Landstingsstyrelsen (29) Dnr CK Dnr CK Dnr CK Förslag till beslut

Transkript

1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (29) Dnr CK Dnr CK Dnr CK Slutbetänkandet Gör det enklare! (SOU 2012:33), Ds 2012:20 Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst samt Ds 2012:21 Ny myndighet för infrastrukturfrågor för vård och apotek remissvar till Socialdepartementet Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att avge följande remissvar till Socialdepartementet på slutbetänkandet Gör det enklare! (SOU 212:33), Ds 2012:20 Inspektionen för vård och omsorg och Ds 2012:21 Ny myndighet för infrastrukturfrågor för vård och apotek: Bilaga 147 a Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna landstingsstyrelsens ordförandes remissvar på Ds 2012:20 Inspektionen för vård och omsorg till Socialdepartementet: Bilaga 147 b Ärendet Landstinget i Uppsala län har beretts tillfälle att avge synpunkter på slutbetänkandet Gör det enklare! (SOU 2012:33), Ds 2012:20 Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst samt Ds 2012:21 Ny myndighet för infrastrukturfrågor för vård och apotek. Förslagen innebär i korthet att en ny myndighetsstruktur upprättas inom vård- och omsorgssektorn som bygger på fyra huvuduppgifter; kunskapsstöd, inspektion och tillsyn, IT och strategisk styrning inom områdena hälsa, funktionshinder, vård och omsorg. Den nya strukturen föreslås innefatta följande myndigheter, vilka ersätter samtliga statliga myndigheter som idag faller under Socialdepartementets ansvarsområde: Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (29) Kunskapsmyndigheten för vård och omsorg Inspektionen för vård och omsorg Myndigheten för apoteks- och vårdinfrastruktur (Inframed) Myndigheten för välfärdsstrategi Landstinget anser att förslagen i slutbetänkandet Gör det enklare! ger bättre förutsättningar för staten att uppfylla sektorns nuvarande och framtida behov och tillstyrker i huvudsak förslaget om fyra nya myndigheter. Landstinget vill dock peka på den särställning som läkemedel intar inom sjukvården och föreslår att läkemedelsfrågorna även i fortsättningen handhas av en särskild myndighet. Denna nya myndighet bör bildas genom sammanslagning av nuvarande Läkemedelsverket och nuvarande Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). På grund av den korta svarstiden (21 augusti 2012) på Ds 2012:20 Inspektionen för vård och omsorg har landstingsstyrelsens ordförande genom ett s.k. brådskandebeslut (delegationsordningen punkt 1.5) avgett ett remissvar, som även inarbetats i det slutliga yttrandet som omfattar samtliga tre utredningar. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Delges Socialdepartementet Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 Dnr CK CK CK Landstingets ledningskontor Anders Björklind Chefläkare Tfn E-post Socialdepartementet STOCKHOLM Slutbetänkandet Gör det enklare! (SOU 2012:33) Ds 2012:20 Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst Ds 2012:21 Ny myndighet för infrastrukturfrågor för vård och apotek Landstinget i Uppsala län har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerade betänkanden. Landstinget har redan lämnat ett svar rörande Ds 2012:20 Inspektionen för vård och omsorg, men upprepar dessa synpunkter i detta svar så att de kommer i sitt sammanhang. Landstinget avger nedan ett yttrande över alla tre remisserna. Sammanfattande överväganden Landstinget delar bedömningen i slutbetänkandet Gör det enklare! (SOU 2012:33) att statens stöd och styrning inte möter vårdens och omsorgens nuvarande och framtida behov. Det finns därmed behov av förändringar i den statliga styrningen som ger bättre förutsättningar för samspel mellan den nationella och regionala/lokala nivån och som är mer samordnad och långsiktig. Landstinget anser att förslagen i slutbetänkandet Gör det enklare! ger bättre förutsättningar för staten att uppfylla sektorns nuvarande och framtida behov. Utredningen har visat på att det finns en stor potential när det gäller såväl den yttre som den inre effektiviteten i den statliga styrningen. Det är angeläget att regeringen tar tillvara denna potential för att på så sätt klara de framtida utmaningar som utredningen pekat på. Förslaget visar dessutom på hur den statliga strukturen kan bli mer överblickbar och begriplig jämfört med dagens struktur där utförare, profession och invånare inte hittar fram. Det är en framgångsfaktor för legitimiteten och förtroendet att medborgare, brukare och patienter samt andra aktörer som verkar i systemet förstår hur systemet fungerar. Landstinget i Uppsala län tillstyrker därmed i huvudsak förslaget om de fyra nya myndigheter som beskrivs i utredningen. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

