Miljöledning i staten 2016

Transkript

1 Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april

2 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter 1 redovisat till Naturvårdsverket. Sammanlagt innebär det att miljöledning genomsyrar verksamheter av mycket olika slag. Utmärkande i redovisning av 2016 års miljöledningsarbete är ökningen av ställda miljökrav i samband med upphandlingar hos myndigheterna. Totala upphandlingsvärdet var ca 76 miljarder kronor var av 58 miljarder med miljökrav, vilket motsvarar 76 procentprocent. Detta är en ökning med 16 procentenheter jämfört med Utvecklingen de senaste fem åren framgår av figur myndigheter redovisar också att de har ställt egna miljökrav vid avrop mot statliga ramavtal och 68 myndigheter har även ställt krav enligt förordning (2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader 2. Figur 1. Totalt upphandlingsvärde, värdet av upphandlingar med respektive utan miljökrav mellan åren 2012 och 2016 Lagefterlevnaden är god bland myndigheterna. Majoriteten redovisar alla uppgifter enligt bilagan till miljöledningsförordningen och visar att miljöledning spelar en viktig roll i miljöarbetet. Det finns ändå behov av fortsatt arbete med att öka datakvaliteten och fullständigheten i rapporteringen, bl.a. förekommer svårigheter att få fram data, osäkerheter i beräkningsmodeller eller att uppgifter utelämnas utan närmare förklaring eller med hänvisning till sekretess. Sammantaget påverkar det fullständigheten i data och möjligheter att dra slutsatser utifrån statistiken. Under 2016 har ytterligare två myndigheter certifierat sin verksamhet vilket innebär att sammanlagt 42 myndigheter har redovisat att deras verksamhet helt eller delvis är certifierade enligt ISO eller annat tredjepartsgranskat system. Under 2016 har ca 30 procent av myndigheterna uppdaterat sina miljöutredningar medan 27 stycken inte har uppdaterat sina inom den tidsram som förordningens anger. Omkring 80 myndigheter har redovisat mål för både sin direkta och indirekta miljöpåverkan och inkluderat upphandling, endast 9 myndigheter har inte redovisat några mål för år Ungefär en tredjedel av de myndigheter som får ha ett 1 Benämns miljöledningsförordningen i rapporten. 2 Benämns förordningen om energieffektiva inköp i rapporten.

3 förenklat miljöledningssystem har ändå satt mål för den indirekta miljöpåverkan. Omkring 80 myndigheter har uttalat hållbarhetshetsperspektivet lite tydligare i sina redovisningar och knappt 30 myndigheter uttalar i mål- och åtgärdsdelen koppling till generationsmålet och/eller miljökvalitetsmålen, tio av dessa är länsstyrelser. Många goda exempel finns på tydliga målstrukturer och åtgärder för att bidra till positiv miljöpåverkan via sin verksamhetsutövning bland redovisningarna. Vi har valt att särskilt lyfta fram länsstyrelserna i årets redovisning mot bakgrund av deras centrala roll i miljöarbetet på regional nivå. Fokus ligger på åtgärdsarbetet men även länsstyrelsegemensam statistik har tagits fram. Länsstyrelsernas indirekta positiva påverkan är omfattande, bl.a. via de regionala åtgärdsprogrammen för att nå miljökvalitetsmålen samt tillsyn, prövning, områdesskydd och ekonomisk stödgivning. Dessutom genomför länsstyrelserna riktade informationsinsatser samt håller utbildningar och rådgivningar till kommuner, näringsliv och organisationer i länet. Länsstyrelsernas samlade koldioxidutsläpp är ca ton, en minskning med knappt 250 ton sedan år Utsläppen utgör ca 1 procent av samtliga myndigheters samlade koldioxidutsläpp. Bland åtgärderna för att minska koldioxidutsläppen märks utbyte av fordon till miljövänligare alternativ och utbildning i sparsam körning för personal som kör mycket bil i tjänsten. Länsstyrelsernas samlade energianvändning är drygt MWh, en ökning med ca MWh sedan Energianvändningen utgör ca 1 procent av myndigheternas samlade energianvändning. Vanligt inom länsstyrelserna är att arbeta med beteendeförändringar hos personal och att byta ut datorer, belysning och ventilation mot energieffektivare alternativ. De ser också över sina elavtal, samverkar med fastighetsägaren för att göra energikartläggningar och tecknar gröna hyresavtal. Länsstyrelsernas åtgärder för ett resurseffektivt kontor utmärks av åtgärder för att minska pappersförbrukningen, t.ex. digitalisering av ärendehantering, och olika åtgärder för bättre avfallshantering. Länsstyrelsernas samlade upphandlingsvärde är ca 460 miljoner kronor, en ökning med 112 miljoner kr från Samtidigt har andelen upphandlingar med miljökrav av totala upphandlingsvärdet ökat från 66 procent till 83 procent. Länsstyrelsernas totala upphandlingsvärde utgör 0,6 procent av statens samlade upphandlingsvärde. Under 2016 påbörjade det länsstyrelsegemensamma upphandlingsnätverket arbete med att ta fram gemensamma upphandlingsmallar. De författade också en gemensam skrivelse till Kammarkollegiet inför framtagandet av ett nytt ramavtal för hyrbilar. I övrigt satsar länsstyrelserna på information, utbildning och stöd om vilka miljökrav som kan ställas i samband med att upphandlingar ska göras. Länsstyrelsernas totalpoäng i rankingen ligger mellan 5 19 poäng. Medelvärdet är 14 och medianvärdet 15 poäng för år 2016 och 15 respektive 16 poäng för redovisade en länsstyrelse ingen energianvändning.

