Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012"

Jörgen Sundqvist
för 6 år sedan
Visningar:

1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (24) Dnr CK Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att anta Handlingsplan om läkemedel och miljö 2012: Bilaga 82 Ärendet Miljö- och kemienheten och läkemedelsenheten vid ledningskontoret i Landstinget i Uppsala län utarbetar årligen en handlingsplan för att minska läkemedels ogynnsamma effekter på miljön. Planen är förankrad i läkemedelskommittén. Delges: Miljö- och kemienheten Läkemedelsenheten Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 Dnr CK Läkemedelsenheten Agneta Eklund Tfn E-post Landstingsstyrelsen Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att anta Handlingsplan om läkemedel och miljö Ärendet Miljö- och kemienheten och läkemedelsenheten utarbetar årligen en handlingsplan för att minska läkemedels ogynnsamma effekter på miljön. Planen är förankrad i läkemedelskommittén. Bilaga Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012 Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

6 Läkemedel och miljö Handlingsplan för Landstinget i Uppsala län 2012 Dnr CK Inledning Denna handlingsplan har utarbetats av Läkemedelsenheten och Miljö- och kemienheten vid Landstingets ledningskontor. Handlingsplanen är godkänd av Läkemedelskommittén och antagen av Landstingsstyrelsen den 27 april Planen revideras årligen. Bakgrund Läkemedel innehåller specifikt verksamma ämnen som har en högre generell biologisk aktivitet jämfört med andra kemikalier. Detta medför en ökad risk för miljöpåverkan. För att vara säkra att använda, förvara och bli möjliga att tillföra kroppen, har aktiva ämnen i läkemedel dessutom en stabil kemisk design. Denna medför att läkemedelsämnen kan verka på skadliga sätt under lång tid efter att de kommit ut med urin och avföring via avloppen. Reningsverken avlägsnar bara en del av läkemedelsresterna från avloppsvattnet. Kunskapen om läkemedels miljöpåverkan är ännu begränsad, men forskning visar att det i flera fall finns risk för negativa effekter i miljön. Minimal miljöpåverkan har identifierats som ett målområde i Regeringens och SKL:s nationella läkemedelsstrategi från Sedan 2006 finns en handlingsplan för hur Landstinget i Uppsala län arbetar med frågor kring läkemedels miljöpåverkan. I läkemedelskommitténs lista över rekommenderade läkemedel 2012/2013 har miljöaspekterna beaktats. Resultatmål Förskrivning av följande läkemedel ska begränsas på grund av risk för miljöpåverkan. Fluorokinoloner Dessa helt syntetiska ämnen är en grupp antibiotika som är extremt svårnedbrytbara i miljön. Sambandet mellan användning av antibiotika och antibiotikaresistens är väl belagt. Ännu på 90-talet var i stort sett alla E.coli-isolat känsliga för fluorokinoloner men nu har andelen resistenta bakterier stigit till omkring 10% och ökar snabbt. Mål: Att användningen av fluorokinoloner minskar till 0,75 DDD per 1000 invånare och dag jämfört med 2011 års nivå, 0,77 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 0,81). Sertralin SSRI-preparaten används bland annat vid behandling av depression, vilket gör förskrivningen omfattande. Ett av dem, sertralin, ger avsevärt större risk för påverkan på vattenlevande organismer än andra SSRI-preparat, t.ex. citalopram. Mål: Att användningen av sertralin minskar till 15,5 DDD per 1000 invånare och dag jämfört med 2011 års nivå, 16,0 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 18,0).

7 NSAID Flera NSAID har kända negativa miljöeffekter, speciellt diklofenak, som bevisats ge skador redan vid låga halter. Risken för skadliga halter av diklofenak i miljön ökar av att ämnet i högre grad passerar avloppsreningen jämfört med besläktade ämnen som t.ex ibuprofen och naproxen. De halter som visats orsaka skador på fisk är av samma storleksordning som halter uppmätta i svenska vattendrag. Mål: Att användningen av diklofenak minskar till 10,0 DDD per 1000 invånare och dag jämfört med 2011 års nivå, 10,2 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 10,6). Sömnmedel I synnerhet insomningsmedel som zopiklon och zolpidem har egenskaper som är negativa ur miljösynpunkt. Sömnmedel kan ibland ersättas med icke-farmakologisk behandling. Mål: Att användningen av sömnmedel minskar jämfört med 2011 års nivå, 49 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 53). Aktiviteter Läkemedelsgenomgångar för äldre patienter. Vid dessa genomgångar sätts fokus på minskning av bl a dessa läkemedel Stödja införandet av icke-farmakologisk behandling som ersättning för målsatta läkemedel t.ex. sömnmedel Påbörja pilotarbete med att skapa möjlighet till prestationsbaserad ersättning för de enheter som når bästa måluppfyllelse avseende läkemedelsmålen Förbrukningsstatistik och fakta om läkemedel och miljö ska presenteras för och diskuteras med läkargrupper eller läkemedelsansvarig läkare vid enheter som har hög eller ökande förskrivning av målsatta läkemedel Säkerställa att utfall av definierade läkemedel ska för verksamhetschef kunna följas i diver Undervisning om läkemedel och miljö riktad till alla studenter som följer läkarprogrammet vid Uppsala universitet, t.ex. under kursen i allmänmedicin T11 Utbildning av personal via uppdaterat bildspel på Navet Medverka till att artikelinlägg skrivs i dagspress, fackpress samt landstingets egna publikationer för att sprida kunskap om miljö och läkemedel Initiera en dialog om utnyttjandet av provtagning, bakteriell art- och resistensdiagnostik före insättning av fluorokinolonbehandling

8 Utredningsmål Ett antal utredningar ska genomföras under året, för att undersöka möjligheten till nya resultatmål i kommande handlingsplaner och öka förutsättningarna för att nå målen. Aktiviteter Undersöka hur samarbete med berörda parter om fysisk aktivitet på recept eller annan livsstilsrelaterad behandling kan utvecklas. Undersöka hur informationskanaler kan förbättras så att information om läkemedels miljöeffekter ska nå förskrivare effektivt. Undersöka om miljöinformation kan göras tillgänglig för läkarna i förskrivningsögonblicket t.ex. genom de läkemedelsmoduler som ingår i IT-stöden (Cosmic). Miljöhänsyn vid hantering av läkemedelsavfall Överblivna läkemedel ska lämnas tillbaka till apotek för att destrueras på ett kontrollerat sätt. Därmed elimineras risken för spridning av läkemedelsrester till miljön. Detta är extra viktigt vid hantering av hormonplåster och hormonringar för antikonception ( p-plåster samt pringar ) Dessa har merparten av hormoninnehållet kvar efter användning, vilket medför risk för att hormonerna läcker ut i vattendrag. Detta har väldokumenterad skadlig effekt på vattenlevande organismer. Även inhalatorer som används vid astma och KOL kan innehålla stora mängder läkemedel efter användning. För hantering av läkemedelsavfall inom slutenvården finns instruktioner i berörda förvaltningars avfallshandböcker. Dessa uppdateras kontinuerligt. Aktiviteter Ställa relevanta miljökrav på rutiner vid upphandling av läkemedelsförsörjning och apotekstjänster. Säkerställa att information sprids om hur allmänheten tar hand om överblivna läkemedel så att de når säker destruktion. Säkerställa att information sprids om hur vårdenheter tar hand om överblivna läkemedel så att de når säker destruktion, enligt avfallshandbok. För mer information, kontakta: Therese Olsen Ström, miljöchef Akademiska sjukhuset, tfn Thomas Lindqvist, informationsapotekare, tfn Agneta Eklund, läkemedelschef, tfn Lasse Andersson, miljöchef, tfn

Relevanta dokument

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 18 (40) Dnr CK 2011-0489 56 Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala