Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Transkript

1 YTTRANDE Vårt dnr: Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i en remiss beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade rapport. För landsting och regioner har den variabla prissättningen på apotek för läkemedel utanför förmån bidragit till stor ekonomisk osäkerhet och oacceptabla skillnader i kostnad beroende på var en patient hämtar ut sitt läkemedel. I den enkät som genomförts i samverkan mellan TLV och SKL i samband med TLV:s uppdrag framkom att en betydande del av de kostnader för läkemedel utanför förmån har landstingen som finansiär. I enkäten uppskattas cirka 50 % av kostnaderna för dessa läkemedelstransaktioner belasta landsting och regioner. Till viss del kan de negativa effekterna av en oreglerad handelsmarginal för apoteken lindras av utvidgade möjligheter till utbyte och förbättrad prisinformation. Läkemedel som inte ingår i förmånerna kommer dock även framöver att kosta olika mycket beroende på val av apotek vilket går emot principen att alla patienter ska kunna få vård på lika villkor. Att förbättra administrationen och möjligheten till uppföljning för läkemedel utanför förmånerna är en mycket prioriterad fråga för landstingen, inte minst utifrån överenskommelsen med staten om ersättningen för läkemedel. TLV:s förslag att koda upp offentligt finansierade läkemedel utan förmån enligt förslag från Läkemedels- och apoteksutredningen (SOU 2014:20) är därför mycket angeläget. SKL anser att krav på identifiering av arbetsplats även ska gälla vid förskrivning enligt smittskyddslagen, för att förbättra möjligheterna till uppföljning. Detta är synnerligen viktigt, särskilt när det gäller dyra smittskyddsläkemedel, t. ex mot Hepatit C. Att medge undantag från arbetsplatskod går också stick i stäv mot rådande utveckling och pågående arbete inom e-hälsoområdet, i syfte att få en säkrare ordinationsprocess. Generellt anser SKL i övrigt att remisshanteringen av TLV:s förslag om läkemedel utanför förmånen är angelägen men att det är olyckligt att frågan om variabel prissättning inte belyses tillräckligt på grund av begränsningar i TLV:s uppdrag. Med Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

2 2 (5) samma pris till patienter skulle flera av de åtgärder som föreslås inte behöva genomföras. 9 Förslag om utbyte SKL stödjer förslaget att möjliggöra utbyte även utanför förmån då denna åtgärd bedöms kunna påverka prisbilden positivt både för enskilda patienter och landsting. Det är rimligt att möjligheten till utbyte inte styrs av ett läkemedels förmånsstatus. Läkemedel som Läkemedelsverket beslutat är utbytbara bör även vara det i praktiken, oavsett om de omfattas av förmån eller inte. SKL anser att byte bör kunna ske både från utbytbart läkemedel utanför förmån till läkemedel inom förmån samt mellan utbytbara läkemedel utom förmån, oavsett vem som betalar. En patient bör också ha möjlighet att byta från ett läkemedel inom förmån till ett utom förmån i de fall patienten själv betalar. Lagstiftningen bör göras så lik den som gäller utbyte inom förmånen som möjligt, t.ex. bör både förskrivare och farmaceut kunna motsätta sig byte. I de fall patienten själv står för kostnaden bör utbytet vara frivilligt men på samma sätt som för läkemedel inom förmånen anser SKL att bytet inte ska vara frivilligt i de fall det offentliga betalar. För att denna åtgärd ska ha önskade effekter anser SKL att apotekens skyldighet att informera patienterna om att ett byte är möjligt måste tydliggöras ytterligare. För landstingen blir detta särskilt viktigt i de fall landstingen står för kostnaden. Principiellt ser SKL att utbyten även ska möjliggöras för läkemedel som förskrivs enligt Smittskyddslagen, oavsett om läkemedlet omfattas av förmån eller inte. Ett potentiellt problem för landstingen är dock om byte till parallellimport sker för läkemedel där trepartsöverenskommelser i samverkan mellan TLV, företag och landsting tecknats. Även om SKL är positiva till att utöka möjligheten till utbyte och ser att denna åtgärd kan påverka prisbilden positivt kvarstår en särskild utmaning för läkemedel där landstingen tar hela kostnadsansvaret. I den enkät som genomfördes i samverkan mellan TLV och SKL i samband med TLV:s uppdrag framkom att en betydande del av de kostnader som rör läkemedel utanför förmån har landstingen som finansiär. I enkäten uppskattades cirka 50 % av kostnaderna för dessa läkemedelstransaktioner belasta landsting och regioner. I dessa fall finns inga tydliga incitament för priskonkurrens eftersom patienterna själva väljer på vilket apotek de hämtar ut läkemedlet. Fri prissättning råder på apoteken och landstinget betalar oavsett kostnad. Här räcker således inte förändrade utbytesregler för att åtgärda grundproblemet, brist på kostnadskontroll, då varken patient, förskrivare eller betalare vet vad läkemedlet kommer att kosta. I stor

