Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009

Transkript

1 1 (5) Dnr SU Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 Inledning Stockholms universitet har sedan 1997 har arbetat med att förbättra verksamhetens miljöprestanda. En övergripande uppföljning har gjorts sedan Utgångspunkt för 2009 års uppföljning av universitetets miljöarbete är den centrala miljöplanen för Stockholms universitet för 2007 till Det som redovisas är det arbete som omfattar universitetets direkta miljöpåverkan. Universitetets miljöarbete bygger på personligt engagemang bland medarbetare och basen för arbetet är miljöledningssystem, en metod som fokuserar på organisation, efterlevnad av lagar och andra krav samt minskad miljöpåverkan. I mars 2009 beslutade rektor att universitetet ska certifieras enligt miljöledningsstandarderna ISO och EMAS. Som styrgrupp för miljöcertifieringsprojektet utsågs universitetets centrala miljöråd och en projektplan har fastställts. Den tredje september antog rektor universitetets centrala miljöpolicy som utgör grunden för allt miljöarbete och åskådliggör universitetets syften och principer avseende verksamhetens miljöprestanda. Uppföljning av miljömål och dess åtgärder Lokalt miljöarbete Universitetets miljömål för lokalt miljöarbete är att miljöarbete ska bedrivas aktivt vid alla institutioner eller motsvarande. Under 2009 har tre institutioner, Naturgeografi och kvartärgeologi, Zoologiska och Botaniska, valt att miljödiplomera sina verksamheter i enlighet med universitetets interna miljödiplomeringsmodell. Total har 12 institutioner valt miljödiplomering som en metod för att förbättra sina verksamheters miljöprestanda. Fyra institutioner har anmält sitt intresse och en förväntas nå miljödiplomering under våren Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Stockholm Södra huset, Hus B, plan 2 E-post: jenny.lilliehook@teknavd.su.se

2 2 (5) Universitetets centrala stödfunktion för miljöarbetet har anordnat miljöutbildning i avfallshantering och informerat institutioner om praktiskt arbete för att minska verksamhetens miljöpåverkan. En miljöträff med föreläsning om hur Uppsala universitet arbetar med miljöfrågor hölls i början av mars för institutionernas miljösamordnare. I november hölls en klimatshow för administratörer från Stockholms universitet och Kungliga tekniska högskolan. Syftet var att på ett lättsamt och underhållande sätt inspirera till klimathänsyn i vardagen. Totalt deltog 120 administratörer. Klimatshowen finansierades av medel för idéutbyte mellan administratörer på Stockholms universitet och Kungliga tekniska högskolan. Resor Universitetet har som mål att alla anställda och studenter vid Stockholms universitet ska ständigt sträva efter att begränsa resandets miljöpåverkan. I jämförelse med föregående års resestatistik visar tendensen är att andelen flygresor har minskat och andelen har tågresor ökat. Resestatistiken är inhämtad från upphandlad resebyrå. Koldioxidutsläpp i kg och färdmedel Färdmedel Flyg kg CO kg CO 2 Tåg 2,60 kg CO 2 2,18 kg CO 2 Koldioxidutsläpp för tjänsteresor med flyg under 500 km uppgick till kg och flygresor över 500 km till kg. Totalt genererade tjänsteresor med flyg kg koldioxidutsläpp vilket ger ett genomsnitt på ca 405 kg per år och anställd (nämnare är medeltal anställda). Bilresor som företogs i tjänsten med privat bil eller av myndigheten ägd bil bidrog till ,8 kg koldioxidutsläpp vilket motsvarar ca 27,98 kg per år och anställd (nämnare är medeltal anställda). Universitetets resepolicy är att överväga andra alternativ än resa, exempelvis videokonferens eller webbmöte. Vid val av färdmedel ska miljöhänsyn tas och rekommendationen är att åka tåg om sträckan understiger 500 km och vid taxiresa åka miljötaxi. Vidare bör anställda välja att bo på hotell som bedriver ett systematiskt miljöarbete.

