Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Transkript

1 Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Nej 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Statens institutionsstyrelse, SiS, har till uppgift att vårda och behandla ungdomar i åldern 12 till 21 år av sociala skäl samt vuxna missbrukare. Miljöarbetet baseras på tillämplig miljölagstiftning samt föreskrifter och övriga krav som myndigheten berörs av, till exempel regeringens krav på miljöledningssystem och lokala föreskrifter i kommunerna. SiS ska sträva efter att minska verksamhetens negativa miljöpåverkan, framförallt genom att se över tjänsteresor och transporter samt energiförbrukning för uppvärmning, belysning och elektriska komponenter. Vi ska även minska vår användning av resurser som inte är förnybara och minska vårt avfall. Inköp och upphandling ska göras ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart perspektiv vilket innebär att våra inköp och upphandlingar ska ske med minsta möjliga miljöpåverkan och att produktionen ska ske under goda arbetsvillkor. Vi ska ta hänsyn till våra leverantörers miljöarbete och sträva efter att välja miljövänliga alternativ. Genom utbildning och information till anställda och ungdomar/klienter ska vi öka förståelsen för vikten av att agera miljömedvetet. Alla anställda ska få information/utbildning i miljöarbete. Det gäller även vikarier som vid introduktionen ska få information om SiS miljöarbete och gällande lokala riktlinjer. Miljöarbetet ska vara en naturlig del av verksamheten och finnas med i verksamhetsplanering och uppföljning samt ständigt förbättras. SiS centrala ledningsgrupp fastställer varje år mål för utvecklingen av miljöarbetet som varje år redovisas till bland annat regeringen, Naturvårdsverket, Transportstyrelsen och Energimyndigheten. Statens institutionsstyrelse Besök Adress Drottninggatan 29 Box Stockholm Telefon E-post registrator@stat-inst.se Org-nr Fax Internet

2 2 [7] 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt eller indirekt påverkan på miljön? Direkta miljöaspekter Resursförbrukning vid uppvärmning Utsläpp av koldioxid vid transporter och uppvärmning Förbrukning av elenergi Avfallsproduktion Kemisk tekniska artiklar Resursförbrukning för framställning av livsmedel Indirekta miljöaspekter Utbildning av ungdomar 5. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande påverkan på miljön? Inriktningsmål 2010: Minskad förbrukning av bränsle för resor och uppvärmning, och en ökad källsortering ska minska skadliga utsläpp. Mätbara mål under 2010 Revision av myndighetens miljöledningssystem.. Ny struktur för miljöledning/miljöredovisning Energianvändningen i SiS lokaler ska minska - 3 % Yteffektivisering av SiS lokaler, LOA ska minska med - 10 % 6. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå dessa mål? Med hjälp av konsulter har en nytt reviderat miljöledningssystem tagits fram som är grunden för att kunna ISO certifiera. Uppföljningssystemet för miljöledningsarbetet har förenklats för verksamheterna genom att uträkningarna av utsläpp och energiförbrukning samt nyckeltal har kunnat centraliseras. Myndigheten har tecknat nya hyreskontrakt som medför minskad hyrd yta och därmed minskat uppvärmningsbehov. Uppföljning sker varje år för att kontrollera energiåtgången för uppvärmning och transporter och resor med nyckeltal för att ge incitament och kunskap för att minska energiåtgången. Mätningarna ligger sedan som underlag i VP diskussionerna för vilka åtgärder respektive ekonomiansvarige ska göra för att minska energiförbrukningen.

3 3 [7] 7. Redovisa hur väl målen har uppfyllts. Nytt reviderat miljöledningssystem med ny miljöpolicy beslutat av GD Ny förenklad och tydligare miljöredovisning genomförd Uppsägningar har skett av hyresavtal som ger en minskad hyrd yta på ca 10 %. Uppsägningarna får inte verkan förrän 2011 beroende på uppsägningstider Energiåtgången för värme har minskats men är svår att mäta korrekt beroende på att myndigheten inte kunnat normalårskorrigera energiförbrukningen. 8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? Under året har inriktningen varit att framförallt ge nyanställda introduktionsutbildning i miljöarbetet. Ca 50 % av de nyanställda har fått utbildning. All personal får instruktioner och information om det grundläggande miljöarbetet vid verksamheterna som avfallshantering, resepolicies, hantering av kemisk- tekniska artiklar och hur man minskar förbrukningen av elektricitet och energi för uppvärmning. Under året har ett utbildningsprogram i miljöledning tagits fram som all personal ska få ta del av. 9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energiförbrukning? Under hand installeras tids- samt närvarostyrd belysning. Vid utbyte av kontorsutrustning köps in mer energieffektiv utrustning. Servrar byts ut till servrar som kräver mindre energi och bättre teknik används för att undvika lika stora behov av kylning av servrarna. 10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor? Genom installation av utrustning för videkonferenser undviks resor för möten dels mellan personal inom myndigheten dels för möten med personal från andra myndigheter. Videoutrustningen börjar också användas vid möten mellan klienter/ungdomar och socialförvaltningar samt vid domstolsförhandlingar. Beroende på problem med kapaciteten i kablarna kan videoutrustning inte användas vid flera verksamhetsplatser Telefonmöten med flera deltagare används frekvent.

4 4 [7] Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter 1. Tjänsteresor och övriga transporter 1.1 Utsläpp av koldioxid i kg totalt och per årsarbetskraft från: Totalt Per årsarbetskraft a Flygresor under 50 mil ,6 b Bilresor som görs i tjänsten (inkl egen bil, tjänstebil, leasad bil, taxi) Inklusive maskiner o övriga fordon c Tågresor 6,71 0,00247 d Bussresor e Maskiner och övriga fordon Se under b 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid 1.1 a-e ,6 1.3 Flygresor över 50 mil ,1 Antal årsarbetskrafter: Beskrivning av insamlat resultat a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Organisationen har fått en ökad inriktning på eftervårdsarbete och uppföljning vilket utmynnat i ett regeringsuppdrag från och med 2011 vilket medför ett ökat antal resor för att förbereda och genomföra utslussning och eftervård av klienter och ungdomar. Genom att rättsmyndigheter och socialförvaltningar börjat acceptera att klienter/ungdomar delar i möten och rättegångar via videolänkar kan en successiv minskning ska av resor för inställelse. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. Myndigheten har inte funnit något system ännu hur man ska mäta utsläpp från bussresor genom avtal med leverantörer eller egna system. Myndigheten kan inte heller skilja ut drivmedelsanvändningen från förbrukningen från maskiner och övriga fordon.

5 5 [7] 1.5 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått) Eget uppföljningssystem har använts för uppföljning av drivmedel vattenåtgång samt antal körda kilometer och utsläpp från denna energianvändning. Leverantörsuppgifter har använts för uppföljning av tåg, taxi och flygresor. Drivmedel för arbetsredskap ingår i drivmedelsförbrukningen för fordon. Denna förbrukning är i mycket liten i relation till övrig drivmedelsförbrukning varför den betraktats som försumbar Eftersom myndigheten inte kan få fram leverantörsredovisning av energiförbrukningen för bussresor klarar myndigheten inte av att redovisa förbrukningen. Bussresorna bedöms för att enbart svara för en mycket liten del av resorna. 1.6 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på: Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller. Ingen del Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen: Genom de uppgifter som SPI anger 2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kwh totalt, per årsarbetskraft och per m 2 uppdelat på: KWh totalt KWh/å.a. kwh/m2 a) Verksamhetselektricitet ,0 b) Övrig energianvändning Sammanlagd årlig energianvändning 2.1a och b Antal kvadratmeter: Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad? Nej Fram till och med 2010 har SiS själv hand om uppvärmningen av största delen av sina lokaler. Någon normalårskorrigering har inte varit möjlig att göra för SiS som hyresgäst. Från och med 2011 kommer uppvärmningen över hela myndigheten att ske genom avtal med hyresvärdarna som till största delen kan erbjuda normalårskorrigering. Detta förutsätter att regeringens godkänner de nya hyresavtalen.

6 6 [7] 2.4 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) 64 % Vid beräkningen har all elektricitet beräknats som förnybar och fjärrvärmen till 50 %. Gasen har till 100 % beräknats komma från fossila källor 2.5 Beskrivning av insamlat resultat a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Generellt sett har medvetenheten om vikten av ett fungerande miljöledningsarbete växt för varje år. Medvetenheten ökar även fortlöpande om att miljöarbete även är kostnadseffektivt genom minskning av resor, bättre utnyttjande av lokaler, användning av lågenergilampor och arbete för att minska avfallet. Myndigheten har sagt upp hyresavtal som motsvara ca 10 % av den hyrda ytan men med oförändrad storlek på verksamheten. Effekten av lokalminskningen kommer under b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. Myndigheten installerar elmätare för att kunna skilja mellan verksamhetsel och el för uppvärmning vilket ska vara klart under I rapporteringen anges som verksamhets el den del elförbrukningen som betalts som hushålls el vilket inte är helt rättvisande. 2.6 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? Eget uppföljningssystem: Uppföljning av energiförbrukning elektricitet och värme. Leverantörsuppgifter: För utsläpp från elförbrukning det som Vattenfall anger i sin energisnurra. Utsläppen har beräknats på hela tillverkningscykeln för el och på Vattenfalls normalmix på 50 % och till grön el på 50 %. För utsläpp från fossila bränsle har uppgifter från SPI använts och för utsläpp från pellets vad deras branschorganisation anger. Uppskattning har använts för energiåtgången av uppvärmning av lokaler där hyresvärden inte kunnat redovisa energiåtgången. Energiåtgången och utsläpp för den inte redovisade ytan har beräknats på medelvärdet för energiförbrukningen och utsläppen per redovisad m2.

7 7 [7] 3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel registrerade anskaffningar där miljökrav ställts av det totala antalet registrerade anskaffningar per år. Antal anskaffningar med miljökrav 2 Totalt antal anskaffningar 4 Andel (%) anskaffningar med miljökrav 50 % 3.2 Ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar med miljökrav av det totala värdet av registrerade anskaffningar per år. Värde av anskaffningar med miljökrav (kr) Totala värdet av registrerade anskaffningar (kr) Andel (%) anskaffningar med miljökrav 43 % 3.3 Beskrivning av insamlat resultat: a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Under året har myndighetens upphandlare slutat och nya upphandlare tillträtt vilket skapat ett glapp i upphandlingarna. Organisationen för upphandling har nu förstärkts för att få en stabilare organisation. Ledningen har under året uttalat i sin miljöpolicy att miljöhänsyn ska tas till miljökrav vid upphandlingarna. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. För att klara uppföljningarna av avrop enligt upphandlingsavtalen har leverantören krävts på leveransuppgifter i de nya avtalen. Myndigheten håller på med en uppstrukturering av inköpsfunktionerna vilket förväntas medföra att myndigheten kommer att få större andel upphandlingar med miljökrav. 3.4 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? Eget uppföljningssystem för äldre avtal som förlängts. Leverantörsuppgifter för nya avtal. Uppskattning