Jämlikare hälsa i befolkningen Hälsofrämjande innovation i samverkan
|
|
- Maj Månsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jämlikare hälsa i befolkningen Hälsofrämjande innovation i samverkan Projektägare: Malmö Universitet Projektledare: Margareta Rämgård, Forskare Kulturgeografi, Vårdvetenskap Dekan Hälsa och Samhälle, Professor Arbetsterapi Anders Kottorp Hälsofrämjare Mina Sharifiyan Finansiär: Vinnova Utmaningsdriven innovation 8,6 milj
2 Samhällsutmaning - Jämlik hälsa Hälsoläget i Sverige är generellt sett bra. Men skillnaden mellan olika grupper i samhället växer Utöver att den genomsnittliga livslängden är kortare i lägre sociala skikt är också den individuella variationen inom dessa grupper större Hur länge man lever men också hur man mår medan man lever är socialt skiktat, man pratar ofta om att det finns sociala orsaker till ohälsa men det innebär också att hälsan är påverkbar genom olika insatser Den ojämlika hälsan i landet påverkar inte bara den individuella hälsan och de sociala skillnaderna mellan grupperna utan även den ekonomiska tillväxten och därmed Sveriges ekonomiska hållbarhet Ojämlikheten i hälsa kan inte lösas enbart i hälsooch sjukvården utan måste ske i samarbete med ALLA samhällssektorer Det finns områden i Sverige som är klassade som särskilt utsatta pga av otrygghet och kriminalitet som förvärrar hälsan hos de boende i området Utan att arbeta med levnadsvanor och mot en mer jämlik hälso- och sjukvård i socialt utsatta områden kommer vi inte att nå en jämlik hälsa i befolkningen
3 Lösningar Delaktighet för individen i samhället Integration Sociala, ekologiska och ekonomiska hållbara lösningar i platsen där människor bor och verkar i sin vardag Utbildning, lärande och health literacy tillsammans/innovativ hälsokunskap med nya metoder Global hälsa och migration stärker mångfalden Hälsofrämjande arbete i samverkan mellan olika sektorer Digitalisering i samhället Nya former för egenvård utanför traditionella institutioner
4 Jämlik hälsa och Closing the Gap (WHO) - Levnadsvanor beror på våra livsvillkor Promotion: Processer som främjar hälsa, utgår från en positiv företeelse som man vill stärka Prevention: Förebyggande åtgärd för att förhindra uppkomst av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem
5 Trippel Helix SAMHÄLLSSEKTOR Penta Helix NÄRINGSLIV OFFENTLIG SEKTOR IDÉBUREN SEKTOR NÄRINGSLIV FORSKNING Ökar möjligheterna till Innovation utifrån forskningsresultat Produktutveckling Att möta aktörsdrivna behov Ökar möjligheterna till AKADEMI Innovation utifrån komplexa samhällsproblem Systemförändring för ökad hållbarhet och demokratisk legitimitet Att möta medborgares egenupplevda behov MEDBORGARE Att systemförändra medverkande aktörer för att möta komplexa samhällsutmaningar Att utveckla nya produkter och tjänster i gränslandet mellan aktörerna
6 Möta en samhällsutmaning genom att minska den ojämlika hälsan, eftersom jämlikare hälsa ger ekonomisk tillväxt och friskare befolkning. När individer i socialt utsatta områden blir medproducenter till framtidens hälsotjänster i co-labs för open innovation, inom ramen för ett arbetssätt som i sig är hälsofrämjande, uppstår vinster för så väl samhälle som näringsliv. Behövliga systemförändringar kan identifieras i dessa aktiviteter såväl som idéer till nya produkter och tjänster.
