Miljöledning i staten En redovisning

Transkript

1 Miljöledning i staten 2012 En redovisning rapport 6565 april 2013

2 En redovisning NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: Fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2013 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2013 Omslagsfoto: Erik Thalin

4 Förord Ett miljöledningssystem är ett verktyg för att säkerställa att miljöarbetet genomförs på ett systematiskt och effektivt så att verksamheten bidrar till en bättre miljö. Miljöledningssystemet ställer bland annat krav på att verksamhetens betydande direkta och indirekta miljöpåverkan är identifierad, att det finns en miljöpolicy och upprättade miljömål och handlingsplaner. Det ska också finnas rutiner för att ställa miljökrav på leverantörer och för uppföljning och redovisning av miljöarbetet. Statliga myndigheter ska införa och utveckla miljöledningssystem i syfte att integrera miljöhänsyn i sina verksamheter. De ska varje år redovisa miljöarbetets resultat till regeringen och Naturvårdsverket. Arbetet och redovisningen styrs av förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Förordningens syfte är att bidra till att uppfylla generationsmålet, de nationella miljökvalitetsmålen och att de statliga myndigheterna ska ses som en förebild i miljöarbetet. Av förordningen framgår att Naturvårdsverket ska lämna en sammanfattning av myndigheternas årliga redovisningar till regeringen senast den 15 april varje år. Denna rapport utgör Naturvårdsverkets redovisning av uppdraget och är en sammanfattning av 2012 års miljöledningsarbete i staten. För verksamhetsåret 2012 har samtliga 190 myndigheter redovisat till Naturvårdsverket. Rapporten är författad av Kristina von Oelreich, Bengt Andersson, Roger Jonsson och Martin Hedberg på Naturvårdsverket. Stockholm april 2013 Naturvårdsverket 3

5 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 4 SAMMANFATTNING 5 INLEDNING 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEMEN 7 GRÖN IT 10 RESOR OCH TRANSPORTER 12 ENERGIANVÄNDNING 19 MILJÖKRAV I UPPHANDLING 22 LÄNSSTYRELSERNAS MILJÖLEDNINGSARBETE 24 SLUTSATSER 30 RANKING 33 BILAGA

6 Sammanfattning Myndigheterna har under 2012 fortsatt att utveckla sina miljöledningssystem utifrån de krav som ställs i förordningen. I takt med att myndigheterna förbättrar kvaliteten på de uppgifter som rapporteras in behöver också redovisningskraven i förordningen förändras. Naturvårdsverket bör mot bakgrund av ovanstående ges en möjlighet att då behov föreligger, ändra i de redovisningskrav som finns i bilagan till förordningen. Naturvårdsverket har i år valt att särskilt granska kvaliteten på myndigheternas redovisning avseende myndigheternas miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse. Det har skett utifrån förordningens krav och Naturvårdsverkets miljöledningsguide. Naturvårdsverket har i år också valt att separat redovisa länsstyrelsernas miljöledningsarbete. Länsstyrelserna har en viktig roll i att genomföra regeringens miljöpolitik när det gäller miljöbalken och generationsmålet och de nationella miljömålens genomförande och uppföljning av dessa. Miljöledningssystemet bör därmed vara ett viktigt verktyg för att systematiskt utveckla miljöarbetet inom länen. Det som framgår av myndigheternas redovisning med den direkta miljöpåverkan är att arbetet med e-förvaltning börjar slå igenom inom statsförvaltningen och bidrar till att resande och pappersförbrukningen minskar och ersättas av nya effektivare arbetssätt. Naturvårdsverket ser fortfarande ett behov av att revidera förordningen utifrån tidigare föreslagna förändringar i olika redovisade uppdrag och underlag som lämnats in till Miljödepartementet under Revideringarna syftar till att förenkla för myndigheterna att följa olika krav som ställs på miljöledningsarbete. Förordningen bör bland annat revideras så att den i större utstäckning än idag överensstämmer med den internationella standarden för miljöledning ISO Enligt förordningen bör de myndigheter vars verksamhet medför en betydande miljöpåverkan certifiera sin verksamhet. Under 2012 har ytterligare tre myndigheter miljöcertifierat sin verksamhet. En certifiering har därmed totalt sätt genomförts av 25 myndigheter, vilket motsvarar 13 procent av myndigheterna. Naturvårdsverket inledde under 2012 ett samarbete med SIS-standardisering i syfte att öka kunskapen om och förståelsen för nyttan med en miljöcertifiering. Naturvårdsverket deltar också i revideringen av den internationella standarden för miljöledning ISO

7 Inledning Statliga myndigheter ska införa och utveckla miljöledningssystem enligt förordning 2009:907 om miljöledning i statliga myndigheter. Miljöledningssystemet ska innehålla följande: Miljöledningssystem En miljöutredning som identifierar myndighetens miljöpåverkan och miljökrav i lag och annan författning och som uppdateras minst vart femte år En miljöpolicy Mätbara miljömål En handlingsplan med åtgärder, resurser och ansvarsfördelning Tydlig ansvarsfördelning för miljöarbetet Dokumenterade rutiner för att minska negativ miljöpåverkan och öka positiv miljöpåverkan Rutiner för att miljöanpassa upphandlingarna där så är relevant Information och utbildning som utvecklar personalens miljökompetens Användningen av energieffektiv informationsteknik Årlig revision och genomgång av miljöledningssystemet Årlig uppföljning och redovisning av resultatet på ledningsnivå Myndigheter med betydande miljöpåverkan bör registrera sig enligt EMAS eller certifiera sig enligt ISO Rapporterande myndigheter De myndigheter som omfattas av förordningen ska varje år redovisa resultatet av sitt miljöledningsarbete till regeringen och Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ska årligen göra en sammanfattning av statens miljöledningsarbete baserat på myndigheternas redovisningar. Naturvårdsverket sammanfattar arbetet i denna rapport. För verksamhetsåret 2012 har samtliga 190 myndigheter som omfattas av förordningen redovisat till Naturvårdsverket. 6

