Beskrivning av utlysningens olika inriktningar
|
|
- Roger Danielsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Beskrivning av utlysningens olika inriktningar Programbidrag till forskning om åldrande, befolkning och hälsa Sverige står inför en demografisk utmaning där andelen äldre ökar. Denna utveckling leder till betydande utmaningar och påverkar välfärdspolitiken och välfärdssystemens utformning. Åldrandeprocessen medför att andelen personer i arbetsför ålder minskar. Det ställer krav på nya lösningar inom vård och omsorg, i arbetslivet och vad gäller utformande av trygghetsoch pensionssystemet. Den åldrande befolkningen innebär utmaningar för hälso- och sjukvården och äldreomsorgen eftersom fler kommer att leva längre med funktionsnedsättningar och sjukdomar. Samtidigt gör forskningsframsteg och teknikutveckling att hälsan förbättras. Ökad kunskap behövs inom alla dessa problemområden, och forskning om åldrande, befolkning och hälsa kan beröra flera av Fortes ansvarsområden: hälsa, arbetsliv och välfärd. Bland angelägna forskningsområden som Forte identifierat kan nämnas: Demografisk forskning som kan bidra till en ökad förståelse av hur befolkningssammansättningen förändras Forskning om välfärdens utformning när färre ska försörja fler och fler lever längre med kroniska sjukdomar Forskning som kan bidra till att främja äldre kvinnors och mäns aktiva och hälsosamma åldrande. Området kan innefatta såväl det friska åldrandet och äldres aktiva deltagande i samhället som äldres vårdbehov och funktionstillstånd. Forskning om hur äldreomsorgen ska utformas så att äldre i olika livsfaser, och med varierande omsorgsbehov kan åldras med bibehållet oberoende och med inflytande över sin vardag. Området kan innefatta nya och effektiva insatser inom äldreomsorgen, olika boendeformer samt välfärdsteknologi.
2 Programbidrag till forskning om arbetslivets och arbetsmarknadens omdaning och utmaningar Arbetslivsrelaterad forskning utgör ett av Fortes huvudområden. Den forskning som bedrivs inom området rör hela skalan från analyser relaterade till arbetsmarknadens funktion och reglering, via frågor om styrning och organisering i ljuset av digitaliseringen, nya yrken och förändringar i befolkningssammansättningen, till arbetsmiljö frågor av såväl fysisk som psykisk och social karaktär. Det är angeläget att bättre förstå den svenska arbetsmarknadens funktionssätt, och de risker och möjligheter som finns kopplat till den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Viktiga forskningsfrågor gäller också organisering och styrning av arbetet för att åstadkomma ett hållbart arbetsliv för arbetstagare, arbetsgivare, entreprenörer likväl som för samhället i stort. Fortes bidrag till arbetslivsforskningen kan indelas i tre områden; arbetsmiljö, arbetsmarknad och arbetsorganisation. Under året har Forte genom en serie rundabordssamtal identifierat kunskapsbehov inom alla dessa områden. Dessutom har en internationell utvärdering visat stort behov av förstärkning av forskningsmiljöer bl.a. genom ökade möjligheter till nyrekrytering och karriärutveckling så att återväxt av kvalificerade forskare inom området kan säkras. Arbetsmarknadens förändring, bl.a. med utgångpunkt i digitalisering, migration och globalisering Organisering, ledning och styrning av arbete, liksom maktförhållanden, mångfald och autonomi Inträde i arbetsmarknaden och svårigheterna särskilt för unga och nyanlända, samt utträde ur arbetsmarknaden, och möjligheter till förlängt arbetsliv Den psykosociala arbetsmiljön, och särskilt arbetsmiljön i kvinnodominerade i sektorer
3 Programbidrag till forskning om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS) Bruk av alkohol och tobak svarar för en stor del av sjukdomsbördan i samhället. Även bruk av narkotika har omfattande skadeeffekter, liksom även dopning och spel om pengar. De sociala konsekvenserna av överkonsumtion är omfattande. Var och en av dessa substanser/beteenden har mycket olika effekter men har det gemensamt att de är beroendeframkallande, och delvis genom likartade mekanismer. Samtliga berör också beteenden som påverkas av både psykologiska och sociala faktorer, och förekomsten av bruk och skadeverkningar påverkas i hög grad av policy och regelverk kring substanserna respektive spel om pengar. Forskning om alkohol och narkotika är samordningsområde för Forte, och Forte har också regeringens uppdrag att bidra till tvärvetenskaplig forskning inom hela ANDTS-området (Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel). Forskningsfrågor relaterade till ANDTS är aktuella inom alla tre av Fortes ansvarområden hälsa, arbetsliv och välfärd. Kunskap om hälsoeffekter på kort och lång sikt av olika beroendeformer, riskgrupper för skadeverkningar av nyttjande av olika substanser respektive spel om pengar, möjligheter till förebyggande insatser på individ och samhällsnivå, samt behandling. Inom arbetslivsområdet är det angeläget med forskning om förekomst av problem relaterade till ANDTS i arbetslivet, vilka policys man kan ha och hur dessa kan implementeras, liksom möjligheter att förebygga och behandla problem. Inom välfärdsområdet har socialtjänsten en viktig roll i prevention och behandling, och här är det angeläget med bättre kunskap om metoder som används, såväl på befolkningsnivå som individnivå. Forskning om olika socialpolitiska åtgärder för att förebygga skadeeffekter av ANDTS, och hur bruk regleras är angeläget. I detta kan ingå både interventionsstudier och effektstudier av genomförda lagändringar och regleringar. Vi ser gärna att programmet inkluderar forskning som gäller flera av ANDTS-områdena utifrån ett tvär- eller mångvetenskapligt perspektiv, samt visar på analyser eller interventioner av relevans för flera av områdena. Detta då vi vet att många har olika beroenden samtidigt, och då mekanismerna för olika beroendeformer har gemensamma drag.
