2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Transkript

1 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? 3. Vilka är myndighetens mest betydande miljöaspekter? Utbildning Forskning El och energianvändning inkl. kyla Resor och transporter Osorterat avfall Elektronikavfall 4. Har myndigheten upprättat en miljöpolicy? 5. Har myndigheten upprättat mål för de betydande miljöaspekterna? 6. Vilka är målen? Högskolans övergripande miljömål för år är följande: 1. Personal och studenter ska ha minst grundläggande kompetens om miljö och hållbar utveckling. 1) 80% av personalen med minst 40% anställning ska ha genomgått HiGs grundläggande utbildning inom miljö och hållbar utveckling eller ha motsvarande kompetens, 2) alla nya programstudenter och internationella studenter ska få grundläggande information om HiGs arbete för miljö och hållbar utveckling. 2. Aspekter av miljö och hållbar utveckling ska integreras i relevant undervisning och forskning 3. Miljöaspekter ska beaktas vid upphandling av varor och tjänster. 4. Miljöaspekter ska lyftas fram vid all samverkan med det omgivande samhället. 5. Användning av el och energi samt transporter till och från högskolan ska effektiviseras. 6. Mängden osorterat avfall ska minskas. 7. Har myndigheten upprättat en handlingsplan/identifierat aktiviteter som ska bidra till att målen nås?

2 2(6) 8. Följer myndigheten upp målen? 9. Redovisa hur väl målen har uppfyllts Samtliga övergripande mål är nedbrutna i enhetsvisa detaljerade miljömål och beroende på enhetens huvudsakliga verksamhet kan målen skilja sig mellan enheterna. Nedan ges en samlad bild över hur väl de övergripande målen är uppnådda. Uppföljning av de detaljerade miljömålen är enklare och lättare att följa per enhet. Övergripande mål 1 Personal och studenter ska ha minst grundläggande kompetens om miljö och hållbar utveckling. 1) 80% av personalen med minst 40% anställning ska ha genomgått HiGs grundläggande utbildning inom miljö och hållbar utveckling eller ha motsvarande kompetens, 2) alla nya programstudenter och internationella studenter ska få grundläggande information om HiGs arbete för miljö och hållbar utveckling. Totalt sett har 62% av personalen med minst 40% anställning genomgått utbildning, vilket ger oss anledning att fortsätta vår strävan att uppnå målet. Under 2010 planerar vi i samband med vår omorganisation flera utbildningsinsatser, dels för nya enhetschefer och miljösamordnare, dels för all personal och studenter. När det gäller information till nya programstudenter skickas information med i alla välkomstbrev till nya studenter och de internationella studenterna får muntlig information vid introduktionsträffar. Även nyanställda får information om högskolans miljöarbete och miljöledningssystem vid introduktionsutbildningarna. Övergripande mål 2 Aspekter av miljö och hållbar utveckling ska integreras i relevant undervisning och forskning Hur väl aspekter av miljö och hållbar utveckling integreras baseras på antal granskningar av kurser, program och examensarbeten. 81 % av högskolans forskningsprojekt granskades under 2009 och 42,5% av antalet program hade inslag av miljö och hållbar utveckling. 54,5% av antalet kurser (baserat på två enheters måluppföljning) har inslag av miljö och hållbar utveckling. Vid en enhet har samtliga examensarbeten som granskats inslag av miljö och hållbar utveckling, vid en annan har samtliga kurser granskats (dock framgår inte om inslag av miljö och hållbar utveckling finns). Vid ytterligare en enhet var ambitionen att granska hälften av alla examensarbeten, detta mål fick dock stå tillbaka med anledning av den omfattande omorganisationen som pågick/pågår. Övergripande mål 3 Miljöaspekter ska beaktas vid upphandling av varor och tjänster. I 14% av de upphandlingar och inköp som gjorts har miljökrav ställts. Övergripande mål 4 Miljöaspekter ska lyftas fram vid all samverkan med det omgivande samhället. I 60% av all samverkan har miljöaspekter lyfts fram. Detta har skett bl.a. genom att framhålla Högskolan i Gävles miljöcertifiering i marknadsföring och genom att beakta miljöaspekter vid möten med företag, organisationer och myndigheter. Övergripande mål 5 Användning av el och energi samt transporter till och från högskolan ska effektiviseras. Elförbrukningen är minskad med 0,3% under De målnivåer som angetts för att effektivisera transporter till och från högskolan har uppnåtts till 25%.

3 3(6) Övergripande mål 6 Mängden osorterat avfall ska minskas. Mängden osorterat avfall har inte minskat, däremot är mängden oförändrad. När det gäller de olika enheternas arbete med att informera om sopsortering, förändra attityd till sopsortering, upprätta rutiner för sopsortering och avfallshantering har målnivån uppnåtts till 49%. Kommentarer Eftersom de olika enheterna har fått sätta sina detaljerade mål själva skiljer de sig, både vad gäller målområde och vad gäller formulering av mål (mättekniskt) varför det är svårt att få en rättvis övergripande bild. Detta såg vi under 2009 varför vi planerar att besöka de olika enheterna under våren 2010 och hjälpa enheterna genom att tillsammans sätta (likartade) mätbara detaljerade miljömål. Det finns också brister i underlaget i den meningen att alla enheter inte lämnat in någon rapportering av måluppföljningen, detta beror nästan uteslutande på den genomgripande omorganisationen vi befinner oss i. 10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? 11. Har myndigheten säkerställt att de anställda har den kunskap de behöver för att agera miljövänligt? Varje enhetschef har ansvar för att all personal ska ha relevant miljöutbildning, en webbaserad variant har tagits fram bl.a. för att underlätta deltagande. Miljösamordnarna som sitter med som representanter i miljörådet har också haft ett ansvar att sprida miljöinformation på sina respektive enheter. Dock är information och utbildning något som vi ständigt kan bli bättre på, varför vi också satsar en hel del på sådana insatser under Går myndigheten regelbundet (minst en gång/år) igenom att miljöledningssystemet fungerar som avsett (dvs miljörevision)? Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter 1. Tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning 1.1 Utsläpp av koldioxid i kg totalt samt per årsarbetskraft från: a) Flygresor under 50 mil b) Bilresor som görs i tjänsten (inkluderar egen bil, tjänstebil, hyrbil, leasad bil, taxi) 19352,295 c) Tågresor d) Bussresor d) Maskiner och övriga fordon som används i myndighetsverksamheten 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid i kg, totalt samt per årsarbetskraft enligt 1.1 a)-d) 19352,295

4 4(6) 1.3 Utsläpp av koldioxid i kg för flygresor över 50 mil, totalt och per årsarbetskraft 1.4 Andel bilar som köps in eller leasas av myndigheten och som följer definitionen miljöbil (anges i procent) 1.5 Andel drivmedel som är förnybart av den totala drivmedelsförbrukningen för de inköpta eller leasade miljöbilarna (anges i procent) 1.6 Beskrivning av insamlat resultat a) beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) beskriv eventuella problem/luckor i materialet och hur/när ni planerar att åtgärda dessa. Dels har en mycket genomgripande omorganisation vid Högskolan i Gävle tagit mycket tid från pågående verksamhet, dels har det varit svårt att få hjälp från resebyråerna vad gäller tågoch flygresor. För 2010-års redovisning planerar vi att redan nu ta en kontakt med resebyråerna för att inleda ett samarbete för att underlätta insamlingen av dessa data, samt med berörda internt vad gäller redovisning av våra bilresor. 1.7 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått) Eget uppföljningssystem Leverantörsuppgifter Uppskattning (förklara på vilket sätt) 1.8 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på: Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen 1.9 Har Naturvårdsverkets schablonlista underlättat sammanställningen? Kommentera gärna NV:s stöd 2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kwh totalt, per årsarbetskraft och per m 2 uppdelat på a) verksamhetselektricitet 5375,1 kwh/årsarbetskraft och 67, 9 kwh/m 2 b) övrig energianvändning 9469,2 kwh/årsarbetskraft och 119,6 kwh/m Sammanlagd årlig energianvändning, totalt, per årsarbetskraft och per m 2 enligt 2.1 a)-b)

5 5(6) 15423,1 kwh/årsarbetskraft och 194,8 kwh/m Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad? 2.4 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) 0% 2.5 Beskrivning av insamlat resultat a) beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Drifttidsjustering har påverkat resultatet mycket i positiv riktning. b) beskriv eventuella problem/luckor i materialet och hur/när ni planerar att åtgärda dessa. 2.6 Dessa uppföljningsmått är framtagna genom: Eget uppföljningssystem Leverantörsuppgifter Uppskattning (förklara på vilket sätt) 3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel registrerade anskaffningar (upphandling och inköp) där miljökrav ställts av det totala antalet registrerade anskaffningar per år (anges i procent) 14% 3.2 Ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar med miljökrav av det totala värdet av registrerade anskaffningar per år 15% 3.3 Beskrivning av insamlat resultat a) beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Inget b) beskriv eventuella problem/luckor i materialet och hur/när ni planerar att åtgärda dessa. Källa är ESV:s TDB-rapport 4 (Konto - Leverantör) 2009 över ekonomiska transaktioner. Informationen om vilka anskaffningar som föregåtts av ställda miljökrav måste därför till stora delar tas fram manuellt. Införandet av e-handel på vår myndighet borde kunna förenkla denna redovisning radikalt. 3.4 Dessa uppföljningsmått är framtagna genom: Eget uppföljningssystem Leverantörsuppgifter Uppskattning (förklara på vilket sätt) se svar under 3.3b

6 6(6) Redovisningen ska undertecknas av myndighetens chef och senast den 22 februari 2010 sändas både till myndighetens sakdepartement och till Naturvårdsverket, Stockholm. Till Naturvårdsverket kan blanketten också skickas elektroniskt: För mer information om miljöledningsarbetet och redovisningen, se Regeringsbeslut 72; M2008/4821/H