8 Miljöledningssystemen Enligt förordningen bör de myndigheter vars verksamhet medför en betydande miljöpåverkan certifiera sig enligt ISO14001 eller registrera sig enligt EMAS. De 25 myndigheter som genomfört miljöcertifiering eller miljöregistrering finns redovisade i tabellen nedan. Under 2012 har tre nya myndigheter, markerade med *, certifierat sig; Högskolan Borås, Statens energimyndighet och Statistiska Centralbyrån. Tabell 1. Miljöcertifierade myndigheter Myndighet Certifiering Affärsverket svenska kraftnät ISO Fortifikationsverket Göteborgs universitet Högskolan Borås* ISO och EMAS ISO och EMAS ISO Högskolan i Gävle ISO Kemikalieinspektionen ISO Lantmäteriet ISO Luftfartsverket ISO Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISO Mälardalens högskola ISO Naturvårdsverket Skogsstyrelsen Statens energimyndighet* ISO och EMAS ISO ISO Statens fastighetsverk ISO Statens geotekniska institut ISO Statens jordbruksverk ISO Statens maritima museer ISO Statens veterinärmedicinska anstalt ISO Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska Centralbyrån* ISO ISO Strålsäkerhetsmyndigheten ISO Sveriges geologiska undersökning ISO Sveriges lantbruksuniversitet ISO Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ISO Trafikverket ISO Totalt 25 myndigheter Miljöutredning Flera myndigheter har i jämförelse med föregående år redovisat att de har uppdaterat sina miljöutredningar. Det innebär dock att 20 myndigheter fortfarande har miljöutredningar som är äldre än 5 år. 7

9 Myndigheternas kravuppfyllelse enligt förordningen om miljöledning i staten Figuren nedan visar hur stor andel av myndigheterna som uppfyller vissa av de redovisningskrav som finns som bilaga till förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Har en aktuell miljöutredning (max 5år) Har en miljöpolicy Har identifierat verksamhetens miljöpåverkan Har upprättat miljömål Vidtar åtgärder för att nå målen Följer upp målen Vidtar åtgärder för miljökompetens 80% 85% 90% 95% 100% Figur 1. Andel myndigheter som uppfyller kraven i SFS 2009:907 Miljöpolicy Flertalet av myndigheterna har redovisat att de upprättat en miljöpolicy för sin verksamhet. Endast två myndigheter saknar en miljöpolicy. Flertalet av myndigheternas miljöpolicyer är dock generellet beskrivna och bör i större utstäckning kunna kopplas till myndighetens uppdrag och dess direkta och indirekta betydande miljöpåverkan. Miljöpåverkan, miljömål och måluppfyllelse Redovisningen av myndigheternas identifiering av aktiviteter med indirekt och direkt betydande miljöpåverkan har förbättrats i jämförelse med föregående år. Några få myndigheter anger dock att man inte har någon betydande miljöpåverkan. Exempel på indirekt påverkan är effekter av bland annat myndighetens beslut i form av tillsyn och prövning av verksamheter, det regionala miljömålsarbetet, utbildning, forskning och upphandling. Direkt påverkan kan exempelvis vara myndigheternas resor, energianvändning, avfall, pappersförbrukning och användning av kemikalier. 8

10 Några myndigheter har dessutom påpekat att deras verksamhet påverkar miljön positivt. Det rör sig främst om olika typer av myndighetsutövning, men även miljömålsarbete, forskning och utbildning. Flera myndigheter än föregående år har redovisat att de har upprättat mål och handlingsplaner och har rutiner för uppföljning av målen. Kvaliteten på målen och möjligheten att mäta och följa upp dessa varierar fortfarande stort mellan myndigheterna. Naturvårdsverket anser att det finns ett behov av att se över redovisningen för de myndigheter som har miljö som sitt huvudsakliga uppdrag och/eller är miljömålsansvariga. Det gäller i första hand redovisningen som avser myndigheternas aktiviteter med miljöpåverkan, miljömål och måluppfyllelse. Miljökompetens När det gäller myndigheternas arbete med att vidta åtgärder för att påverka miljökompetensen så har en viss ökning skett av redovisade åtgärder. Kvaliteten varierar dock stort på de stort avseende de utbildnings- och informationsinsatser som genomförts av myndigheterna. Myndigheter som har valt att genomföra omfattande förbättringar av sitt miljöledningssystem eller avser att bli miljöcertifierade har i vissa fall genomfört större utbildningsinsatser av sin personal. Naturvårdsverket anser att detta område bör kunna studeras närmare inför nästa års rapportering. Myndigheternas arbete med att redovisa statistik gällande resor och energianvändning har i år blivit något bättre, även om det kvarstår ett visst arbete för att säkerställa att myndigheterna har kvalitetssäkrade insamlingsmetoder. Vad gäller redovisning av miljökrav i upphandlingar anser myndigheterna att det saknas bra uppföljningssystem för att samla in de uppgifter som ska redovisas. En del myndigheter pekar på att e-beställningsprojektet inom staten skulle kunna bidra till en bättre uppföljning. 9

11 Grön IT Av förordningen om miljöledning i statliga myndigheter framgår att myndigheterna så långt det är möjligt ska använda energieffektiv informationsteknik (IT) som verktyg för att miljöanpassa sin verksamhet. Av myndigheterna anger 98 procent i sin redovisning att de använt IT för att minska sin energianvändning och 98 procent att de använt IT för att minska antalet tjänsteresor. Det är en ökning med 5 procent respektive 3 procent mot föregående år. Naturvårdsverket redovisade 2012 till regeringen förslag på indikatorer för att följa upp användningen av grön IT. Förslaget är att dessa indikatorer ska ingå i myndigheternas redovisning av 2103 års miljöledningsarbete. IT för att minska energiförbrukningen IT för att minska antalet resor % 85% 90% 95% 100% Figur 2. Andel myndigheter som använder grön IT IT för att minska energianvändningen De åtgärder som myndigheterna beskriver varierar stort. Den åtgärd flest myndigheter beskriver, är att de fortsätter införskaffa energisnål IT-utrustning. Vanliga IT-åtgärder för att minska energianvändningen Tids- och närvarostyrd belysning och ventilation Prognosstyrning av värme och kyla Virtualiserade servrar Laptoppar som ersätter stationära datorer Centrala skrivare, follow-me funktion och dubbelsidig utskrift Automatisk avstängning av datorer Tunna klienter/terminaler och molntjänster Elektronisk handläggning, ärendehantering, ansökning Elektroniska publikationer 10

