Masterprogram i folkhälsovetenskap

Transkript

1 1 Medicinska fakultetsstyrelsen Masterprogram i folkhälsovetenskap 120 högskolepoäng (hp) Nivå A LADOK VAFHÄ Undervisningsspråk Engelska Programbeskrivning Utbildningen bygger vidare på tillämpliga kunskaper på kandidatnivå. Den syftar till att studenten ska utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt och tillägna sig goda metodologiska kunskaper som möjliggör såväl ett självständigt folkhälsoarbete på olika samhällsnivåer som forskning inom området. Utbildningen kan utgöra en grund för forskarutbildning inom området. Utbildningsprogrammet ger ett tvärvetenskapligt perspektiv på det folkhälsovetenskapliga ämnet som sådant samt på planering, uppföljning och utvärdering av folkhälsoprojekt/program. Deltagarna tillägnar sig adekvata teorier och kunskaper avseende globala hälso- och sjukdomsmönster; formulering, implementering och uppföljning av hälsopolitik; epidemiologi och kvalitativa forskningsmetoder. Utbildningen ger också kunskap om teorier och metoder för behovsmätning, prioritering, intervention, kvalitetssäkring och utvärdering av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Krav på kvalificerad arbetskraft inom folkhälsoområdet har ökat under senare år genom en ökad insikt om att befolkningens hälsa är en av de avgörande komponenterna för att kunna uppnå en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Implementering och utvärdering av FN:s millenniemål, där WHO och Världsbanken är intressenter, ökar den internationella efterfrågan av folkhälsovetenskaplig kompetens. Masterutbildning i folkhälsovetenskap eller likvärdig utbildning är oftast ett krav från såväl Sida som FN-organisationerna vid rekrytering till internationella tjänster inom detta område. Studenterna förvärvar genom programmet de teoretiska och metodologiska kunskaper som behövs för att kunna genomföra en forskarutbildning inom folkhälsovetenskap. Mål Kunskap och förståelse

2 2 visa kunskap och teoretisk förståelse inom folkhälsovetenskap, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. visa fördjupad teori- och metodkunskap inom det folkhälsovetenskapliga området. visa kunskap om teorier och metoder avseende ledarskap och organisation i folkhälsoarbete. visa fördjupad kunskap om teorier och metoder för att beskriva globala, socioekonomiska och kulturella förhållanden som påverkar folkhälsa och folkhälsovetenskapligt arbete. visa fördjupad kunskap om teorier och metoder avseende förebyggande folkhälsoarbete och tillämpliga strategier för att främja folkhälsa och förebyggande av ohälsa på individuell, lokal, nationell och internationell nivå. visa kunskap om teori och praktik avseende etiska förhållningssätt inom folkhälsovetenskapligt arbete. Färdighet och förmåga visa förmåga att kritiskt, självständigt, och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och tillämpa adekvata metoder samt att utvärdera arbete inom det folkhälsovetenskapliga verksamhetsfältet. visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera sina slutsatser samt den kunskap och de teoretiska argument som ligger till grund för dessa. visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera teorier och kunskap samt att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer. visa förmåga att självständigt förstå och kritiskt bedöma forskning inom området samt kunna medverka i vetenskapliga studier inom folkhälsovetenskap. visa förmåga att på ett populärvetenskapligt sätt förmedla folkhälsovetenskaplig teori och kunskap. visa förmåga att arbeta i lag med olika samarbetspartners såväl nationellt som i ett internationellt och mångkulturellt sammanhang.

3 3 Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att kritiskt utvärdera och uppskatta de effekter som hälsopolitiska, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder kan ha på alla nivåer utifrån olika etiska, kulturella, ekonomiska och samhälleliga utgångspunkter. visa förmåga att inom det folkhälsovetenskapliga området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska konflikter i forsknings- och utvecklingsarbete. visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap och kunskapsutveckling inom området. Självständigt arbete (examensarbete) För mastersexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp inom huvudområdet folkhälsovetenskap. Kursuppgifter Programmet erbjuder en stegvis fördjupning inom framförallt tre områden: Hälsa och samhälle (Folkhälsovetenskap i ett globalt perspektiv, Hälsoekonomi och hälsosystem, Hälsopolitik) Vetenskapsteori och folkhälsovetenskapliga metoder (Epidemiologi och biostatistik, Kvalitativ forskningsmetodik, Självständigt arbete) samt professionell utveckling (Planering och ledarskap, Hälsofrämjande arbete och hälsokommunikation, verksamhetsförlagd undervisning). T1 Folkhälsovetenskap i ett globalt perspektiv 7,5 hp Epidemiologi och biostatistik 15 hp Kvalitativ forskningsmetodik 7,5 hp

4 4 T2 Hälsoekonomi och hälsosystem 15 hp Hälsopolitik 7,5 hp valfria kurser 7,5 hp T3 Planering och ledarskap inom folkhälsovetenskap 10 hp Hälsofrämjande arbete och hälsokommunikation 12,5 hp valfria kurser, 7,5 hp T4 Självständigt arbete, 30 hp Utbildningen inleds med en övergripande kurs i Folkhälsovetenskap i ett globalt perspektiv (7,5 hp) där de huvudsakliga hälsoproblemen, hälsoindikatorerna och hälsobestämmande faktorerna för låg-, mellanoch höginkomstländer beskrivs. Metodkurserna för folkhälsovetenskaplig forskning, vilka innefattar såväl teori som praktiska tillämpningar, Epidemiologi och biostatistik (15 hp) samt Kvalitativ forskningsmetodik (7,5 hp) ges under den första terminen. Detta för att studenterna på ett tidigt stadium skall kunna påbörja planeringen av det självständiga arbetet (30 hp) samt utveckla ett kritiskt förhållningssätt till rapporterade forskningsresultat. Kurser som fördjupar studenternas teoretiska och praktiska kunskap och ger viktiga folkhälsovetenskapliga redskap såsom Planering och ledarskap inom folkhälsovetenskap (10 hp), Hälsofrämjande arbete och hälsokommunikation (12,5 hp), Hälsopolitik (7,5 hp) och Hälsoekonomi och hälsosystem (15 hp), ges under termin två och tre. Utöver de obligatoriska kurserna erbjuds möjlighet till egen fördjupning inom valbara kurser på termin två och tre om totalt 15 hp. Vissa sådana kurser kan erbjudas av programmet, men kurser inom folkhälsovetenskap från andra institutioner inom Lunds Universitet eller från andra lärosäten kan tillgodoräknas i examen. Detta görs efter prövning av kursens relevans och nivå. Verksamhetsförlagd utbildning (praktik) erbjuds inom programmet som valbar kurs.

5 5 Examensuppgifter Efter fullgjord utbildning utfärdas Medicine masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap, 120 högskolepoäng (Master of Medical Science with a Major in Public Health). Förkunskapskrav och urvalsgrunder Utöver den grundläggande behörigheten, examen på grundnivå motsvarande minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, krävs särskild behörighet i engelska, dvs. Engelska B eller motsvarande. Urval görs genom en samlad bedömning av tidigare akademiska meriter, tidigare arbetslivserfarenhet inom folkhälsoområdet och motivationsbrev. Vid lika meriter tillämpas lottning. Arbetslivserfarenhet inom området definieras som arbete som främjar hälsotillståndet hos en befolkning eller en befolkningsgrupp. Exempel på detta är arbete vars syfte är att förebygga sjukdom och undanröja hot mot människors hälsa. förbättra information i syfte att främja folkhälsa. förbättra möjligheterna att samordna och vidta åtgärder för att hantera hälsorisker.