Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök
|
|
- Helena Pettersson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika Tuve/Säve Linné Reflektioner kring utvärderingen Tankar och frågeställningar Avslutning
2 Regeringsbeslut 2007 Förebyggande hembesök är viktig metod för att nå grupper som annars är svåra att nå. Ska erbjudas personer 80+. Statliga medel för att genomföra förebyggande hembesök i kommuner och landsting.
3 Förebyggande hembesök Information om samhällets stöd och service Tidig upptäckt av sjukdom och hälsorisker Påverka livsstil och välbefinnande.
4 Begrepp Salutogent synsätt Individens egenupplevda hälsa. KASAM (känsla av sammanhang) Hälsofrämjande- En vittomfattande social och politisk process med syfte att möjliggöra för människan att få ökad kontroll över de faktorer som påverkar hennes hälsa (WHO) Förebyggande arbete - Att förebygga sjukdomar och behandla riskfaktorer.
5 Lagstadgad rättighet Storbritannien (1990) Danmark (1998) Australien (1999).
6 Påbjuden skyldighet men ej lagstadgad Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. ( 2c Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763, lag 1998:1660). Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. (5 kap 6 Socialtjänstlagen, SFS 2001:453)
7 Internationella studier Ingen internationell samstämmighet i vilka hälsoeffekter FBH ger. Ökad livslängd vid uppföljande besök. Ökat kvarboende i eget hem Effekter på fysisk och psykosocial funktion, ex färre fallolyckor samt ökad livskvalitet Ej möjligt att hävda att FBH är den mest kostnadseffektiva formen för förebyggande arbete.
8 Svenska studier genomfördes 21 försöksverksamheter i olika delar av Sverige Nordmaling, intervention med vetenskaplig uppföljning. Hälsoekonomi Stockholms län 2007 randomiserad kontrollerad studie. Interventionsstudie Livslots för äldre, Örgryte-Härlanda, pågående
9 21 svenska kommuner Utveckla metoder kring förebyggande hembesök. Bygga upp kunskap om hur man kan förebygga ohälsa och vårdbehov bland äldre Ram: Samverkan mellan kommunens äldreomsorg, hemsjukvård och primärvård.
10 Framgångsfaktorer Målgruppens sammansättning hos yngre seniorer under 80 år kan förbättring avläsas under projekttiden. Hos äldre successiv försämring trots återkommande FHB. Besöksfrekvens Besök var 6:e månad eller oftare gav effekter på hälsa och funktionsförmåga. Besökens struktur och innehåll sakkunnig information, uppföljning och utvärdering.
11 Nordmaling Friska äldre besök/år under 2 år Färre upplever oro och smärta Kände sig friskare- färre besök i sjukvården Ökad livslängd Samhällsekonomiskt lönsamt då kostnaden är relativt låg för att öka äldres livslängd Mindre socialt isolerad - kvinnor och ensamboende.
12 Stockholms län 16 vårdcentraler 8+8 med liknande socioekonomisk struktur. 75-åringar Distriktssköterskor (1 dags fortbildning) 220 hälsosamtal (60%) 1 samtal + uppföljning vid behov Samverkan med kommunen - personbundet
13 Styrkta effekter av samtalen? Kunskap om kommunens utbud av äldreomsorg och tillgång till hjälpmedel Kunskap om vilka fritidsaktiviteter som står till bud Kunskap om läkemedelseffekter och minskade biverkningar Oförändrad värk och smärta i studiegruppen, upplevda försämringar i kontrollgruppen efter 1 år.
14 Viktiga faktorer för FBH Hembesökarens professionella kunskap God ömsesidig kontakt Strukturerade och innehålla sakkunnig information. Uppföljning av samtal Den enskilde tas på allvar och görs delaktig i beslut.
15 Livslots för äldre Samarbetsprojekt mellan stadsdelarna Härlanda/Örgryte, Primärvården område Öster och Vårdalinstitutet. Målgrupp 80+ utan bistånd Grupp 1 Förebyggande hembesök Grupp 2 utbildningsinsats med ett uppföljande hembesök Grupp 3 kontrollgrupp med sedvanlig information
16 Utvärdering Målgruppen kommer att följas upp av forskare från Vårdalsinstitutet efter 3 mån, 1 år och 2 år för att jämföra grupperna när det gäller förbättringar och försämringar av hälsoläget. Delrapport 2008 visar hittills goda resultat.
