Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer"

Transkript

1 Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer Åke Grundberg Lektor, Specialistsjuksköterska med inriktning mot psykiatrisk vård och distriktssköterska, Med. dr

2 Disposition Bakgrund till området och demografi Introduktion till forskningsområdet Avhandling: Främjande av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer Förhållningssätt inom vård och omsorg Litteraturtips och länkar

3 Åldrande befolkning 21 % av Sveriges befolkning beräknas vara personer som är 65 år och äldre år 2020 En stor del av dessa kommer att innefatta kvinnor över 80 år med omfattande vård och omsorgsbehov Allt fler äldre bor kvar i eget boende (ordinärt boende) och antalet platser i särskilda boenden har minskat

4 Vård och omsorg i hemmet Personer över 65 år kan beviljas stöd i form av hemtjänstinsatser Biståndsbedömare/biståndshandläggare ansvarar för att bedöma behov av stöd och assistans i hemmet Hemtjänstpersonal utför beviljade insatser i hemmet Distriktssköterskor/sjuksköterskor ansvarar bl.a. för läkemedelshantering Distriktssköterskor/sjuksköterskor delegerar administrering av läkemedel till hemtjänstpersonal

5 Riskfaktorer för psykiska hälsoproblem i åldrandeprocessen Biologiska faktorer Psykologiska faktorer Sociala faktorer

6 Psykisk ohälsa bland äldre personer Psykisk ohälsa: självupplevda besvär såväl som psykisk sjukdom Multisjuklighet, långvarig smärta, ensamboende, social isolering (samt vara kvinna?) är riskfaktorer för psykiska hälsoproblem Depression och ångest upptäcks mer sällan hos äldre Ofta diffusa och kroppsliga symtom jmf. med yngre population Kan leda till försämrad livskvalitet, sjukhusinläggningar, höga samhällskostnader och självmord

7 Faktorer som orsakar eller samvarierar med psykisk sjukdom hos äldre Skador i hjärnan eller påverkan på dess funktion Psykosociala och psykogena faktorer som stress, sorg och trauma Somatisk (kroppslig) sjukdom Bristtillstånd Bristande fysisk aktivitet Läkemedelsbiverkan

8 Somatisk och psykisk sjukdom Somatisk sjukdom kan kopplas till åldersdepression Vanligt söka för kroppslig sjukdom vid depression Somatiska och psykiska tillstånd påverkar varandra

9 Sociala och psykologiska funktioner Tre (3) viktiga faktorer: sorg, fysiskt handikapp och sömnstörning Fysiskt handikapp pga. sjukdom och biologiska förändringar Sömnstörningar; kan vara orsak OCH symtom på depression

10 Vid diagnosticering vid depression: Viktigt kunna skilja normala reaktioner på livshändelser från psykisk sjukdom

11 Multisjuklighet (multimorbidity) bland äldre Personer med flera kroniska sjukdomar med omfattande vård och omsorgsbehov Vanligt förekommande i västvärlden och framförallt bland personer som besöker primärvården Ex: hjärtsvikt, hypertension, astma, KOL, arytmier, demenssjukdom och diabetes mellitus II

12 Promotion eller prevention? Promotion (främjande) av hälsa innebär kunskap om riskfaktorer eller skyddande faktorer för hälsoproblem (WHO, 2004) Prevention (förebyggande) av ohälsa och promotion av välbefinnande går hand i hand (Kaira et al., 2012)

13 Promotion regelverk Viktig uppgift för hälso och sjukvårdssektorn, speciellt inom primärvården Har stöd i hälso och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) och inkluderar alla åldrar I Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) nämns bl.a. gruppen äldre och människor med psykiska funktionshinder

14 Främjande av psykisk hälsa (Mental Health Promotion) Skapandet av levnadsvillkor och miljöer som stöder psykisk hälsa och ger människor möjlighet att anta och bibehålla sin hälsosamma livsstil (fritt översatt från WHO, 2010) Fysisk och psykisk hälsa är sammankopplade, där de flesta riskfaktorer och bestämningsfaktorer för hälsa är gemensamma för psykiska hälsoproblem (fritt översatt från WHO, 2004; Campio et al., 2012)

