Ledningens miljögenomgång Primärvården
|
|
- Ann-Marie Engström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ledningens miljögenomgång Primärvården Närvarande: Torun Hall tf primärvårdsdirektör, Elisabeth Wennström personalchef, Margareta Parkstam, försörjningschef, Ewy Hammarstedt, it-strateg, Inger Lindgren miljösamordnare, Therese Olsen MOK, Marie Johannesson, Ingrid Thulin, sekreterare 1. Inledning och syfte med genomgången Ledningens miljögenomgång sker 2-4 gånger per år beroende på om miljömålen ser ut att uppnås eller inte. Detta är den första miljögenomgången för året. Vid detta tillfälle redovisas miljömålen för och om det behövs några korrigerande åtgärder för att målen för 2009 ska uppnås. Vidare bedöms om Primärvårdens miljöarbete ständigt förbättras, om miljöledningssystemet är effektiv och om det har skett någon viktig förändring i miljölagstiftningen. Sist redovisas föreslagna förändringar av dokument som ingår i förvaltningens miljöledningssystem. Sammanfattning - Målet har uppnåtts - Sömnmedel - Startförpackningar - Målet går åt rätt håll, men är inte riktigt uppnått - Personbilar - Tjänsteresor (Koldioxidutsläpp) - Tjänstebilar (Koldioxidutsläpp) - Kinoloner - Målet går åt fel håll Egen bil i tjänsten (Koldioxidutsläpp) Flygresor (Koldioxidutsläpp) obs, Primärvården har få flygresor per år jämfört med andra förvaltningar Arbetsresor till och från jobbet (Koldioxidutsläpp)
2 2. Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte med genomgången...1 Sammanfattning Innehållsförteckning Redovisning av miljömål...3 Primärvårdens Tjänsteresor...3 Primärvårdens pappersförbrukning Läkemedel...6 Startförpackningar...6 Sömnmedel...7 Kinoloner...8 Sertralin Har miljöresultatet förbättrats under året? Hur effektivt är miljöledningssystemet?...10 Checklistor...10 Avvikelser/Förbättringsförslag...11 Miljöutbildning...11 Miljörevisioner...11 Extern...11 Interna Kemikalier Lagefterlevnad Uppföljning av beslutade åtgärder från senaste ledningens miljögenomgång Förändringar i miljölagstiftning och andra myndighetskrav Rapportering av eventuella miljöolyckor, större tillbud och avvikelser Förändringar av dokument i Primärvårdens miljöhandbok Kvarstående från föregående protokoll Beslut...15
3 3. Redovisning av miljömål Transportmål Öka andelen fordon som drivs med icke fossila bränslen från 37 % 2007 till 58 % år Minska användning av egen bil i tjänsten, 5 % jämfört med 2007 Minska flygresor i tjänsten 5 % jämfört med 2007 Minska utsläppen av koldioxid, från resor till och från arbetet med 1 % Minska utsläppen av koldioxid från tjänstebilar, 20 % jämfört med 2007 Resultat helår antalet miljöbilar Vid årsskiftet har andelen etanoldrivna bilar ökat till 68 %, vilket kan jämföras med 38 % vid utgången av år 2007 och 47 % år Tabell 1: Antalet bilar som drivs med bensin/diesel och etanol och andelen som drivs med etanol Bensin/diesel Etanol Bensin/diesel Etanol Bensin/diesel Etanol % Etanoldrivna CK % AS % FTV % PV % Hoh % LE % LSU % VF % KiL % LUL % - PV s mål: Öka andelen fordon som drivs med icke fossila bränslen från 37 % 2007 till 75 % år. Resultat: Målet har inte uppnåtts. Beslut: Se mål o handlingsplan för Målet för 2009är att antalet miljöbilar skall vara 90 %. Primärvårdens Tjänsteresor De totala koldioxidutsläppen från tjänsteresor minskade med 5,1 procent under år jämfört med år Koldioxidutsläppen per årsarbetare minskade med 3,9 procent. Tabell 2 presenterar de totala mil som förvaltningens anställda färdats och hur mycket koldioxidutsläpp resorna genererar. Tabell 3 presenterar motsvarande statistik fördelat per årsarbetare. Koldioxidutsläppen per årsarbetare från förvaltningens tjänsteresor visas även i diagram 1. Andelen etanol av Primärvårdens drivmedelsförbrukning motsvarar 26,4 %. Tabell 2: Totala mil och koldioxidutsläpp från förvaltningens tjänsteresor Totala mil och CO %- förändring (CO 2), %- förändring (CO 2), PV mil kg CO 2 mil kg CO 2 mil kg CO 2 mil kg CO 2 mil kg CO 2 Tjänstebila r ,7% -34,7% Hyrbilar ,9% 455,3% Egen bil i tjänsten ,9% 3,5% Tåg , , , , ,335 29,5% 4,9% Flyg ,4% 122,8% Totalt ,1% -10,4%
4 Tabell 3: Antal mil och koldioxidutsläpp per årsarbetare från förvaltningens tjänsteresor per årsarbetare Primärvården mil kg CO 2 mil kg CO 2 mil kg CO 2 mil kg CO 2 mil kg CO 2 %- förändring (CO 2), %- förändring (CO 2), Tjänstebilar ,6% -39,3% Hyrbilar ,8% 415,9% Egen bil i tjänsten ,4% -3,8% Tåg 7 0, , , , ,000 31,2% -2,5% Flyg ,0% 107,0% Totalt ,9% -16,7% Diagram 1. Koldioxidutsläpp per årsarbetare från förvaltningens tjänsteresor Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, Primärvården kg CO 2 /årsarbetare ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg Minska koldioxidutsläppen från Primärvårdens totala tjänsteresor med 10 % under jämfört med Resultat: Målet har inte uppnåtts. En minskning har skett med 3.9 %. Förslag till Beslut: Åtgärder finns i mål o handlingsplan Att arbeta aktivt med att tanka etanol i tjänstebilar samt att tåg används för inrikesreor istället för flyg. - Minska koldioxidutsläppen från tjänstebilar med 20 % under jämfört med Resultat. Målet har inte uppnåtts. En minskning har skett med 14.6 %. Förslag till Beslut:: Åtgärder finns i mål o handlingsplan Att aktivt arbeta med att tanka etanol i tjänstebilarna. - Minska användningen av egen bil i tjänsten med 5 % under jämfört med Resultat: Målet har inte uppnåtts En ökning har skett med 0.4 % Beslut: Åtgärder finns i mål och handlingsplan för Minska flygresor i tjänsten med 5 % under jämfört med 2007 Resultat: Målet har inte uppnåtts. En ökning har skett med 22 % Beslut: Åtgärder finns i mål och handlingsplan Att arbeta aktivt med att inrikesresor görs med tåg..