17 Livskvalitet, välbefinnande Life satisfaction in late life Goda sociala relationer Kvalitet i umgänget före kvantitet Känsla av inflytande över sin livssituation Välbefinnandet sjunker kraftigt om man förlorar sin partner (Berg, A-I, 2008)
18 Kunskapsöversikt (WHO 2004) Vad som ger effekt Vilken utbildning hembesökare bör ha Hur många hembesök som bör göras Vilka grupper som bör få besöken
19 Förebyggande hembesök Hur mäter man empowerment, autonomi, oberoende beslutsfattande och självkänsla? Är FBH en social process eller medicinsk insats? Kan man mäta sociala processer på samma sätt som medicinska insatser? Är förebyggande hembesök ekonomiskt försvarbart? Tidsperspektiv? Metod?
20 Alla verksamheter är inte möjliga att mäta med avseende på effekter. Det gäller bl a sådana verksamheter vars viktigaste effekter kanske inte visar sig förrän på mycket lång sikt, eller de verksamheter som sker i förebyggande syfte Hur kan man mäta effekter som förhindras? (Lindgren, s 62, 2006)
21 Vilka kunskaper söker vi? Val mellan vad som ska uppmärksammas och vad som hamnar vid sidan av. Olika kunskapsfilter gör att det vi möter i praktiken blir synligt på ett visst sätt. Ett tekniskt perspektiv riktas mot kvantitativt förhållanden, ex ekonomi.
22 Söka lagar eller studera verkligheten? Idiografiska vetenskaper skriver det unika. Intresserad av verkligheten som den är. Vilka unika omständigheter föreligger? Använder teorier och modeller som visar sig nyttiga där och då. Lagsökande (nomotetiska)vetenskaper. Vill bygga allmängiltig teori bortser från unicitet, historicitet och sammanhang.
23 Utvärderingens sammanhang Alla deltagande äldre är unika och lever sitt liv i ett unikt livssammanhang. Varje stadsdel är unik, när det gäller: Geografi, Socioekonomiska förhållanden, Organisation, Personal, Samverkan Det förebyggande arbetet är unikt för varje stadsdel
24 Utvärdering av process Projektet har startat vid olika tidpunkter och kommer att pågå under olika lång tid i de tre stadsdelarna. Arbetet i stadsdelarna utvecklas under hela tiden som projekten pågår - skapande verksamhet.
25 Syfte - Att beskriva satsningen så att erfarenheterna kan ligga till grund för planering och genomförande av liknande projekt i framtiden. - Verksamhetsutveckling
26 Genomförande Satsningen FBH följs och beskrivs genom Regelbundna gemensamma möten med projektgrupperna, samt möten i resp. stadsdel. Observationer av FBH och intervjuer med äldre och andra berörda. Skriftlig dokumentation från stadsdelarna Delrapport i form av dialogseminarium. Avslutande rapport hösten 2009.
27 Tankar & reflektioner Äldre som målgrupp för interventioner, forskning och utvärdering? Samtalet, bemötande, struktur och information? En modell att utveckla eller en modell att följa? Profession eller professionell? Samverkan så bra när det fungerar
Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?
Läs merFörebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig
Läs merHÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING
HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merÄldres vardag planerad trygghet eller akut oro
Äldres vardag planerad trygghet eller akut oro Förebyggande hembesök i Centrum, Linnéstaden och Tuve-Säve Kersti Nordell December 2009 1 2 Förord Förebyggande hembesök är ett av regeringens prioriterade
Läs merSÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE
SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merÄldre Personer i Riskzon Livslots
Äldre Personer i Riskzon Livslots 2012-09-07 Bakgrund Andelen äldre personer 80+ fortsätter att öka. Många är i god form, bosatta hemma och lever ett aktivt liv med god kvalitet. Åldrandet är associerat
Läs merHälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7
Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt
Läs merÄldreplan för Härjedalens kommun. år
Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen
Läs merVarför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04
Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad
Läs merRIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2018-04-17 Anna Gröneberg, Therese Lindén Anna Gröneberg Mas, Lotta Kjellner (tf utredning socialtjänst), Lillemor Berglund VC HSL och förvaltningschef VO
Läs merSocialtjänstlagen 5 kap 10 ( ) Sara Berlin, anhörigkonsulent i SDF Östra Göteborg Lena-Karin Dalenius, anhörigkonsulent i SDF V:a Hisingen
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Socialtjänstlagen
Läs merRemissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017
Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie David Rosenberg Gunilla Ringbäck Weitoft Vad är nationella riktlinjer?