15 Fysisk aktivitet viktigt? Påverkar nervceller och nybildning av celler Kan ha förebyggande effekt och påverkar välbefinnandet Regelbundenhet kan leda till minskad förekomst av nedstämdhet och depression Motion ett par gånger i veckan kan räcka Även positiv effekt på kognitiva förmågor Studier behövs för att säkerställa påverkan på depression

16 Avhandling Mental health promotion among communitydwelling seniors with multimorbidity perspectives of seniors, district nurses and home care assistants Främjande av psykisk hälsa bland multisjuka äldre i ordinärt boende äldre personers, distriktssköterskors och hemtjänstpersonals perspektiv Disputation 11 december 2015

17 Studie 1 Hur uppfattade 13 multisjuka äldre personer begreppet psykisk hälsa samt vad som kan påverka den? Informanterna definierade begreppet psykisk hälsa utifrån både positiva och negativa aspekter Sociala kontakter, fysisk aktivitet och optimism uppfattades kunna förbättra psykisk hälsa Social isolering, åldrande och långvarig smärta uppfattades kunna försämra psykisk hälsa

18 Studie 2: Vilka erfarenheter har du av samtal som kan främja den psykiska hälsan och vad är viktigt i sådana samtal? (n= 7 st) Viktigt att bli sedd som en unik individ av en tillgänglig och kompetent person Informanterna saknade vänner och anhöriga att samtala med De saknade speciellt hälsofrämjande dialoger som kunde främja den psykiska hälsan och då med utförare från hälso och sjukvård samt social service

19 Studie 3: Hur kan psykiska hälsoproblem identifieras och psykisk hälsa främjas hos målgruppen? ( dsk) Distriktssköterskorna fokuserade vanligtvis på mer praktiska arbetsuppgifter än psykiatrisk vård i hemsjukvården Fokus var på bedömning, samarbete och socialt stöd som möjligheter att upptäcka psykiska hälsoproblem och främja psykisk hälsa

20 Studie 4: Hur kan psykiska hälsoproblem identifieras och psykisk hälsa främjas hos målgruppen? (26 hemtjänstpersonal) Kontinuitet i vården och de äldres egna tankar och uppfattningar betraktades som viktigt för upptäckten av psykiska hälsoproblem Observation, samarbete och socialt stöd framstod som viktiga medel i upptäckten av psykiska hälsoproblem och främjande av psykisk hälsa

21 Slutsatser i avhandling Studierna visade att: 1) Multisjuka äldre personer bör ges möjlighet att få beskriva hur flertalet kroniska sjukdomar påverkar deras livssituation 2) En optimal nivå av vård kan uppnås genom kontinuitet och engagemang, samt genom att erbjuda en hälsofrämjande dialog baserad på individens önskemål och behov

22 Slutsatser (forts.) 3) Även om distriktssköterskorna verkade engagerade i psykiatrisk vård inom primärvården, saknades en uttryckt målsättning för främjandet av psykisk hälsa. Det verkade vidare som att de inte kunde ta det övergripande ansvaret för tidig upptäckt av psykiska hälsoproblem och initiera tidiga interventioner för att främja den psykiska hälsan.

23 Slutsatser (forts.) 4) Hemtjänstpersonalen verkade ha kunskap om riskfaktorer för psykiska hälsoproblem, och det föreföll som att de var beroende av biståndsbedömares biståndsbeslut samt av distriktssköterskors handledning. Detta kunde påverka de arbetsuppgifter som var relaterade till att upptäcka psykiska hälsoproblem och främja psykisk hälsa.

24 Kliniska implikationer Våra resultat kan förhoppningsvis bidra till: En ökad förståelse hur hälso och sjukvårdens resurser kan utnyttjas mer effektivt med syfte att upptäcka en population som riskerar att utveckla psykiska hälsoproblem Hur primärvård och socialtjänst kan samverka kring främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre som bor kvar i ordinärt boende

25 Förhållningssätt inom vård och omsorg Helhetssyn på individen, hälsa och åldrande Multidisciplinärt angreppssätt (medicinska och psykosociala modeller) Främjande av fysisk hälsa främjar psykisk hälsa Utesluta social fobi vid åldersdepression Personcentrerad vård och omvårdnad (levnadsberättelsen) Underlätta sociala nätverk bryta social isolering Inkludera närstående om möjligt Samverka med andra vård och omsorgsgivare Informationsöverföring om individen samtycker