3 3 (5) utsträckning känner patienterna och i många fall även förskrivarna inte till att det råder fri prissättning för apoteken när det gäller läkemedel utanför förmån. 10 Förslag om förbättrad hantering av läkemedel utanför förmånerna Kod på recept för offentligt finansierade läkemedel utanför förmånerna Att förbättra administrationen och möjligheten till uppföljning för läkemedel utanför förmånerna är en mycket prioriterad fråga för landstingen. TLV:s förslag att koda upp offentligt finansierade läkemedel utan förmån enligt förslag från Läkemedels- och apoteksutredningen (SOU 2014:20) är därför mycket angeläget. Detta antyds även i delbetänkandet (SOU 2014:20), men inga konkreta förslag finns. SKL har i rapporten Ordnat införande i samverkan, slutrapport från Nationella läkemedelsstrategin 6.1, presenterat ett sådant förslag. SKL ser gärna att E-hälsomyndigheten får ett utvidgat uppdrag gällande detta men vill poängtera vikten av samverkan med SKL. Ett arbete med att definiera strukturer som möjliggör samma ordning, administrativa regler och rutiner har påbörjats på SKL och bör samordnas med E-hälsomyndighetens arbete så att hanteringen av läkemedel utanför förmån löses på ett gemensamt och samordnat sätt. Förenklad hantering av läkemedel förskrivna enligt smittskyddslagen SKL förordar att läkemedel som skrivs enligt Smittskyddslagen (SML) hanteras utanför förmånerna i enlighet med förslag i Läkemedels- och apoteksutredningen. Detta innebär kodning av SML, samordnad fakturering via E-hälsomyndigheten och reglering av att förmånspriserna ska gälla även utanför förmånerna för läkemedel med förmånsgrundande pris. Utöver dessa förslag bör möjlighet till utbyte läggas till. TLV:s huvudförslag att hantera läkemedel förskrivna enligt SML med förmånsgrundande pris inom förmånen, likt hanteringen för insulin, anser SKL endast löser delar av problemet. Frågan om övriga läkemedel som förskrivs enligt SML kvarstår liksom hanteringen av övriga läkemedel utanför förmån som det offentliga finansierar. SKL anser att ett samlat grepp bör tas så att hanteringen av läkemedel utanför förmån löses på ett gemensamt och samordnat sätt. Utifrån TLV:s förslag om utbyte borde utbyte kunna hanteras även för läkemedel förskrivna enligt SML även om de inte hanteras inom förmånen.

4 4 (5) SKL instämmer i TLV:s förslag på krav på identifikation av arbetsplats för landstingsfinansierade läkemedel liksom för läkemedel som förskrivs både inom och utom förmån. SKL anser dock att krav på identifiering av arbetsplats även ska gälla vid förskrivning enligt smittskyddslagen, för att förbättra möjligheterna till uppföljning och kostnadskontroll. Detta är synnerligen viktigt, särskilt när det gäller dyra smittskyddsläkemedel, t. ex mot Hepatit C. Avsaknad av arbetsplatskod är inte ett expeditionshinder och den praktiska hanteringen borde kunna lösas i de sällsynta fall arbetsplatskod saknas, så att patienten får tillgång till läkemedlen. Att medge undantag från arbetsplatskod går också stick i stäv mot rådande utveckling inom e- hälsoområdet och pågående föreskriftsarbete hos Socialstyrelsen och Läkemedelsverket, i syfte att få en säkrare ordinationsprocess med minskade möjlighet till förfalskningar av recept. Förslag om samlad prisinformation Oberoende priswebb SKL instämmer i att en samlad aktuell prisinformation som tillhandahålls på en webbplats utifrån nuvarande situation är en förbättring för patienterna. Däremot kvarstår landstingens problem med kostnadskontroll i de fall landstingen betalar delar av eller hela kostnaden. Patienten har inte något incitament att gå till det apotek med lägst pris och landstinget har ingen möjlighet att påverka var patienten hämtar ut sitt läkemedel. Även om läkare och patient på sikt skulle kunna få tillgång till en priswebb där priserna kan jämföras vid ordinationstillfället, är det inte säkert att det är de priserna som gäller när kunden ska hämta ut sitt läkemedel. Förslagen på åtgärder löser inte heller grundproblemet för patienterna. Vården riskerar fortfarande att förbli ojämlik, särskilt för patienter som saknar förmåga eller möjlighet att nyttja dessa lösningar och agera medvetna konsumenter. Om en oberoende priswebb ska utvecklas ser SKL att det skulle vara naturligt att TLV som tillhandahåller prisinformation om läkemedel inom förmån även gjorde det för läkemedel utanför förmån. Prisinformation i förskrivarstöden SKL anser att denna åtgärd möjligen kan förbättra något för förskrivaren i dialog med patienten men att åtgärden inte påverkar förskrivarens/landstingens möjlighet till

5 5 (5) kostnadskontroll i stort. I det tidsfönster som föreligger mellan förskrivning och uthämtning kan dessutom informationen om priserna ha hunnit bli inaktuell. SKL ifrågasätter därför värdet av denna åtgärd och vill poängtera att resurser och tidsåtgång bör sättas i relation till vilken effekt som kan väntas. Dessutom vill SKL lyfta fram att utgångspunkten måste vara att läkaren i mötet med patienten ska kunna fokusera på rent medicinska ställningstaganden och inte behöva ägna tid åt att jämföra priser mellan olika apotek. Eftersom den situation som nu råder till stora delar är en följd av apoteksomregleringen utgår SKL från att staten tar ansvaret för att finansiera och vidta de åtgärder som behövs. Sveriges Kommuner och Landsting Lena Micko Ordförande