4 2 (5) Landstinget vill dock peka på den särställning som läkemedel intar inom sjukvården genom de ständigt ökande kostnaderna, risker för vårdskador och samhällets behov av styrning av läkemedelsutvecklingen. Det finns sålunda ett behov av en myndighet som ansvarar för expertområdet läkemedel. Landstinget föreslår därför att läkemedelsfrågorna även i fortsättningen handhas av en särskild myndighet. Denna nya myndighet bör bildas genom sammanslagning av nuvarande Läkemedelsverket och nuvarande Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Myndigheten för läkemedelsfrågor måste naturligtvis ha nära samarbete med de föreslagna fyra nya myndigheterna. Utvecklad kunskapsstyrning Enligt slutbetänkandet är statens bidrag i kunskapsstyrningen splittrad där ingen myndighet kan samordna i meningen att styra över någon annan. Gränssnitten mellan myndigheterna skapar dessutom problem och trögheter när det gäller att utbyta information, analysera samband och fatta strategiska beslut. Möjligheten till genomslag för folkhälso- och funktionshinderspolitik som inte enbart riktas mot vård och omsorg försvåras också av de organisatoriska gränserna. Det finns även flera exempel på överlappande områden i myndigheternas uppdrag som i sig skapar problem. Förslaget i slutbetänkandet innebär att Kunskapsmyndigheten för hälsa, vård och omsorg ansvarar för att bidra till sektorns utvecklingsarbete, genom stöd till framtagande och spridning av kunskap. Dessutom föreslås att lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer upphävs. Landstinget tillstyrker i huvudsak förslagen i slutbetänkandet om att samla kunskapsstödet inom hälsa, vård och omsorg till en myndighet, men föreslår att läkemedelsfrågor särbehandlas och att en särskild läkemedelsmyndighet bildas genom sammanslagning av nuvarande Läkemedelsverket och nuvarande TLV. Läkemedelsområdet är ett begränsat expertområde, där det är effektivt att hålla ihop normativt arbetet och tillsyn. Landstinget vill också peka på den särställning som läkemedel intar inom sjukvården genom de ständigt ökande kostnaderna, risker för vårdskador och samhällets behov av styrning av läkemedelsutvecklingen. En sammanslagning mellan Läkemedelsverket och TLV bör också medföra en effektivisering då båda myndigheterna arbetar inom samma verksamhetsområde och använder specialister med likvärdig kompetens. Landstinget tillstyrker även förslaget om att ta bort lagregleringen om läkemedelskommittéer. Härigenom får landstingen möjligheter att själva avgöra hur de viktiga läkemedelsfrågorna ska hanteras på det lokala planet. Tillsyn och reglering som säkerställer att regler följs Enligt slutbetänkandet finns flera problem med statens tillsyn av vård, omsorg och apoteksverksamhet. Utredningen påpekar också att det finns behov av att lyfta fram landstingens och kommunernas roll som uppdragsgivare och finansiär. I slutbetänkandet föreslås att Inspektionen för hälsa, vård och omsorg ansvarar för att säkra kvalitet i alla

5 3 (5) verksamheter, genom effektiv hantering av godkännanden, tillstånd, legitimationer och tillsyn. Landstinget delar regeringens definition av tillsyn som innebär att det rör sig om verksamhet som avser självständig granskning för att kontrollera om tillsynsobjekt uppfyller krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter och vid behov kan leda till beslut om åtgärder som syftar till att åstadkomma rättelse av den objektsansvarige (Skr. 2009/10:79). Landstinget anser att den statliga tillsynen bör fokusera på de ledningssystem som varje vårdgivare eller den som bedriver socialtjänst är skyldiga att ha i sina respektive verksamheter istället för strukturmått, som exempelvis bemanningskrav. Genom att fokusera på ledningssystem och egenkontroll betonas vikten av det systematiska kvalitetsarbetet. Med en fungerande egenkontroll kan verksamheterna själva vidta nödvändiga förbättringar. När staten styr på en alltför detaljerad nivå finns risk för att tjänsterna blir mindre differentierade och inte tillgodoser individuella behov/preferenser. Landstinget delar vidare resonemanget i slutbetänkandet att nuvarande arbetsformer bygger på en tid då det inte fanns en mångfald av utförare. Antalet utförare som ska granskas förutsätter att helt nya metoder för tillsyn utvecklas. Detta innebär att landstingens/kommunernas roller som uppdragsgivare behöver lyftas fram på ett tydligare sätt och att samarbetsformer behöver utvecklas så att myndighetens arbete samspelar med uppdragsgivarnas ansvar för att tjänsterna når upp till beställd kvalitetsnivå. För områden där landsting/kommuner inte har ett ansvar som finansiär och/eller uppdragsgivare exempelvis vuxentandvården och verksamhet som bedrivs enligt den s.k. nationella taxan är det av särskild vikt att det sker regelbunden tillsyn. Landstinget tillstyrker därmed förslaget i slutbetänkandet som innebär att Inspektionen för hälsa, vård och omsorg ansvarar för att övergripande säkra kvalitet i alla verksamheter, genom effektiv hantering av godkännanden, tillstånd, legitimationer och tillsyn. Det är dock huvudmännens och finansiärernas ansvar att lokalt följa upp kvaliteten i alla verksamheter, medan den nationella tillsynsmyndigheten främst bör fokusera på att ledningssystem och internkontroll finns i landsting och kommuner. Förslaget i promemorian Ds 2012:20 om att redan från 1 januari 2013 föra över Socialstyrelsens tillsyns- och tillståndsverksamhet till en ny tillsynsmyndighet tillstyrks av landstinget. Denna myndighet kan sedermera utgöra grunden för den tillsyns- och tillståndsmyndighet som föreslås i betänkandet SOU 2012:33. Stärkt nationellt grepp om IT- och kommunikationsfrågorna Enligt slutbetänkandet är tillgången till aktuella data en förutsättning för löpande utvecklingsarbete inom folkhälsa, hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Utredningen konstaterar att det finns ett växande behov av gemensamma tekniska lösningar, enhetlig terminologi och samordnade system för datafångst m m. Utredningen pekar vidare på behovet av större möjligheter till ökat inflytande och ökad medverkan för invånare,