26 Vid misstanke om åldersdepression* Våga ställa indirekta frågor: Har du tappat intresse för saker och ting? Har du svårare att känna glädje? Har du en känsla att livet har tappat sin mening? *Magda Waern, överläkare och professor vid Göteborgs universitet, Institutionen för psykiatri och neurokemi

27 SBU rapport (2017) sammanställning av vetenskapliga översikter Rapporten Välfärdsteknik digitala verktyg som social stimulans för äldre personer med eller vid risk för psykisk ohälsa utgår bl.a. från att ensamhet och social isolering kan leda till depression. Social stimulans möjlighet att vara aktiv och delaktig på ett meningsfullt sätt och enligt egna önskemål antas främja psykisk hälsa och skulle kunna ske med utbildning inom samt användandet av välfärdsteknik som t.ex. internet och interaktiva datorspel.

28 Social phobia among the elderly En doktorsavhandling av Björn Karlsson vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet (2013) Resultaten visade bl.a. att personer med social fobi har en god prognos med stor chans att tillfriskna spontant. Vissa personlighetsdrag kan vara en förklaring till den höga samsjukligheten mellan social fobi och depression bland äldre. De äldre med social fobi hade oftare subjektiva kognitiva problem.

29 Livsgnista hos äldre* En doktorsavhandling som visar att en stark livsgnista kan skydda mot åldersdepression. Forskaren och läkaren Johan Niklasson kan inte uttala sig om hur en svag livsgnista kan bli starkare utan hänvisar till framtida forskning. * MORALE IN VERY OLD PEOPLE with focus on stroke, depression and survival. (Livsgnista hos mycket gamla människor med fokus på stroke, depression och överlevnad). Doktorsavhandling, Umeå Universitet, 2015

30 Depression in older people Prevalence and preventive intervention En doktorsavhandling (2017) av Ingrid Djukanovic, doktor i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet. Avhandlingen består av fyra (4) studier och visar bl.a. att det finns ett samband mellan ensamhet och depression. Beskriver även en metod som testats och utvärderats vad gäller att förebygga depression hos äldre. Metoden bygger på gruppsamtal där strukturerad reminiscens och en problembaserad metod användes med gott resultat.

31 Kunskapsguiden* Vänder sig till dig som arbetar med hälsa, vård och omsorg. Psykisk ohälsa, Äldre, Funktionshinder Missbruk och beroende. Samlar kvalitetssäkrad kunskap från flera myndigheter och andra aktörer. Hälsoproblem, Teman, Kunskapsstöd, Kurser och utbildningar, Aktuellt, Prenumerera på nyheter från Kunskapsguiden. *

32 Tack för er uppmärksamhet! Kontakt:

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning

Läs mer

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda

Läs mer

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer 2017-03-10 Antagen av Kommunstyrelsen 1(6) Diarienummer KSN 2017-000605 003 182/17 Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för

Läs mer

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)

Läs mer

Digital teknik som social stimulans för äldre

Digital teknik som social stimulans för äldre Digital teknik som social stimulans för äldre Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter Bakgrund Bättre kunskap behövs om äldres psykiska ohälsa 3 uppdrag/projekt under Rådet för statlig styrning

Läs mer

Social delaktighet på digitala arenor. Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter

Social delaktighet på digitala arenor. Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter Social delaktighet på digitala arenor Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter Bakgrund Bättre kunskap behövs om äldres psykiska ohälsa 3 uppdrag/projekt under Rådet för statlig styrning med

Läs mer

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Våga tala om psykisk ohälsa! Till dig som är äldre eller är närstående till en äldre person

Våga tala om psykisk ohälsa! Till dig som är äldre eller är närstående till en äldre person Våga tala om psykisk ohälsa! Till dig som är äldre eller är närstående till en äldre person 1 Broschyren har tagits fram i samarbete mellan fem myndigheter (ehälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket,

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom 1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

Psykisk hälsa i primärvård

Psykisk hälsa i primärvård Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Att stärka äldre personers psykiska hälsa Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Avhandling Livsgnista hos mycket gamla

Avhandling Livsgnista hos mycket gamla Avhandling Livsgnista hos mycket gamla Johan Niklasson Överläkare och medicine doktor Geriatriska institutionen, Umeå universitet Geriatriska kliniken, Sunderby sjukhus Om engelska ordet morale Morale

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre

Läs mer

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av

Läs mer

1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen

1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen 1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen 2 (6) 1. Inledning Detta dokument är framtaget i syfte att beskriva och definiera den övergripande strategin för

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom

Läs mer

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM I ÖSTERGÖTLAND En mötesplats för samverkan och kunskapsutbyte HPFs uppdrag: i samverkan med vårdgivare och intresseföreningar för patienter med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder

Läs mer

Framtida utmaningar för äldrevården?

Framtida utmaningar för äldrevården? November 2011 Framtida utmaningar för äldrevården? Kunskap Relationer Hälsa Samhälle Jan Marcusson överläkare, professor Geriatriska kliniken, US Linköpings Universitet O-Kunskap Kunskap Föreställningar

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Sektor Stöd och omsorg

Sektor Stöd och omsorg 0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:

Läs mer

Suicidriskprevention genom forskning

Suicidriskprevention genom forskning Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

VÄLKOMMEN! Samskapande dialog för en sammanhållen vård och omsorg

VÄLKOMMEN! Samskapande dialog för en sammanhållen vård och omsorg VÄLKOMMEN! Samskapande dialog för en sammanhållen vård och omsorg Tre prioriterade riskområden med samma tema Brist på samordning De tre prioriterade riskområdena utgår från: Barn och unga med psykisk

Läs mer

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vad innebär det att bli demenssjuk? Språk, omdöme, initiativ, intresse, humör, ADL förmågor, orientering, perception,

Läs mer

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet Specialist Nursing Programme 60 högskolepoäng Programkod: MSJ2Y Fastställd: 2009-09-16 Beslutad av: Medicinska fakultetens grundutbildningskommitté

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Anhörigomsorg är frivilligt

Anhörigomsorg är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. / Ojämlikhet i hälsa Sara Fritzell MPH, Med dr. Utredare Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL sara.fritzell@ki.se / sara.fritzell@sll.se

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus

En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus möjligheter och utmaningar i att stärka det hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser Magnus Zingmark Hälsofrämjande arbete Den process som

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Varför återkommer samma områden och vad gör vi åt det? Ingrid Rydell, analyschef Joakim Sebring, projektledare Anna Lena Boucht, moderator

Varför återkommer samma områden och vad gör vi åt det? Ingrid Rydell, analyschef Joakim Sebring, projektledare Anna Lena Boucht, moderator Varför återkommer samma områden och vad gör vi åt det? Ingrid Rydell, analyschef Joakim Sebring, projektledare Anna Lena Boucht, moderator Vad har IVO sett 2018? Iakttagelser och slutsatser om vårdens

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G2018/317 SAHLGRENSKA AKADEMIN Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng Programkod: V2DIS 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket 2017-05-15 För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) tackar för möjligheten att få yttra sig angående denna remiss.

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM:

HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM: HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM: 2014-04-11 NÄRVÅRDSSAMVERKAN SÖDRA ÄLVSBORG VERKSAMHETSPLAN 2014 Verksamhetsplan 2014 Närvårdssamverkan Södra

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? För att kunna bedriva en fortsatt god vård för länets invånare! Tydliggör riktningen vart vi ska och varför Vägleder oss i de beslut vi fattar prioriteringar och satsningar

Läs mer

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år Ingmar Skoog Föreståndare för AGECAP Centrum i Göteborg Neuropsykiatrisk Epidemiologi Institutionen för Klinisk Neurovetenskap och

Läs mer

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi

Läs mer

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2016/2017

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2016/2017 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2016/2017 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Träffpunkters betydelse för den psykiska hälsan

Träffpunkters betydelse för den psykiska hälsan Träffpunkters betydelse för den psykiska hälsan Sven Bertil Bärnarp, DN Fil dr, leg. psykolog Lisbeth Lindahl Konferens: Psykisk ohälsa och depression hos äldre Folkets hus 2017-03-02 Äntligen! 100-åriga

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer