Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge
|
|
- Ann-Charlotte Samuelsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1
2 Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge Monika Löfgren docent, leg sjukgymnast Högspecialiserad smärtrehabilitering, Smärtcentrum, Danderyds sjukhus AB 2 2
3 Bakgrund Patientgrupp med stort behov av rehabilitering Behov av tolk vanligt som orsak till exkludering Lika vård/rehabilitering utifrån individens förutsättningar Samarbete Smärtrehabilitering Lund Projektmedel från Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Forskningsprojekt 3 3
4 Bakgrund 2014 Projektplanering 2015 Omvärldsbevakning och planering, start bedömning och rehabilitering 2016 Utveckling av metod, fortsatt bedömning och rehabilitering 2017 Fortsatt bedömning och rehabilitering och utveckling av metod och kontakter 2018 Avslut projekt, arbete och forskning fortsätter 4 4
5 Mål Utveckla och pröva en metod för smärtrehabilitering för patienter i behov av språktolk inom specialistvård Sprida kunskaper från projektet till specialistvård och primärvård. Utveckla samarbetsformer med tolkservice 5
6 Nationella registret över smärtrehabilitering, NRS Formulär till patient före rehabilitering, efter och ett år efter Demografiska data och validerade och reliabilitetstestade formulär I projektet används EQ5D (livskvalitet) Hospital anxiety and depression scale, HADS (ångest och depression) Tampa scale, TSK (kinesiophobia) Cronic pain questionnaire, CPAQ (engagemang i aktivitet och villighet att känna smärta) Frågor om smärta och inverkan på livssituationen 6 6
7 2017 remisser, bedömningar, start rehab 49 remisser Antal bedömningar 47 Antal start rehab 35 Orsak ej start rehab: Ekonomi, psykosociala orsaker, fysisk funktion, psykiska svårigheter/ för dåligt psykiskt mående, ej "rehabfärdig" dvs söker bot mot smärtan, primärvårdspatient, annan instans mer lämplig 7 7
8 patienternas demografi (n=92) Bedömning och rehabilitering Medelålder 48 år (min 24 max 64) 78 % kvinnor 81% födda utanför Europa Mediantid för ihållande smärta 6 år Smärtan ofta generaliserad (21 smärtlokalisationer i medeltal) Tid i Sverige (medel) 15 år 31 månader sedan senast i arbete (medel) 8
9 Forts. demografi och bakgrund Låg utbildningsnivå Låg livskvalitet Hög nivå av ångest och depression Hög rörelserädsla Cirka 20 olika språkgrupper, ex arabiska, turkiska, polska, spanska, bulgariska, dari, grekiska, serbiska, somaliska, syrianska, thailändska, tigrinja, tjeckiska 9
10 Resultat deltagande i rehabilitering Skattningsformulär (median, IQR 25-75%) Hälsorelaterad livskvalitet EQ5D index (n=45) Initialt Avslut p= ( ) ( ) Ångest (HADS) (n=44) Depression (HADS) (n=46) 15 (11-18) 13 (10-17) (9-15) 9 (6-11) Rörelserädsla (TSK) (n=43) 54 (46-59) 47 (38-56)
11 Ångest och depression (HADS) (n=47) 11
12 Patientnöjdhet (n=26-40) Område Resultat Personalens bemötande 85% mycket nöjda eller nöjda Delaktighet i rehabiliteringens planering 80% delaktiga Livssituation och smärta (n=26-40) Område Förmåga att hantera livssituationen Resultat 81% hög grad eller delvis förbättrad Smärtupplevelse efter rehabilitering 77% hög grad eller viss mån minskad smärtupplevelse 12
13 Kommentarer från patienter Mina anhöriga börjar förstå vad smärta är När jag kom hit hade jag mycket ont. Fortfarande ont, men bättre. Jag glömmer min smärta! Att vara i grupp är så bra Jag har fått kunskap att lära mig leva med smärtan 13 13
14 Resultat Med hänsyn till patientgruppens komplexitet positivt resultat Livskvalitet (EQ5D) Nedstämdhet (HADS depression) Rörelserädsla (TSK) Hantering av livssituation Minskning av smärtupplevelse Fortsatt datainsamling inkluderande ettårsuppföljning Vad säger patienterna? 14 14
15 Hur går vi vidare? Patienter i behov av språktolk tas fortsatt emot, men i minskad omfattning Rehabiliteringsprogrammet fortsätter i Huddinge Forskningsprojektet fortsätter Samarbetet med tolk- och översättningsinstitutet fortsätter Fortsatt utveckling av fördjupad bedömning Spridning av resultat och erfarenheter 15 15
16 Tack för uppmärksamheten! 16 16
Nationellt Register över Smärtrehabilitering
Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS www.ucr.uu.se/nrs Nationellt Register över Smärtrehabilitering 1 NRS Startade 1998 Anslutet till Sveriges kommuner och landsting Nationellt Register över
Smärtrehabilitering med språktolk
Smärtrehabilitering med språktolk Ett utvecklingsprojekt i klinik och forskning Annika Olin Catherine Lindgren Pettersson Karin Uhlin Linnéa Carlsson Maria Caliskan Anne-Sofie Karlsson Caroline Sandström
Primärvård Smärtrehabilitering. Rapport 2017:1
Primärvård Smärtrehabilitering Rapport 2017:1 Årsrapport 2016 del 1 Avslutade patienter november 2015-december 2016 samt alla registreringar november 2015-december 2016 Utgiven 2017-03-28 Nationella Registret
Resultat efter rehabilitering
Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat utmattningssyndrom Totalt behandlades 636 patienter med utmattningssyndrom. Efter
Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering
Bilaga Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Innehåll Förord... 1 Instrumenten som ingår i NRS... 2 Patienter som avslutat MMR 2014 enligt NRS... 2 Smärtans intensitet...
FILMER OM KROPP, HÄLSA & SEXUALITET PÅ 14 OLIKA SPRÅK!
FILMER OM KROPP, HÄLSA & SEXUALITET PÅ 14 OLIKA SPRÅK! Alla har rätt till kunskap om sin kropp och sin sexualitet Filmerna är cirka fyra minuter långa och handlar om: Abort Förlossning Graviditet Kvinnans
Nyttan med ett register. Peter Molander
Nyttan med ett register Peter Molander Peter Molander 16-03-07 2 Varför ett register Dels för er skull För patients skull För era chefers skull För samhället i stort Titel/föreläsare 16-03-07 3 Forskning
NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:
NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne: www.ucr.uu.se/nrs/ Initialt data November 2015-december 2016 Alla patienter som registreras initialt NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne: www.ucr.uu.se/nrs/ n=178
Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram
Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Sandvikens smärtrehabprogram ingår i Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). I detta register samlas data
Resultat efter rehabilitering
Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat stressymtom Totalt behandlades 169 patienter med utmattningssyndrom. Efter 24
ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm
ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB
Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2
Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2 Eleanor Petitt & Lena Connysson Rehabiliteringsmedicinska kliniken Jönköping Länsklinik Ackreditering CARF Team Hjärna, Team Spinal, Team Soma, Team Smärta Vårdavdelning,
Akut och långvarig smärta (JA)
Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt
Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser
PID/MCEID Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar
Du som är så ung kan väl inte ha så ont. Från hopplöshet till hopp
Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken, Danderyds sjukhus Smärtrehab HUS 32 2014-12-19 1(33) Du som är så ung kan väl inte ha så ont Från hopplöshet till hopp KARTLÄGGNING AV DEN UNGA SMÄRTPATIENTEN
Rehabilitering med Kultur Ett samarbetsprojekt mellan vård och kultur
Rehabilitering med Kultur Ett samarbetsprojekt mellan vård och kultur 2019-02-19 Annika Olin, projektledare Eva Melin, Med Dr, bitr. överläkare Monika Löfgren, docent, PhD, RPT Bilden är målad av en deltagare
Mätinstrumenten. NRS primärvård
Mätinstrumenten NRS primärvård Elisabeth Bondesson Nationell registerkoordinator Paul Enthoven Medlem NRS styrgrupp Vad ska vi mäta? Långvarig smärta är komplext Vad ingår? Besvär och funktion Smärta
Verksamhetsberättelse ,
Verksamhetsberättelse 2016 Innehåll Några ord om 2016... 2 Uppdrag 2016... 3 Året i korthet... 3 Kund... 4 Patientflöde grundaffär... 4 Nya uppdrag... 5 Kundnöjdhet grundaffären... 5 Utfall av rehabilitering
Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering
Långvarig smärta och utmattning likheter och olikheter vid rehabilitering Doc. Carl Molander, 2017 Sjukvårdspanoramat förändras ska Rehabiliteringsmedicin göra en insats? Klassiska uppdrag inom rehabiliteringsmedicin:
Verksamhetsberättelse 2017
0 Verksamhetsberättelse 2017 1 Innehållsförteckning Några ord om 2017... 2 Året i korthet... 3 Verksamhetsområde Rehabilitering... 4 Volym... 4 Kundnöjdhet patient... 6 Utfall av rehabilitering... 7 Verksamhetsområde
Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Höstmöte NRS-primärvård (light) 4 november 2015 Stockholm
Höstmöte NRS-primärvård (light) 4 november 2015 Stockholm Historik 1997-1998 Register startas från Göteborg (Harald Sanne, registerhållare) 2002 Självskattningsprofil 2006 Register till Umeå (Vanja Nyberg,
KVANTITATIVA STUDIER. Resultat för Västerbotten och Östergötland
KVANTITATIVA STUDIER Resultat för Västerbotten och Östergötland Resultat från MMR in primärvården före MMRP jämfört med direkt efter MMRP Under perioden augusti 2012 till maj 2015 deltog 298 patienter
Fördjupat samarbete mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Förvaltningschef 2016-10-17 KN 2016/862 Handläggare: Elisabeth Wengström Fördjupat samarbete mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och kulturförvaltningen Ärendebeskrivning Föreliggande ärende behandlar
Resultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
2013-11-22. Biomedicinsk modell
Smärtrehabilitering ur ett primärvårdsperspektiv Jönköping 3- Anders Westman, Överläkare, Med dr. Biomedicinsk modell Den grekiske filosofen Epikuros (347 f Kr) menar att det goda livet, är ett liv som
Kultur på recept Kulturunderstödd rehabilitering
Kultur på recept Kulturunderstödd rehabilitering Birgitta Ekeberg Sjuksköterska/musikterapeut Folkhälsosektionen Birgitta.ekeberg@rjl.se Inger Jansson Arbetsterapeut PhD Jönköping University Inger.jansson@ju.se
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring
Långvarig smärta och rehabilitering Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring 170828 AKUT SMÄRTA inte = LÅNGVARIG skydd, varning, pågående nociception/inflammation
ACTiveRehab: flexibel sjukskrivning baserad på smärtacceptans
ACTiveRehab: flexibel sjukskrivning baserad på smärtacceptans ANS i samarbete med primärvården Graciela Rovner Med. Dr. & Sofia Göthe Spec Mats Segerholm Läkare 2011-05-25Allmänmedicin ACTiveRehab utvecklar
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?
Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv
Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning
Mindfulness i primärvårduppföljning
Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,
Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö
Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Smärthanteringsprogram Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50
Långvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
E-tjänsten Stöd och Behandling (SoB) - för somatisk och psykisk vård. Anna Trüschel och Tommy Skjulsvik
E-tjänsten Stöd och Behandling (SoB) - för somatisk och psykisk vård Anna Trüschel och Tommy Skjulsvik Vad är Stöd och Behandling (SoB)? En av 1177 Vårdguidens e-tjänster Nationell tjänst Varje landsting
Resultat Smärtkliniken
Resultat 233 12-03-16-10:29 200 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Föreläsningar genomförda av Under året har 42 olika föreläsningar hållits såväl för läkare under utbildning som för övrig vårdpersonal.
Patientnämndens förvaltning
Patientnämndens förvaltning Din oberoende instans för utredning av problem i vården Stödpersonsverksamhet Milana Bosnic Kapfält Stödpersonssamordnare Ledamöter 2015-2018 Ordf Eva Lannerö (KD) Pia Helleday
Sorg & Känslobearbetning
Sorg & Känslobearbetning Vem är jag? Nils Rygaard Socionom Kurator på Varberga vårdcentral, Örebro LL Certifierad handledare i Sorgbearbetning Har skrivit en D-uppsats om Sorgbearbetning Varför pratar
Smärta och obehag. pkc.sll.se
Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström
Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013
Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.
BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN
BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN 1012-1017 Långvarig smärta 20% av befolkningen har problem med långvarig smärta som kräver kontakt med sjukvården. 7% av befolkning har ett stort vårdbehov p g a långvarig
Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anne-Marie Norén Förslag att införa vårdval för patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa samt införande
Självhjälp genom hälsostöd. Plats: Datum: Namn:
Självhjälp genom hälsostöd Plats: Datum: Namn: Välkommen! Utbildning om Självhjälp genom hälsostöd Syfte: presentera produkten Självhjälp genom hälsostöd och hur ni kan använda det som insats. Utbildningens
Redovisning av väntetider och patientenkäter vid regionens akutmottagningar
Redovisning av väntetider och patientenkäter vid regionens akutmottagningar Väntetider och patientflöden på akutmottagningar Rapport februari 2017 Socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/20493/2017-2-16.pdf
Dialog, Barn och ungdomsnämnden och Förskolechefer/rektorer på BoU
Handläggare Datum Annelie Olsson 2017-11-13 0480-45 30 27 Katarina Sandberg 0480-45 30 03 Dialog, Barn och ungdomsnämnden och Förskolechefer/rektorer 2017-12-13 på BoU Syfte Fördjupa kunskapen om vardagsarbetet
Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär
Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2015-01-08 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit
En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
regionvastmanland.se Migrationsrelaterad psykisk och fysisk ohälsa Asyl- och integrationshälsan
regionvastmanland.se Migrationsrelaterad psykisk och fysisk ohälsa Asyl- och integrationshälsan regionvastmanland.se Genomsnittlig handläggningstid regionvastmanland.se Genomsnittlig handläggningstid 2012-2017
Smärtrehabilitering med tolk
1 Smärtrehabilitering med tolk Smärtrehabiliteringen Danderyds Sjukhus Teamet på Huddinge sjukhus Catherine Lindgren Pettersson, leg arbetsterapeut Högspecialiserad smärtrehabilitering, Smärtcentrum, Danderyds
Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013
Arbetsrapport 214:4 Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Underlaget till sammanställning är hämtat från:
SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI
SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI Bakgrund MMR=teambaserad smärtrehabilitering Psykiatrisk problematik nämns som röd flagg inom rehabiliteringsgarantin Frustration hos behandlare i psykiatri att vården
Rehabiliteringsgarantin 2013
1 2012-12-28 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Detta dokument kan komma att justeras efter hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte 11 februari 2013. Rehabiliteringsgarantin
Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt
Projektledare Catrin Nilsson, 010-119 21 46 2011-06-09 Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt Delrapport juni 2011 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande projekt som vilar på
Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring
Långvarig smärta och rehabilitering Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring 20160829 Personlig historisk tillbakablick -70 Mekanisk ---80 Psykosocial
Årsrapport Uppföljning 2012
Årsrapport Uppföljning 2012 1 Innehåll Att följa upp sina patienter; en viktig del av kvalitetsarbetet.... 4 Demografi... 5 Rehabplan... 8 EQ 5D Index... 11 Bedömning av körlämplighet... 13 Ersättning
Diagnosfördelning per ort och totalt
Appendix till årsrapport 2014 WebRehab Öppenvård Tabell 2 Diagnosfördelning per ort och totalt Borås Danderyd Gotland Halmstad Jönköping Karlstad Sahlgrenska Sandviken Skåne Sunderby Söderma nland Uddevalla
Frågeformulär 3 uppföljning efter 12 månader
PID/MCEID Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 3 uppföljning efter 12 månader Detta frågeformulär skickas efter 12 månader till alla personer som deltar i en uppföljning av patienter som fått vårdprogrammet
Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare
Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt
Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga
Välkomna Aktivitetsersättning Aktivitetsersättning är en ersättning för dig som är mellan 19-30 år som har en nedsatt arbetsförmåga eller behov av längre tid för att avsluta grundeller gymnasiestudier
2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare
1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin
Nils Gasslander, leg psykolog och doktorand, Uppsala Universitet
Skräddarsydd internet-baserad KBT för individer med psykisk ohälsa och långvarig smärta TIPPS-projektet TailoredInternet delivered CBT for Psychiatric distress withcomorbidchronicpain Nils Gasslander,
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar
regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland
Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig
Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596
Förfrågningsunderlag 2015-05-29 Upphandlande organisation Upphandling Gävleborgs läns landsting Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596 Sista anbudsdag:
Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls
Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult
Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta
Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Kultur- och språkanpassad hälsoinformation. Steg 2 Datum:
Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Steg 2 Datum: Pass 1 Om projektet Introduktion av Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Välkommen! Utbildning om Kultur- och språkanpassad hälsoinformation
Kultur- och språkanpassad hälsoinformation. Steg 1 Datum:
Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Steg 1 Datum: Välkommen! Utbildning om Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Syfte: Presentera produkten Kultur- och språkanpassad hälsoinformation (HI)
Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin
1 (5) Datum 2014-01-07 Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin Inledning En stor del av sjukskrivningarna framförallt
NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland
NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland Britt-Marie Stålnacke Överläkare/adjungerad professor Smärtrehab, Neurocentrum, Norrlands
Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär
Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2016-01-18 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit
Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta
Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad
Handläggare Iren Lagerstedt Bernice Calissendorff DATUM 2009-08-12 Uppföljning av leg psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentral. Med början i februari 2009 och med successiv tillsättning under
Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Självhjälp genom hälsostöd. 19 september 2016
Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Självhjälp genom hälsostöd 19 september 2016 Välkommen! Utbildning om Kultur- och språkanpassad hälsoinformation och Självhjälp genom hälsostöd Syfte: Presentera
Olika aspekter på smärta Karin Lundbäck, smärtsjuksköterska Margareta Bergström, specialistsjukgymnast inom smärta och smärtrehabilitering
Olika aspekter på smärta Karin Lundbäck, smärtsjuksköterska Margareta Bergström, specialistsjukgymnast inom smärta och smärtrehabilitering Olika aspekter på smärta Smärtrehab Smärtcentrum (190101) Långvarig
REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014
1 (4) HSD-A 13-2014 Datum 2014-02-19 Diarienummer RS 1938-2013 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har den 13
Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin
Löften från Försäkringskassan till personer eller föräldrar till personer med funktionsnedsättning:
Välkomna Löften från Försäkringskassan till personer eller föräldrar till personer med funktionsnedsättning: En kontaktperson hos Försäkringskassan Stöd till föräldrar som har barn som är svårt sjuka eller
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
ICOAP in Swedish, knee
ICOAP in Swedish, knee Många personer har berättat att de upplever olika typer av smärta, värk eller obehag i knälederna. Från och med nu kommer vi för enkelhetens skull använda ordet smärta för dessa
Multimodal smärtrehabilitering
Smärtenheten NU-sjukvården 2018-03-12 Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten, NU-sjukvården 2 Om multimodal rehabilitering Smärtenheten på Uddevalla sjukhus bedriver multimodal rehabilitering som
REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se
REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola
Tolkmedierade samtal
Tolkmedierade samtal Smärtrehabilitering för vuxna med behov av tolk Helena Bani-Shoraka Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) Stockholms universitet Tolk- och översättarinstitutet Tolkutbildningar Konferenstolkning
Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:
Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Kartläggning av barn och personal med annat modersmål i Skärholmens kommunala förskolor 2011
Kartläggning av barn och personal med annat modersmål i Skärholmens kommunala förskolor 2011 1 Bakgrund I Skärholmens kommunala förskolor strävar vi efter att tillsammans med föräldrarna ge varje barn
LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic
LÅNGVARIG SMÄRTA Smärtrehabilitering Växjö 161103 Mahira Suljevic Smärtteori Smärtrehab Kronoberg 2 Stefan Mahnke Mahira Suljevic Remissflöde Remisser helst från Primärvården Bedöms av läkare Grundkurs-4
VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Etiopiska språk Fisksätra bibliotek 42 Etiopiska språk Nacka Forum bibliotek 7 Etiopiska språk Orminge bibliotek 3 Fang Saltsjöbadens bibliotek 1
Statistiktyp: Exemplarstatistik Statistikprofil: Mångspråk i Nacka per enhet, titlar 2018 Org. enhet: n Fr.o.m. datum: 2018-10-25 T.o.m. datum: 2018-10-25 Språk Gruppering Enhet Titlar Afrikaans Fisksätra
VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Grön Rehabilitering på Landsbygd
Grön Rehabilitering på Landsbygd Samarbetsprojekt mellan LRF Samordningsförbundet i Norrköping Försäkringskassan Vikbolandets Naturhälsogård Rehabilitering i gårdsmiljö med inriktning natur, djur och trädgård.
KomHIT kommunikationsstöd i vårdsituationer. En resurs i arbetet med barn med funktionsnedsättning, människor på flykt och med alla!
KomHIT kommunikationsstöd i vårdsituationer. En resurs i arbetet med barn med funktionsnedsättning, människor på flykt och med alla! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Josefin Hansson Leg logoped, Göteborg
Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare
Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare 45 minuter Strokerehabilitering i Lidköping som utgångspunkt för diskussion kring bemötande och värdegrund Eller Värdegrund och bemötande