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merHandlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
Läs merHälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål
Definition av hälsa Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål (nationella folkhälsokommittén) Uppdraget: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merPROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
Äldreomsorgskontoret PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE Delrapport 060915 Projektledare Ann-Christine Mohlin 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan 1. INLEDNING 3 2. PROJEKTORGANISATION 3 3. SYFTE 3 4. MÅL 3 5. METOD
Läs merUppsökande socialt arbete
Uppsökande socialt arbete en gränsöverskridande arbetsmetod i socialt arbete En studie om Fältsekreterarnas arbete -och erfarenheter i Lysekils kommun Uppsökande arbete är en kontaktskapande och resursförmedlande
Läs merChecklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs merUtlåtande 2004:145 RVII (Dnr /2003)
Utlåtande 2004:145 RVII (Dnr 327-2829/2003) Förutsättningarna för förebyggande hembesök hos personer över 80 år utan hemtjänst Motion av Ann-Katrin Åslund och Helen Jäderlund Eckardt (båda fp) (2003:19)
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde
Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum
Läs merProgram för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Läs merVärdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11
Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott
Läs merFörebyggande hembesök hos. äldre i Hässleholm
Förebyggande hembesök hos äldre i Hässleholm 50 000 invånare Hässleholms kommun Primärvården Nordöstra Skåne Hässleholms sjukhusorganisation Förebyggande hembesök hos äldre -för bättre hälsa och välbefinnande
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs mer2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm
2011-09-20 Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm, önskar med denna skrivelse beskriva vår syn på munhälsans betydelse för den allmänna hälsan hos de mest sjuka äldre. Uppdraget att stärka de mest
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs merVård- och omsorgspolitiskt program
Kor tv er s i on Vård- och omsorgspolitiskt program Skriften är ett utdrag ur SPF Seniorernas vård- och omsorgspolitiska program som kongressen beslutade den 13 15 juni 2017. Här sammanfattas förbundets
Läs merValidering i Sörmland
Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå
Läs merFörteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Läs merLivslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa?
Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa? Synneve Dahlin Ivanoff professor Göteborgs Universitet, forskarchef Vårdalinstitutets plattform för äldre, äldres vård och omsorg Lena Rudholm Projektledare
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka
Läs merMore to life-samtalscafé. Projekt Unga vuxna år
More to life-samtalscafé Projekt Unga vuxna 20-29 år Utgångspunkt Minskat psykiskt välbefinnande Sjukskrivningar ökar Förebyggande Hur hänger allt ihop? Fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa Unga
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merVÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.
VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns
Läs merJämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg
Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda
Läs merÖversyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende
Läs merOmvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och
Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merSalutogent förhållningssätt
Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merGemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg
Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merVARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?
VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? För att kunna bedriva en fortsatt god vård för länets invånare! Tydliggör riktningen vart vi ska och varför Vägleder oss i de beslut vi fattar prioriteringar och satsningar
Läs merMore to life-caféer. Projekt Unga vuxna år
More to life-caféer Projekt Unga vuxna 20-29 år More to life Utgångspunkter Nedsatt psykiskt välbefinnande Sjukskrivningar ökar Hur hänger allt ihop?!; psykisk, fysisk, social och existentiell hälsa Prestation
Läs merFramtidens bästa primärvård. Region Östergötland
Framtidens bästa primärvård Utmaningar för Östergötlands primärvård Alla har inte välfungerande vårdcentral nära Olikheter i kvalitet och trygghet för patienter Låg patientnöjdhet 60 tillsvidareanställda
Läs merTräffpunkters betydelse för den psykiska hälsan
Träffpunkters betydelse för den psykiska hälsan Sven Bertil Bärnarp, DN Fil dr, leg. psykolog Lisbeth Lindahl Konferens: Psykisk ohälsa och depression hos äldre Folkets hus 2017-03-02 Äntligen! 100-åriga
Läs merSocialnämndens inriktningsmål/effektmål
Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs merSocial delaktighet på digitala arenor. Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter
Social delaktighet på digitala arenor Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter Bakgrund Bättre kunskap behövs om äldres psykiska ohälsa 3 uppdrag/projekt under Rådet för statlig styrning med
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merÄldreprojektet. finansierat av Arvsfonden Birgitta Björndahl Maria Granholm
Äldreprojektet finansierat av Arvsfonden 2016-2019 Birgitta Björndahl Maria Granholm 2018-02-20 Äldreprojektet Syfte med projektet Förbättra livskvalitén för äldre personer som lever med hiv i Sverige