4 Allt fler myndigheter rapporterar in sin användning av resfria möten. Användningen ökar starkt, det senaste året från i snitt 6 till 11 resfria möten per anställd och år. Då man jämför antal resfria möten med antalet resor i myndigheterna ser man att myndigheterna i snitt reser dubbelt så ofta som man har ett resfritt möte. Bland de myndigheter som deltagit under flera år i REMMprojektet har man i snitt något fler resfria möten än resor. I figur 2 framgår att REMM-myndigheterna har minskat sina koldioxidutsläpp från resande med 23 procent under en femårsperiod, vilket kan jämföras med en minskning på 4 procent bland de övriga myndigheterna. Figur 2. En jämförelse mellan koldioxidutsläppen från resor per anställd under perioden för REMM-myndigheterna och övriga myndigheter Totala utsläppen av koldioxid från resor och transporter var ca ton 2016, en minskning med ca ton, vilket motsvarar 520 varv runt jorden med bil 4. Utsläpp från flyg, bil och buss visar en viss minskning jämfört med år Maskiner och längre flygresor är de största posterna följt av bilresor. Utvecklingen de senaste sex åren framgår av figur 3. Figur 3. Utsläpp av koldioxid från resor och transporter i ton uppdelat på trafikslag mellan år 2011 och 2016 *Linjen för koldioxidutsläpp från buss ligger dold bakom värdena för utsläpp från tåg i Myndigheternas sammanlagda redovisade energianvändning från verksamhetsel, fastighetsel, värme och kyla är ca 2,7 TWh, dvs. i princip oförändrat sedan år Utvecklingen de senaste fyra åren framgår av figur 4. 4 Beräkningen är gjord utifrån att en bil som drar 0,5 liter bensin per mil släpper ut 5 ton CO 2 per varv runt jorden.

5 Figur 4. Energianvändning i kwh per energibärare mellan 2012 till myndigheter anger att de har 100 procent förnybar energi, några fler än år Antalet myndigheter som anger att de helt eller delvis ställer krav på produktionsspecificerad förnybar el är 124 stycken, 66 procent. Mer än dubbelt så många, 20 stycken, anger att de producerar egen energi jämfört med myndigheter har svarat att de helt eller delvis sitter i miljöklassade byggnader. Medelvärdet i rankingen är 14 poäng, samma som år 2015, men medianvärdet har ökat med en poäng. 20 myndigheter har höjt och 16 myndigheter har sänkt sin samlade poäng. Drygt hälften av myndigheter med någon form av certifiering, ligger mellan 18 och 22 poäng. Resultatet visar att 34 myndigheter har höga poängvärden för samtliga kriterier (mål, åtgärder och måluppfyllelse). Slutsatsen är att myndigheternas systematiska miljöledningsarbete även i år har utvecklats och förbättrats. Detta är väl i överenstämmelse med miljöledningsförordningens syfte som är att skapa förutsättningar för ett integrerat miljöarbete i myndigheternas verksamhet där miljöfrågorna blir ett naturligt inslag i det dagliga arbetet, såväl i det strategiska som i det operativa arbetet. Att myndigheternas koldioxidutsläpp endast har minskat något och energianvändningen ligger kvar på samma nivå som 2015 visar att ett fortsatt aktivt åtgärdsarbete behövs. Myndigheterna bedriver ett omfattande åtgärdsarbete för att bidra till att nationella och internationella miljömål ska nås. Detta arbete rapporteras, utvärderas och redovisas i flera olika sammanhang. Vi ser att det finns samordningsvinster, både gällande resurser och kvalitet, av att samordna och samutnyttja dessa olika underlag, både inom myndigheterna inför redovisningarna och nationellt i samband med olika typer av utvärderingar. Dessutom finns behov av att se över och samordna redovisningskraven.