5 Resor till och från arbetet Koldioxidutsläppen från landstingets arbetsresor ökade med 15,4 % under år jämfört med år Målet mäts via en enkät som skickas ut till ca 2000 anställda inom landstinget fördelat på förvaltningar och divisioner för att vara statistiskt säkerställt. Tabell 4 visar utfallet av utsläpp koldioxid från senaste resan respondenterna genomfört vid tillfället för besvarandet av enkäten. Tabell 4 Kg CO 2 per anställd och år från arbetsresor (till och från arbetet) Förändring (%) år jämfört med år 2006 Förändring (%) år jämfört med år 2007 kg koldioxid/anställd Akademiska sjukhuset ,5% -2,8% Folktandvården ,0% 27,0% Habilitering och hjälpmedel ,3% -20,2% Kultur i länet ,8% 5,8% Landstingets kansli ,4% -8,4% Landstingsservice ,6% -11,0% Lasarettet i Enköping ,8% 23,4% Primärvården ,2% 4,8% Varuförsörjningen ,6% 55,6% Landstinget i Uppsala län, totalt ,4% 17,9% Den genomsnittliga bilresan för de anställda i Primärvården har både andelen som kör bil och den genomsnittliga resan ökat. Sammantaget utgör detta de främsta orsakerna till ökningen i CO 2 utsläpp vid en jämförelse mellan 2006 och. - Minska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet med 1 % Resultat: Målet inte uppnått. En ökning skedde med 4.8 %. Beslut: Att arbeta aktivt mot Upplands lokaltrafik för att om möjligt förbättra kollektivtrafiken för de anställda. Detta beslut förs in i mål och handlingsplan Primärvårdens pappersförbrukning Förbrukningen av pappersark/årsarbetare visar på en ökning motsvarande 3 % Diagram 2: Total Pappersförbrukning Pappersförbrukning, Primärvården antal ark Primärvården
6 Diagram 3: Pappersförbrukning per årsarbetare Pappersförbrukning, Primärvården ark/årsarbetare Primärvården Landstinget totalt Användningen av kontorsmaterial -Minska användningen av kontorspapper med 5 % år jämfört med år 2007 Resultat: Målet har inte uppnåtts Beslut: Åtgärder i mål o handlingsplan Läkemedel Läkemedelsmålen om sömnmedel, kinoloner och sertralin redovisas utifrån hur de landstingsövergripande läkemedelsmålen är definierade (i DDD -definierade dygnsdoser per 1000 invånare och dag), och utifrån hur läkemedelsmålen är definierade på förvaltningsnivå (i procent). Nytt i denna statistikrapport är att även antal DDD finns med, så att man kan jämföra den procentuella andelen med antalet. Andelen är nämligen inte alltid rättvisande, beroende på om den totala förskrivningen förändrats. Man måste alltså bevaka båda dessa parametrar. Startförpackningar Mål - Landstings övergripande Handlingsplan för Öka andelen startförpackningar av totala mängden försålda läkemedel och förpackningar från 0,8 % till 1,0 % miljö Det landstingsövergripande målet har brutits ner på förvaltningsnivå och finns i respektive förvaltnings dokument för miljömål och handlingsplan. Resultat Andelen försålda startförpackningar ökade till 1,0 % inom landstinget. I diagram 4 nedan presenteras den procentuella andelen startförpackningar av det totala antalet förskrivna förpackningar.
7 Diagram 4: Andelen startförpackningar Startförpackningar, % av total 1,8% 1,6% 1,5% 1,7% 1,4% 1,3% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 1,0% 0,7% 0,6% 0,6% 0,6% 0,5% 0,7% 0,7% 0,4% 0,4% 0,3% 0,2% 1,0% 0,6% 0,8% ,0% Riket Uppsala län Akademiska sjukhuset Hälso och sjukvårdsstaben Lasarettet i Enköping Primärvården Sömnmedel Mål - Landstings övergripande Handlingsplan för Minska den totala mängden sömnmedel till < 46 DDD per tusen läkemedel och invånare, jämfört med 51 DDD per tusen invånare år 2007 miljö Det landstingsövergripande målet har brutits ner på förvaltningsnivå och finns i respektive förvaltnings dokument för miljömål och handlingsplan. På förvaltningsnivå redovisas målen i procent och i antal DDD. Utfall Förskrivningen av sömnmedel (ATC-kod N05C) minskade till 48,8 DDD per tusen invånare inom landstinget vilket motsvarar 3,9 % av den totala mängden förskrivna läkemedel. Mål för Akademiska sjukhuset och Primärvården var en minskning till 4 %, och för Lasarettet i Enköping till 1,2 %. I diagram 5 nedan presenteras andelen förskrivna sömnmedel av total förskrivning. I tabell 5 nedan presenteras antal förskrivna DDD. Diagram 5: Andelen sömnmedel Sömnmedel, % av total 5,0 4,5 4,0 4,1 4,1 4,2 4,1 4,1 4,0 3,9 3,9 3,9 4,1 4,3 4,1 4,3 4,2 3,9 3,5 % 3,0 2,5 2, ,5 1,0 1,2 1,1 1,2 0,5 - Riket Uppsala län Akademiska sjukhuset Hälso och sjukvårdsstaben Lasarettet i Enköping Primärvården
8 Tabell 5: Sömnmedel, DDD Riket Uppsala län Akademiska sjukhuset Hälso- och sjukvårdsstaben Lasarettet i Enköping Primärvården Kinoloner Mål - Landstings övergripande Handlingsplan för Att användningen av fluorokinoloner inte ökar jämfört med 2007 års läkemedel och nivå, 0,84 DDD per tusen invånare och dag. miljö : Det landstingsövergripande målet har brutits ner på förvaltningsnivå och finns i respektive förvaltnings dokument för miljömål och handlingsplan. På förvaltningsnivå redovisas målen i procent och i antal DDD. Utfall Förskrivningen av kinoloner (ATC-kod J01M) har minskat till 0,8 DDD per tusen invånare inom landstinget, vilket motsvarar 6,1 % av förskrivningen av systemiska antibiotika (ATCkod J01). Målet var en minskning för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping till 10 % och för Primärvården till 4 %. Nedan presenteras andelen förskrivna kinoloner av förskrivna systemiska antibiotika i diagram 6. I tabell 6 nedan presenteras antal förskrivna DDD. Diagram 6: Andelen Kinoloner Kinoloner, % av antibiotika ,8 11,411,2 12,4 11,1 10,2 % ,0 6,5 6,6 6,0 6,1 6,1 3,7 3,4 3,7 5,3 4,8 4, Riket Uppsala län Akademiska sjukhuset Hälso och sjukvårdsstaben Lasarettet i Enköping Primärvården
