Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Högskolan i Borås

Transkript

1 Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Högskolan i Borås Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är certifierad enligt ISO Miljöpolicy Högskolan i Borås ska bedriva sin verksamhet så att en hållbar utveckling främjas, innebärande att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa (i enlighet med högskolelagen kap 1 5). Högskolan i Borås verksamhetsidé är att bedriva utbildning och forskning i interaktion med näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet. På vetenskaplig grund sätts det kvalificerade yrkeslivets kompetensförsörjning, utvecklingsbehov och problem i fokus. Verksamhetsidén sammanfattas i devisen Vetenskap för profession. Högskolans mål är att utvecklas till ett komplett professionslärosäte. Flervetenskaplig verksamhet ska prioriteras och hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet. Högskolan ska genom forskning och utbildning verka för kunskapsutveckling och konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling i samhället och i förhållande till professionen. Högskolan ska genom ett systematiskt arbete förebygga och minska den samlade miljöbelastningen och öka integrationen av hållbar utveckling i verksamheten. Hållbar utveckling ska prägla den dagliga verksamheten såväl genom de beslut som fattas som i handlingar i övrigt. Personal och studenter ska göras medvetna om, och också delaktiga i, högskolans arbete för en hållbar samhällsutveckling. En aktiv medverkan från personal och studenter är en förutsättning för att nå framgång i detta arbete. Integreringen av perspektivet hållbar utveckling i verksamheten ska präglas av ständiga förbättringar. Rektor och ledningen på olika nivåer ska genom systematisk uppföljning säkerställa att högskolans policy för hållbar utveckling efterlevs och att relevanta mål uppnås. Lagar och andra krav utgör en miniminivå i allt arbete Miljöutredning Miljöutredningen uppdaterades Aktiviteter med miljöpåverkan Direkt påverkan: tjänsteresor och energianvändning Indirekt påverkan: forskning och utbildning.

2 Miljömål Målen avser perioden Tjänsteresor Övergripande mål Högskolan i Borås ska minska utsläppen av fossil koldioxid från resor i tjänsten. Detaljerade mål Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, per årsarbetskraft, ska minska med 5 procent. Flygresor med slutdestination <50 mil enkel resa ska till antalet minska med 50 procent. Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil ska minska. Energianvändning Övergripande mål Högskolan i Borås ska i samarbete med fastighetsägare minska energianvändningen räknat per m2. Detaljerat mål Energianvändningen ska med utgångspunkt från 2010 minska med 10 procent per m2 under perioden. Forskning Övergripande mål Perspektivet hållbar utveckling ska i ökad omfattning beaktas i forskningen och på så sätt bidra till en kunskapsutveckling inom området. De prioriterade forskningsprogrammen ska samtliga innefatta hållbar utveckling. Detaljerade mål Omfattningen av publikationer inom hållbar utveckling ska öka inom samtliga sex utbildnings- och forskningsområden. Målet specificeras av respektive institution och anges i tillhörande handlingsplan. Utbildning Övergripande mål Högskolan i Borås ska integrera hållbar utveckling i utbildningen så att studenterna bidrar till en hållbar samhällsutveckling genom att sprida insikter och förhållningssätt i sina framtida professionsroller och i kontakten med andra samhällsaktörer. I utbildningen inkluderas grundnivå och avancerad nivå samt forskarutbildning Detaljerade mål Studenterna ska inom ramen för sin utbildning problematisera kring utbildningsämnet och sin framtida professionsroll utifrån perspektivet hållbar utveckling. HU-diplomering av högskolans kurser ska vara en naturlig del i det systematiska förbättringsarbetet. Vid utgången av år 2013 ska samtliga utbildningsprogram innehålla obligatoriska HU-diplomerade kurser. Doktorander ska inom ramen för sin utbildning problematisera kring sitt forskningsämne utifrån perspektivet hållbar utveckling, om möjligt i flervetenskaplig samverkan.

