Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan Väst

Transkript

1 Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan Väst Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad. Miljöpolicy Personal och studenter som är verksamma eller utbildade på Högskolan Väst skall genom sin medvetenhet och kunskap kunna bidra till en utveckling som främjar ett hållbart samhälle. Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa (HL 1 kap. 5 ). * Högskolan Väst skall i den utbildning som bedrivs på högskolan, sträva efter att integrera kunskap och kompetens om hållbar utveckling. * Högskolan Väst skall i den forskning som bedrivs på högskolan, sträva efter att beakta forskningens och forskningsresultatens konsekvenser för en hållbar utveckling. * Genom ett systematiskt miljöarbete arbetar Högskolan Väst för en effektivare resursanvändning och ökad andel förnyelsebara alternativ i den dagliga verksamheten vad gäller bland annat resor och transporter, material, energi och råvaror. * Högskolan Väst skall integrera kunskap och kompetens om hållbar utveckling i verksamhetsutveckling och i internutbildning för högskolans personal. * Mål för hållbar utveckling anges i de årliga verksamhetsplanerna. * Resultatet från arbetet med hållbar utveckling dokumenteras i de årliga verksamhetsberättelserna, och i högskolans redovisning av miljöledningsarbetet till miljödepartementet, samt i regelbundna miljörevisioner. * Internt samråd och uppföljning vad gäller högskolans övergripande och strategiska arbete med Hållbar utveckling sker i Kvalitetsrådet.

2 Miljöutredning Miljöutredningen uppdaterades Aktiviteter med betydande direkt och indirekt miljöpåverkan * Utbildning * Forskning * Samverkan * Resursanvändning (bl.a. resor, transporter, material, energi och råvaror) Interna miljömål Utbildning: - Högskolan Väst skall i den utbildning som bedrivs på högskolan, sträva efter att integrera kunskap och kompetens om hållbar utveckling. Forskning: - Högskolan Väst skall i den forskning som bedrivs på högskolan, sträva efter att beakta forskningens och forskningsresultatens konsekvenser för en hållbar utveckling. Resursanvändning: - Genom ett systematiskt miljöarbete arbetar Högskolan Väst för en effektivare resursanvändning och ökad andel förnyelsebara alternativ i den dagliga verksamheten vad gäller bland annat resor och transporter, material, energi och råvaror. - Högskolan Väst har som mål att miljöcertifiera verksamhetetn innan utgången av Systematiskt energiarbete: Minska elanvändingen med 10% jämfört med 2014 till utgången av Handlingsplan och åtgärder Utbildning, forskning och samverkan: För att utveckla temat hållbar utveckling i utbildningar samt för ansökan av externa projekt avsattes 200 tkr i strategiska medel. Syftet var att öka kompetens och lokalt engagemang för hållbar utveckling, genom att stimulera tvärdisciplinära projekt inom forskning och utbildning. * Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå (UN) och institutionernas

3 programråd jobbar aktivt för att beakta perspektivet hållbar utveckling vid utvecklande och godkännande av utbildningsplaner och kursplaner. * Genom att sträva mot ökad samverkan inom hållbar utveckling med det omgivande samhället. * Institutionerna och arbetsenheterna införlivar målen och beaktar olika riktlinjer i deras lokala verksamhetsplaner. Resursanvändning: *Högskolan jobbar systematiskt med energieffektivisering samt för minskad resursanvändning och beaktar detta i bl.a. upphandling och vid val och transportmedel för tjänsteresor. Måluppfyllelse Under 2014 har Centrum för hållbar utvecklings verksamhet kommit igång på allvar (bildades hösten 2013) och som ordförande i det vetenskapliga rådet har den välrenommerade biologen och författaren Stefan Edman tillsatts. Ett arbete med att kartlägga vilka på högskolan som jobbar med hållbar utveckling inom utbildning, forskning och samverkan har gjorts. Syftet är att bli medvetna om varandra och att överbrygga institutionernas arbete. Ett antal seminarier, öppna för såväl allmänhet, personal och studenter, har arrangerats under året och flera av dem har skett genom samarbeten med en extern part. Nedan följer ett urval. Fyrbodal kommunalförbund anordnade i maj en föreläsning inom affärsutveckling med föreläsaren Björn Sandén, en alarmerande, engagerande och upplyftande och föreläsning om miljö och framtid. I samarbete med Globala skolan arrangerade högskolan en dag om undervisning för hållbar utveckling, med en föreläsning på temat; Vår vardag, vår utmaning. Under våren anordnade samma aktörer en föreläsning om hållbar utveckling i förskolan; En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande. I januari tecknade högskolan ett samarbetsavtal med Høgskolen i Østfold i Norge med temat; samarbete för välfärdsutveckling med fokus på social, ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling. Högskolan Väst är en av den ideella organisationen Miljöbrons huvudpartners. Under året förmedlade Miljöbron ett 60-tal studentprojekt inom hållbar utveckling till studenter som läser på högskolan. Resursanvändning: Högskolan har skrivit på Västra Götalands klimatstrategi, Smart energi, och åtagit sig att minska sitt beroende av fossil energi. Målet är att bryta beroendet av fossil