9 Tabell 6: Kinoloner, DDD Riket Uppsala län Akademiska sjukhuset Hälso- och sjukvårdsstaben Lasarettet i Enköping Primärvården Sertralin I diagram 7 presenteras andelen Sertralin (ATC-kod N06AB06) av totala mängden SSRI - preparat (ATC-kod N06AB). Sertralin är inte målsatt i årets handlingsplan men har en stor risk för miljöpåverkan. Tabell 7 innehåller antal förskrivna DDD. Diagram 7: Andelen Sertralin Sertralin, % av SSRI ,831,531,6 32,0 30,4 28,7 37,6 34,3 32,5 27,7 27,3 25,9 26,4 20,4 12,3 30,429,9 27, Riket Uppsala län Akademiska sjukhuset Hälso och sjukvårdsstaben Lasarettett i Enköping Primärvården % Tabell 7: Sertralin, DDD Riket Uppsala län Akademiska sjukhuset Hälso och sjukvårds-staben Lasarettet i Enköping Primärvården Beslut: Mål 2009 Minskad förskrivning av Sertralin till 25 % jämfört med 28 %
10 Medverka till att uppfylla Landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö - Minska användningen av sömnmedel från 4.2 % år 2007 till 4.0 % år. Resultat: Målet har uppnåtts Beslut: Mål 2009 Minskad förskrivning av sömnmedel till 3,0 % jämfört med 3,3 % - Minska användningen av Kinoloner från 4.9 % år 2007 till 4.0 % år Resultat: Målet har inte uppnåtts Beslut: Mål 2009 Minskad förskrivning av Kinoloner till kvinnor, till 2,0 % jämfört med 2,4 % Beslut: Nytt mål Minskad förskrivning av Diklofenak till 40 % av NSAID jämfört med 50 % - Öka andelen startförpackningar från 0,8 % år 2007 till 1.0% år. Resultat: Målet har uppnåtts Beslut: Mål 2009 Ökad förskrivning av startförpackningar till 1,7 % jämfört med 1,3 %. Utredningsmål Utredning av förutsättningar för utfasning av ämnen med cancerframkallande effekt och/eller miljöfara 5. Har miljöresultatet förbättrats under året? Av nio mål har 2 uppfyllts, fyra går åt rätt håll, men är inte helt uppnått, tre mål har inte uppnåtts. - Målet har uppnåtts - Sömnmedel - Startförpackningar - Målet går åt rätt håll, men är inte riktigt uppnått - Personbilar - Tjänsteresor (Koldioxidutsläpp) - Tjänstebilar (Koldioxidutsläpp) - Kinoloner - Målet går åt fel håll Egen bil i tjänsten (Koldioxidutsläpp) Flygresor (Koldioxidutsläpp) obs, Primärvården har få flygresor per år jämfört med andra förvaltningar Arbetsresor till och från jobbet (Koldioxidutsläpp) 6. Hur effektivt är miljöledningssystemet? Checklistor Alla enheter har fyllt i och fått godkända checklistor. En enhet fick tekniska problem och därför finns checklistan ej såparad trots att den var ifylld.
11 Avvikelser/Förbättringsförslag Miljöavvikelser ska rapporteras i Avvikelsehanteringssystemet MedControl. Fyra rapporterade miljöavvikelser har inkommit under, inga större miljöavvikelser 1. Golv i personalrum dåligt städat. Åtgärd kontaktat städbolag 2. Stulet kylaggregat. Åtgärd Polisanmälan 3. Golvboningsmedel ger upphov till allergisk reaktion. Åtgärd kontaktat städbolag 4. Godsdeklaration ej lämnats kvar av transportör. Åtgärd kontakt med transport Miljöutbildning Chefer: Nya chefer har erbjudits individuell utbildning och information. Bildspel finns lätt åtkomligt för alla på navet Miljöombud: Centrala utbildningsinsatser som även fungerar som nätverk för hela landstinget. All aktuell information och utbildning material finns på Navet, vilket gör att alla kan ta del av information. Bildspel för all personal finns på Navet och är lätt åtkomligt för alla. Miljöombuden har centralt framtaget material till hjälp vid utbildning av nyanställda och övrig personal Miljörevisioner Extern Fem externa miljörevisioner har genomförts, Ledningen, Eriksberg, Luthagen, Heby och Östervåla. Frågeställningar som visionen med miljöarbetet lyftas fram och diskuteras för att skapa en gemensam bild på den inriktning miljöarbetet har. De verksamheter som har blivit besökta har visat att det finns en medvetenhet kring läkemedels miljöpåverkan och att insatser kan göras inom vårdcentralerna. Arbetet med att reducera vårdcentralernas kostnader för vissa läkemedel har även haft en positiv miljöeffekt. Basrutiner kring avfall fungerar generellt väl. Miljöfrågan drivs till stor del genom aktiva miljöombud/miljösamordnare. Mars : Vid sammankomster där hela chefsgruppen samlas bör generella riktlinjer frågeställningar som visionen med miljöarbetet kunna lyftas fram och diskuteras för att skapa en gemensam bild på den inriktning miljöarbetet har. De verksamheter som har blivit besökta har visat att det finns en medvetenhet kring läkemedels miljöpåverkan och att insatser kan göras inom vårdcentralerna. Arbetet med att reducera vårdcentralernas kostnader för vissa läkemedel har även haft en positiv miljöeffekt. Basrutiner kring avfall fungerar generellt väl. Miljöfrågan drivs till stor del genom aktiva miljöombud/miljösamordnare. November Styrning & uppföljning av miljöarbetet utförs med god medvetenhet och kunskap om verksamhetens miljöpåverkan. Hantering av kemikalier, läkemedel och avfall utförs väl. Miljömålen är väl kända i organisationen. Checklistan för miljöarbetet fungerar mycket väl. Aktivt förbättringsarbete utförs väl. Ett flertal positiva iakttagelser gjordes vid de reviderade enheterna under revisionen. Ledning & personal har god kunskap & högt engagemang i miljörelaterade frågor.
