjänst. Ett alternativ till hembesöken kan vara informationsträffar i grupp. Målsättningen med besöken är att förebygga framtida ohälsa och att förebygga skador i hemmet som till exempel fallolyckor. Det handlar också om att i ett strukturerat samtal i hemmiljö informera om de samhällsresurser som finns att ta del av samt att erbjuda hjälp och lotsning till hjälpen. Förebyggande insatser kan bidra till ett hälsosamt liv, att man som äldre känner sig mera trygg och kan bo kvar längre i sin hemmiljö. Genom att individen är välinformerad om vart man ska vända sig för att få hjälp och stöd, klarar man sig längre på egen hand. (11, 12) Mot ovanstående bakgrund har enheten för folkhälsofrågor och folktandvården i Västra Götalandsregionen beslutat samverka i ett projekt för att studera om äldre behåller sin kontakt eller tar en ny tandvårdskontakt med tandvården genom att inkludera frågor om munhälsa i samband med förebyggande hembesök. Syfte Syftet med studien är att undersöka om frågor kring munhälsa tillsammans med information om tandvård och tandvårdskontakt vid förebyggande hembesök har en positiv effekt på äldres kontakter med tandvården. Studien ska försöka ge svar på följande frågor: - Hur stor andel av de 75- åringar och äldre i de medverkande kommunerna som tackat ja till förebyggande hembesök, har respektive saknar tandvårdskontakt? - Om regelbunden tandvårdskontakt saknas - vilka är orsakerna? - Finns det socioekonomiska faktorer i relation till tandvårdskontakten? - Hur stor andel av de tillfrågade seniorerna 75 år och äldre, etablerar en tandvårdskontakt efter hembesöket? Dessutom ska det tas fram en hälsoekonomisk beräkning över sambandet mellan förbättring av munhälsan i förhållande till kostnader för interventionen.

4 Betydelse 4 Att förbättra äldres förutsättningar för en god munhälsa för att bidra till ett hälsosamt åldrande och god livskvalitet. Material och Metod Erbjudande om att delta i tandvårdsstudien har skickats till samtliga 48 kommuner och 10 stadsdelar i Västra Götaland. Av dessa har 11 tackat ja till att medverka i studien. De deltagande kommunerna är Essunga, Färgelanda, Götene, Strömstad, Tanum, Trollhättan och Uddevalla. Stadsdelarna är Askim/Frölunda/Högsbo, Centrum, västra Göteborg samt Örgryte/Härlanda. Underlaget i tandvårdsstudien utgörs av de seniorer 75 år och äldre som tackar ja till erbjudandet om förebyggande hembesök eller likvärdiga informationsmöten i grupp. I de 11 kommuner och stadsdelar som deltar fanns det 2010 totalt ca personer mellan åldrarna 75 och 85 år. Personal från de kommuner/stadsdelar som vill delta i kommer att erbjudas utbildning och information om studiens syfte och upplägg samt om betydelsen av att ha en god munhälsa som äldre. Ett antal frågor om munhälsa och tandvårdskontakt inkluderas i de befintliga checklistor/samtalsunderlag som används vid förebyggande hembesök för att identifiera de personer som inte har någon regelbunden tandvårdskontakt. Vid samtliga hembesök erbjuds deltagarna information om munhälsa och kontaktuppgifter till tandvården. Uppföljning: 1. Tre till fyra veckor efter det förebyggande hembesöket tillfrågas, per telefon, respektive individ om kontakt tagits med tandvården. 2. Sex månader senare görs ytterligare en telefonuppföljning av dem som inte etablerat tandvårdskontakt vid det första telefonsamtalet. Vid båda uppföljningarna ställs följdfrågor beroende på om tandvårdskontakt tagits eller inte. Etisk prövning Studien har etiskt prövats och godkänts hos Regionala Etikprövningsnämnden i Göteborg, D nr Projektresurser Centrum för äldretandvård bekostar administrationen av utskick, kopiering, trycksaker samt etisk prövning. Enheten för Folkhälsofrågor bekostar utbildning och uppföljningsträffar med kommunens/stadsdelarnas personal. Rapportskrivning bekostas gemensamt av enheten för folkhälsofrågor och centrum för äldretandvård, båda enheterna bidrar även med personella resurser som ska registrera enkätsvaren och följa upp hembesöken. Kommuner/stadsdelar står för lönekostnaden för medverkande personal.

5 Tidplan 5 Under 2011: Identifiera kommuner/stadsdelar och kontaktpersoner, förankringsarbete, fastställa projektplan, ta fram frågeformulär samt genomföra utbildningar. Under 2012: Projektet genomförs. Under 2013: Projektrapport sammanställs. Samverkansparter Västra Götalandsregionens Folktandvård, Centrum för äldretandvård (CÄT), Institutionen för odontologi, Enheten för Folkhälsofrågor samt kommuner/stadsdelar i Västra Götaland.

6 Referenser 6 1. Petersen PE. Yamamoto T. Improving the oral health of older people: the approach of the WHO Global Oral Health Programme. Community Dent Oral Epidemiology 2005; 33: Statistiska Centralbyrån. Folkmängd (In Swedish). 3. Äldre i Västra Götaland idag, i framtiden. Anne Svensson, Agneta Eriksson, Folkhälsokommitténs kansli, VGR. VGR Statistikdatabas. 4. Socialtjänst, Statistisk årsbok 2008, SCB. 5. Andersson, P., Westergren, A., Karlsson, S., Rahm, Hallberg, I. and Renvert, S. (2002), Oral health and nutritional status in a group of geriatric rehabilitation patients. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 16: doi: /j x. 6. Fure, S (2001). Karies hos äldre. Tandläkartidningen 93: ÖstbergT,CarlssonG.E. SundhV. Trends and prognoses of dental status in the Swedish population: analysis based on interviews in 1975 to1997 by Statistics Sweden, Acta Odont.Scandinavica 2000,Vol 58,No Meeting the challenges of oral health for older people: A Strategic review. Department of Health, United Kinddom.Gerodontology 2005; 22(suppl1): Vehkalahi M,Knuuttila M,Oral health promotion among the elderly in Finland,Tandläkartidningen 2008;100(2): Grönbeck -Lindén I, Petersson A, Linander P.O, Gahnberg L, Loss of dental attendance among elderly Swedish people, poster presentation ECG Gent Kersti Nordell, FoU Väst, Äldres vardag -planerad trygghet eller akut oro. Förebyggande hembesök. 12. Sahlén K-G., (2008). Hälsofrämjande insatser för äldre : förebyggande hembesök en Strategi med möjligheter. [Elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum : Äldres hälsa.