12 IT för att minska antalet tjänsteresor De flesta myndigheterna tillhandahåller teknik för video- och telekonferenser. Många myndigheter anger att de har fortsatt att investera i videokonferensteknik och olika typer av webbkonferenssystem under Flera av myndigheterna nämner att utbildning och riktlinjer är viktiga instrument för att personalen verkligen ska använda sig av den teknik som finns tillgänglig. Flera universitet och högskolor använder IT i undervisningen för att minska antalet resor mellan föreläsare och studenter. Idag finns det flera universitet och högskolor som erbjuder distansutbildningar. Flera myndigheter nämner att de är med i projektet Resfria möten i myndigheter (REMM) som Trafikverket driver på uppdrag av regeringen. Målet är att öka och vidarutveckla resfria möten inom och mellan myndigheter för att minska miljöbelastningen. Vanliga IT-åtgärder för att minska antalet resor Telefon- och videokonferens Webbkonferens (bl. a. Skype, Lync) Gemensamma arbetsytor (t ex Projektplatsen) Intranät och Internet för informationsdelning Sociala medier och elektroniska nätverk e-learningapplikationer/webbaserat utbildningsmaterial 11

13 Resor och transporter Myndigheternas sammanlagda redovisade koldioxidutsläpp från resor och transporter uppgår till ca ton. Det motsvarar ca 2 procent av Sveriges samlade koldioxidutsläpp från transporter eller 0,6 procent av Sveriges totala utsläpp. Staten står samtidigt för ca 4 procent av den totala sysselsättningen i Sverige Utslaget på antal rapporterade årsarbetskrafter, dvs , blir koldioxidutsläppen ca 2,2 ton per årsarbetskraft. För 2011 var siffran 2,3 ton per årsarbetskraft. Tabell 2. Utsläpp av koldioxid från resor och transporter i ton Trafikslag Flyg under 50 mil Flyg över 50 mil Bil Tåg Buss Maskiner Totalt Maskiner Buss Tåg Bil Flyg över 50 mil Flyg under 50 mil Figur 3 Utsläpp av koldioxid för olika trafikslag i ton Utsläppen av koldioxid från resor och transporter har ökat något under 2012 jämfört med Flyg under 50 mil visar en minskning medan övriga trafikslag visar en viss uppgång. 12

14 Myndigheternas utsläppsiffror för år 2009 och 2010 är osäkra. Utsläppsiffror för 2011 och 2012 på 4 ton bedöms som sannolikt mer riktiga. Flyg under 50 mil 4% Flyg över 50 mil 22% Maskiner 61% Bil 13% Tåg 0% Buss 0% Figur 4. Fördelning av koldioxidutsläpp mellan olika transportslag 2012 Figuren ovan visar koldioxidutsläppens procentuella fördelning på de olika trafikslagen. Maskiner och längre flygresor är de största posterna följt av bilresor. Nedan studeras dessa poster närmare. Maskiner och övriga fordon Maskiner och övriga fordon står för den största delen av de redovisade koldioxidutsläppen. Totalt 54 myndigheter har redovisat utsläpp från maskiner och övriga fordon som de använder i sin myndighetsutövning. Det kan vara arbetsmaskiner av olika slag men även vägfärjor, patrullbåtar, snöskotrar, helikoptrar osv. Några få myndigheter står för merparten av utsläppen. Värt att notera är att endast två av dessa myndigheter är miljöcertifierade. Tabell 3. Myndigheter med högst totala utsläpp från maskiner och övriga fordon År 2010 År 2011 Myndighet Kg CO 2 Myndighet Kg CO 2 Sjöfartsverket Trafikverket* Trafikverket* Sjöfartsverket Kustbevakningen Kustbevakningen Affärsverket svenska kraftnät Sveriges lantbruksuniversitet* *miljöcertifierad Affärsverket svenska kraftnät* Fortifikationsverket* *miljöcertifierad 13

15 År 2012 Myndighet Kg CO 2 Trafikverket* Sjöfartsverket Kustbevakningen Polarforskningssekretariatet Affärsverket svenska kraftnät *miljöcertifierad Trafikverkets siffror 2012 omfattar verkets färjor ( kg) samt arbetsmaskiner och andra fordon i entreprenader för byggande, drift och underhåll av infrastruktur ( kg). Flygresor över 50 mil De av myndigheterna sammanlagda redovisade utsläppen från flygresor över 50 mil uppgår till ca ton koldioxid. Det motsvarar över resor tur och retur från Stockholm/Arlanda till Bryssel. 187 myndigheter har redovisat utsläpp från flyg över 50 mil. De större universiteten ligger fortfarande högst om man tittar på de totala utsläppen. Tabell 4. Myndigheter med högst totala utsläpp från flyg över 50 mil År 2010 År 2011 Myndighet KgCO 2 Myndighet Kg CO 2 Karolinska institutet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Kungl.Tekniska högskolan Lunds universitet Lunds universitet Uppsala universitet Uppsala universitet Sveriges lantbruksuniversitet* Göteborgs universitet* Medel: , median: Medel: , median: *miljöcertifierad *miljöcertifierad År 2012 Myndighet Kg CO 2 Karolinska institutet Uppsala universitet Lunds universitet Kungl. Tekniska högskolan Kriminalvården Medel: , median: Flera myndigheter som har i uppdrag att arbeta internationellt och inom EU har högre utsläpp per årsarbetskraft än andra myndigheter. 14

16 Tabell 5. Myndigheter med högst utsläpp från flyg över 50 mil per årsarbetskraft År 2010 År 2011 Myndighet Kg CO 2 Myndighet Kg CO 2 Nordiska Afrikainstitutet Nordiska Afrikainstitutet Svenska institutet Svenska institutet Kommerskollegium Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Polarforskningssekretariatet Rymdstyrelsen Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingsarbete Medel: 739, median: 422 Medel: 685, median: År 2012 Myndighet Kg CO 2 Nordiska Afrikainstitutet Svenska institutet Rymdstyrelsen Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Kommerskollegium Medel: 695, median: Bilresor De av myndigheterna sammanlagda redovisade utsläppen från bilresor uppgår till ca ton koldioxid. Det motsvarar ca 300 miljoner kilometer i bensindriven bil eller ca bilresor Stockholm-Göteborg tur och retur. 171 myndigheter har redovisat utsläpp från bilresor. Bland de som har högst totala utsläpp från bilresor återfinns myndigheter med egna tjänstebilar och spridd verksamhet inom Sverige. Tabell 6. Myndigheter med högst totala utsläpp från bilresor År 2010 År 2011 Myndighet Kg CO 2 Myndighet Kg CO 2 Rikspolisstyrelsen Rikspolisstyrelsen Kriminalvården Trafikverket Fortifikationsverket* Kriminalvården Statens jordbruksverk* Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Statens jordbruksverk* Medel: , median Medel: , median: *miljöcertifierad 15