4 energi till 2030 och att skapa en långsiktigt hållbar energiförsörjning. Högskolan deltar i två projekt, egenproducerad solel och cykelpendling, som drivs under Resegruppen som bildades i slutet av 2013 har under året uppdaterat och förbättrat information om tjänsteresor på de interna webbsidorna. Innan sommaren sjösattes ett on-linebokningssystem hos resebyrån som för medarbetare underlättar enklare resebokningar, framförallt tågresor. Systematiskt energiledning: Det finns ideér om att installera egenproducerade solceller för att bli självförsörjande på ventilation och kyla av våra lokaler. Det pågår undersökningar om separata mätare på ventilationen är möjlig. Först då kan vi med säkerhet se hur mycket energi som går att till just ventilation. Att kunna mäta är en förutsättning för att kunna räkna på eventuella förbättringsmöjligheter och lönsamhet. Kunskap och utbildning * Utvecklingsgruppen på centrum för hållbar utveckling hade en gemensam utbildningsdag med Mats Alfredsson om hållbar utveckling och Högskolans roll i arbetet med dessa frågor. Syftet var att främst att alla skulle få en gemensam kunskapsgrund, för att bidra med ökad trygghet i diskussioner och stärka centrumbildningen roll som förändringsaktör. * John Holmberg, Vice rektor med ansvar för hållbar utveckling på Chalmers, höll i december en inspirationsföreläsning om hållbar utveckling för studenter och personal. * Hållbarhetschefen för Löbergs Lila höll en föreläsning om deras arbete med CSR och deras hållbarhetsarbete. * Nya introduktionsutbildningar för personal är under upprättande och där kommer hållbar utveckling och miljöledningssystem att ingå. Första tillfället är planerat under senare delen av våren IT för minskad energianvändning Upphandling av IT-utrustning sker via statliga ramavtal som beaktar miljökrav. Det gör att vi får utrustning som har effektiv energianvändning. Ett enda stort avrop görs i början av året vilket ger både bättre pris och färre transporter. Vi fortsätter att bygga ut vår virtuella servermiljö vilket gör att flera program kan dela på servrar och därmed disk-kapaciteten. Istället för 200 servrar har vi 16 bladservrar. Mellan klockslagen stängs alla datorer i i högskolan studentområdena av.

5 Kontorsrum och de flesta undervisningslokaler har rörelsestyrd belysning. IT för minskat antal tjänsteresor Office 365 innehåller även Lync vilket möjliggör resfria möten. Förutom Adobe Conect används även Skype. Vi efterfrågar fler webinarier av arrangörer, främst statliga, vid traditionella mötesseminarier.

6 Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 476 Antal kvadratmeter lokalyta: Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid Kg CO2 Totalt Kg CO2/årsarbetskraft Flygresor under 50 mil Bilresor Tågresor 1,33 1,08 1,01 0,003 0,002 0,002 Bussresor ,00 0,66 1,52 Maskiner och övriga fordon Sammanlagt ovan Flygresor över 50 mil Beskrivning av insamlat resultat Inrikes flyg under 50 mil har ökat. Från 29 till 32 kg koldioxid/årsarbetskraft. Utsläpp av koldioxid av utrikes flygresor har minskat marginellt från 425 till 424 kg koldioxid/årsarbetskraft och år. Även resandet med tåg har ökat. Både antalet resor och reslängden vilket är en positiv utveckling. Antal km har ökat med hela 25% (SJ). Det ser ut som bilresor har minskat men dessa har i själva verket ökat. Det upptäcktes vid genom gång av rutinen att taxi och bussresor har dubbelredovisats, både från ekonomisystemet Agresso och "Tur & Retur". Att resor med bil har ökat beror troligtvis på att egen bil, taxi och hyrbil tas till och från tåg samt flyg. Rutiner kring tankkkort och tankning av bilpoolen har setts över och det tankas numer nästan enbart etanol (E85). Kollektivtrafik dvs. resande med Västtrafik, som den anställde själv har haft utlägg för redovisas inte. Vi håller på att undersöka möjligheten att använda företagskort för att underlätta framtagning av statistik. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter, Uppskattning (förklara på vilket sätt)

7 Flygresor: Kilometerstatistik från resebyrån som utgår från STS-standard samt sammanställning och beräkningar av individuella reseräkningar från systemet "Tur & Retur". Tågresor: Statistik från SJ samt sammanställning och beräkningar av individuella reseräkningar från systemet "Tur & Retur". Bilresor: Inköpsstatistik från OKQ8 och Volvofinans samt sammanställning och beräkning av individuella reseräkningar från systemet "Tur & Retur". Taxiresor: Taxiresor bokförs på eget konto. Totala kostnaden redovisas. Här ingår även hyrbilar. Bussresor: Beräkning av individuella reseräkningar från systemet "Tur & Retur" samt statistik från bussleverantör. Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller, Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen Tågresor (SJ) och flygresor som ej är bokade genom resebyrå gås igenom manuellt. För flygresor används Naturvårdsverkets schablon och för bilresor används antal redovisade km.