7 Jämlik hälsa-hälsofrämjande innovation i samverkan i Lindängen Malmö
8 Bidra till ny kunskap i hälsopromotion som baseras på Malmö kommissionens arbete Systemförändringar och implementering av innovationsplattformar ute i samhället Användardrivna processer som utgår från befolkningens behov hälsopromotion och innovation på individ, grupp och samhällsnivå för ökad egenmakt Kapacitetsbildande utveckla nya hållbara metoder i platsen en iterativ process
9 Systemförändring och innovationsplattform Spridning av prototypen till andra platser i Sverige och internationellt Självfinansierande innovationsplattform för UDI med fokus på hälsofrämjande och arbetsintegration UDI steg 3 En självfinansierande innovationsplattform tar form Behovsdrivet gym -koncept drivs som ett arbetsintegrerande socialt företag Promotivt hälsoarbete, drivs i gränslandet privat och offentlig sektor Ett utbud av aktiviteter, drivs i pentahelixsamverkan UDI steg Förstärka pågående processer och bygga samverkansmodell UDI-lab: Gym UDI-lab: Egenvård UDI-lab: Vardagsrörelse UDI steg 1 Identifierar och konceptualiserar pågående processer Lindängen 2016 Många pågående initiativ med potential pågående verksamheter pågående verksamheter Platsen/arenan Lindängen idag pågående verksamheter pågående verksamheter
10 KONSORTIUM / STYRGRUPP LEDER DET STRATEGISKA UTVECKLINGSARBETET AV PROTOTYPEN HÄR SITTER MALMÖ UNIVERSITET, MALMÖ STAD, FINSAM, REGION SKÅNE, RÄDDA BARNEN, TEPE, APOTEKTET HJÄRTAT MFL UDI-lab: UDI-lab RÅDGIVANDE OPERATIV GRUPP TILLFÖR FÖR PROTOTYPUTVECKLINGEN NÖDVÄNDIGA PERSPEKTIV DELTAGANDE I OLIKA AKTIVITETER OPERATIV GRUPP Sekretariat på plats ANSVARAR FÖR DEN OPERATIVA VERKSAMHETSUTVECKLINGEN; ÄR ANALYSCENTRAL OCH PLANERINGSFUNKTION Hälsofrämjare, Idéburen sektor, Malmö stad, Malmö Universitet DELAKTIGA NÄRINGSLIVAKTÖRER ANVÄNDER PROTOTYPEN FÖR AVGRÄNSADE AKTIVITETER, TEX TESTBED UTVECKLING AV PRODUKTER OCH AFFÄRSMODELLER Bilden i cirkelns mitt är lånad av SWEDESD.
11 Hälsofrämjaren som navet i innovationsplattformen Hälsofrämjaren rekryteras från området. Hälsofrämjaren känner området, socialt, kulturellt, språkmässigt etc. Hälsofrämjaren är en doer och nätverkande person. Hälsofrämjaren utbildas inledningsvis i processledning, föreningskunskap mm. Hälsofrämjaren representerar olika åldrar. Hälsofrämjaren driver labben med forskare, doktorander och studenter
12
13
14
15 Hälsofrämjarnas arbete i Lindängen Mänskliga Rättigheter och deltagarbaserade metoder Promotion: Processer som främjar hälsa, utgår från en positiv företeelse som man vill stärka
16 Platsens betydelse
17 Välbefinnande
18 Fysiska aktiviteter
19 Hälsocirklar
20 Hälsofrämjarmöten
21 Media
22 Mobilisering kring matsvinn
23 Forskning i Lindängen Hälsofrämjare- doktorander, forskare från universitet Promotion: Processer som främjar hälsa, utgår från en positiv företeelse som man vill stärka
24 Forskargrupp från vårdvetenskap, biomedicin, tandvård, folkhälsa Utvärderingsmodell - Utvärderar samverkan och mäter samhällseffekter, makt och inflytande i samarbete i ett internationellt samarbete (Folkhälsa) Deltagarbaserad aktionsforskning (CBPR modell) Hälsofrämjaren från Lindängen arbetar tillsammans med forskare på universitet för att hitta nya kunskap och innovativa idéer som sedan kan ligga som underlag för mer långsiktiga interventioner. (Fokusgrupper, Photovoice, Story dialog, Forskningscirkla, Tidgeografi- geografisk förankring i platser och aktivitet) Självskattad hälsa - evidensbaserade frågeformulär/instrument Tvärvetenskapliga projekt mellan biomedicin och hälsovetenskap som mäter hälsa för egenvård Pedagogisk forskning runt lärande, studentmedverkan Avhandlingsarbeten
25 Hälsolitteracitet och hälsopromotivt arbete medfokus på kvinnliga migranter från länder i Mellanöstern boende i Malmö, Sverige Syftet med studie 1 är att utforska hur kvinnliga migranter från länder i mellanöstern som bor i Malmö, Sverige upplever egenmakt att ta hand om sin egen hälsa med fokus på egenvård under en deltagarbaserad studie. Syftet med studie 2 är att utforska hur personal inom primärvård, socialtjänst och idéburen sektor upplever hälsolitteracitet bland kvinnliga migranter från länder i Mellanöstern boende i Sverige, samt deras hälsopromotiva arbete för denna grupp.