17 År 2012 Myndighet Kg CO 2 Rikspolisstyrelsen Trafikverket* Kriminalvården Arbetsförmedlingen Tullverket Medel: , median: *miljöcertifierad Myndigheter som reser mycket över hela landet för att exempelvis kunna genomföra inspektioner har högre utsläpp per årsarbetskraft än andra myndigheter. Tabell 7. Myndigheter med högst utsläpp från bilresor per årsarbetskraft År 2010 År 2011 Myndighet Kg CO 2 Myndighet Kg CO 2 Fortifikationsverket* Skogsstyrelsen* Skogsstyrelsen* Statens jordbruksverk* Statens jordbruksverk* Länsstyrelsen i Norrbottens län Sametinget Karlstads universitet 952 Länsstyrelsen i Gotland Länsstyrelsen i Dalarna 909 Medel 236, median 59 Medel: 176, median 71 *miljöcertifierad År 2012 Myndighet Kg CO 2 Sametinget Skogsstyrelsen* Statens jordbruksverk* Länsstyrelsen i Västerbotten Länsstyrelsen i Norrbotten Medel: 197, median: 78 *miljöcertifierad Flyg under 50 mil Korta flygresor står för en relativt liten del av statens totala utsläpp av koldioxid, men de är å andra sidan ofta enklare att ersätta med mer miljövänliga resealternativ. De sammanlagda redovisade utsläppen från korta flygresor uppgick till ca ton 2012, vilket motsvarar cirka flygresor Stockholm-Göteborg tur och retur. 181 myndigheter har redovisat utsläpp från korta flygresor. De som har de största totala utsläppen från korta flygresor är större myndigheter. 16

18 Tabell 8. Myndigheter med högst totala utsläpp från flyg under 50 mil År 2010 År 2011 Myndighet Kg CO 2 Myndighet Kg CO 2 Försäkringskassan Försäkringskassan Trafikverket* Trafikverket* Umeå universitet Umeå universitet Sveriges lantbruksuniversitet* Rikspolisstyrelsen Rikspolisstyrelsen Sveriges Lantbruksuniversitet* Medel: , Median: Medel: , median: År 2012 Myndighet Kg CO 2 Umeå universitet Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Trafikverket Rikspolisstyrelsen Medel: , Median: *miljöcertifierad De myndigheter som har högst utsläpp per anställd från korta flygresor är istället relativt små myndigheter. Tabell 9. Myndigheter med högst utsläpp från flyg under 50 mil per årsarbetskraft År 2010 År 2011 Myndighet Kg CO 2 Myndighet Kg CO 2 Myndigheten för tillväxtpolitiska utredningar och analyser Inspektionen för strategiska produkter Statens bostadskreditnämnd Riksutställningar 738 Statens bostadskreditnämnd 873 Statens folkhälsoinstitut 702 Riksutställningar 745 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Statens folkhälsoinstitut 737 Boverket 651 Medel: 141, Median: 69 Medel: 153, median: 70 År 2012 Myndighet Kg CO 2 Myndigheten för tillväxtpolitiska utredningar och analyser Riksutställningar Statens folkhälsoinstitut 855 Boverket 740 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 715 Medel: 132, Median:

19 Tågresor Tågresorna står för en minimal andel av statens totala utsläpp av koldioxid. De sammanlagda redovisade utsläppen från tågresor under 2012 uppgår till endast 961 kg. Motsvarande siffra för 2011 var 944 kg. Redovisade utsläpp från tåg 2010 var kg, vilket förmodligen var ca 1 ton för mycket. Orsaken var att en myndighet redovisat kg istället för 1 kg. Under 2012 har 179 myndigheter redovisat koldioxidutsläpp från tåg. Siffran för 2011 var 183 myndigheter. 18

20 Energianvändning Myndigheternas sammanlagda redovisade energianvändning år 2012 är 2,9 TWh, i stor sett samma energianvändning som för Det motsvarar ungefär en tredjedel av Sveriges elproduktion från vindkraft eller energianvändningen i eluppvärmda småhus. Kostnaden för den totala energianvändningen uppskattas till drygt 2 miljarder kronor. Tabell 10. Energianvändning i kwh Energislag Verksamhetsel Fastighetsel Värme Kyla Utanför lokaler** Övrig energi* Total * i övrig energianvändning 2009 och 2010 ingår fastighetsel, värme, kyla och energianvändning utanför lokaler. ** i posten utanför lokaler ingår t.ex. arbetsmaskiner, signalsystem, båtar, helikoptrar etc Verksamhetsel Övrig energi* Total Figur 5. Energianvändning fördelat på energislag TWh * Staplarna för Övrig energi innehåller fastighetsel, värme, kyla och energianvändning utanför lokaler Av myndigheternas redovisade uppgifter utgörs cirka en tredjedel av energianvändningen av verksamhetsel och två tredjedelar av övrig energianvändning (fastighetsel, värme, kyla och energianvändning utanför lokaler). Många myndigheter kommenterar att de arbetat aktivt med åtgärder för att minska användningen av verksamhetsel. 19

21 Myndigheter med hög energianvändning totalt Trafikverket har högst energianvändning och inkluderar färjor samt arbetsmaskiner och andra fordon i entreprenader för byggande, drift och underhåll av infrastruktur i sin redovisning. Övriga myndigheter som ligger högt är de med stora lokalytor. Tabell 11. Myndigheter med högst total energianvändning År 2010 År 2011 Myndighet kwh Myndighet kwh Trafikverket* Trafikverket* Fortifikationsverket* Fortifikationsverket* Rikspolisstyrelsen Kriminalvården Kriminalvården Rikspolisstyrelsen Lunds universitet Lunds universitet Medel: , median: Medel: , median: *miljöcertifierad År 2012 Myndighet kwh Trafikverket* Fortifikationsverket* Rikspolisstyrelsen Kriminalvården Lunds universitet Medel: , median: *miljöcertifierad Myndigheter med hög energianvändning per kvadratmeter Myndigheternas redovisade energianvändning per kvadratmeter har stor spridning. Värdena kan jämföras med 210 kwh/kvm som är Energimyndighetens beräknade genomsnittliga energianvändning för kontor. Rapporteringen omfattar totalt 13 miljoner kvadratmeter lokalyta. 20

