2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Transkript

1 Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? 3. Vilka är myndighetens mest betydande miljöaspekter? Utbildning, forskning, upphandling och inköp, energi- och vattenanvändning, materiel- och kemikalieanvändning, resor och avfall. 4. Har myndigheten upprättat en miljöpolicy? 5. Har myndigheten upprättat mål för de betydande miljöaspekterna? 6. Vilka är målen? Målen som redovisas nedan gällde mellan Miljöarbete skall bedrivas aktivt vid alla institutioner eller motsvarande vid Stockholms universitet. 2. Alla anställda vid Stockholms universitet skall informera studenter och övriga verksamma hur och att ett aktivt miljöarbete bedrivs. 3. Alla anställda och studenter vid Stockholms universitet skall ständigt sträva efter att begränsa resandets miljöpåverkan. 4. Inom 3 år skall Stockholms universitets el- och värmeanvändning ligga på 128 kwh per m 2 respektive 120 kwh per m 2 och vattenförbrukningen på 0,5 m 3 per m Andelen ställda miljökrav vid upphandling och i samband med inköp skall öka inom Stockholms universitet. 6. Universitet skall minimera sin materialanvändning. 7. Andelen osorterat avfall som går till förbränning skall minska. Postadress Telefonväxel E-post: registrator@environment.ministry.se Stockholm Besöksadress Telefax Telex Tegelbacken MINEN S

2 2 7. Har myndigheten upprättat en handlingsplan/identifierat aktiviteter som ska bidra till att målen nås? 8. Följer myndigheten upp målen? 9. Redovisa hur väl målen har uppfyllts Uppföljningsmöjligheter för flera av målen saknas samt endast ett av målen har ett satt kvantitativt uppföljningsmått. Lokalt miljöarbete - Tre institutioner (motsvarande) miljödiplomerades enligt universitetets interna miljödiplomeringssystem under I dagsläget är 12 av ca 100 institutioner (motsvarande) miljödiplomerade och fyra har påbörjat arbetet mot diplomering. Under 2009 tog rektor beslut om att universitetet ska miljöcertifiera verksamheten enligt ISO och EMAS. Kommunikation Information om miljöarbete har givits via nyhetsbrev, notiser och hemsida. Resor Andelen tågresor för sträckor < 50 mil har ökat och flygresor har minskat. Energi och vatten Uppföljningen av energi- och vattenanvändningen mellan har endast omfattat Frescatiområdet. Vattenanvändningen uppgick till 0,69 kbm per kvm. Elanvändningen uppgick till 136,7 kwh per kvm och värmeanvändningen till 119 kwh per kvm. Endast det kvantitativa målet för värmeanvändning uppnåddes. Upphandling och vid inköp Modell för uppföljning av miljökrav som ställs vid upphandling och inköp saknas. Stickprov visar dock att utbudet av miljöanpassade produkter har ökat på SU-butiken, universitetets inköpssamordning. Materialanvändning Modell för uppföljning av den totala materialanvändningen saknas. Vad gäller pappersförbrukningen har den ökat med ca A-4 ark i jämförelse med föregående år. Avfall Med osorterat avfall menas hushållsavfall som lämnas i papperskorgar i kökspentryn, kontorsrum, föreläsningssalar etc.

3 3 Fastighetsägare har inte lämnat uppgifter över 2009 insamling av hushållsavfall och andelen osorterat avfall kan därför inte redovisas. 10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? 11. Har myndigheten säkerställt att de anställda har den kunskap de behöver för att agera miljövänligt? 12. Går myndigheten regelbundet (minst en gång/år) igenom att miljöledningssystemet fungerar som avsett (dvs miljörevision)? Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter 1. Tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning 1.1 Utsläpp av koldioxid i kg totalt samt per årsarbetskraft från: a) Flygresor under 50 mil kg och 42,4 kg/årsarbetskraft b) Bilresor som görs i tjänsten (inkluderar egen bil, tjänstebil, hyrbil, leasad bil, taxi) Totalt ,96 kg och 24,09 kg/årsarbetskraft c) Tågresor 2,60 kg och 0,0008 kg/årsarbetskraft d) Bussresor Inga uppgifter. d) Maskiner och övriga fordon som används i myndighetsverksamheten totalt kg och 3,85 kg/årsarbetskraft 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid i kg, totalt samt per årsarbetskraft enligt 1.1 a)-d) ,5 kg och 70,48 kg/årsarbetskraft 1.3 Utsläpp av koldioxid i kg för flygresor över 50 mil, totalt och per årsarbetskraft kg och 533,5 kg/årsarbetskraft 1.4 Andel bilar som köps in eller leasas av myndigheten och som följer definitionen miljöbil (anges i procent) 0 % vad gäller inköp. Uppgifter om andel bilar som leasats saknas. 1.5 Andel drivmedel som är förnybart av den totala drivmedelsförbrukningen för de inköpta eller leasade miljöbilarna (anges i procent) 0 % vad gäller inköp. Uppgifter om andel bilar som leasats saknas.

4 4 1.6 Beskrivning av insamlat resultat a) beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) beskriv eventuella problem/luckor i materialet och hur/när ni planerar att åtgärda dessa. Arbetet med att ta fram en modell för uppföljning av tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning har påbörjats. Redovisningen av utsläpp från flyg- och tågresor, maskiner och övriga fordon samt bilresor i tjänsten är ej fullständiga. Vad gäller bilresor i tjänsten redovisas endast tjänsteresor som företogs med privat bil. Fordon som köptes in under 2009 omfattades inte av kravet miljöbil i förordning (2009:1) om miljöoch trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. 1.7 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått) Eget uppföljningssystem för tjänsteresor och upphandling Leverantörsuppgifter - för tjänsteresor och tjänsteresor Uppskattning (förklara på vilket sätt) Antagande att drivmedel för tjänsteresa med privat bil är bensin. 1.8 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på: Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen Uppgifter om koldioxidutsläpp har hämtats in från avtalad resebyrå. 1.9 Har Naturvårdsverkets schablonlista underlättat sammanställningen? Kommentera gärna NV:s stöd 2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kwh totalt, per årsarbetskraft och per m 2 uppdelat på a) verksamhetselektricitet kwh, 8764,7 kwh/årsarbetskraft och 59,2 kwh/kvm b) övrig energianvändning kwh, kwh/årsarbetskraft och 68,2 kwh/kvm 2.2 Sammanlagd årlig energianvändning, totalt, per årsarbetskraft och per m 2 enligt 2.1 a)-b)

5 kwh, kwh/årsarbetskraft och 127,4 kwh/kvm 2.3 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad? 2.4 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) ca 77 procent 2.5 Beskrivning av insamlat resultat a) beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) beskriv eventuella problem/luckor i materialet och hur/när ni planerar att åtgärda dessa. Redovisning av energianvändning är ej fullständig. I de fall där universitet hyr delar av en fastighet har schablonberäkning tillämpats. 2.6 Dessa uppföljningsmått är framtagna genom: Eget uppföljningssystem Leverantörsuppgifter Uppskattning (förklara på vilket sätt) 3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel registrerade anskaffningar (upphandling och inköp) där miljökrav ställts av det totala antalet registrerade anskaffningar per år (anges i procent) Uppgifter saknas 3.2 Ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar med miljökrav av det totala värdet av registrerade anskaffningar per år Uppgifter saknas 3.3 Beskrivning av insamlat resultat a) beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) beskriv eventuella problem/luckor i materialet och hur/när ni planerar att åtgärda dessa. Under 2010 kommer en modell för uppföljning av inköp och upphandling att tas fram. 3.4 Dessa uppföljningsmått är framtagna genom: Eget uppföljningssystem

6 6 Leverantörsuppgifter Uppskattning (förklara på vilket sätt) Redovisningen ska undertecknas av myndighetens chef och senast den 22 februari 2010 sändas både till myndighetens sakdepartement och till Naturvårdsverket, Stockholm. Till Naturvårdsverket kan blanketten också skickas elektroniskt: För mer information om miljöledningsarbetet och redovisningen, se Regeringsbeslut 72; M2008/4821/H