3 Socialt ansvarstagande Övergripande mål Den sociala dimensionen inom hållbar utveckling ska bli en naturlig del av hållbarhetsarbetet vid Högskolan i Borås, såväl för organisationen som inom utbildning och forskning. Utredningsmål För att möjliggöra en utveckling mot ett ledningssystem för hållbar utveckling ska ett arbetssätt som stödjer en integrering av den sociala dimensionen i förbättringsarbetet påbörjas. Kopplingen till området lika villkor, och dess integrering i styrdokument rörande högskolans arbete med hållbar utveckling, ska utredas. I syfte att utveckla samverkan med olika samhällsaktörer i positiv riktning ska den externa kommunikationen/ informationen kring hållbar utveckling, med ökat fokus på socialt ansvarstagande, ses över och utvecklas. Handlingsplan och åtgärder Tjänsteresor Utifrån central resepolicy och riktlinjer för tjänsteresor har institutioner och enheter arbetat med att utveckla egna rutiner för hållbart resande t.ex. tillämpning av närhetsprincipen. Ett projekt för att öka användningen av distansverktyg och andelen resfria möten har genomförts under året, och personal har utbildats i webbkonferensteknik. Energianvändning I syfte att motivera och påverka till ett ändrat beteende hos personal och studenter har informationskampanjer genomförts och statistik om energibesparingar har publicerats på hemsidan. Arbetet med att successivt byta ut belysningen i Högskolan i Borås lokaler till mer energieffektiv sådan har fortsatt. Högskolan har också under året tagit fram en rutin för miljöanpassad upphandling som hänvisar till Miljöstyrningsrådets hemsida vid framtagande av miljökrav. Hyresvärden till de två största fastigheterna arbetar aktivt med energibesparingsåtgärder som t ex installering av energieffektiva pumpar och belysningsstyrning. Forskning Forskningsprojekt inom hållbar utveckling har genomförts och nya har startats, bl.a. inom forskningsprogrammen Resursåtervinning och F:3 (Fashion, Function, Futures) samt i projekt inom hållbar konsumtion och hållbar vårdutveckling. Arbetet med att etablera ett partnerskap för hållbar stadsutveckling har intensifierats. Under året har också arbetet inom Nätverket för återanvändning och återvinning av kläder och textil vidareutvecklats. Nätverket är ett samarbete mellan forskare vid högskolan, välgörenhetsorganisationer och myndigheter. På institutionsnivå har forskningsseminarier på temat hållbar utveckling genomförts. Inrapportering av publikationer inom hållbar utveckling har skett via bibliotekets digitala publiceringsverktyg. Utbildning Gemensamma kriterier för att kunna diplomera kurser, med ett integrerat och

4 problematiserande hållbarhetsperspektiv, har tagits fram i samarbete med institutionerna och i dialog med rektors kvalitetsråd. Under hösten har institutionerna arbetat med att ta fram kursnomineringar och en bedömargrupp har utsetts. De kurser som nominerats är nu inne i en bedömningsprocess inför det första diplomeringstillfället i april Utbildningsinslag kring högskolans miljöledningsarbete och förhållningssätt till hållbar utveckling integreras successivt i utbildningsprogrammen. En enkätstudie bland högskolans studenter har genomförts med frågor kring hur de upplever integrationen av hållbar utveckling i utbildningen och hur de ser på betydelsen av att ha en sådan integration. Socialt ansvarstagande Arbetet med att utreda förutsättningarna för att integrera planer och dokument gällande lika villkor inom miljöledningssystemet har påbörjats och ett utkast till en framtida hållbarhetsredovisning har tagits fram. Exempel på övriga åtgärder/aktiviteter under året För att sprida kunskap och skapa debatt om hållbar utveckling har seminarieserien "För och emot - hållbarhetsdilemman i vardagen" genomförts. Här ställs olika viktiga värden mot varandra för att illustrera innebörden av hållbar utveckling och svårigheter att göra rätta avvägningar. Även på institutions- och enhetsnivå har ett antal aktiviteter inom hållbar utveckling genomförts, bl.a. en temavecka om hållbar utveckling för personalen och en årligen återkommande programöverskridande workshop för studenter i syfte att ta fram hållbara lösningar för t ex inredning och produkter. Under året har högskolan varit engagerad i olika samverkansprojekt bl.a. genom samarbete med Miljöbron och genom klimatprojekt initierade av Västra Götalandsregionen. Det årligen återkommande Fairtrade-fikat genomfördes med deltagande av ca 1100 anställda och studenter. Högskolan medverkade också i Borås stads arrangemang kring 2012 års Fairtrade Forum - Sveriges största årliga mässa för rättvis och etisk handel. Måluppfyllelse De övergripande målen gäller för och berör följande områden: Utbildning, forskning, energi, tjänsteresor. Direkta aspekter: Tjänsteresor och energi Måluppfyllelsen gällande de direkta miljöaspekterna, energi och tjänsteresor, är tillfredsställande. Energiförbrukningen per kvm har minskat med 1,65 procent vilket innebär en total minskning på 6,65 procent under , att jämföra med måltalet för , en sammanlagd minskning med 10 procent. Koldioxidutsläppet från energiförbrukningen har minskat med 8 procent. Två av de fastigheter som högskolan hyr är mycket energieffektiva och den höga andelen förnyelsebar energi har bidragit till ett relativt lågt koldioxidutsläpp totalt sett. Koldioxidutsläppen från tjänsteresor, som jämförelsevis är betydande, har under