22 Tabell 12. Myndigheter med högst energianvändning per kvadratmeter År 2010 År 2011 Myndighet kwh/m 2 Myndighet kwh/m 2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Försvarets radioanstalt 962 Statens maritima museer Smittskyddsinstitutet 820 Smittskyddsinstitutet 654 Statens historiska museum Affärsverket svenskakraftnät* 576 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Rättsmedicinalverket 559 Affärsverket svenska kraftnät* *miljöcertifierad År 2012 Myndighet kwh/m 2 Smittskyddsinstitutet 903 Försvarets radioanstalt 641 Affärsverket svenska kraftnät* 497 Sjöfartsverket 493 Lindköpings universitet 417 *miljöcertifierad Förnybar energi 173 myndigheter redovisar att de använder sig helt eller delvis av förnybara energikällor. Det innebär att 2,3 TWh kommer från förnybara energikällor, vilket motsvarar 80 procent av statens totala energianvändning. Motsvarande siffror för 2011 var 165 myndigheter, 2,2 TWh och 76 procent. Sammanlagt 31 myndigheter anger att de använder 100 procent förnybar energi. Medelvärdet bland dem som redovisat förnybar energi är 79 procents användning. Ett trettiotal myndigheter kommenterar att de inte har några uppgifter om förnybar energi. 21

23 Miljökrav i upphandling Det av myndigheterna redovisade sammanlagda värdet för upphandlingar 2012 är cirka 70 miljarder kronor, jämfört med ca 81 miljarder för Det sammanlagda värdet av upphandlingar som inkluderar miljökrav 2012 anges till cirka 44 miljarder kronor. Motsvarande siffra för 2011 var cirka 57 miljarder. Det innebär att cirka 63 procent av värdet utgörs av upphandlingar med miljökrav för 2012, jämfört med cirka 70 procent år Upphandling är ett område där myndigheterna har svårt att ta fram siffror, varför det åter bör framhållas att jämförelser mellan år och myndigheter är mycket osäkra. I årets redovisning har 71 procent av myndigheterna har redovisat miljökrav vid upphandling. Motsvarande siffra för 2011 var 62 procent. De flesta myndigheterna har endast rapporterat egna upphandlingar över gränsen för direktupphandling. Därför ligger avrop från statliga ramavtal och direktupphandlingar utanför denna rapportering. De 10 myndigheterna med största upphandlingsvolym står för cirka 88 procent av det rapporterade värdet. Tabell 13. Myndigheter med störst upphandlingsvolym i kronor 2011 Myndighet Värde av upphandlingar totalt Värde upphandlingar med miljökrav Andel upphandlingar med miljökrav Arbetsförmedlingen Försvarets materielverk Trafikverket* Försäkringskassan Affärsverket svenska kraftnät* Statens fastighetsverk* Fortifikationsverket* Rikspolisstyrelsen Socialstyrelsen Luftfartsverket* Totalt *miljöcertifierad % En femtedel av myndigheterna anger att de inte gjort några upphandlingar över gränsen för direktupphandling under året och rapporterar därför inte något uppföljningsmått för upphandling. 22

24 Idag är det svårt att på nationell nivå få fram korrekta uppgifter om de årliga inköpen som staten gör inom ramen för offentlig upphandling. Upphandlingsutredningen 2010 har bland annat haft i uppdrag att se över hur miljökrav ställs i offentlig upphandling och hur ett system för insamling av upphandlingsstatistik skulle kunna utformas, vilket bör gynna inrapporteringen på sikt. Ett annat viktigt område är utvecklingen av e-beställningar inom staten som bör kunna bidra till bättre statistik. 23

25 Länsstyrelsernas miljöledningsarbete Länsstyrelsernas kravuppfyllelse enligt förordningen om miljöledning i staten Figuren nedan visar hur stor andel av länsstyrelserna som uppfyller vissa av de redovisningskrav som finns som bilaga till förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Har en aktuell miljöutredning (max 5år) Har en miljöpolicy Har identifierat verksamhetens miljöpåverkan Har upprättat miljömål Vidtar åtgärder för att nå målen Följer upp målen 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 6. Andel Länsstyrelser som uppfyller kraven i SFS 2009:907 Miljöutredning Av de 22 länsstyrelser som har redovisat sitt miljöledningsarbete har fem länsstyrelser (Jämtland, Kalmar, Uppsala, Västernorrland och Västmanland) inte uppdaterat sina miljöutredningar utifrån förordningens krav. Det innebär att de har miljöutredningar som är äldre än fem år. Miljöpolicy Samtliga länsstyrelser har redovisat en miljöpolicy. Länsstyrelserna har i olika grad anpassat miljöpolicyn till verksamhetens uppdrag och dess indirekta och direkta betydande miljöpåverkan. Flertalet av länsstyrelserna har sin utgångspunkt i begreppet hållbar utveckling. Det kan dock konstateras att det ser olika ut hur länsstyrelserna valt att i sin miljöpolicy hänvisa till begrepp såsom nationella mål, generationsmålet, miljökvalitetsmålen och nationella och regionala miljömålen. Aktiviteter med miljöpåverkan, I stort sett samtliga länsstyrelser har redovisat aktiviteter med miljöpåverkan. Några få länsstyrelser anger dock att de inte har några aktiviteter med någon bety- 24

