Kultur på recept svar på motion

Transkript

1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (24) Dnr CK Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen vara besvarad enligt bilaga: Bilaga 86 Ärendet Landstingsfullmäktige har återremitterat motionen Landstinget ska pröva kultur på recept för att kompletteras med remissvar från Akademiska sjukhuset och Psykiatridivisionen, samt för att avvakta utfallet från pågående pilotprojekt i andra landsting och regioner. Motionssvar har tidigare lämnats av Primärvårdsförvaltningen, Kulturnämnden och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Remissvar på motionen har senare också lämnats av Akademiska sjukhusets psykiatridivision. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har också yttrat sig i frågan. Landstingsstyrelsen delar motionärernas och remissinstansernas uppfattning att kulturupplevelser är viktiga för människors välbefinnande och hälsa. Kultur är ett vitt begrepp, omfattar en mängd olika aktiviteter och berör människor på olika sätt. Därför arbetar exempelvis kulturförvaltningen Kultur i länet, i samarbete med olika aktörer, för kulturprogram av olika slag i vården. Dessa program riktar sig till såväl patienter som närstående, personal och besökare. Erfarenheterna från regeringens försöksverksamhet Kultur på recept understryker att kultur ofta upplevs positivt, men att det här handlar om en komplex arbetsmodell, som behöver utforskas ytterligare innan den genomförs i större skala. Det framgår också av det nationella pilotprojektet att verksamheterna själva bör identifiera, initiera och prioritera kulturinsatser som är relevanta för dem och deras målgrupper för att resultat ska uppnås. Även svaren från remissinstanserna anger vikten av att verksamheterna själva identifierar specifika insatser att genomföra. Av remissvaren framgår också att resurserna i första hand bör satsas på implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och de evidensbaserade behandlingsformer som anges där. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (24) Delges: Landstingsfullmäktige Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 Dnr CK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Pia Milton Tfn E-post Landstingsstyrelsen Landstinget ska pröva kultur på recept - svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att med hänvisning till nedanstående redovisning anse motionen vara besvarad. Ärendet Landstingsfullmäktige har återremitterat motionen Landstinget ska pröva kultur på recept för att kompletteras med remissvar från Akademiska sjukhuset och Psykiatridivisionen, samt för att avvakta utfallet från pågående pilotprojekt i andra landsting och regioner. Remissvaren Motionssvar har tidigare lämnats av Primärvårdsförvaltningen, Kulturnämnden och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Remissvar på motionen har senare också lämnats av Akademiska sjukhusets psykiatridivision. Primärvårdsförvaltningen (PV) föreslår, med hänvisning till pågående försöksverksamhet nationellt kring kultur på recept, att landstinget avvaktar resultatredovisningen sommaren PV framhåller vidare att sambandet mellan kultur och hälsa är en viktig utgångspunkt i de satsningar inom vården som Kultur i länet svarar för. Även Kulturnämnden lyfter fram kulturens betydelse som friskhetsfaktor, och anser att resultaten från den nationella försöksverksamheten bör inväntas och ligga till grund för vidare beslut i frågan. Skälet är att införande av kultur på recept kräver nya arbetssätt och resurser i form av tid och utbildning. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen påpekar att kulturens positiva effekter för människors hälsa är omvittnad, men att forskning på området ännu är relativt blygsam, inte minst i jämförelse med det evidensbaserade arbetssättet fysisk aktivitet på recept (FaR). Detta arbetssätt har använts under flera år och ska utvecklas ytterligare som en del av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Såväl arbetstid som resurser måste koncentreras till kommande åtaganden i syfte att förstärka de evidensbaserade hälsoinriktade insatserna kring levnadsvanor. Hälso- och sjukvårdstyrelsen anser därför Landstingets kansli Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

4 2 (2) att man bör invänta resultatet från regeringens pilotprojekt inom Kultur på recept och eventuella nationella initiativ innan nya arbetssätt införs. Akademiska sjukhusets psykiatridivision delar motionärernas uppfattning att kultur är viktigt och kan ha positiva effekter på upplevd livskvalitet. Psykiatridivisionen anser emellertid att resurserna i första hand ska satsas på implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer och evidensbaserade behandlingsformer, exempelvis fysisk aktivitet på recept (FaR) och inte på nya behandlingar med relativt svagt vetenskapligt stöd, som Kultur på recept. Resultat från pilotprojekt i andra landsting och regioner Kulturdepartementet och Socialdepartementet inledde 2009 ett samarbete om att genomföra försöksverksamhet med kultur som hjälpmedel i arbetet med att förebygga och förkorta sjukfrånvaron, kallat Kultur på recept. Försöksverksamheter genomfördes i Region Skåne (Helsingborg) och Västerbottens läns landsting. I Region Skåne önskade man utveckla en modell för hur rehabilitering med stöd av kultur riktad till långtidssjukskrivna bör organiseras och genomföras. Cirka långtidssjukskrivna deltog. I Västerbottens läns landsting erbjöds landstingspersonal med stressymtom att delta i kulturaktiviteter. Projektet i Region Skåne utvärderades med kvalitativa metoder och i projektet Västerbottens läns landsting jämfördes interventionsgruppen med kontrollgrupper. Slutrapporter har överlämnats till regeringen Resultaten är att kultur får människor att uppleva bättre hälsa och livskvalitet. Samtidigt betonas att kultur på recept är en komplex modell, som tillsammans med många andra insatser kan bidra till ett friskare liv, men att ytterligare forskning krävs innan evidensgrundade slutsatser kan dras. Överväganden Landstingsstyrelsen delar motionärernas och remissinstansernas uppfattning att kulturupplevelser är viktiga för människors välbefinnande och hälsa. Kultur är ett vitt begrepp, omfattar en mängd olika aktiviteter och berör människor på olika sätt. Därför arbetar exempelvis kulturförvaltningen Kultur i länet, i samarbete med olika aktörer, för kulturprogram av olika slag i vården. Dessa program riktar sig till såväl patienter som närstående, personal och besökare. Erfarenheterna från regeringens försöksverksamhet Kultur på recept understryker att kultur ofta upplevs positivt men att det här handlar om en komplex arbetsmodell, som behöver utforskas ytterligare innan den genomförs i större skala. Det framgår också av det nationella pilotprojektet att verksamheterna själva bör identifiera, initiera och prioritera kulturinsatser som är relevanta för dem och deras målgrupper för att resultat ska uppnås. Även svaren från remissinstanserna anger vikten av att verksamheterna själva identifierar specifika insatser att genomföra. Av remissvaren framgår också att resurserna i första hand bör satsas på implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och de evidensbaserade behandlingsformer som anges där. Med hänvisning till ovanstående anser landstingsstyrelsen att motionen är besvarad.

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21 Dnr CK Samhällsmedicinska enheten Pia Milton Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över motion Landstinget ska pröva kultur på recept Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att avslå motionen med hänvisning till hälso- och sjukvårdsstyrelsens yttrande. Ärendet Maria Fregidou-Malama (v), Elisabeth Rosengren (v) och Lena Borg (v) har inkommit med en motion till landstingsfullmäktige om försök med kultur på recept. Syftet är att öka tillgängligheten till kultur och ge alla förutsättningar att ta del av kulturens positiva effekter och på så sätt bl.a. förebygga ohälsa och lång sjukfrånvaro. I motionen föreslås att landstingsfullmäktige beslutar att ge hälso- och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag att inleda ett försök med kultur på recept, där läkare förskriver kulturell aktivitet i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande syfte, på samma sätt som ordinationen fysisk aktivitet på recept ges. att landstinget i Uppsala län beaktar de samband som finns mellan kultur och hälsa och bidrar till forskning om hälsofrämjande kultur Motionen har remitterats till hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Akademiska sjukhuset, Primärvårdsförvaltningen och Kulturnämnden. Inga synpunkter har inkommit från Akademiska sjukhuset. Primärvårdsförvaltningen (PV) föreslår, med hänvisning till pågående försöksverksamhet nationellt kring kultur på recept, att landstinget avvaktar resultatredovisningen sommaren PV framhåller vidare att sambandet mellan kultur och hälsa är en viktig utgångspunkt i de satsningar inom vården som Kultur i länet svarar för. Även Kulturnämnden lyfter fram kulturens betydelse som friskhetsfaktor, och anser att resultaten från den nationella försöksverksamheten bör inväntas och ligga till grund för vidare beslut i frågan. Skälet är att införande av kultur på recept kräver nya arbetssätt och resurser i form av tid och utbildning. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ser det som en angelägen uppgift att skapa förutsättningar för att människor ska kunna leva ett gott liv med hög livskvalitet, där kultur utgör en viktig del. Kulturens positiva effekter för människors hälsa är omvittnad. Forskning på området är emellertid ännu relativt blygsam, inte minst i jämförelse med det evidensbaserade arbetssättet fysisk aktivitet på recept (FaR). Detta arbetssätt har använts under flera år och ska utvecklas ytterligare som en del av de nationella riktlinjerna för Landstingets kansli Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

22 2 (2) sjukdomsförebyggande metoder. Såväl arbetstid som resurser måste koncentreras till kommande åtaganden i syfte att förstärka de evidensbaserade hälsoinriktade insatserna kring levnadsvanor. Med hänvisning till ovanstående föreslår hälso- och sjukvårdstyrelsen att man inväntar resultatet från pilotprojekten och eventuella nationella initiativ innan nya arbetssätt införs och att motionen därför avslås. Bilagor 1. Motion Landstinget ska pröva kultur på recept, Dnr CK Yttrande över motion, Dnr PV Yttrande över motion, Dnr KU

23 Dnr: AS Dnr: CK Psykiatridivisionens i Uppsala län synpunkter på inkommen motion om Kultur på recept Psykiatridivision delar motionärernas uppfattning om att kultur är viktigt och kan ha en positiv effekt på upplevd livskvalitet. Frågan som svar anhållits om är dock huruvida kulturupplevelser skall kunna förskrivas av läkare som en del i behandlingen. Vi ställer oss mycket tveksamma till detta av olika anledningar: 1. Idag finns av Socialstyrelsen utgivna Nationella riktlinjer för behandling av en rad psykiska tillstånd psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar. Inom hälso- och sjukvården är vi skyldiga att arbeta och organisera oss efter vetenskap och beprövad erfarenhet. De nationella riktlinjerna bygger på mycket omfattande sammanställning av vilka behandlingsformer som har bäst vetenskapligt stöd. Dessutom har i de nationella riktlinjerna tagits hänsyn till kostnaderna för olika slags behandlingar. Utifrån detta har man gjort rekommendationer till landstingen om hur behandlingsutbudet bör se ut. I vårt arbete med produktionsplanering har vi gjort en beräkning av hur mycket våra befintliga resurser skulle räcka till om vi skulle behandla det antal patienter som varje år söker psykiatrisk vård. Vi ser att resurserna i dagsläget (2010 års siffror) räcker till ca 30 % av de kostnader som skulle behöva täckas om vi fullt ut följde riktlinjerna för depression, ångest, schizofreni och missbruk. Med anledning av detta anser vi att nya satsningar på betydligt mindre evidensbaserade insatser inte skall göras. Psykiatridivisionen skulle hellre se en satsning på resurstillskott för bättre förutsättningar att följa nationella riktlinjer. 2. Vad gäller egenvårdsalternativ till sjukvård så är fysisk aktivitet som behandlingsform betydligt mer evidensbaserat och vi ser också här hellre en fördjupad satsning på detta. 3. Definitionen av kultur är dessutom svårdefinierat. Det som upplevs som kultur av den ena, gör inte nödvändigtvis det av den andra. Risken blir att det i implementeringsarbetet blir alltför mycket diskussioner om definitionen av kultur. Sammanfattningsvis anser vi att det i dagsläget inte är försvarbart att satsa på nya behandlingsformer med relativt svagt vetenskapligt stöd, när vi inte har resurser att ge behandlingar med mycket starkt vetenskapligt stöd. Uppsala Åsa Hagberg Divisionschef Åsa Törnkvist Utvecklingschef

24