Läs merUppvaktning Riksdagens Socialutskott
Uppvaktning Riksdagens Socialutskott 2013-10-22 Stefan Jutterdal Förbundsordförande stefan.jutterdal@lsr.se Maria Enggren Zavisic Socialpolitisk strateg maria.enggren.zavisic@lsr.se www.stefanjutterdal.se
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merHabilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig
Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merFörvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd
Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar
Läs merFamiljer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet
Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 23-24 november 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 23 november Dalarnas Hus 09.00 Fika
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merSIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne
SIP - Samordnad individuell plan Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne Agenda Vad är det som gäller Syftet med SIP Hur gör man en SIP Film från SKL Styrande dokument Ramavtal Lokal överenskommelse
Läs merNationella ANDT-strategin
Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merGrundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga
Jämlikt Göteborg Vägledning för att främja skolnärvaro: Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga 2018-05-18 Versionshantering
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade
Läs merForskningsläget nationell och internationell utblick
Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on
Läs merPsykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer
Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer Åke Grundberg Lektor, Specialistsjuksköterska med inriktning mot psykiatrisk vård och distriktssköterska, Med. dr.
Läs merHälsofrämjande arbete på BVC
Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många
Läs merMål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik
Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik 2014-2025 landstinget_14_1okt_a5.indd 1 2014-11-26 14:12 Förord Hälsa Tillsammans för en bättre hälsa Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner är överens.
Läs mer1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116
Innehållsförteckning 1 Parter... 3 2 Bakgrund... 3 3 Syfte med samverkan... 4 4 Målgrupp... 4 5 Gemensamma utgångspunkter... 4 6 Övergripande mål för överenskommelsen... 4 6.1 Hälsofrämjande förhållningssätt
Läs merDen nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF
Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011
Läs merRiktad primärvård för äldre
Nära vård Riktad primärvård för äldre Temakonferens 28 april 2017 Jan.Marcusson@liu.se Jan Marcusson 2017 04 25 2 Egna och gemensamma beslutsprocesser Forskning Utbildning Utveckling Sjukvård Forskning
Läs merTobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning
Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning LUFT-konferensen, Eskilstuna 14 september 2017 Anne Leppänen Doktorand, projektkoordinator Institutionen för lärande,
Läs merbildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund
bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning Nationella resultat och resultat kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 31 maj 10.00 Utgångspunkter idag 11.00
Läs merUPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN
UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser
Läs merSamverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland
Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska
Läs merSamordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson
Samordnad individuell plan Sävsjö 2014-08-28 Eva Karlsson Iréne Josephson Hemsjukvård Hemtjänst Arbetsterapeut Sjukgymnast Kontaktperson Kurator/psykolog Biståndshandläggare Läkare Försäkringskassa Innehåll
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merVårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård
2018-12-04 Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård Dagens presentation Vad gör en Vårdsamordnare psykisk ohälsa? Varför har VGR implementerat funktionen? Hur har vi gjort? Vilka erfarenheter har vårdcentralerna
Läs merLeif Klingensjö. Sektionen för äldreomsorg och sjukvård
Cirkulärnr: 1998:209 Diarienr: 1998/3172 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: 1998-12-21 Mottagare: Rubrik: Ersätter: 1998:165- Bilagor: Gabriella Kollander Fållby Leif Klingensjö Sektionen för Socialtjänst
Läs merHÄLSOPEDAGOGISKTFORUM
HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM I ÖSTERGÖTLAND En mötesplats för samverkan och kunskapsutbyte HPFs uppdrag: i samverkan med vårdgivare och intresseföreningar för patienter med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder
Läs merKommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården
Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården Ädelreformen Upprinnelsen till ädelreformen Kritik mot opersonliga långvårdssjukhus, sjukhem och ålderdomshem Klinikfärdiga
Läs merSamordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner.
Samordning för Linnea Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Bakgrund Nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre Stärkta regionala strukturer inom äldreområdet
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merTidiga insatser för barn i förskolan
Tidiga insatser för barn i förskolan Övergripande mål Vara kommuns invånare trivs att bo och leva i kommunen Vara för barn och ungdomar 16.000 invånare år 2015 Grundläggande värden Kund/brukarorientering
Läs mer