12 19 mindre avvikelser identifierades inom divisionen vid revisionen. Avvikelserna finns inom följande områden (en enhet hade hälften av avvikelserna): 7 st. avfall, 3 st. kemikalier, 2 st. intern kommunikation, 2 st. utbildning, 2 st. brand 1 st. miljöintroduktion för nyanställd, 1 st. miljöaspekter, 1 st. brandrond, 1 st. resurser & ansvar. Ledningens miljögenomgång utförs enligt plan. -års ledningens miljögenomgång är utförd vid 2 tillfällen. Styrning & uppföljning av miljöarbetet utförs med god medvetenhet och kunskap om verksamhetens miljöpåverkan. Hantering av kemikalier, läkemedel och avfall utförs väl. Miljömålen är väl kända i organisationen. Checklistan för miljöarbetet fungerar mycket väl. Aktivt förbättringsarbete utförs väl. Ett flertal positiva iakttagelser gjordes vid de reviderade enheterna under revisionen. Ledning & personal har god kunskap & högt engagemang i miljörelaterade frågor. Interna Fyra interna miljörevisioner har genomförts. Enköpings vårdcentral, Örsundsbro, Flogsta, Kungsgärdet och Örsundsbro Sammanställning av externa o interna avvikelser och noteringar under - kemikalieförteckning kunde inte visas, - riskbedömning kunde inte visas, - behållaren för brännbart saknade märkning - genomförd miljöutbildning har inte dokumenterats - brandutbildning har inte dokumenterats. - brandronden har inte dokumenterats - miljöintroduktion av nyanställda saknas/har inte dokumentation - källsortering olika fraktioner saknas - hemoglobin A 1C. hur källsorteras? - kemikalieförteckning för labb - miljö saknas som fast punkt på agenda för APT - enstaka transport av mindre mängd farligt avfall egen regi, utan anmälan, - ej ordnad bort transport av farligt fall till godkänd mottagare - ogiltig version av Rätt medel finns på enheten. - uppdateringsblad för avfallskatalogen saknas - kärl med smittförande/stickande/skärande avfall saknar märkning - nya miljöombud har inte utsetts, efter att de tidigare har avsagts sig sitt uppdrag - säkerhetsombud (brandombud) har ej utsetts, Samtliga avvikelser har åtgärdats, avslutats och stängts Beslut: Genomföra kommande miljörevisioner enligt revisionsplanen, med uppdatering av namnbyte för Hemvårdsenheten till Särskild vård och MVC/BHV psykologer till Psykisk hälsa som blir en egen enhet under 2009
13 7. Kemikalier Landstinget har tillsatt en landstingsövergripande arbetsgrupp med uppgift att arbeta fram förslag till utfasning av kemikalier. Utredningsmål Minska användningen av kemikalier med toxisk och/eller miljöfarlig verkan. Förslag till beslut : Inventera antal och mängd av kemikalier som används inom Primärvården. Initiera utfasning av kemikalier, till mindre toxiska och/eller miljöfarliga ämnen där det är möjligt. Uppdatera KEMIA 8. Lagefterlevnad Konstaterande om lagefterlevnad. Uppföljning av förvaltningens lagefterlevnad sker framför allt genom uppföljning av checklistorna för miljöarbetet, resultat från miljörevisioner samt uppföljning av inkomna avvikelser i Medcontrol. - Förvaltningen hade 100 procent av checklistorna ifyllda under år. Tyvärr kunde 1 checklista p g a tekniska problem inte godkännas efter den var ifylld, den raderads av misstag och kunde inte återskapas - Under år genomfördes 5 externa och fem interna revisioner. Resultatet redovisas ovan och framkomna avvikelser är åtgärdade - Avvikelser se punkten ovan. Förslag till beslut: Utifrån följande redovisning konstateras att förvaltningen efterlever lagstiftningen. 9. Uppföljning av beslutade åtgärder från senaste ledningens miljögenomgång Ändringar i dokument är utförda. Målen har följts upp. Av nio mål har 2 uppfyllts, fyra går åt rätt håll, men är inte helt uppnått, tre mål har inte uppnåtts. 10. Förändringar i miljölagstiftning och andra myndighetskrav Ny miljölagstiftning februari 2009 Batterier En ny förordning om producentansvar för batterier har införts. 7 Mål för insamlingen av det totala antalet sålda bil- och industribatterier - Att 95 % som innehåller bly samlas in eller inte innehåller bly - Att 75 % av det totala antalet sålda andra batterier än de som avses i 1 och 2 samlas in. Kemikalier En ny, europeisk klassificeringsförordning för kemikalier (CLP - Classification, Labelling and Packaging) infördes 20 januari Ett nytt klassificeringssystem för kemikalier kommer att införas.
14 Under några år kommer det gamla faromärkningssystemet att användas parallellt med det nya. - Generellt blir faromärkningssymbolerna vita med röda kanter istället för orangea med svarta kanter. - Andreaskorset (tidigare märkning för hälsovådligt) försvinner och ersätts med de två piktogramen längst ner till vänster - Översta raden från vänster till höger: Explosiva ämnen, Brandfarliga ämnen, Oxiderande ämnen - Mellanraden från vänster till höger: Gaser under tryck, Frätande ämnen, Akut toxiska ämnen - Understa raden från höger till vänster: Utropstecken 1, Hälsofara 2, Miljöfarligt. Nya myndigheter Två nya myndigheter har startats från och med 1 januari; Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap Ersätter Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och styrelsen för psykiskt försvar. MSB är en ny myndighet som samlar allt arbete med skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Transportstyrelsen Tar över vissa av Vägverkets, Luftfartverkets, Banverkets och Sjöfartverkets uppdrag. Transportstyrelsen arbetar för att uppnå god tillgänglighet, hög kvalitet, säkra och miljöanpassade transporter inom järnväg, luftfart, sjöfart och väg. Vi har det samlade ansvaret för att ta fram regler och se till att myndigheter, företag, organisationer och medborgare följer dem. Farligt avfall berör LSU och de förvaltningar som hanterar farligt avfall Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har förtydligat tidigare lagstiftning kring transport av farligt gods (ADR MSBFS 2009:2). I den nya förordningen förtydligas att all personal som hanterar farligt gods ska få utbildning om hanteringen. I samband med att landstingets miljö- och kemienhet tar fram nya blanketter för farligt avfall kommer utbildningsinsatser att genomföras. Planen är att vårdpersonalen får ett bildspel i samband med lanseringen av de nya blanketterna och transportpersonalen får en specifik utbildning kring reglerna för dokumentation och farligt gods på väg. 11. Rapportering av eventuella miljöolyckor, större tillbud och avvikelser. Inga miljöolyckor eller större tillbud har skett under 1 Kan innebära något av följande: toxicitet (giftighet), hudirritation, ögonirritation, hudsensibilisering (process som kan leda till utveckling av allergi), organtoxicitet 2 Luftvägssensibilisering, Mutagenitet i könsceller, Cancerogenitet, Reproduktionstoxicitet, Specifik organtoxicitet enstaka exponering, Specifik organtoxicitet upprepad exponering, Fara vid aspiration,.
15 12. Förändringar av dokument i Primärvårdens miljöhandbok Ett nytt organisationsschema har skapats då Primärvården har genomfört en omorganisation sedan den förra miljögenomgången. Tre vårdcentraler har övergått i privat regi. - PV 3:2 Miljöpåverkande aktiviteter PV 3:3 Aktiviteter med stor miljöpåverkan eller lagkrav - PV 5:2 Miljömål och handlingsplan för 2009 års miljöarbete - PV 6:2 Organisation och ansvarsfördelning av miljöarbetet - PV 7:4 Introduktion för nyanställda - PV 11:2 Förteckning över verksamhetsstyrande dokument - PV 12.2 Riskanalys, beredskap och agerande vid nödläge för Primärvården 13. Kvarstående från föregående protokoll Inga kvarvarande punkter från föregående protokoll noterades 14. Beslut Ledningens miljögenomgång med förslag till beslut och ändringar av dokument godkänns. Uppsala den 19 mars 2009 Torun Hall tf. Primärvårdsdirektör...
Underlag för ledningens miljögenomgång Landstingets kansli
Underlag för ledningens miljögenomgång Landstingets kansli 1 april 2009 på Konferenscentrum Närvarande: Kerstin Westholm, Bo Carlbark, Lotta Halling, Henrik Pederby, Agneta Roos, Claes Schönqvist, Gunnar
Ledningens miljögenomgång Kultur i länet
PROTOKOLL Ledningens miljögenomgång Kultur i länet 2009-03-24 Kallelse: Maria Törnfeldt, Länsbiblioteket Uppsala Annika Einarsson Gillegård, Kulturenheten Lars Gejpel, Wiks folkhögskola Frank Nilsson,
Den största miljöpåverkan för förvaltningen kommer från uppvärmning, transporter, vissa avfallsfraktioner och förflyttningshjälpmedel.
2009-03-18 Ledningens miljögenomgång 2009-03-18 Habilitering och Hjälpmedel Närvarande: Från ledningsgruppen Cajse-Marie Lindquist, Eva Widenfalk, Gunnel Haglund, Mia Pless, Gerd Sandberg, Sven Arne Åsman
Ledningens miljögenomgång Primärvården
1 Ledningens miljögenomgång 28-3-5 Protokoll Närvarande: AnnCharlotte Frank-Lindgren, Håkan Lindgren, Jan Stålhammar, Karin Stenbrink, Karin Andersson, Annika Gudmundsson, Torun Hall, Elisabet Wennström,
Närvarande: Erik Hemmingsson, Kerstin Jansson, Katarina Håkansson, Maria Englund, Cleas Schönquist, Kerstin Westholm
Protokoll den 3 maj 27 Ledningens miljögenomgång CK 27-4-25 Närvarande: Erik Hemmingsson, Kerstin Jansson, Katarina Håkansson, Maria Englund, Cleas Schönquist, Kerstin Westholm Dessutom deltog: Lasse Andersson,
Ledningens miljögenomgång , Habilitering och hjälpmedel
Ledningens miljögenomgång 2010-04-21, Habilitering och hjälpmedel Närvarande: Från ledningsgruppen Cajse-Marie Lindquist, Eva Widenfalk, Gunnel Haglund, Mia Pless, Sven Arne Åsman, Lars Österberg Övriga
Redovisning av måluppfyllelse avseende miljömålen 2011
Protokoll 2012-04-11 Ledningens miljögenomgång 2012-04-25 Närvarande: Från förvaltningsledningsgruppen Gunnel Haglund, Eva Widenfalk, Lena Sagström Övriga Jerry Fahlgren, miljösamordnare 1. Inledning och
PROTOKOLL Ledningens miljögenomgång
2013-03-27 PROTOKOLL Ledningens miljögenomgång 2013-03-27 Närvarande: Från förvaltningsledningsgruppen Gunnel Haglund, Eva Widenfalk, Lena Sagström, Janne Lundell Övriga Jerry Fahlgren, miljösamordnare
Ledningens miljögenomgång Kultur i länet
PROTOKOLL Ledningens miljögenomgång Kultur i länet 21-3-23 Närvarande: Maria Törnfeldt, Länsbiblioteket Uppsala Annika Einarsson Gillegård, Kulturenheten Lars Gejpel, Wiks folkhögskola Frank Nilsson, Wiks
Underlag för ledningens miljögenomgång Landstingets ledningskontor
Underlag för ledningens miljögenomgång Landstingets ledningskontor 1. Inledning och syfte med genomgången Ledningens miljögenomgång sker 2-3 gånger per år beroende på om miljömålen ser ut att uppnås eller
Ledningens miljögenomgång. DAT-divisionen 9 april 2014
Ledningens miljögenomgång DAT-divisionen 9 april 2014 På agendan: Organisation och ansvar Måluppfyllelse 2013 och mål 2014 Revision Lagstiftning Utvärdering Förslag till beslut Miljöorganisation I Miljöhandboken
Ledningens miljögenomgång hösten Sofia Svebrant, miljösamordnare,
Ledningens miljögenomgång hösten 2017 Sofia Svebrant, miljösamordnare, 2017-11-22 Nya miljösamordnare Sofia Svebrant Sofia.svebrant@akademiska.se 160 42 Peter Hagelin Peter.hagelin@regionuppsala.se 131
Syfte Syftet är att definiera och beskriva roller, ansvar och befogenheter för förvaltningens miljö och energiarbete.
Sidan 1 av 201-10-07 sfördelning Syfte Syftet är att definiera och beskriva roller, ansvar och befogenheter för förvaltningens miljö och energiarbete. Roller och ansvar Ansvaret för miljöarbetet följer
RK 6.2 Organisation och ansvar
Godkänt den: 2018-10-04 Ansvarig: Marta Fallgren Gäller för: Regionkontoret Syfte Syftet med detta dokument är att klargöra roller, ansvar och befogenheter för miljöarbetet inom Regionkontoret i Region
Ledningens miljögenomgång
Ledningens miljögenomgång 14 nov 2013 Johan Ahlinder AGENDA Uppföljning av tidigare beslut Miljömål och dess uppföljning Miljöolyckor och större avvikelser Förändringar av verksamheten som ökar verksamhetens
Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.
Miljöbokslut 2015 2015 var slutår för Region Hallands Miljöprogram 2012-2015. Många positiva saker har hänt inom miljöområdet under programperioden såsom ISO-certifieringar, ställda miljökrav i de flesta
Miljöledningsbarometern 2002
Bilaga 7 Miljöledningsbarometern 2002 Uppgiftslämnare: Ann-Christine Mohlin Verksamhet: Tandvårdsstaben Datum: 2003-02-04 A. MILJÖUTREDNING Ja Arbete Har ni genomfört en miljöutredning*? B. MILJÖLEDNINGSSYSTEM
Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 14 (24) Dnr CK 2012-0050 82 Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle
2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra
Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006
Dokumentupprättare: MLS HiG/aho, roelof Godkänd av: Inst: Diarienr: 101-329/07 Sida: 1(6) Dokumentnamn: Redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Datum 2007-02-28 Mall gäller från datum: 2003-09-30 Modell
Agenda ledningens miljögenomgång - Höst
Agenda ledningens miljögenomgång - Höst 2013 2013-11-14 Närvarande: Thord Hägg,Gunilla Rinne, Jan Asklöf, Lars Åke-Blomberg,Per Gunnar Sjöström, Rolf Nilsson, Sören Hill, Björn kardell, Nilkas Larsson
Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013
Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013 Det är viktigt att miljöarbete bedrivs i alla verksamheter för att nå miljömålen i miljöprogrammet. För detta ändamål har en central handlingsplan till
2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej
1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
Miljömål och handlingsplan för 2017 års miljöarbete
207-0-0 Sidan av 8 för 207 års miljöarbete Syfte Syftet med miljömål och handlingsplan är att säkerställa att uppnår en ständig förbättring när det gäller miljöarbetet samt att miljöarbete bidrar till
Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014
Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Rektor har beslutat att hela universitet ska miljöcertifieras innan utgången av 2016. ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem Grundkravet:
Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004
Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem
4.2.2 Handlingsplan för Habiliteringen Södra Älvsborg
4.2.2 Handlingsplan för Habiliteringen Södra Älvsborg Rutinen avser Miljöarbetet, Habiliteringen Södra Älvsborg Utfärdad av: Margareta Jensholm Godkänd av: Rune Johansson Version 1 Sida 1:7 Gäller från:
MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Chefsutbildning 13 april 2016 MARIANNE DALBRO MILJÖCONTROLLER, MILJÖREVISIONSLEDARE MARIANNE.DALBRO@GU.SE TEL: 031 786 1740 Ur dokumentet Roller, ansvar och befogenheter
Dokumenttillhörighet: MLS HiG Enhet: Diarienr: Sida: 1(5) Dokumentnamn: ENHETERNAS DETALJERADE MÅL och HANDLINGSPLAN för miljö för år 2008-2009
1(5) Uppgifter för 2009 markerat med grönt! Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att redovisa enheternas detaljerade miljömål för åren 2008-2009 och utgöra underlaget för HiGs samlade
MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION
MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION Chefsutbildning 18 maj 2016 ULLIKA LUNDGREN MILJÖCONTROLLER ULLIKA@GU.SE 031 786 9870 Ur dokumentet
Landstingets miljöredovisning 2011
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 13 (40) Dnr CK 2012-0108 51 Landstingets miljöredovisning 2011 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej
Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
Ledningens miljögenomgång
Ledningens miljögenomgång 23 april 2015 Marta Fallgren Dagordning 1. Förändringar i omvärlden/riskanalys globalt 2. Riskanalys landstingets miljöarbete hur arbetar vi med det? 3. Redovisning resultat 2014
(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 50 % av verksamheterna
Dokumenttitel ------tre ------------.,...-----tt" Dokumentnummer Utgåva Fastställd i skolnämnden Utgiven ~F:--2-:,:,:.2~ --t-::1::-----i~2----:,oo~9~- +2~O-O-9--02-..-26-- 1 1(5) Upprättad av Sign Sign
FoS 5.2 Miljömål och handlingsplan 2017
Godkänt den: 2018-07-03 Ansvarig: Thomas Thunblom Gäller för: Fastighet och service Syfte Syftet med miljömål och handlingsplan är att säkerställa att Landstingsservice uppnår en ständig förbättring när
Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök
Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor
Rutin för identifiering och värdering av miljöpåverkande aktiviteter
1(5) miljöpåverkande aktiviteter Syfte Syftet med denna rutin är att klargöra hur identifiering och värdering av aktiviteter som påverkar den yttre miljön ska gå till. Omfattning Denna rutin omfattar de
LEDNINGENS GENOMGÅNG (Miljö)
LEDNINGENS GENOMGÅNG (Miljö) Datum: 2013-03-13 Medverkande: Hela ledningsgruppen 1. Inledning och syfte med genomgången Två gånger om året får ledningen på Landstingsservice genomgång av förvaltningens
Samma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Chefsutbildning 12 oktober 2016 MARIANNE DALBRO HÅLLBARHETSCONTROLLER, MILJÖREVISIONSLEDARE MARIANNE.DALBRO@GU.SE TEL: 031 786 1740 Ur dokumentet Roller, ansvar
Miljöredovisning 2012. Landstinget i Uppsala län
Miljöredovisning 2012 Landstinget i Uppsala län Innehåll Landstingets miljöarbete 2012 en sammanfattning 5 Landstingets miljöpåverkan 8 Påverkan på klimatet 10 Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling
Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket
Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.