4 Programbidrag till forskning om migration och integration Frågor kring migration och integration har länge varit viktiga frågor för samhällsliv och välfärdssystemen. Forte har sedan länge samordningsansvar för området migration och etniska relationer. Under det senaste året har flyktingsituationen kommit att bli en av våra stora samhällsutmaningar, vilket aktualiserar viktiga forskningsbehov. Det gäller bl.a. frågor om hur utbildning, arbetsmarknad kan utformas och utvecklas för att tillgodose behoven och tillvarata kompetensen hos en alltmer etnisk diversifierad befolkning och hur tendenser till diskriminering, rasism och segregering kan motverkas. Den lägre sysselsättningsgraden bland invandrare, framför allt från länder utanför Europa, jämfört med den infödda befolkningen ställer krav på utbildningssystemet och arbetsmarknaden att skapa förutsättningar för bättre integration. Bättre kunskap behövs om mottagningssystem för asylsökande och hur det kan förbättras. Mottagning och integration av ensamkommande flyktingbarn är en särskild utmaning. Forskning om migration och integration har hög relevans för samtliga Fortes områden hälsa, arbetsliv och välfärd. Forskning om migrationens effekter på ekonomi och arbetsmarknad, liksom hur olika delar av samhället kan och bör förändras i takt med att befolkningssammansättningen blir mer etniskt diversifierad. Forskning om integration av nyanlända, vilket kan gälla utbildning, boende, arbetsmarknad och andra centrala samhällssektorer och mottagning och integration av ensamkommande flyktingbarn. Forskning om mottagningssystemet för asylsökande och hur mottagning och integration kan förbättras. Forskning om attityder och syn på migration och etniska relationer, samt hur diskriminering och rasism kan motverkas
5 Programbidrag för forskning om jämlika levnadsvillkor Att människor från olika bakgrund har samma möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar och samma möjligheter till deltagande i samhällslivet är en grundpelare i välfärdssamhället. Klyftorna mellan olika grupper, utifrån socioekonomisk bakgrund, kön, etnicitet är betydande och i vissa avseenden ökande. Ökad kunskap behövs om hur ojämlikhet genereras och vidmakthålls, och hur ojämlikhet kan motverkas. Det gäller såväl generellt i samhället som inom de olika välfärdssektorer som jämlika villkor måste upprätthållas, d.v.s. jämlikhet i tillgång till utbildning, hälsa och vård, arbetsmarknad, osv. Forskning om jämlika levnadsvillkor kan beröra flera av Fortes forskningsområden hälsa, arbetsliv och välfärd. Följande övergripande forskningsområden kan nämnas: Forskning om sociala orsaker till och konsekvenser av ojämlikhet, hos individer genom livscykeln och över generationer, hos grupper och generellt i befolkningen Forskning om hur ojämlikhet genereras respektive kan förhindras inom olika samhällssektorer, såsom arbetsliv, utbildning, hälso- och sjukvården Forskning om hur ojämlikhet kan minskas, antingen genom interventionsstudier inom specifika områden eller utvärdering och analys av genomförda program eller insatser
Kommande utlysning om programbidrag
Kommande utlysning om programbidrag I mitten av april öppnar Forte en utlysning med syftet att stärka forskningsmiljöer inom områden med betydande behov och samhälleliga utmaningar. Utlysningen av programbidrag
Arbetslivsforskning 2018 och framåt. Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet
Arbetslivsforskning 2018 och framåt Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet Vad är Forte? En av fyra statliga forskningsfinansiärer Finansierar forskning inom hälsa,
Fortes utlysningar 2019
Fortes utlysningar 2019 OM FORTE Vad är Forte? En av fyra statliga forskningsfinansiärer Finansierar forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd Myndighet under socialdepartementet Utgår från visionen
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och
HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD FORSKNING MÖTER SAMHÄLLE. Fortes förslag till forskningspolitik 2017 2027
HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD FORSKNING MÖTER SAMHÄLLE Fortes förslag till forskningspolitik 2017 2027 1 FORTE, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, finansierar och initierar forskning för
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Länsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
En god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
STRATEGISK FORSKNINGS AGENDA
STRATEGISK FORSKNINGS AGENDA För det nationella programmet om arbetslivsforskning Förord Forte driver ett tioårigt nationellt forskningsprogram om arbetslivsforskning i samråd med AFA Försäkring, Formas,
STRATEGISK FORSKNINGS AGENDA
STRATEGISK FORSKNINGS AGENDA För det nationella programmet om arbetslivsforskning Tryck: Holmbergs, Malmö 2019 Foto: Scandinav, Astrakan Images AB Illustration: Rikard Söderström ISBN: 978-91-88561-16-9
Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...