5 året minskat med 19 procent per årsarbetskraft, en betydligt större minskning än förväntat för perioden , vilket är mycket positivt. Antalet flygresor med slutdestination < 50 mil har dock inte minskat i förväntad omfattning. Utsläpp från resor med bil i tjänsten har minskat med 16 procent per årsarbetskraft. Användningsgraden gällande distansverktyg för webbkonferenser har ökat med 200 procent, vilket delvis förklarar den positiva utvecklingen. Tydliga och strikta reseriktlinjer samt en ökad medvetenhet och kunskap hos personalen är en annan förklaring. Indirekta aspekter: Utbildning och forskning Målen för ökad integration av hållbar utveckling i utbildning och forskning kan i huvudsak anses ha uppfyllts under året. Högskolans övergripande förhållningssätt till hållbar utveckling har tydliggjorts och finns redovisad på högskolans hemsida. Under året har kriterier för integrering av hållbar utveckling, inklusive krav på problematisering, fastställts. Kriterierna utgör underlag för nominering och diplomering av kurser. Under hösten har institutionerna nominerat sex kurser, vilka kommer att granskas av en särskilt utsedd bedömargrupp. På institutionsnivå har arbetet med att ta fram kriterier och nominera kurser lett till ett ökat fokus på hållbarhetsperspektivet i utbildningsverksamheten, vilket bidragit till en ökad integration av hållbar utveckling i utbildningen. I samtliga programutbildningar behandlas aspekter av hållbar utveckling, och i ett ökat antal utbildningsprogram finns inslag kring högskolans miljöledningsarbete och förhållningssätt till hållbar utveckling. Resultatet från genomförd enkätundersökning, gällande studenternas uppfattningar om integrationen av hållbar utveckling i utbildningen, kommer att användas som ytterligare en indikator för bedömning av måluppfyllelse framöver. Antalet inrapporterade publikationer resp. antalet vetenskapliga publikationer inom hållbar utveckling har i princip fördubblats. Inrapporteringen är ett led i processen att identifiera och följa upp den forskning som bedrivs på institutionsnivå inom hållbar utveckling. Att definiera och avgränsa vad som är forskning inom hållbar utveckling är dock problematisk, varför en jämförelse mellan åren inte blir helt rättvisande. Under året har forskningsprojekt inom hållbar utveckling genomförts/ påbörjats inom de olika forskningsprofilerna. Det finns en uttalad målsättning att nya forskningsprogram ska innefatta hållbar utveckling och forskningen vid Högskolan i Borås utmärks alltmer av hållbar utveckling, vilket bl a visar sig i en ökad andel projekt inom området och en ökad grad av flervetenskaplighet. Ett exempel på detta är att forskningsprogrammet Resursåtervinning numera också innefattar en studie av hur vi beter oss som konsumenter när vi sorterar och slänger sopor. Etablering av ett Partnerskap för hållbar stadsutveckling är ett annat exempel. Här handlar det om att forskare medverkar i och följer utvecklingen av en stadsdel i Borås som bygger på att åstadkomma en socialt starkt integrerad miljö och ett energieffektivt byggande. Kunskap och utbildning För nyanställd personal finns återkommande introduktionsutbildningar som inkluderar ett moment som berör högskolans miljöledningsarbete och innebörden av hållbar utveckling. Även i den högskolepedagogiska utbildningen ingår ett

6 dialogseminarium kring förhållningssätt till hållbar utveckling. Utbildning i distansteknik erbjuds via enheten Bibliotek och läranderesurser och inom ramen för högskolepedagogisk utbildning för lärare. Under året har 83 workshoptillfällen i webbkonferensteknik genomförts vilket har ökat personalens kompetens inom detta område. Under året har vidare genomförts seminarier om klimatpåverkan kopplat till tjänsteresor, miljöanpassad upphandling och grundläggande miljökunskap. Kemikalieansvariga vid högskolan har deltagit i utbildningar om förändringar i kemikalielagstiftningen och ingår också i textilindustrins kemikaliegrupp med kvartalsvis återkommande möten som samordnas av Swerea, Kemikalieinspektionen och ChemSec. På enhets-/institutionsnivå har högskolans miljöombud löpande informerat om det pågående miljöledningsarbetet, och ett antal aktiviteter har också genomförts för att ge de anställda en ökad medvetenhet och kunskap om verksamhetens miljöpåverkan och hur man ska minska denna. IT för minskad energiförbrukning Högskolan har under året genomfört en informationskampanj för att påverka personal och studenter till ett mer energibesparande beteende. Kampanjen visades på tv-skärmar i entrén och genom pop-up på datorn. Högskolan har dessutom fått tillgång till webbaserade system för energiövervakning, vilket har underlättat uppföljning och analys av energianvändningen. För att minska pappersförbrukningen och energianvändningen har ett arbete med att införa Print and Collect påbörjats under året. Fastighetsägaren har IT-styrning av inomhusklimatet, vilket bland annat visar sig i en under året bättre balans mellan kyla och värme. IT för minskat antal tjänsteresor Genom en omorganisering har högskolans webbkonferenssystem på ett tydligare sätt nått ut i organisationen, samtidigt som begreppet hållbar utveckling har integrerats i verksamhetsstödet. Den påtagliga positiva utvecklingen som skett kan kopplas till att hela högskolans personal har haft tillgång till, och också i relativt stor utsträckning utbildats i, webbkonferensteknik. Att webbkonferenser fått ett stort genomslag under året beror delvis på att systemen är mindre tekniska, att infrastrukturen på IT-systemen förbättrats och att IT-/ datakompetensen höjts.

7 Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 608 Antal kvadratmeter lokalyta: Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid Kg CO 2 Totalt Kg CO 2/årsarbetskraft Flygresor under 50 mil Bilresor Tågresor 1,00 1,33 1,30 0,002 0,002 0,002 Bussresor ,00 0,00 0,39 Maskiner och övriga fordon Sammanlagt ovan Flygresor över 50 mil Beskrivning av insamlat resultat Det sammanlagda koldioxidutsläppet per årsarbetskraft har minskat med 19 procent. Utsläppen från såväl flygresor som bilresor i tjänsten har minskat kraftigt. Det positiva resultatet kan förklaras av tydliga och strikta reseriktlinjer samt en ökad medvetenhet och kunskap hos personalen kopplat till ett intensifierat miljöledningsarbete i samband med att högskolan miljöcertifierades under våren Den ökade användningen av distansverktyget Adobe Connect är något som styrker detta. Användningsgraden har ökat med 200 procent och vad gäller specifika användare har antalet möten ökat med 62 procent. Av övrig redovisning på högskolan kan också utläsas att resor med tåg och buss har ökat. Koldioxidutsläpp från användning av privat bil i tjänsten har minskat med 22 procent. En delförklaring till minskningen är att högskolan under året haft ett förbättrat reseräkningssystem som kan fånga upp om personalen har miljöbil eller inte. Resandet med flyg på längre sträckor, mätt i km, har minskat och koldioxidutsläppen har minskat relativt sett ännu mer, vilket har gett oväntat positiva effekter på det totala koldioxidutsläppet. Antalet korta flygresor inom landet har däremot inte minskat i tillfredsställande grad utifrån högskolans uppsatta miljömål. Enligt högskolans riktlinjer ska tåg vara förstahandsalternativ vid korta resor. Att många ändå väljer flyg kan delvis förklaras av de störningar som varit i tågtrafiken de senaste åren.

8 Vad som inte är med i redovisningen är bussresor. I den schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller finns ingen schablon för buss. Busskostnaden vi får fram för är kr för år 2011 och kr för år Till nästa år bör en sådan schablon tas fram. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller

9 2. Energianvändning Energianvändning i lokaler kwh totalt Verksamhetsel Fastighetsel Värme Kyla Totalt kwh/årsarbetskraft kwh/m Verksamhetsel Fastighetsel Värme Kyla Totalt Energianvändning utanför lokaler kwh totalt El Normalårskorrigering Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. Förnybar energi Verksamhetsel 100 % 100 % % Fastighetsel 100 % 89 % % Värme 95 % 89 % % Kyla 65 % 100 % % Utanför lokaler % % % Totalt 95 % 94 % % Beskrivning av insamlat resultat Högskolans energianvändning/m² har minskat med 1,65 procent utifrån reviderat jämförelseunderlag för 2011, vilket är något mindre än förväntat. Att minskningen inte är större beror på att värmeförbrukningen har ökat i Textilhögskolans lokaler. Ägarna till dessa lokaler arbetar tyvärr inte aktivt med styrning och effektivisering

10 av energianvändningen, vilket kan förklara ökningen. Under 2013 kommer Textilhögskolan att flytta till nya lokaler på Simonsland. Den nya fastighetsägaren har som mål att certifiera byggnaden som Green building. En solcellsanläggning har t ex installerats för att minska användningen av fossila bränslen. Högskolan räknar därför med att energianvändningen skall minska för Textilhögskolans verksamhet från och med sommaren Verksamhetselen har minskat med 2,93 procent (kwh/m²), vilket är över förväntan. Minskningen beror dels på en ökad medvetenhet bland personal, mycket beroende på att högskolans miljöledningssystem har certifierats under året samt att aktiviteter och informationskampanjer genomförts för att påverka beteendet hos personal och studenter. Högskolan har under året också bytt ut viss belysning till LEDbelysning, vilket påverkar verksamhetselen positivt. Akademiska Hus, som äger två av högskolans tre fastigheter, har arbetat aktivt med energibesparingsåtgärder som t ex installering av energieffektivare pumpar och moderniserad belysningsstyrning. Vissa av åtgärderna har gjorts sent på året vilket ger resultat först under Jämförelseunderlaget för år 2011 har reviderats i syfte att få en korrekt jämförelse mellan åren. Redovisningen hämtas numera från ett nytt uppföljningssystem för Textilhögskolans lokaler. Det nya systemet ger en mer exakt beräkning av energianvändningen, och redovisat ingångsvärde i tabellen ovan behöver därför justeras. Den faktiska energiförbrukningen år 2011 var enligt systemet totalt kwh ( högre än redovisat), vilket ger 151,9 kwh/kvm. Jämfört med 2012 års siffra (149,4 kwh/kvm) blir minskningen mellan åren 1,65%. Information om andel förnybar energi för värme och kyla har i år samlats in på ett annat sätt än föregående år. Därför är dessa siffror inte helt jämförbara med tidigare års uppgifter. Informationen har nu samlats in från Borås Energi och Miljö som förser högskolan med fjärrvärme och fjärrkyla. Nästa år kommer vi att samla in uppgifterna på samma sätt, vilket gör att siffrorna fortsättningsvis blir jämförbara. Hur uppgifterna är framtagna Leverantörsuppgifter

11 3. Miljökrav i upphandling Antal upphandlingar med miljökrav Antal st Anskaffningar med miljökrav Anskaffningar totalt Andel anskaffningar med miljökrav 50 % % % Värde av upphandlingar med miljökrav Värde kr Anskaffningar med miljökrav Anskaffningar totalt Andel anskaffningar med miljökrav 63 % % % Beskrivning av insamlat resultat Högskolan i Borås har avgränsat redovisningen i enlighet med tidigare förtydligande från Naturvårdsverket. Det som redovisas är registrerade anskaffningar i betydelsen upphandlingar över gränsvärdet för särskilt upphandlingsförfarande utförda av myndigheten. Det låga antalet upphandlingar beror på att Högskolan i Borås till största delen avropar från statliga avtal samt ingår i ett upphandlingssamarbete med Göteborgs Universitet. Högskolan har under året tagit fram en rutin för miljöanpassad upphandling. Syftet med rutinen är att tydliggöra att högskolan ska upphandla miljöanpassade varor och tjänster. I rutinen hänvisar högskolan även till Miljöstyrningsrådets hemsida vid framtagande av miljökrav. Avseende inköp har högskolan en centraliserad inköpsfunktion för datorer/itprodukter, inredning, papper, kontorsmaterial, engångsartiklar, belysning etc. som innebär att avtalstroheten gentemot ramavtalen är högre än om inköpen skett decentraliserat. Varje institution/enhet gör mer specifika inköp för den egna verksamheten och ska då beakta miljöaspekten enligt HBs inköpspolicy. Högskolan i Borås avgränsar redovisningen till att gälla upphandlingar enligt ovan. Detta då Högskolan ännu inte har något komplett system för redovisning/ uppföljning av samtliga inköp. Detta kommer att åtgärdas genom det pågående införandet av ett e-handelssystem som med viss fördröjning successivt nu införs. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem