Nationellt Register över Smärtrehabilitering

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Nationellt Register över Smärtrehabilitering"

Kerstin Eliasson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Nationellt Register över Smärtrehabilitering 1

2 NRS Startade 1998 Anslutet till Sveriges kommuner och landsting Nationellt Register över Smärtrehabilitering 2

Nationellt Register över Smärtrehabilitering Syfte: Att erhålla ett patientunderlag för beskrivning av rehabiliteringsrelevanta och preciserade data, som förbättrar förutsättningarna för

3 Nationellt Register över Smärtrehabilitering Syfte: Att erhålla ett patientunderlag för beskrivning av rehabiliteringsrelevanta och preciserade data, som förbättrar förutsättningarna för utvärdering Att gynna utveckling genom att tillskapa mätetal, jämförelsemått, struktur och styrsystem vilket kommer rehabiliteringsenheter till del Nationellt Register över Smärtrehabilitering 3

för utvärdering Att gynna utveckling genom att tillskapa mätetal, jämförelsemått, struktur och

4 4 Deltagande enheter Nationellt Register över Smärtrehabilitering 4

5 Registerorganisation ÄGARE: Svensk Förening för Rehabiliteringsmedicin. STYRGRUPP Registerhållare: Marcelo Rivano-Fischer, Lund-Orup Medicinskt stöd: Jan Lidbeck, Lund-Orup Deltagande enh: Margareta Fridén, Jönköping, Harriet Bränström, Umeå, Marie-Lousie Schult, Stockholm Repr. Styrelsen, S.F.R. M.: Britt-Marie Stålnacke, Umeå, Vetenskapligt stöd: Björn Gerdle Linköping Nationellt Register över Smärtrehabilitering 5

Deltagande enh: Margareta Fridén, Jönköping, Harriet Bränström, Umeå, Marie-Lousie Schult, Stockholm

6 NRS: Utvärderar och kvalitetsutvecklar rehabiliteringsverksamheter som omfattar patienter med långvarig smärta med komplexa funktionsbegränsningar där samordnad multimodal rehabilitering erfordras 23 av landets ca 30 rehabiliteringsenheter är anslutna till registret Registrering av nya patienter varierar mellan per år Sedan 2007 resultatredovisningar öppna på enhetsnivå Nationellt Register över Smärtrehabilitering 6

ca 30 rehabiliteringsenheter är anslutna till registret Registrering av nya patienter varierar mellan

7 Deltagande enheter 2010 Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken, Stockholm Smärtrehab, Hälsingborgs lasarett Rehabiliteringsmedicinska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Smärtmottagningen, Blekingesjukhuset, Karlshamn och Karlskrona Smärtrehabilitering, Sjukhuset, Hässleholm Smärt och Rehabcentrum,Universitetssjkhuset, Linköping Rehabcentrum, Lund-Orup, Universitetssjukhuset, Lund Rehabcenter, Mösseberg Länskliniken för Rehabiliteringsmedicin, Länssjukhuset Gävle-Sandviken Hälsoinvest, Högbo, Sandviken Skönsviks Medicinska Rehabklinik, Säter Smärtrehabiliteringen, RMC, Norrland Universitetssjukhus, Umeå Med.Rehabkliniken, Neurocentrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enh. För långvarig smärta, Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Smärtrehab, Kronoberg, Växjö Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Spine Center, Stockholm RMS, Simrishamn Rehabiliteringskliniken, Ängelholm Anestesikliniken och Smärtmottagningen MSE, Nyköping och Eskilstuna Smärtcentrum, Angered Smärtenheten, (Hälsocentral) Arvika Integrerad Smärtrehabilitering, Kungälv Nationellt Register över Smärtrehabilitering 7

Universitetssjukhuset, Lund Rehabcenter, Mösseberg Länskliniken för Rehabiliteringsmedicin, Länssjukhuset Gävle-Sandviken Hälsoinvest, Högbo, Sandviken Skönsviks Medicinska Rehabklinik, Säter

8 INKLUSIONSKRITERIER Personer i arbetsför ålder med långvarig smärta i rörelse och stödjeorganen som remitterats för multimodal bedömning och/eller rehabilitering Nationellt Register över Smärtrehabilitering 8

remitterats för multimodal bedömning och/eller

9 KATEGORISERING AV PATIENTER EFTER MÅLSÄTTNING Enbart utredning Arbetsförmågehöjande rehabilitering Livskvalitehöjande rehabilitering Nationellt Register över Smärtrehabilitering 9