INNEHÅLL Inledning... 2 Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål... 2 På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!... 2 Ett hållbart Varberg... 2 Socialnämndens mål- och inriktning...
Det här ska jag prata om idag:
2018-2026 Det här ska jag prata om idag: Folkhälsostrategin i ett sammanhang strategiorientering Folkhälsostrategin - tre viktiga framgångsfaktorer: Ny modell för det regionala genomförandet/stödet Gemensamt
Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan
Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga
Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.
PM 2018:27 RVI (Dnr 137-1773/2017) Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Stöd för styrning och ledning Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 9 februari 2018
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper 14 juni 2013 Styrelsebeslut SKL Kontakt: ingvor.bjugard@skl.se Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper ett dokument inom ett område där Sveriges
Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan
Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan 2018-2022 Norrbottens folkhälsostrategi 2018-2026 antogs i december 2017 Norrbottens regionala handlingsplan antogs i december 2018 Regional
MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET
MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande
Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019
2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa
Integrationsplan
2018-04-09 Integrationsplan 2018-2020 Munkedals kommun KS 2018-143 Antagen av nämnd datum för beslut, paragrafnr. Reviderad datum för beslut, paragrafnr. Sida 2 av 5 1. Inledning Under den stora flyktingvågen
Politiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Tillsammans för att möta socialtjänstens behov
Tillsammans för att möta socialtjänstens behov Olivia Wigzell, Socialstyrelsen Malin Ekman Aldén, Myndigheten för delaktighet Ethel Forsberg, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Janna Valik,
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (5) 2017-10-03 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2017-10-17 Nästa steg på vägen mot en mer
Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika
Sveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Socialchefsdagarna, 28 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag Med utgångspunkt i regeringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna
Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Lidingö stad hälsans ö för alla
1 (5) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Folkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Hur synliggör vi skillnader i kommunala förutsättningar för det ANDT-förebyggande arbetet? Ulrika Owen och Helena Löfgren, Folkhälsomyndigheten
Hur synliggör vi skillnader i kommunala förutsättningar för det ANDT-förebyggande arbetet? Ulrika Owen och Helena Löfgren, Folkhälsomyndigheten Jämlikhet i hälsa Nationella målet för folkhälsopolitiken:
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska
Tillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen
1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen 2 (6) 1. Inledning Detta dokument är framtaget i syfte att beskriva och definiera den övergripande strategin för
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
STRATEGISK AGENDA
STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.
Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå
Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar
Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
DIALOGMÖTE. Forskning om migration och integration - behov och möjligheter. #NFPmigint
DIALOGMÖTE Forskning om migration och integration - behov och möjligheter #NFPmigint VÄLKOMMEN! Vad är nationella forskningsprogram? 10-årig satsning, flera områden (2017 2026) forskningens medverkan i
Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa
Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Tillsammans för en god och jämlik hälsa
Tillsammans för en god och jämlik hälsa Margareta Kristenson, Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/region Östergötland Senior advisor för det svenska HFS nätverket Kommissionär i
Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015
Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i
PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN SID 1 (6) 2009-12-02 Bilaga till VP 2010 PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010 Box 4066, 163 04 SPÅNGA. Besöksadress Fagerstagatan 15 Telefon 508
Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104) Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 27 april 2016
PM 2016:64 RI (Dnr 110-114/2016) Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104) Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 27 april 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete
1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet
Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig
Hållbara socialförsäkringar Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Utmaningen Den svenska medellivslängden ökar Positivt med en friskare befolkning Men, färre kommer att behöva försörja fler som är i icke
Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration
Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN
MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN SJUKVÅRDSPROGRAM 2014-2018 ETT BÄTTRE JÄMTLANDS LÄN. FÖR ALLA. 1 2 Vision Tillväxt och utveckling i regionen ger ökade skatteintäkter och möjliggör fortsatt utveckling av vården
Arbetsmiljöpolicy. Inledning
2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande
Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian
Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en stad? Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar driver dig till att bli socialarbetare? 5 Vad är värdegrunden i din organisation,
Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv
Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.
FORSKNING FÖR SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING Fortes bidrag till regeringens forskningspolitik fr.o.m. 2021
Strategisk forskningsagenda För det nationella programmet om arbetslivsforskning FORSKNING FÖR SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING Fortes bidrag till regeringens forskningspolitik fr.o.m. 2021 1 Förord Forte har
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF
Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv
Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet/Region Östergötland
Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden i Stockholm. - Inriktning för Reviderat avsnitt i kapitel 3
Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden 2014 2020 i Stockholm - Inriktning för 2018 Reviderat avsnitt i kapitel 3 BESLUTAD AV STRUKTURFONDSPARTNERSKAPET I STOCKHOLMS LÄN 16 JUNI 2017 Det övergripande
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska
HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
Funktionshindrade i välfärdssamhället
Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle
som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets
Fem fokusområden fem år framåt
REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens
FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland
FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen
1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
12. Behov av framtida forskning
12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,
Folkhälsopolitiskt program
Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer
Brottsförebyggande program
Brottsförebyggande program 2015-09-24 Antaget i Kommunstyrelsen 2016-03-07, 53 Innehåll Inledning 2 Bakomliggande strategiska dokument 2 Organisation av det brottsförebyggande arbetet 3 Syfte 3 Arbete
STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet
Kommunstyrelsen 1 (6) STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Beslutad när 2017-11-23 275 Beslutad av Diarienummer Ersätter Gäller för Kommunfullmäktige KSKF/2015:579 Handlingsplan för
Social hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Välkommen till Svenska ESF-rådet
Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt
Fortes underlag till regeringens forskningspolitik inom hälsa, arbetsliv och välfärd 2017 2027 FORSKNING MÖTER SAMHÄLLE
Fortes underlag till regeringens forskningspolitik inom hälsa, arbetsliv och välfärd 2017 2027 FORSKNING MÖTER SAMHÄLLE FORTE, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, finansierar och initierar
Landsorganisationen i Sverige 2013
Integrationspolicy Landsorganisationen i Sverige 2013 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2013 isbn 978-91-566-2907-5 lo 13.12
Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Aktivt åldrande M ED G ENER ATIONS ÖVER G R I PAN D E PERSPEKTIV
Aktivt åldrande M ED G ENER ATIONS ÖVER G R I PAN D E PERSPEKTIV 15209_Aktivt åldrande_2018.indd 1 2018-01-16 15:23:16 Bakgrund Som Sveriges chefsorganisation vill Ledarna att samhället ska präglas av
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Drogpolitisk plan. för. Götene kommun Antagen av Kommunfullmäktige
Drogpolitisk plan för Götene kommun 2010-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-26 Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3 INLEDNING... 3 OMVÄRLDSANALYS... 3 NULÄGESBESKRIVNING... 4 FOKUSOMRÅDEN...
Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum
Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland Hälsokommunikatörer i Östergötland En regional samverkan mellan landstinget och kommunerna i Östergötland. Projekt under 2007 2008 Permanent verksamhet från
Lidingö stad hälsans ö för alla
1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Äldrepolitiskt program
Äldrepolitiskt program Reviderat i Kommunfullmäktige 2017-03-23 2(8) Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 4 Attityder och värderingar... 5 Äldre är en tillgång... 6 Hälsa och livskvalitet... 6 Mat och måltid...
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska
För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
2017-05-15 För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) tackar för möjligheten att få yttra sig angående denna remiss.
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric
Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar
Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö
Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell
Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg
Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund
Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid Sam Larsson
Högskolan i Gävle Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid 2016-11-22 Sam Larsson Verksamhetsidé: Högskolan i Gävle sätter människan i centrum
Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige
Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL
Från grundforskning till. Implementering. Forte. Vinnova. Formas. Utvärdering Samverkan Kommunikation. Behovsmotiverad forskning.
Vad är Forte? En av fyra statliga forskningsfinansiärer och bildades 2001 Styrs av en styrelse med fullt ansvar Finansierar forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd Utgår från visionen om ett mer jämlikt,
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT 2011-2014 Erfarenheter och insatser Trysil 7 september 2011 Ulrik Lindgren Politisk sakkunnig för Maria Larsson, Barnoch
SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR
DEN 28 SEPTEMBER 2017 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2017 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: