Nationella utmaningar i barn- och ungdomstandvården. Gunilla Klingberg Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Transkript

1 Nationella utmaningar i barn- och ungdomstandvården Gunilla Klingberg Odontologiska fakulteten Malmö högskola

2 Dialogfrågor Hur bygger vi framtidens goda och förebyggande tandvård för barn och unga? Hur möter vi barn och ungas vårdbehov på nya arenor? Tandvårdens roll i Västra Götalands omställningsarbete? Nationella utmaningar i barn- och ungdomstandvården

3 Disposition Relevanta lagrum Vad vet vi om dagens och morgondagens unga Kunskap forskning Vad vet vi om munhälsa hos dagens och morgondagens unga Grupper Promotion och prevention Vad styr vården

4 Tre olika perspektiv Övergripande befolkningsperspektiv Patientorienterat perspektiv Patientens perspektiv

5 Allas lika rätt till vård och hälsa FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

6 Tandvårdslag 1985:125 2 Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen 3 Akuta fall ska behandlas med förtur 3 a Vården och behandlingen ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. 3 b Patienten ska få information om sitt tandhälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som står till buds.

7 Hälso- och sjukvårdslag 2017:30 3 kap. 1 Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård ska ges företräde till vården. Information - Patientlag 2014:821

8 Hälso- och sjukvårdslag 2017:30 18 kap. 2 Landsting och kommuner ska medverka vid finansiering, planering och genomförande av dels kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område, dels folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. Landsting och kommuner ska i dessa frågor, i den omfattning som behövs, samverka med varandra och med berörda universitet och högskolor.

9 Prognos folkmängd; antal , , ,388 2, år år år år år 80 + år SCB, aug 2017

10 Prognos folkmängd; föredelning 100% 19,8% 22,7% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 23,1% 10% 23,3% 0% år år år år år 80 + år SCB, aug 2017

11 Barn och ungdom Var 5:e till var 4:e person är 19 år eller yngre! Ganska många! Ökar i antal och i andel Antalet nyfödda Migration Effekter?

12 25 miljarder kronor per år 7% av HSV Staten, 5 miljarder: ATB, 1 miljard STB, endast lite Högkostnadsskydd, 4 miljarder Landstingen, ca 4 miljarder: Barntandvård, sjukhustandvård och äldretandvård Privat, resten (ca 16 miljarder)

13 Evidensbaserad vård När man integrerar bästa tillgängliga vetenskapliga underlag med klinisk expertis/erfarenhet och patientens önskemål/behov

14 Evidenspyramid

15 Gör vi rätt? Varför har vi valt de metoder och strategier vi tillämpar idag? Hur effektiva är de (egentligen)? Behöver vi göra något anat/annorlunda? Implementeringsforskning! NNT (numbers needed to treat) Hälsoekonomi

16

17 FRAMM Fluor Råd Arena Mat Motivation

18 Läkartidningen 2012;109:

19 Ej evidensbaserad vård Kortisoninjektioner vid tennisarmbåge gör mer skada än nytta Robotar för kirurgi otillräckligt utvärderat Hemblodtrycksmätning lika effektivt, men incitament saknas Motivationshöjande samtal bra ibland men inte för allt

20 Vad är en kunskapslucka? När systematiska litteraturöversikter visar på osäker effekt av en medicinsk metod När det saknas systematiska litteraturöversikter om en medicinsk metod Viva La Evidence

21 587/barn_och_ungdomstandvard_webb.pdf Nästan bara kunskapsluckor inom barntandvården 400 systematiska översikter 40 kvalitet för att dra slutsatser Fluortandkräm Visst stöd för fissurförsegling vid hög kariesrisk Svagare stöd för fluor i andra former än tandkräm

22

23 Tandhälsan utmaningar 0-19 år Samband mellan munhälsa och allmän hälsa Karies ökar hos barn Nå alla barn Riskfaktorer Funktionsnedsättning, sjukdom Socioekonomiska skillnader Barnkompetens

24 Långvarig sjukdom, funktionsnedsättning, 10-15% Karies Vissa diagnoser Vissa medicineringar Annan behandling, mer tandutdragningar Ökade skillnader med stigande ålder PREVENTION! Stödjevävnader Beroende av andra Svårt utföra munvård Tandköttsinflammation Tandsten På sikt tandlossning Mindre fluortandkräm PREVENTION

25 Speciella behov för tandvård Viktigt säkerställa resurs! Medicinska risker Kostnad

26 Oral hälsa vid funktionsnedsättning Patienter/föräldrar ej munhälsomedvetna Mun och munhälsa saknas i medicinsk planering av patienter Organisatoriska och individuella faktorer Omhändertagandet av barn med funktionsnedsättning inom tandvården varierar mycket Organisatoriska och individuella faktorer

27 Oral hälsa vid funktionsnedsättning Detta innebär en ökad risk för o(jäm)likhet i munhälsa Munhälsan måste tydliggöras hos såväl patienter, anhöriga som hos tandvård och sjukvård Behov kunskap bättre finansiering tydligare organisatoriskt stöd forskning

28

29

30 Friska eller inte? yrs 6 yrs 12 yrs 19 yrs Eller 2015 hade 4 % av 3-åringarna och 25 % av 6-åringarna manifest karies som behövde behandlas eller hade behandlats för karies!