3 3 (5) Medierad kommunikation Under 2009 genomfördes 33 videokonferenser vid Stockholms universitet för utbildning, handledning, sammanträden och anställningsintervjuer. Konferenserna skedde mellan Stockholms universitet och andra platser inom Sverige samt USA, Tyskland, Spanien, Estland, Holland och Storbritannien. Föregående år genomfördes 64 videokonferenser. Uppgifterna inhämtades från Avdelningen för IT och media. Energi och vatten Målet för energi och vatten för universitetet var att framtill minska sin användning av el och värme till 128 kwh per m 2 och förbrukningen av vatten till 0,5 m 3 per m 2. Endast målvärdet för värmeanvändning uppnåddes. Förbrukning av el, värme och vatten (Frescati) El (kwh/m 2 ) Värme (kwh/m 2 ) Vatten (m 3 /m , , , ,57 Upphandling och inköp Universitet har som miljömål att andelen miljökrav vid upphandling och i samband med inköp ska öka. Fr om i 2009 är universitet ålagda att redovisa miljökrav som ställts i upphandling och vid inköp samt det ekonomiska värdet av upphandling och inköp med miljökrav av det totala värdet. Arbetet med att ta fram en modell för uppföljning av miljökravställande har påbörjats. Universitetet är också ålagda att ställa miljökrav vid bilinköp, leasing eller bilhyra enligt förordningen (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. Uppgifter för leasing och bilhyra saknas.

4 4 (5) Ett bilinköp gjordes under 2009, en personbil med teknik för drift med diesel. Då fordonet hade fler än fyra sittplatser utöver förarplatsen var lagkravet på miljöbil ej gällande. Däremot var krav på att fordonet inte ska släppa ut mer än 225 g koldioxid per kilometer samt 5 mg partiklar per kilometer vid blandad körning. Dessa krav uppfylldes. Tekniska avdelningens upphandlingssamordning anordnade utbildning i att ställa miljökrav vid upphandling. Utbildningen riktades mot upphandlingsansvariga och föreläsning hölls av Miljöstyrningsrådet. Pappersförbrukning Varje anställd använder i genomsnitt ca 6685 A-4 ark per år och den genomsnittliga användningen per dag är 30 A-4 ark. Sedan 2007 har pappersförbrukning ökat med A-4ark och det kan bero på många orsaker såsom ändring i administrativa rutiner, att antal studenter ökat etc. Mängden papper som universitetet förbrukade under 2009 motsvarar 3239 stycken granar eller kwh el, som går åt vid tillverkning. Antal A4 ark Antal papper i kg Avfall Målet för avfall är andelen osorterat avfall som går till förbränning ska minska. Med osorterat avfall menas hushållsavfall det avfall som hämtas från papperskorgar, behållare etc både inom- och utomhus. Under 2009 omhändertogs 401 ton hushållsavfall vid campus Frescati. Då föregående års statistik var ofullständig går det inte att avgöra om en minskning av osorterat avfall uppnåddes. Rutiner för hantering av kemikalierester som späds och kan släppas ut i avlopp tagits fram i samarbete med Stockholm vatten AB och Stockholm stads miljökontor under Denna

5 5 (5) rutin kommer att ingå i universitetsgemensamma riktlinjer för avfallshantering som förväntas bli färdigställda i höstterminen Industriavfall vid Stockholms universitet (ton) Kontorspapper Wellpapp Glas (ofärgat och färgat) Elektronik Metall Brännbart Deponi ,08 61,01 43,03 48,09 25,68 36,57 50, ,68 64,46 48,66 61,90 53,08 45,78 53, ,18 45,4 21,87 44,20 25,78 23,04 28,6 Av det industriavfallet som hämtades inträffade sex felsorteringar, som är följande: - 6 däck lagt i fraktionen för deponi* - Kontorspapperscontainer på 9,94 ton nedklassat till restavfall pga av att den innehöll endast böcker - 2,5 ton wellpapp nedklassat som brännbart för att den innehöll frigolit. - 3,5 ton träavfall nedklassat som restavfall för att den innehöll metall. - 3,24 ton brännbart avfall nedklassat till restavfall för att det innehöll metall. - 3,20 ton brännbart avfall nedklassat till restavfall för att det innehöll metall. *Det är förbjudet att slänga däck på soptippen (deponi). Däck innehåller ofta bl.a. högaromatiska oljor som är cancerframkallande. Läggs det på sopptippen kan oljorna börja läcka ut i naturen.