26 dande miljöåverkan (länsstyrelsen i Halland och i Norrbottens län). Flertalet av länsstyrelserna anger som indirekt betydande miljöpåverkan arbetet med de regionala miljömålen. Andra konkreta aktiviteter som anges är tillsyn och prövning av verksamheter med miljöpåverkan, fysisk planering, miljöövervakning, efterbehandling av förorenade områden, skydd av områden och arter och arbetet med genomförande av vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Miljömål, åtgärder och måluppfyllelse Flertalet av länsstyrelserna har redovisat att de upprättat miljömål för sin verksamhet och därmed också redovisat åtgärder för att nå målen och graden av måluppfyllelse. Det finns dock vissa länsstyrelser (Länsstyrelsen i Kalmar, Länsstyrelsen i Uppsala län, länsstyrelsen och i Västra Götaland) som inte redovisat några miljömål och miljömåluppfyllelse för Kvaliteten på målen, vidtagna åtgärder för att nå målen och möjligheten att mäta och följa upp dessa varierar fortfarande stort mellan länsstyrelserna. Jönköpings läns landsting får ses som ett bra exempel på hur miljömål och miljömåluppfyllelse kan redovisas. Naturvårdsverket anser att det i första hand finns ett behov av att se över hur länsstyrelsernas arbete med den indirekta miljöpåverkan ska redovisas inom ramen för miljöledningsarbetet. Länsstyrelsernas arbete med den indirekta miljöpåverkan är en viktig del av deras huvudsakliga uppdrag på miljöområdet och har stor betydelse för att uppfylla förordningens krav på att miljöledningsarbetet ska bidra till hållbar utveckling och att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås. Nedan följer jämförande statistik över länsstyrelsernas transporter, energiförbrukning, och upphandlingar. 25

27 Resor och transporter Tabell 14. Utsläpp av koldioxid från resor och transporter i ton 2012 Trafikslag Kg C0 2 Andel % Flyg under 50 mil Flyg över 50 mil Bil Tåg Buss Maskiner Totalt Tabell 15. Bilresor CO 2 utsläpp Länsstyrelse CO 2/åa CO 2 Total Länsstyrelsen i Västerbotten Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen i Dalarna Länsstyrelsen i Jämtland Länsstyrelsen i Gävleborg Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Västernorrland Länsstyrelsen i Halland Länsstyrelsen i Kronoberg Länsstyrelsen i Södermanland Länsstyrelsen i Kalmar Länsstyrelsen i Örebro Länsstyrelsen i Uppsala Länsstyrelsen i Blekinge Länsstyrelsen i Skåne Länsstyrelsen i Jönköping Länsstyrelsen i Gotland Länsstyrelsen i Värmland Länsstyrelsen i Västmanland Länsstyrelsen i Östergötland Länsstyrelsen i Stockholm

28 Energianvändning Tabell 16. Energianvändning i lokaler Länsstyrelse kwh/m2 kwh/år kwh Totalt Länsstyrelsen i Jämtland Länsstyrelsen i Västerbotten Länsstyrelsen i Kronoberg Länsstyrelsen i Kalmar Länsstyrelsen i Stockholm Länsstyrelsen i Örebro Länsstyrelsen i Gotland Länsstyrelsen i Gävleborg Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Värmland Länsstyrelsen i Halland Länsstyrelsen i Uppsala Länsstyrelsen i Jönköping Länsstyrelsen i Östergötland Länsstyrelsen i Dalarna Länsstyrelsen i Södermanland Länsstyrelsen i Skåne Länsstyrelsen i Västernorrland Länsstyrelsen i Blekinge Länsstyrelsen i Västmanland Länsstyrelsen i Norrbotten Tabell 17. Antal årsarbetskrafter Länsstyrelse Årsarbetskraft Länsstyrelsen i Västra Götaland 663 Länsstyrelsen i Stockholm 460 Länsstyrelsen i Skåne 398 Länsstyrelsen i Norrbotten 233 Länsstyrelsen i Västerbotten 205 Länsstyrelsen i Östergötland 203 Länsstyrelsen i Jönköping 203 Länsstyrelsen i Dalarna 199 Länsstyrelsen i Jämtland 195 Länsstyrelsen i Västernorrland 194 Länsstyrelsen i Kalmar

29 Länsstyrelse Antal kvm Länsstyrelsen i Gävleborg 170 Länsstyrelsen i Värmland 164 Länsstyrelsen i Örebro 158 Länsstyrelsen i Uppsala 151 Länsstyrelsen i Halland 149 Länsstyrelsen i Västmanland 145 Länsstyrelsen i Kronoberg 142 Länsstyrelsen i Södermanland 139 Länsstyrelsen i Blekinge 95 Länsstyrelsen i Gotland Tabell 18. Lokalyta Länsstyrelse Antal kvm Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Kronoberg Länsstyrelsen i Stockholm Länsstyrelsen i Skåne Länsstyrelsen i Västerbotten Länsstyrelsen i Dalarna Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen i Gävleborg Länsstyrelsen i Jönköping Länsstyrelsen i Östergötland Länsstyrelsen i Västernorrland Länsstyrelsen i Kalmar Länsstyrelsen i Uppsala Länsstyrelsen i Värmland Länsstyrelsen i Västmanland Länsstyrelsen i Södermanland Länsstyrelsen i Halland Länsstyrelsen i Jämtland Länsstyrelsen i Örebro Länsstyrelsen i Gotland Länsstyrelsen i Blekinge

30 Miljökrav i upphandling Tabell 19. Miljökrav Länsstyrelse Värde av upphandlingar totalt Kr Värde av upphandlingar med miljökrav Kr Andel miljökrav % Länsstyrelsen i Stockholm Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen i Västerbotten Länsstyrelsen i Värmland Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Skåne Länsstyrelsen i Kalmar Länsstyrelsen i Jönköping Länsstyrelsen i Västernorrland Länsstyrelsen i Jämtland Länsstyrelsen i Kronoberg Länsstyrelsen i Halland Länsstyrelsen i Västmanland Länsstyrelsen i Södermanland Länsstyrelsen i Uppsala Länsstyrelsen i Östergötland Länsstyrelsen i Gävleborg Länsstyrelsen i Blekinge Länsstyrelsen i Dalarna Länsstyrelsen i Gotland Länsstyrelsen i Örebro Total