8 2. Energianvändning Energianvändning i lokaler kwh totalt Verksamhetsel Fastighetsel Värme Kyla Totalt kwh/årsarbetskraft kwh/m Verksamhetsel Fastighetsel Värme Kyla Totalt Energianvändning utanför lokaler kwh totalt El Normalårskorrigering Värmeförbrukningen är inte normalårskorrigerad. Förnybar energi Verksamhetsel 100 % 100 % 100 % Fastighetsel % % % Värme 100 % 100 % 96 % Kyla % % % Utanför lokaler % % % Totalt 100 % 100 % 99 % Beskrivning av insamlat resultat Verksamhetselen innefattar både Campus och PTC (Produktionstekniskt centrum). PTC bedriver sin verksamhet i lokaler som hyrs i andra hand och där elen ingår i hyran. Lokalerna som PTC hyr delas med andra hyresgäster och separat mätare är inte möjligt, vilket gör att förbrukningssiffrorna endast går att uppskatta. I år

9 uppskattas elanvändningen till kwh på PTC. Verksamhetselen på campus ökade med 2%. Orsaken är den varma sommaren och framförallt varma hösten då lokalerna behövdes kylas mer än vanligt. Den varma hösten krävde mindre fjärrvärme, nästan 20% jämfört med föregående år. Trenden är att värmeförbrukningen minskar år för år. Fastighetsägaren uppger att de kontinuerligt arbetar med att förbättra sina driftrutiner. Tidigare har även elförbrukningen på högskolans parkering ingått i verksamhetselen men den redovisas från och med i år som energianvändning utanför lokaler. I verksamhetselen inkluderas även fastighetsel då det i dagsläget inte går att särskilja. I verksamhetselen på campus ingår även kyla och ventilation. Det pågår undersökningar om separata mätare på ventilationen är möjlig. På PTC bedrivs olika forskningsprojekt som kräver olika energianvändning. Det gör att energiåtgången kan variera ganska mycket över åren. Hur uppgifterna är framtagna Leverantörsuppgifter, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Uppgifter om verksamhetselen på Campus kommer från avläsningar och statistik från den nuvarande el-leverantören. På PTC gör hyresvärden en uppskattning.

10 3. Miljökrav i upphandling Antal upphandlingar med miljökrav Antal st Anskaffningar med miljökrav Anskaffningar totalt Andel anskaffningar med miljökrav 57 % 85 % 86 % Värde av upphandlingar med miljökrav Värde kr Anskaffningar med miljökrav Anskaffningar totalt Andel anskaffningar med miljökrav 67 % 87 % 65 % Beskrivning av insamlat resultat Högskolan använder sig mest av statliga ramavtal eller ramavtal via samarbete med Göteborgs universitet. Enligt riktlinjer ska miljökrav ställas där det är möjligt. Den lägsta nivån är krav på att leverantören bedriver ett miljöarbete. Under året har endast en egen ramavtalsupphandling gjorts. Resterande är avrop från befintliga ramavtal. Av de avrop som utförs via förnyad konkurrensutsättning dominerar IT-utrustning och tryckeritjänster, och de innehöll miljökrav. Det går tyvärr inte att på ett rättvist sätt jämföra statistik mellan åren, eftersom det inte är samma upphandlingar som återkommer. Vissa upphandlingar är unika och andra återkommer med fyra års intervall. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Resultat är en sammanställning på diarieförda upphandlingar (A 34 på diarieplanförteckning) Alla egna ramavtalsupphandlingar och avrop genom förnyad konkurrensutsättning ska diarieföras men det finns en risk att alla upphandlingar inte är medräknade.

11 4. Frivilliga frågor Frågor om policy Har myndigheten ett internt styrande dokument för IT och miljö? Frågor om IT-anskaffning Andel IT-anskaffningar där miljökrav ställs av det totala antalet ITanskaffningar per år Andel (%) % % % Värde (Skr) Skr Skr Skr Hur är dessa uppgifter framtagna? Vilken typ av miljöhänsyn har tagits vid IT-anskaffningar? Hur är dessa uppgifter framtagna? Frågor om energianvändning Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt och per årsarbetskraft uppdelat på kwh kwh/årsarbetskraft PC-arbetsplats Skrivare Servrar och Serverrum Hur är dessa uppgifter framtagna?

12 Frågor om resfria möten Antal resfria möten totalt och per årsarbetskraft Antal Antal/årsarbetskraft Resfria möten Hur är dessa uppgifter framtagna? Frågor om förklaring till resultatet Beskriv insamlat resultat