26
27 Vad vi lärt. Tillitsbyggande över längre tid är absolut nödvändigt för att uppnå hållbarhet i interventioner Nyckel Innovation: Hälsofrämjare inte hälso professioner! Flexibilitet i systemen en nödvändighet i samverkans projekt Hur utvärdera ett deltagarbaserat projekt som fokuserar på hälsopromotion? en integrering av olika metoder och ontologier (kvalitativa som kvantitativa, olika nivåer och olika fokus)
28 Lösning Resultat Penta- helix samverkan in real life Hälsofrämjande Innovationsplattform i socialt utsatta områden fyller gapet mellan kommunal verksamhet och primärvård Utmaningsbaserat lärande för studenter och lärare Living labs för egenvård, fysisk aktivitet och hälso-kommunikation som lägger grunden för bättre interventioner Utvärdering av hälsa och social impact - i samarbete med USA och internationella forskare Mätbara hälsoindikatorer samt hälsolitteracitet, kulturell medvetenhet Instrument för att mäta empowerment rörelser och demokratiprocesser på samhällsnivå Produkter/tjänster utformade efter användarnas behov i gränslandet mellan olika sektorer Identifierat strukturella system hinder/svårigheter Stärkta professionsutbildningar och ett utmaningsdrivet lärande med inslag av social innovation
29
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Hälsofrämjande arbete på BVC
Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare/Utvecklare Ylva Thor, Distriktssköterska/Utvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnhälsovårdens uppdrag att främja barnets
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Hälsofrämjande arbete på BVC
Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många
Verksamhetsinriktning
0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa
7 november 2018 Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa Minnesanteckningar från Temaseminarium 6-7 december 2018 Plats och tid: Hornsgatan 15 och 20, 10.00 15.00. Deltagarförteckning, se sista
Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018
1 Ett helt liv i Blekinge Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 2 Bakgrund En ökad ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället Befolkningen i Blekinge har sämre livsvillkor än riket Lägre
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Medel för särskilda folkhälsosatsningar
LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar
Health Lab TVÄRPROFESSIONELLT LÄRANDE FÖR MORGONDAGENS UTMANINGAR INOM HÄLSA OCH IDROTT
Health Lab TVÄRPROFESSIONELLT LÄRANDE FÖR MORGONDAGENS UTMANINGAR INOM HÄLSA OCH IDROTT Hur kan våra hem byggas för att möta framtidens vårdbehov? Hur utbildar vi sjuksköterskor för framtidens vård? Hur
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska
Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet
Migrationens relation till hälsa integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Katarina Carlzén INVANDRARES SYSSELSÄTTNING OCH DELAKTIGHET FÖR VÄLFÄRDEN I ÖSTERBOTTEN
Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
FALKENBERG socialinnovation.se
FALKENBERG 2016-11-18 socialinnovation.se facebook.com/socialinn @MSISweden Mötesplats Social Innovation vid Malmö högskola är den samlande nationella kunskapsnoden för social innovation och samhällsentreprenörskap
Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet
Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Bakgrund till uppdraget Uppdrag folkhälsoberedningen 140307 Regional utvecklingsstrategi Det öppna
Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen
Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från
Malmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa
Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid Sam Larsson
Högskolan i Gävle Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid 2016-11-22 Sam Larsson Verksamhetsidé: Högskolan i Gävle sätter människan i centrum
Social hållbarhet och Dalarnas miljömål. Avdelning för hälsofrämjande Landstinget Dalarna
Social hållbarhet och Dalarnas miljömål johan.hallberg@ltdalarna.se Avdelning för hälsofrämjande Landstinget Dalarna Ekologisk hållbarhet Friska ekosystem Hälsosam livsmiljö Hållbar utveckling Hållbar
Länsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan
Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade
Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012
Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad
Skaraborgs Innovativa Miljöer - EN PRESENTATION -
Skaraborgs Innovativa Miljöer - EN PRESENTATION - PROJEKTETS MÅL Målet med Skarborgs innovativa miljöer är att genom samverkan minska gapet mellan forskning och innovation. Med tillgång till den senaste
Hälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga
Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Bakgrund Genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket.
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941
Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Plan för Social hållbarhet
2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...
Remiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne
Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Socialchefsdagarna, 28 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag Med utgångspunkt i regeringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna
Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan
Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan 2018-2022 Norrbottens folkhälsostrategi 2018-2026 antogs i december 2017 Norrbottens regionala handlingsplan antogs i december 2018 Regional
Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden
Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga
FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland
FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen
Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och
Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att hälsoklyftorna
Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa
Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
En god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA
PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre
Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2019
Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2019 Styrelsen för Internationella Kvinnoföreningen i Malmö avger följande verksamhetsplanering för verksamhetsåret 2019 1 Inledning Internationella Kvinnoföreningen
Nationella utmaningar i barn- och ungdomstandvården. Gunilla Klingberg Odontologiska fakulteten Malmö högskola
Nationella utmaningar i barn- och ungdomstandvården Gunilla Klingberg Odontologiska fakulteten Malmö högskola Dialogfrågor Hur bygger vi framtidens goda och förebyggande tandvård för barn och unga? Hur
Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning
utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande
HÄLSA - HÄLSOARBETE Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande Fokus: Hälsofrämjande Förebygga ohälsa Främja hälsa: Två olika värdemässiga utgångspunkter Målet med förebyggande arbete: - Att ohälsa inte
Skolmatsalen som laborationssal
Skolmatsalen som laborationssal Johanna Björklund Docent i miljövetenskap Institutionen för naturvetenskap och teknik Social Impact Lab Örebro universitet johanna.bjorklund@oru.slu.se Min bakgrund: Programledare
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor
Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015
Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till
Master s Programme in Global Health, 120 credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN G 2015/132 Utbildningsplan för masterprogram i global hälsa, 120 högskolepoäng Master s Programme in Global Health, 120 credits Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2015-09-23
Hälsolitteracitet. Hälsa för individen. Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan
Hälsolitteracitet, Docent arbetsterapi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hälsa för individen Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan International Encyclopedia
Mötesplats social hållbarhet
Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Vad avser vi med ojämlikhet i hälsa? Systematiska skillnader i hälsa mellan
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30
INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE
INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet socialt arbete Degree of Master of Science (60 credits) with a major in Social Work 1. Fastställande
5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen
5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt
En region för några få En region för alla
En region för några få En region för alla Vänsterpartiet Gävleborgs Regionala valplattform 2018-2022 Kort version Rösta på Vänsterpartiet 9 september Valet 2018 handlar om hur det framtida samhället ska
Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019
Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019 2014 all planering, alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter 1 Barnhälsovårdens
Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Identifierade och prioriterade utmaningar från workshops den 6 och 16 november 2017
Identifierade och prioriterade utmaningar från workshops den 6 och 16 november 2017 Nu är AllAgeHubs innovationsprocess igång! Två workshoppar hölls i november 2017 där AllAgeHubs medverkande kommuner
jämlik hälsa en agenda för att främja utvecklingen av innovationer för en bättre och mer jämlik hälsa
jämlik hälsa en agenda för att främja utvecklingen av innovationer för en bättre och mer jämlik hälsa förord vi vill föra en aktiv dialog för att skapa en mer jämlik hälsa förord 3 inledning 4 visionen
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Det handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa Konferensen Folkhälsa för tillväxt och utveckling i Norrbotten, Luleå 31 augusti 2016 Petra Mårselius Utredningssekreterare Kommissionen tillsattes av regeringen sommaren 2015
Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?
Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Familjecentrerat arbetssätt för goda uppväxtvillkor Seminarium 4:6 Onsdag 18maj, klockan 13:15-14:15 Medverkande: Bo Niklasson sektorschef, Göteborgs
FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET
FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN 2015-2019 INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET Förord Institutionen för hälsovetenskaper har tagit fram denna forskningsstrategiska plan i syfte att tydliggöra
Masterprogram i folkhälsovetenskap
1 Medicinska fakultetsstyrelsen Masterprogram i folkhälsovetenskap 120 högskolepoäng (hp) Nivå A LADOK VAFHÄ Undervisningsspråk Engelska Programbeskrivning Utbildningen bygger vidare på tillämpliga kunskaper
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR
1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Extremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret
Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Det handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer
STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT
SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en
Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö
Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell
Hälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Kommunstyrelsen Malmö
Remiss angående Uppdrag budget 2016 - Ny näringslivsstrategi för Malmö stad STK-2016-816 Kommunstyrelsen registrera.stk@malmo.se Malmö 161125 Synpunkterna på strategin har upprättats i samarbete mellan
STRATEGISK AGENDA
STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.
Folkhälsopolitiskt program
Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer
National Prevention Strategy
National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public
Utmaningsdriven innovation
Utmaningsdriven innovation Vad karaktäriserar en samhällsutmaning? Tydligt internationella Skär genom sektoriella och disciplinära gränser Finns högst upp på politiska agendor världen över Allt starkare
Välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer
Välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer VISIONEN En samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation som främjar tillgängliga boendemiljöer och välfärdstekniktjänster så att människor
Tillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Arbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.
Elva målområden för folkhälsoarbetet
Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande
Beskrivning av utlysningens olika inriktningar
Beskrivning av utlysningens olika inriktningar Programbidrag till forskning om åldrande, befolkning och hälsa Sverige står inför en demografisk utmaning där andelen äldre ökar. Denna utveckling leder till
Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)
Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad
2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad
Överenskommelse Malmöandan Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad 2018 2022 Överenskommelse Malmöandan - handlar om samverkan mellan hela den idéburna sektorn i Malmö och Malmö stad. Antogs den
Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram
NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram FORSKNINGSPROGRAMMET FÖR NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD LANSERAS I SAMBAND MED STOCKHOLMS SJUKHEMS 150-ÅRSJUBILEUM I NOVEMBER 2017. STOCKHOLMS SJUKHEMS JUBILEUMSPROGRAM