31 Slutsatser Generellt Myndigheterna har under 2012 fortsatt att utveckla sina miljöledningssystem utifrån de krav som ställs i förordningen. Förordningens redovisningskrav fyller en viktig funktion för att driva arbetet framåt. I takt med att myndigheterna förbättrar kvaliteten på de uppgifter som rapporteras in och därmed förbättrar sitt miljöledningsarbete behöver redovisningskraven förändras. Naturvårdsverket bör därmed ges en möjlighet att då behov föreligger, ändra i de redovisningskrav som finns i bilagan till förordningen. Naturvårdsverket anser att det är av vikt för att ge ett fortsatt bra stöd till myndigheterna och för att kunna redovisa miljöledningsarbetet till regeringen utifrån de förbättringar som sker när det gäller myndigheternas miljöledningsarbete. Naturvårdsverket beskrev i samband med föregående års rapportering behovet av att utveckla rankingsystemet till en mer kvalitativ bedömning för att förbättra stödet till myndigheterna och för att lyfta fram goda exempel. Naturvårdsverket har därför i år valt att särskilt granska kvaliteten på myndigheternas redovisning avseende myndigheternas miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse. Det har skett utifrån förordningens krav och Naturvårdsverkets miljöledningsguide. Naturvårdsverket har i år valt att separat redovisa länsstyrelsernas miljöledningsarbete. Länsstyrelserna har en viktig roll i att genomföra regeringens miljöpolitik när det gäller miljöbalken och generationsmålet och de nationella miljömålens genomförande och uppföljning av dessa. Miljöledningssystemet bör därmed vara ett viktigt verktyg för att systematiskt utveckla miljöarbetet inom länen. Myndigheternas arbete med aktiviteter med betydande indirekt och direkt miljöpåverkan Fler myndigheter har i år uppdaterat sina miljöutredningar, men det finns fortfarande vissa myndigheter som har miljöutredningar äldre än fem år. I samband med att miljöutredningen genomförs identifieras och värderas myndighetens aktiviteter för att få fram vilka aktiviteter som har en betydande indirekt och direkt miljöpåverkan. De betydande indirekta och direkta aktiviteterna utgör grunden för upprättande av myndighetens miljöpolicy, mål/handlingsplaner, rutiner och utbildningsinsatser osv. Årets granskning visar att myndigheternas redovisning av aktiviteter med betydande direkt och indirekt miljöpåverkan varierar stort beroende på myndigheternas uppdrag och kunskap om miljöledningsarbete. Naturvårdsverket har en viktig roll i 30

32 att utveckla redovisningskraven utifrån dessa skiftande förutsättningar. Ett viktigt område att se över hur redovisningskraven bör formuleras för de myndigheter vars huvudsakliga uppdrag är på miljöområdet och myndigheter som har ett utpekat ansvar i miljömålsarbetet. När det gäller redovisningen av den direkta miljöpåverkan så finns det även i år osäkerheter i de siffror som redovisas. Det sker dock en utveckling mot bättre insamlingsmetoder och en mer fullständig rapportering. Jämförelser med föregående års siffror bör även i år ske med försiktighet och rapporteringen bör inte användas för att avgöra om myndigheternas totala miljöpåverkan ökat eller minskat. Detta är inte heller syftet med rapporteringen. Myndigheternas miljöpolicy, miljömål och handlingsplaner Flertalet av myndigheterna redovisar att de har en miljöpolicy, miljömål och handlingsplaner innehållande åtgärder för att nå miljömålen. Kvaliteten på myndigheternas miljömål, deras mätbarhet och uppföljningsbarhet och hur de hänger samman med redovisade aktiviteter med miljöpåverkan har förbättrats något jämfört med 2011, men det finns fortfarande stor variation mellan myndigheterna. Det gäller också de åtgärder och handlingsplaner som anges för att nå miljömålen. För att kunna följa upp och utvärdera effekterna av myndigheternas miljöarbete bör kvaliteten på miljömålen samt mätbarheten och uppföljningen av målen utvecklas ytterligare. Myndigheternas arbete med grön IT och miljöanpassad upphandling Grön IT är ett område som många myndigheter redan arbetar aktivt med inom ramen för e-förvalting inom staten. Det som framgår av myndigheternas redovisning är att arbetet med e-förvaltning börjar slå igenom inom statsförvaltningen och bidrar till bland annat till att resande och pappersförbrukningen minskar och ersättas av nya effektivare arbetssätt. Det sker t.ex. genom införande av elektroniska dokument-, ärende- och arkivhanteringssystem och olika e-tjänster. Naturvårdsverket genomförde under hösten 2012 ett webbinarium tillsammans med Energimyndigheten i syfte att förbereda myndigheterna inför kommande redovisningar. Över 100 myndigheter deltog i webbinariet. Utvärderingen visade att genom att ordna ett möte via ett webbinarium så minskade resandet och fler myndigheter deltog. 31

33 Naturvårdsverket redovisade 2012 ett regeringsuppdrag med förslag på hur myndigheterna inom ramen för förordningen om miljöleding i statliga myndigheter ska redovisa indikatorer för grön IT. Dessa ska redovisas av myndigheterna inför 2013 års rapportering till Naturvårdsverket. Myndigheternas redovisning av miljökrav i genomförda upphandlingar är fortfarande ett område som behöver förbättras. Det saknas tillräckligt bra interna uppföljningssystem för att få fram den upphandlingsstatistik som ska redovisas. Vissa myndigheter beskriver att de håller på att utveckla sina uppföljningssystem i samband med att de inför e-beställningar. Översyn av förordningen om miljöledning i staten Naturvårdsverket ser fortfarande ett behov av att revidera förordningen utifrån tidigare föreslagna förändringar i olika redovisade uppdrag och underlag som lämnats in till Miljödepartementet under Revideringarna syftar till att förenkla för myndigheterna att följa olika krav som ställs på miljöledningsarbete. I takt med att myndigheternas miljöledningsarbete förbättras behöver redovisningskraven i förordningen ändras. Naturvårdsverket avser också att under 2013 uppdatera de vägledningsmaterial som Naturvårdsverket tillhandahåller den s.k. Miljöledningsguiden, Det finns ett behov av att förenkla för myndigheterna att följa olika krav som ställs på miljöledningssystem. Förordningen bör bland annat revideras så att den i större utstäckning än idag överensstämmer med den internationella standarden för miljöledning ISO Standarden är under revidering och väntas träda i kraft vid utgången av Under 2013 har ett arbete påbörjats för att revidera förordningen. Ändringarna avses att träda i kraft till nästa års redovisning av myndigheternas miljöledningsarbete för Certifierade myndigheter enligt bör-krav i förordningen Enligt förordningen bör de myndigheter vars verksamhet medför en betydande miljöpåverkan certifiera verksamheten. En certifiering har genomförts av 25 myndigheter, vilket motsvarar 13 procent av myndigheterna. Under 2012 har tre nya myndigheter tillkommit. Naturvårdsverket inledde under 2012 ett samarbete med SIS-standardisering i syfte att öka kunskapen om och förståelsen för nyttan med en miljöcertifiering. Naturvårdsverket deltar också i arbetet med att revidera den internationella standarden för miljöledning ISO

