Fördjupat samarbete mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Transkript

1 Förvaltningschef KN 2016/862 Handläggare: Elisabeth Wengström Fördjupat samarbete mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och kulturförvaltningen Ärendebeskrivning Föreliggande ärende behandlar samarbetet mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och kulturförvaltningen och den kommande inriktningen på ett fördjupat samarbete. Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att godkänna inriktningen på det fördjupade samarbetet mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och kulturförvaltningen i enlighet med tjänsteutlåtandet. Bakgrund Av budget för 2016 (LS , LS , sid 79) framgår att det är angeläget att kulturförvaltningens arbete med Kultur i vården och Kultur på recept får en bred spridning inom hälso- och sjukvården. För att stärka detta arbete omfördelas 3,8 miljoner kronor till hälso- och sjukvårdsnämnden. Förvaltningen ges i uppdrag att, i dialog med hälso- och sjukvårdsförvaltningen, återkomma med ett förslag på hur det fördjupade samarbetet ska utformas. Ansatsen finns även i kulturnämndens slutliga budget för 2016 (KN 2015/554), som antogs I detta tjänsteutlåtande redovisas samlat det arbete som inletts under verksamhetsåret Vissa delprojekt, som exempelvis förstudien till bildandet av ett kompetenscentrum för kultur och hälsa, redovisades muntligt för kulturnämnden våren Under hösten 2015 togs de inledande kontakterna med hälso- och sjukvårdsförvaltningens utvecklingsavdelning, i syfte att diskutera formerna för ett närmare samarbete och en presentation av de aktiviteter som kulturnämnden initierat inom fältet kultur och hälsa. I februari 2016 bildades mer formellt en ledningsgrupp, bestående av enhetschefen för enheten för hälsoutveckling och Bilagor:

2 2 (5) kulturförvaltningens chef. Ledningsgruppen träffas med regelbundna mellanrum för att diskutera gemensamma projekt, vilka redovisas nedan. Kompetenscentrum för kultur och hälsa En gemensam förutsättning för arbetet har varit att tillsammans förbereda formerna för etableringen i projektform av kompetenscentrumet Kultur och hälsa. Under våren 2016 genomfördes en förstudie som processades i bred dialog mellan representanter för de båda områdena kultur och hälsa samt interna och externa parter. Studiens slutsatser är att kompetenscentrumet bland annat ska bygga på kompletterande perspektiv på kultur och hälsa och vidare fungera som en faciliterande instans som möjliggör samverkan och utbyte mellan yrkespraktik, konstnärligt och vetenskapligt arbete. Verksamheten vid kompetenscentrumet ska grundas i forskning med olika inriktningar såsom humaniora, medicin och konstnärlig forskning. Vidare ska kompetenscentrumet stödja och driva metod- och kunskapsutveckling. Sambandet mellan kultur och hälsa ska synliggöras och kommuniceras via olika medier exempelvis genom att lyfta fram goda exempel och relevant forskning på området. En projektledare rekryterades utifrån en öppen ansökningsprocess där båda parter bidragit vid kravprofil och intervjuer. Planen är att funktionen under hösten 2016 ska stärkas med en halvtidskommunikatör. Kultur på recept rehab med kultur Vidare har arbetet fokuserat på att finna former för ett fortsatt arbete med det tidigare pilotprojektet Kultur på recept. Av budget för 2016 framgår att kulturinsatserna inom vården ska ge så god effekt för patienterna som möjligt och kultur i vården ska kopplas tydligare till forskning och vara evidensbaserad. Det vetenskapliga stödet för att kulturella upplevelser kan vara en del i en läkningsprocess har ökat. Kvalitativ forskning ska utnyttjas för att synliggöra och vidareutveckla betydelsen av kulturinsatserna ur patienternas perspektiv (LS ). I juni 2016 genomfördes ett seminarium med syfte att diskutera hur Kultur på recept kan vidareutvecklas i Stockholms läns landsting, med utgångspunkt i gjorda erfarenheter och resultat samt med hänsyn till intentionerna med kompetenscentrum. Deltagarna var bland annat representanter från Danderyds sjukhus, Region Skåne, Region Östergötland samt olika vårdgivare, forskare och kulturaktörer. Det genomfördes också en workshop under seminariet med huvudfrågan: Vad ser jag som viktigt att tänka på för att Kultur på recept ska kunna utvecklas? I diskussionen som följde framkom att det är viktigt med forskning och evidens kring sambandet mellan kultur och hälsa för

3 3 (5) att Kultur på recept ska bli en del av hälso- och sjukvårdens ordinarie verksamhet och inte fastna i projektformen. Vidare diskuterades vem som tar ansvar för receptet och vilken typ av kompetens den som är ansvarig behöver. Att få med primärvården ansågs som viktigt samt att satsa på rätt patientgrupper. Som en konsekvens av workshopen och de tidigare pilotprojekten har ett fördjupat samarbete mellan kulturförvaltningen, hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt Danderyds sjukhus inletts som går under namnet Rehabilitering med kultur (tidigare Kultur på recept). Målgruppen är personer med långvarig (ospecifik) smärta och/eller med postpolio (som fångas upp/identifieras) inom primärvård eller högspecialiserad smärtrehabilitering. I första hand kommer projektet att rikta in sig på personer som inte har svenska som modersmål. Cirka tio procent av befolkningen lider av långvarig smärta. Nästan 60 procent av alla långtidssjukskrivningar i Sverige beror på långvarig smärta. Smärta innebär lidande på många plan och kan ge fysiska och psykiska problem. Projektet kommer att avgränsas till tolkberoende/språksvaga patienter och omfatta såväl primär- som specialistvård. VR i vården Arbetet med att utveckla film som en resurs i vården har prioriterats av kulturnämnden och arbetet med att utveckla metoder för att använda rörlig bild inom bland annat geriatriken är en del av detta. Film Stockholms arbete med att utmejsla olika innovativa lösningar för att använda rörlig bild och Virtual Reality/360-gradersfilmer har väckt intresse. Ett samarbete med KTH, KI och Gustavsbergs Vårdcentral för utveckling av VR för behandling av psykisk ohälsa och följdforskning på detta har påbörjats under 2016 i samarbete med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Även andra utvecklingsområden inom rehabilitering och patientens fokus och medägarskap i sin rehabilitering finns planerat i samspråk med KI. Ambitionen är att på sikt etablera en tjänst som kan verka för transmedialt utvecklingsarbete som går på tvärs genom landstingets alla fokusområden. Under våren 2016 gjorde Film Stockholm en ansökan tillsammans med KTH till SLL Innovation och Forskningsutlysning, för förstudiemedel för forskningsprojekt som inbegriper samarbete mellan KTH och SLL-verksamhet. Ansökan beviljades 400 tkr, vilket möjliggjort att KTH gått in med tre forskare i projektet. Projektet handlar om att utföra KBT-behandling för fobi via VRglasögon och med filmade 360-gradersfilmer. På tidigt stadium bestämdes att agorafobi skulle vara det avgränsade området för den första studien. Men metoden går även att använda på andra fobibehandlingar.

4 4 (5) Samarbete med GVC formaliserades innan sommaren. Med hjälp av stödet från HSF dedikerar de en ansvarig psykolog samt en nyutexaminerad psykolog i projektet. För Film Stockholms räkning deltar projektledaren, tillika initiativtagaren, Joakim Blendulf samt en interaktionsdesigner. I augusti satte projektgruppen igång sitt arbete med en workshop och därefter har filmtester gjorts i flera omgångar. Vecka 41 genomfördes en större filminspelning av exponeringssituationer i och kring Liljeholmens tunnelbanesituation och fler filmer/situationer kommer att inspelas under hösten. Det är tänkt att testerna med de första patienterna genomförs på Gustavsbergs Vårdcentral efter klinisk prövning godkänts, med målsättning Q Kulturella arenor Ytterligare ett samarbetsprojekt handlar om att utveckla det sedan 2013 pågående hälsovägledarprojekt inom ramen för Handlingsprogrammet för övervikt och fetma tillsammans med Health Navigator. Intentionen är att ta ytterligare ett steg och lyfta in kulturen som en faktor för ett hälsofrämjande arbete, utöver de redan befintliga faktorerna kost och motion. Bakgrunden är att det hos vissa utsatta grupper finns en låg kunskap om vilka stödmöjligheter samhället har att erbjuda. Svårigheter i att orientera sig i samhället kombinerat med en brist på förebilder gör det extra svårt att förändra sin livssituation. I det så kallade Hälsovägledarprojektet har hälsovägledaren fungerat som en brygga mellan familjer och vården. Hälsovägledarna har talat språket och haft erfarenhet av den specifika kulturen och härigenom lyckats nå fram på ett annat sätt i de individuella besöken. Pilotprojektet Kulturella arenor, som pågår under hösten 2016, handlar både om att genom intervjuer och fältstudier identifiera de arenor som den specifika målgruppen använder sig av. På så vis underlätta informationsspridning och rådgivning och fångar önskemål om nya kulturella arenor. Utbildnings- och inspirationsdagar för vårdpersonal Kulturnämnden möjliggör sedan en tid tillbaka för vårdmiljöer i länet att ta del kostnadsfritt eller subventionerat av olika former av kulturprogram. Under senare år har en utveckling gått mot att också erbjuda vården möten med kulturen av lite längre och återkommande karaktär. Formerna för dessa behöver ytterligare förankring hos vårdpersonal och ett inledande arbete har inletts i detta syfte. Under hösten riktas insatser i form av Kulturinspirationsdagar/fortbildning särskilt riktade till personal inom äldreomsorgen. Dagarna

5 5 (5) planeras i samarbete med kommunerna Nynäshamn, Upplands Bro, Södertälje och preliminärt Värmdö. Kommunerna står för det lokala värdskapet. En dialog förs om innehållet mellan kommun, länskulturfunktioner och Kultur i vården. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende. Eva Bergquist Förvaltningschef