31 Friska eller inte? yrs 6 yrs 12 yrs 19 yrs Eller 2015 hade 4 % av 3-åringarna och 25 % av 6-åringarna manifest karies som behövde behandlas eller hade behandlats för karies!

32 yrs 6 yrs 12 yrs 19 yrs

33 Den eviga kampen Kampen för god munhälsa är en kamp som behöver utkämpas och vinnas varje dag om vi vill nå jämlik hälsa

34 Tandhälsan är inte jämlik 6 år gammalt barn Varje år sövs ca 800 barn i Skåne för tandbehandling, 450 av dem är under 7 år

35

36

37 Sociala strukturer barn (12%) fattiga familjer. Ses en minskning om än i avtagande. Högst andel barnfattigdom i storstadsregionerna; lägst i välmående förortskommuner Malmö, i viss mån Göteborg Utländsk bakgrund Fler ensamstående föräldrar

38

39

40

41

42 Trots att tandvården är kostnadsfri för barn och unga upp till 19 år, finns det sociala skillnader i tandhälsa bland barn i Sverige. Familjens sociala förhållanden har betydelse för barn både när det gäller hur ofta de besöker tandvården och när det gäller förekomsten av karies. Västra Götaland har exempelvis arbetat uppsökande riktat mot riskgrupper för dålig tandhälsa. För att minska skillnaderna i barns tandhälsa har Folktandvården Västra Götaland utvecklat det generella samhällsinriktade programmet FRAMM (Fluor, Råd, Arena, Mat, Motivation).

43 3 snabba så slipper du sjukdomar i mun och tänder Ät rätt frekvens, reducera sockermängd Borsta tänderna morgon och kväll med fluortandkräm Besök tandvården regelbundet

44 Socker Stor bov i uppkomsten av karies indirekta bevis Stor bov i många stora folksjukdomar övervikt, fetma, hjärt-kärl WHO mål att högst 10%, helst 5% av kostens energiinnehåll från socker Tandvården måste göra mer!!! Vi saknar bra utvärderade metoder Samverkan med andra sektorer och aktörer

45 Fluor Mycket kunskap unga permanenta tänder Remineralisering Rent på tanden för maximal effekt Fluortandkräm högt vetenskapligt stöd Tilläggseffekt andra metoder främst hos personer med risk för sjukdom Beakta sjukdomsförekomst i populationen Behov hälsoekonomiska analyser; NNT (numbers needed to treat) NB karies är ingen bristsjukdom pga för lite fluor

46 Besöka tandvården Betydelsen av mötet Tidig diagnostik Tidig intervention Prevention För barn viktigt att lära känna tandvården, trygghet

47 Promotion och prevention Prevention: Förebyggande åtgärd för att förhindra uppkomst av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem. Promotion: Processer som främjar hälsa, utgår från en positiv företeelse som man vill stärka. Hälsofrämjande arbete enligt WHO: Egenmakt Delaktighet i samhället Jämlikhet Självbestämmande Samarbete Ömsesidigt hjälpande Delat ansvar

48 Dahlgren och Whitehead, 1991

49 Hälsofrämjande Innovation i samverkan

50 Hälsofrämjande innovation i samverkan Trots ett generellt välfärdssystem växer hälsoklyftorna UTMANING Framtidens hälsa och sjukvård STEG Hälsofrämjande living labs i socialt utsatta områden Akademi, hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst, medborgare, vårdföretag, IT-teknik, tjänste- och produktföretag och idéburen sektor

51

52 Health literacy: Människors förmåga att förvärva, förstå och använda information om hälsa.

53 Tre olika perspektiv Övergripande befolkningsperspektiv Patientorienterat perspektiv Patientens perspektiv

54

55

56 Barntandvård = tid Tid är pengar Skilj mellan investering och kostnad Satsad tid skall ses som investering

57 Behov - önskelista Involvera barn och ungdomar Gemensam lagstiftning för patienterna bästa Värna 0-19 år framtidens vuxna, barnkompetens, ekonomiska förutsättningar långvarig sjukdom, funktionsnedsättning utsatta grupper socioekonomiskt, asylprocess, papperslösa Utveckla epidemiologisk analys population, analys, alla vårdgivare, övergripande ansvar nationellt tandhälsoregister Utveckla promotionsstrategier Forskningssamarbete använd akademin som motor samverkan! Nationella riktlinjer

58 Visionen så god munhälsa att man inte behöver söka tandvård

59 Gunilla Klingberg Dekanus, professor i pedodonti Odontologiska Fakulteten Malmö högskola Malmö Carl Gustavs väg 34 Tel gunilla.klingberg@mah.se