34 Ranking För att ge en fingervisning om hur myndigheterna ligger till i miljöarbetet har Naturvårdsverket konstruerat ett rankingsystem. Naturvårdsverket har i år inte endast rankat hur myndigheterna har besvarat frågorna i förordning (2009:907) Bilaga 2. Naturvårdsverket har i år också valt att göra en kvalitativ bedömning av myndigheternas miljöpolicy, miljömål och angivna måluppfyllelse. En utgångspunkt i bedömningen har varit att se hur de av myndigheterna redovisade aktiviteterna hänger samman med upprättade miljömål. Syftet med bedömningen är att var ett stöd till myndigheterna i deras arbete med att redovisa uppgifterna till Naturvårdsverket. Myndigheterna är presenterade i bokstavsordning under respektive rankingpoäng. Miljöcertifierade myndigheter har markerats med *. En jämförelse sker med föregående års ranking. I år har också en ranking skett av vilket departement som i snitt har fått högst poäng beroende på hur myndigheterna har bedrivit miljöledningsarbetet. Tabell 20. Rankingkriterier avseende redovisade uppgifter till Naturvårdsverket Kriterium Poäng Del 1 1. Är Miljöcertifierad (ISO/EMAS) 1 2. Har en miljöpolicy 1 3. Har en aktuell miljöutredning (max 5 år gammal) 1 4. Har identifierat betydande miljöaspekter 1 5. Har upprättat miljömål 1 6. Har vidtagit åtgärder 1 7. Har följt upp målen 1 8. Har vidtagit åtgärder för att ge de anställdas miljökunskap 1 Del Följer upp och redovisar sammanlagda utsläpp av koldioxid Följer upp och redovisar utsläpp av koldioxid för flygresor över 50 mil 1 2.1a Följer upp och redovisar verksamhetselektricitet 1 2.1b Följer upp och redovisar övrig energianvändning Följer upp och redovisar andel förnybar energi Följer upp och redovisar andel miljökrav av antal upphandlingar Följer upp och redovisar andel miljökrav av ekonomiskt värde 1 Totalt 15 33

35 Tabell 21. Rankingkriterier avseende kvaliteten på myndigheters miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse Kriterier Ja Delvis Nej 1 Miljöpolicy 1.1 Policyn är framtagen utifrån allmänna miljöprinciper och är anpassad tillverksamheten och dess betydande miljöpåverkan Miljömål 2.1 Miljömålen är i princip kopplade till angivna aktiviteter med direkt och indirekt miljöpåverkan 2.2 Miljömålen är formulerade så de går lätt att mäta och följa upp Måluppfyllelse 3.1 Redovisningen beskriver om miljömålen har uppnåtts eller inte utifrån angivna mått på mätbarhet 3.2 I princip alla miljömål som är mätbara och som avsåg 2012 har uppnåtts och därmed förbättrat verksamhetens miljöprestanda Max poäng 10 Tabell 22. Redovisade uppgifter Departement Ranking 1 Redovisade uppgifter Landsbygdsdepartementet 13,9 14,5 Miljödepartementet 14,8 14,2 Finansdepartementet 14,0 14,0 Arbetsmarknadsdepartementet 13,5 14,0 Näringsdepartementet 13,7 13,7 Försvarsdepartementet 11,6 13,7 Socialdepartementet 13,0 13,5 Utbildningsdepartementet 12,9 13,3 Kulturdepartementet 11,8 13,1 Utrikesdepartementet 12,9 12,8 Justitiedepartementet 12,8 12,6 34

36 Tabell 23. Kvalitet på inrapporterade uppgifter Departement Ranking 2 Kvalitet 2012 Landsbygdsdepartementet 7,3 Finansdepartementet 6,9 Näringsdepartementet 6,9 Miljödepartementet 6,8 Socialdepartementet 6,3 Arbetsmarknadsdepartementet 6,2 Försvarsdepartementet 6,0 Justitiedepartementet 6,0 Utbildningsdepartementet 6,0 Utrikesdepartementet 6,0 Kulturdepartementet 5,9 35

37 Tabell 24. Rankingkriterier avseende redovisade uppgifter till Naturvårdsverket Myndighet Ranking Ranking Ranking Affärsverket svenska kraftnät* Fortifikationsverket* Göteborgs universitet* Högskolan i Borås* Högskolan i Gävle* Kemikalieinspektionen* Lantmäteriet* Luftfartsverket* Myndigheten för samhällsskydd och beredskap* Naturvårdsverket* Skogsstyrelsen* Statens energimyndighet* Statens fastighetsverk* Statens geotekniska institut* Statens jordbruksverk* Statens maritima museer* Statens veterinärmedicinska anstalt* Strålsäkerhetsmyndigheten* Sveriges geologiska undersökning* Sveriges lantbruksuniversitet* Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut* Trafikverket* Arbetsdomstolen Arbetsförmedlingen Arbetsmiljöverket Barnombudsmannan Blekinge tekniska högskola Bolagsverket Boverket Brottsförebyggande rådet Centrala studiestödsnämnden Dans- och cirkushögskolan Diskrimineringsombudsmannen Domstolsverket Ekobrottsmyndigheten

38 Myndighet Ranking Ranking Ranking Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Energimarknadsinspektionen Exportkreditnämnden Finansinspektionen Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försäkringskassan Gymnastik- och idrottshögskolan Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan på Gotland Högskolan Väst Högskoleverket Inspektionen för strategiska produkter Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Justitiekanslern Kammarkollegiet Karolinska institutet Kommerskollegium Konjunkturinstitutet Kriminalvården Kronofogdemyndigheten Kungl. Biblioteket Linköpings universitet Linnéuniversitetet Livrustkammaren, Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet Livsmedelsverket Lotteriinspektionen Luleå tekniska universitet Länsstyrelsen i Blekinge Länsstyrelsen i Dalarna Länsstyrelsen i Gotland Länsstyrelsen i Gävleborg Länsstyrelsen i Halland