6 4 (5) patienter och brukar där informationstekniken har stor betydelse för att åstadkomma detta. I slutbetänkandet föreslås att Infrastrukturmyndigheten för hälsa, vård och omsorg ansvarar för samordning och nyckelfunktioner för sektorns infrastruktur för IT och kommunikation. Kommuner och landsting arbetar idag utifrån en gemensam handlingsplan för att förverkliga den nationella strategin för nationell ehälsa. Center för ehälsa i samverkan (CeHis) koordinerar landstingens e-hälsosamarbete. CeHis är också beställarorganisation för landstingens gemensamma åtagande på området där den huvudsakliga utföraren är Inera AB. Landstinget delar bedömningarna i slutbetänkandet att det finns behov av att ytterligare samordna och utveckla register, datafångst, gemensam terminologi, analysförmåga, e- hälsolösningar m m. Landstinget ställer sig bakom utredningens förslag i Ds 2012:21 att ombilda Apotekens Service AB från ett aktiebolag till en myndighet den 1 januari Myndigheten bedöms kunna var en lämplig grund för en ny och mer omfattande infrastruktursmyndighet som presenteras i SOU 2013:33. Förslaget innebär en tydligare roll för staten i infrastrukturfrågor för vården och omsorgen. Positivt med förslaget är bland annat att: statens möjligheter till styrning ökar inom IT-området nuvarande uppgifter för Apotekens Service AB i sin helhet övergår till den nya myndigheten, vilket innebär att myndigheten ska verka för sådana funktioner och system som främjar en patientsäker och kostnadseffektiv läkemedelsdistribution på en omreglerad apoteksmarknad staten tar rollen som samlande aktör för de många olika initiativ som pågår för att utveckla infrastruktur och IT inom vård och omsorg myndigheten får ett utökat uppdrag för att tillhandahålla förutsättningar för att utveckla nationella lösningar som även invånarna kan få tillgång till via applikationer på dator eller mobil. Som exempel kan nämnas Hälsokontot som syftar till att möjliggöra att patienten själv ska kunna inhämta relevant information, dokumentera och följa upp sin egen hälsa samt hålla reda på viktiga uppgifter genom ett individuellt elektroniskt hälsokonto en flexibilitet finns för stegvis nya uppgifter för myndigheten. Landstinget tillstyrker därmed i huvudsak förslagen i slutbetänkandet Gör det enklare! och i Ds 2012:21, men det krävs dock ytterligare analyser för att tydliggöra ansvarsgränser mellan landstingen/kommunerna som uppdragsgivare i förhållande till statens roll i systemet innan förslaget kan realiseras fullt ut.

7 5 (5) Långsiktig och fokuserad statlig styrning Enligt slutbetänkandet finns det överlappningar i myndigheternas ansvar och uppgifter och de styrs i hög grad genom ett stort antal särskilda uppdrag. Dessutom finns ingen myndighet som bistår med en samlad överblick över sektorn som helhet. Utredningen konstaterar också att styrningen via allt fler nationella överenskommelser mellan regeringen och SKL är viktiga, men att formerna behöver utvecklas. Förslaget i slutbetänkandet innebär att Myndigheten för välfärdsstrategi ansvarar för att ta fram underlag för strategisk styrning, med utgångspunkt från hälso- och välfärdssektorns tillstånd och utmaningar. Kommuner, landsting och regioner ansvarar för att tillgodose merparten av medborgarnas behov av vård och omsorg och för att skapa attraktiva, trygga och hållbara livsmiljöer. Verksamheterna utförs inom ramen för de nationella mål som riksdagen har satt upp samt lagstiftning på området. Samtidigt är det av stor vikt att det finns utrymme för kommunerna och landstingen att själva välja formerna för att nå dessa mål och genom egna initiativ förbättra medborgarnas förutsättningar för ett gott liv. Den verksamhet som kommuner och landsting finansierar bedrivs i allt högre utsträckning av privata utförare. En mångfald av utförare innebär ökat fokus för kommuner och landsting utifrån rollerna som finansiärer och uppdragsgivare. Regeringen kan förutom, styrning via lagstiftning och föreskrifter också välja att påverka politikens genomförande genom kunskapsstyrning, riktade bidrag, nationella strategier eller överenskommelser med SKL. Detta innebär en annan typ av styrning där staten samspelar med landsting/kommuner via SKL i hög utsträckning. Landstinget anser att styrningen av hälso- och sjukvården bör vara mer interaktiv med mer ömsesidigt samspel mellan staten och kommunerna/landstingen i rollen som uppdragsgivare. Detta kan ge en större förståelse för vilka utmaningar som finns nationellt/regionalt/lokalt. Genom en förbättrad dialog mellan departement/ övriga statliga myndigheter, uppdragsgivare/finansiärer och andra aktörer kan styrningen därmed bli mer samordnad och långsiktig. Den föreslagna Myndigheten för välfärdsstrategi bör får i uppgift att följa och utvärdera sektorn på en övergripande nivå och kan därmed bidra till att stödja såväl regering som uppdragsgivare/finansiärer utifrån sina ansvarsområden. Landstinget tillstyrker i huvudsak förslaget om en ny myndighet för strategisk styrning av välfärdsområdet. För Landstinget i Uppsala län Erik Weiman Ordförande Kerstin Westholm Landstingsdirektör

8

9

10