10 Resultatmått Anpassade till ICF domäner: mäts vid avslut och efter 1-år Funktion Aktivitet/ Delaktighet i samhällsliv och fritid Livskvalitet Patienttillfredställelse Arbetsförmåga, 1 och 2 år efter rehabilitering (FK-data) Nationellt Register över Smärtrehabilitering 10

Livskvalitet Patienttillfredställelse Arbetsförmåga, 1 och 2 år

11 Registrering NRS 1.Före mottagningsbesök 2. Efter deltagande i rehabiliteringsprogram 3. Efter 1 år Nationellt Register över Smärtrehabilitering 11

12 Variabler i NRS Initialt: Demografi, försörjningsform, inställning till framtiden, kontakter med sjukvården, smärtlokalisation, VAS, HAD, MPI, SF-36, EQ-5D Avslut: VAS, HAD, MPI, SF-36, EQ-5D, personalifyllt formulär (bl.a. remiss- väntetid, smärtanalys, smärtdiagnos, förväntad försörjningsform, arbete-rekommendation, svenskspråkighet/tolk, rehabplan), patientnöjdhet 1-årsuppföljning:VAS, försörjningsform, sjukvårdskonsumtion, HAD, MPI, SF-36, EQ-5D, patientnöjdhet Tillval: LiSat-11, CPAQ, TSK Nationellt Register över Smärtrehabilitering 12

13 Redskap inom N R S- Självskattningsprofil för sammanvägning av bedömningsfaktorer Referensvärden som ökar bedömningssäkerheten Rapporter av resultat direkt on-line Analyser av resultat (görs centralt) Patientinmatning via webben Nationellt Register över Smärtrehabilitering 13

Rapporter av resultat direkt on-line Analyser av resultat (görs

14 Nationellt Register över Smärtrehabilitering 14

15 Aktivitet och delaktighet Figur 18. Smärtans inverkan på aktivitet. Multidimensional Pain Inventory (MPI), Rudy and Turk (1987). Delskala Smärtans inverkan på aktivitet 0-6 Likertskala. 0= små problem - 6= stora problem Nationellt Register över Smärtrehabilitering 15

Delskala Smärtans inverkan på aktivitet 0-6 Likertskala.

16 Förändringar i självskattade funktionsvariabler Figur 14. Smärtintensitet. Multidimensional Pain Inventory (MPI), Rudy and Turk (1987). Delskala smärtintensitet 0-6 Likertskala. 0= små problem - 6= stora problem. Nationellt Register över Smärtrehabilitering 16

17 Nationellt Register över Smärtrehabilitering 17

18 Hur Kan N R S Vara Till Nytta? REDSKAP för att underlätta hanteringen av information om patienten. Ge riktvärden för att STYRA PATIENTURVAL Ge riktvärden för att ÖKA SÄKERHET I BEDÖMNINGAR, ex. av prognos och rehab-förutsättningar. Jämföra effekt mellan olika enheter, justera för varierande rehab tyngd och relatera effekten till olika utformning av rehabprogram för att få fram GODA EXEMPEL och FRAMGÅNGSFAKTORER Jämföra utfall avseende försörjningsförmåga grundat på RFV-data och analysera predikterande faktorer - PREDIKTORER FORSKNING Nationellt Register över Smärtrehabilitering 18

Jämföra effekt mellan olika enheter, justera för varierande rehab tyngd och relatera effekten till olika utformning av rehabprogram för att få

19 Senaste året Fortsättning av webbasering av NRS Rapportsystemet- enheterna får ut sina egna resultat Återkoppling till enheterna vid årlig konferens elektroniskt via delrapporter och årsrapport. Kriterier för huvuddiagnoser sk. lathund Nationellt Register över Smärtrehabilitering 19

årlig konferens elektroniskt via delrapporter och årsrapport.

20 Nationellt Register över Smärtrehabilitering 20

21 På gång Forts arbete med webbasering, diagnoser- lathund Samarbete med Webbrehab Kort-version av NRS för primärvård Nationellt Register över Smärtrehabilitering 21

22 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! Nationellt Register över Smärtrehabilitering 22

Relevanta dokument

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Bilaga Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Innehåll Förord... 1 Instrumenten som ingår i NRS... 2 Patienter som avslutat MMR 2014 enligt NRS... 2 Smärtans intensitet...