4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6
MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5.Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6 Upprättad av: Mottagen av:
EGNA AKTIVITETER, LAGAR, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET
EGNA AKTIVITETER, LAGAR, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Chefsutbildning 14 oktober 2015 ULLIKA LUNDGREN MILJÖCONTROLLER ULLIKA@GU.SE TEL: 031 786 9870 Ur dokumentet Roller, ansvar
Enhetschef. Använda förkortningar
DOKUMENTUPPRÄTTARE MLS HiG/maaekn GODKÄND AV DOKUMENTNAMN Enheternas detaljerade miljömål och handlingsplaner inklusive inrapportering AKADEMI/ENHET AHA DIARIENR HIG2011/18 DATUM Rev 2012-05-14 SIDA 1(8)
RU 16.2 Revisionsprogram
Godkänt den: 2018-04-10 Ansvarig: Marta Fallgren Gäller för: Region Uppsala Syfte Syftet med dokumentet är att beskriva hur de interna och externa miljörevisionerna skall fördelas under åren 2017 2019.
Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Landstingsstyrelsen
Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet Landstingsstyrelsen 2018-02-05 Fokusområden Ltkalmar.se Hur mycket betalar vi för hälso-och sjukvården? Har vi tillgång till hälso-och sjukvård när vi behöver? Hur
Qvalify AB. Revisionsteam. Revisionens omfattning. Resultat
Revisionsprotokoll Revisionsteam Uppdragsledare: Yvonne Hellsén Revisionens omfattning Systemdokumentation: Åtgärdade avvikelser: Kvarstående avvikelser: OHSAS 18001:2007 Typ av revision: På Intranät Samtliga
Kob 1.1 Miljöhandbok inledning
Godkänt den: 2018-05-28 Ansvarig: Kajsa Ravin Gäller för: Kultur och bildning Innehållsförteckning Kultur och bildning...1 Miljöledningssystem... 1 Miljöledningssystemets omfattning...2 Förvaltningens
Avvikelsehantering avseende vård i samverkan
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-13 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-01
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9273] [su/adm/miljö] [ ] [17] RUTIN Miljöarbetets organisation, ansvar och roller
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9273] [su/adm/miljö] [2017-11-15] [17] Innehållsansvarig: [Johanna Knape ( johkn3 ) (Verksamhet Medicinsk fysik och teknik/område 4/Sahlgrenska Universitetssjukhuset)]
För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska
Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration
RU 1.1 Miljöhandbok inledning
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Marta Fallgren Gäller för: Region Uppsala Miljöhandboken Denna miljöhandbok beskriver hur miljöarbetet ska bedrivas inom Region Uppsala och innefattar de övergripande
Göteborgs universitet Sid 1 (9) Revisionsrapport Dnr F 8 80/11
Göteborgs universitet Sid 1 (9) Intern miljörevision av Handelshögskolan Tid: 2011-10-05 Plats: Göteborg Revisionsledare: Ullika Lundgren Revisor: Jenny Friman Standard/kravdokument: Förordning (2009:907)
Rutin för intern miljörevision
Sida 1 (5) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all
Miljöförvaltningen. Informationsmöte om kemikaliehantering för berörda grund- och gymnasieskolor
Miljöförvaltningen Informationsmöte om kemikaliehantering för berörda grund- och gymnasieskolor Svaneskolan 2011-04-26 Björn Berséus, Miljöchef, 046-35 52 60 Agnieszka Fedorowska, Miljöinspektör, 046-35
Miljöprogram 2013-2016
Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett
Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006
1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.
Rutin för intern miljörevision
Sida 1 (6) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all
AS 5.2 Miljömål och handlingsplan 2018
Godkänt den: 2018-07-03 Ansvarig: Torun Hall Gäller för: Akademiska sjukhuset Mål nr Mål Aktivitet Ansvarig Rapport till Rapport Mätetal Transporter (resultatmål) M1 Antalet flygresor till Göteborg, Malmö
2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej
Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS X Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
AS 12.2 Riskanalys, beredskap och agerande vid nödläge för Akademiska sjukhuset
Godkänt den: 2018-07-03 Ansvarig: Fredrik Tedenlind Gäller för: Akademiska sjukhuset AS 12.2 Riskanalys, beredskap och agerande vid nödläge för Akademiska sjukhuset Syfte Syftet med detta dokument är att
Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE
Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive
Använda förkortningar
DOKUMENTUPPRÄTTARE MLS HiG/jkm GODKÄND AV amg AKADEMI/ENHET AUE DIARIENR SIDA 1(9) DOKUMENTNAMN Enheternas detaljerade miljömål och handlingsplaner inklusive inrapportering DATUM 01-12 MALL GÄLLER FRÅN
Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator
Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14
MILJÖLEDNINGSSYSTEM Version: Gäller fr.o.m
1 (8) Syfte Syftet med dokumentet är att beskriva hur vi mäter och följer upp aktiviteter inom landstinget med stor. Förkortningar: AS = Akademiska sjukhuset, FTV = Folktandvården, LE = Lasarettet i Enköping,
FoS Miljöbokslut 2009
Godkänt den: 2018-07-03 Ansvarig: Thomas Thunblom Gäller för: Fastighet och service 1 INLEDNING Landstingservice är en av förvaltningarna inom Landstinget i Uppsala län. Landstingsservice jobbar enligt
Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund
Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Våra sju miljömål Universitetssjukhusets sju miljömål gäller under en tre års period. Varje division ska bryta ner dessa
Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:
Bilaga till Rektorsbeslut nr: 115 Datum: 2017-06-07 Dnr: 2017/3408-1.1 Checklista för klargörande av roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet Chefers övergripande miljöansvar framgår
Lagar och regler för miljöledningsarbetet
Lagar och regler för miljöledningsarbetet Ullika Lundgren Miljöcontroller ullika@gu.se Tel: 031 786 9870 Utbildning för miljösamordnare och miljörepresentanter 26 oktober 2011 09.25-10.15 Lagar och regler
Roller och ansvar för miljöledningsarbetet
Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4 Organisation Upprättat av Miljösamordnaren Fastställt av dekan 2012 12 04 Senast reviderat av Miljösamordnaren 2015 04 01
Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.
KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen
Postadress: Mölnlycke
MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt
Kommunikatöre r. Miljöombud/Mi ljögruppen, MBA
Dokument BILAGA Utbildningsplan för anställda Miljö och Hållbar Utveckling Bilaga till Rutin för kompetens, utbildning och medvetenhet Fastställd av Fastställd datum Miljöchef 2015-05-08 Skapad av Gällande
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
6.1 Identifiering och värdering av miljöaspekter samt förteckning över miljöaspekter
2018-05-18 11207 1 (10) 6.1 Identifiering och värdering av miljöaspekter samt förteckning över miljöaspekter Sammanfattning Riktlinjen beskriver hur identifierar och värderar de aktiviteter som påverkar
Avvikelsehantering avseende vård i samverkan
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-09-28 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-01
ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet
Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas och ISO 14 001 Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2015 4:2017 1. Ledarskap, ansvar och delaktighet Roller, ansvar och befogenheter 2. Organisationens
Rapport från intern miljörevision
Intern miljörevision 2015 på Universitetsförvaltningen, UF 2015-12-16, Envima AB Rapport från intern miljörevision Universitetsförvaltningen 1 Information om revisionsbesöket 1.1 Datum och tid 2015-12-09
Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )
Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Inledning Miljöredovisningen för 2012 sammanfattar det gångna året och redovisar uppfyllnad av mål. Miljöredovisningen fungerar både som ett internt och
Mall för handlingsplan för institutioner/enheter
Mall för handlingsplan för institutioner/enheter Använd mallen för att precisera institutionens/enhetens miljöarbete som planeras under perioden 2013-2015. Universitetets övergripande miljömål finns i
Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB
Miljöutredning 2017 Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO 14001 Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB Innehåll 1 Inledning och syfte... 3 2 Omfattning... 3 3 Miljöutredning ISO 14001...
01 Allmän lagstiftning
01 Allmän lagstiftning ISO 14001 - Lagefterlevnad Fråga 1 - Introduktion Ett krav för att Stockholms universitet ska bli miljöcertifierat enligt ISO 14001 är att vi följer miljölagstiftningen. För att
LUL 13.1 Övervakning och mätning av miljöpåverkan
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Marta Fallgren Gäller för: Region Uppsala LUL 13.1 Övervakning och mätning av miljöpåverkan Syfte Syftet med denna rutin är att beskriva vad och hur Region Uppsala övervakar
10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?
SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter
och
Ledningsgruppen och miljöansvariga PROTOKOLL: Ledningens genomgång Sammanträdesdatum: 2009-03-24 och 2009-04-21 Närvarande David Turner, dekanus, ordförande Anna Stina Sandelius, prodekanus Marie Rådbo,
Miljöprogram , Region Gävleborg
Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram
Miljöhandlingsplan 2012
Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras
Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd
20101207 Kravstandard Järfälla kommuns Miljödiplomering Fastställd 2010-12-07 1. ALLMÄNT 3 2. GRUNDLÄGGANDE KRAV 3 3. MILJÖANSVARIG 3 4. MILJÖUTREDNING 3 5. MILJÖPOLICY OCH MILJÖPLAN 4 6. RUTINER OCH/ELLER
Inga krav utöver ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom
LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY
LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,
Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012
Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta
Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009
1 (5) 2010-04-12 Dnr SU 83-0941-10 Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 Inledning Stockholms universitet har sedan 1997 har arbetat med att förbättra
MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015
MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2015 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Gunnar Rogenfelt Telefon: 031-7246470 Översikt Härryda
KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01
KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter
REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015
REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s
Goda exempel på miljöledning
Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,
Granskning Miljöprogrammet
www.pwc.se Revisionsrapport David Boman Granskning Miljöprogrammet 2013-2016 Revisorerna landstinget Gävleborg Granskning Miljöprogrammet 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...
Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap
Miljöhandlingsplan 2016 Institutionen för data- och systemvetenskap MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Fastställd av DSV:s styrelse 2016 02 23 2 MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Miljöhandlingsplan 2016 Bakgrund Rektor vid
Rutiner och plan för miljörevisioner
Rutiner och plan för miljörevisioner Beslut: Miljörådets ordförande 2018-02-13 Reviderad: - Dnr: HDa 1.2-2018/307 Gäller fr o m: 2018-02-13 Relaterade dokument: Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan