FoS Miljöbokslut 2009

Transkript

1 Godkänt den: Ansvarig: Thomas Thunblom Gäller för: Fastighet och service 1 INLEDNING Landstingservice är en av förvaltningarna inom Landstinget i Uppsala län. Landstingsservice jobbar enligt miljöledningssystemet ISO och bedriver sedan många år tillbaka ett systematiskt miljöarbete. Som ett led i detta arbete tar Landstingsservice fram ett miljöbokslut för att kommunicera resultaten i miljöarbetet till sina externa och interna intressenter. 2 VIKTIGA HÄNDELSER UNDER 2009 Ständig förbättring 2009 har varit ett händelserikt år och landstingsservice har fokuserat på att förbättra effektiviteten av miljöledningssystemet. Landstingservice har jobbat med att nå sina miljömål och har fortsatt att framför allt arbeta med energieffektivisering, transporter, miljöanpassat byggande och förvaltning av fastighet, ökad källsorteringsgrad för konventionellt avfall och inköp av ekologiska livsmedel. Miljöresultaten har förbättrats på alla områden utom för energi och avfall. Energi Landstingsservice anser att optimerad energianvändning är en viktig fråga i det dagliga miljöarbetet. Stor tyngd har därför legat på att kartlägga energianvändningen för att få information om hur energianvändningen kan effektiviseras. Den graddagsjusterade värmeanvändningen per kvadratmeter (m 2 ) ökade med 3,2 procent och elanvändningen ökade med 1,1 procent under 2009 jämfört med Detta berodde till stor del på att tomställda ytor med mycket låg energiförbrukning per m2 har rivits. Landstingsservice koldioxidutsläpp (CO 2-utsläpp) för energianvändning per m 2 ökade med 8 procent 2009 jämfört med Samtliga fastigheter är energideklarerade enligt myndighetskravet från Boverket. Källsortering Arbetet med att utöka källsorteringen har fortsatt genom att bl a starta ett komposteringsprojekt vid Akademiska Sjukhuset vilket innebär att flera fraktioner sorteras. En avfallsgrupp har bildats för att underlätta kommunikationen mellan Landstingsservice och hyresgäster och därmed leda till en högre källsorteringsgrad. Sidan 1 av 20

2 Transporter På transportsidan har de totala CO 2-utsläppen från tjänsteresor per årsanställd minskat med nästan 20 procent. Antal inrikes flygresor och har minskat med drygt 80 procent under 2009 jämfört med Andelen etanolbilar har ökat och ligger på 55 procent Miljöanpassade byggprojekt Under 2009 har stort fokus lagts på användningen av Landstingsservice miljöprogram i byggprojekten och förvaltningsfasen. En uppföljning och utvärdering av materialval har skett. Tillstånd Vattenverket Wik och Akademiska sjukhuset har fått tillstånd enligt det nya EU-direktivet. Ett egenkontrollprogram för Akademiska sjukhuset har tagits fram som ska kvalitetssäkra vattenförsörjningen samt underlätta styrning av vattenverksamheten. Radon En ny kartläggning av radonförekomst i fastigheter har påbörjats. PCB sanering Två byggnader av de sista fyra med förhöjda PCB-värden i fogmassorna har sanerats. Kompetensutveckling Landstingsservice har satsat på kompetensutveckling hos sina anställda och entreprenörer genom att anordna riktade utbildningar. 3 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Landstingsservice förvaltar och äger ca kvadratmeter lokaler i Uppsala län. Sjukvården i länet är den dominerande hyresgästen. Landstingsservice förvaltning av Landtingets fastigheter i är uppdelad i två affärsområden: Akademiska och Länet. Affärsområdena är inkörsporten till Landstingsservice och dess olika serviceenheter. Affärsområdena erbjuder ändamålsenliga lokaler för sina kunder och koordinerar den service hyresgästerna efterfrågar. Det yttersta miljöansvaret ligger på förvaltningsledningen, se figur 1. Ansvaret för att drift och underhåll samt ny-, om- och tillbyggnation sker på ett miljöanpassat sätt, är delat mellan affärsområdena och teknikavdelningen. Miljöarbetet är därför en naturlig del i respektive avdelnings Sidan 2 av 20

3 verksamhetsplanering. Respektive chef är ansvarig för utförandet inom sitt område och har till sin hjälp ett miljönätverk som består av Miljö- och kemienheten, miljösamordnaren och miljöombud. Miljösamordnaren stödjer organisationens miljöarbete. Miljöombuden hjälper närmaste chef i miljöarbetet samt stimulerar och informerar personalen i samband med arbetsplatsträffar. Förvaltningsledning Administrativ avdelning Affärsområde Akademiska Affärsområde Länet Fastigh ets utveckl ings avdelni ng Teknikavdelning Projektlednings - avdelning Allmänservice - avdelning Figur 1: Landstingsservice organisationsstruktur Landstingsservice miljöpolicy och vision Landstingsservice följer landstingets miljöpolicy och vision. För att minska miljöpåverkan och hälsofarliga utsläpp är Landstingsservice policy att följa miljölagstiftningen förebygga föroreningar och hushålla med resurser upphandla varor och tjänster som ger minsta möjliga miljöpåverkan ta miljöhänsyn i varje handling och beslut i det dagliga arbetet Landstingsservice vision, dit Landstingsservice strävar är att: Sidan 3 av 20

4 Landstingets verksamheter bedrivs på ett sådant sätt att utsläppen inte påverkar miljö eller folkhälsa negativt och att vi därigenom bidrar till att lämna över ett ekologiskt hållbart samhälle till kommande generationer När vi reser eller fraktar varor sker det med cykel, tåg eller med fordon som drivs med förnyelsebara bränslen Vi hushåller med energi och ändliga resurser Vi sprider inte läkemedel som är skadliga för miljö och hälsa till luft, mark eller vatten Vi använder kemikalier och lustgas på ett sådant sätt att inte människa och miljö skadas Maten vi serverar är ekologiskt producerad och transporterad med hänsyn av miljön Vi källsorterar allt vårt avfall 3.1 Betydande miljöaspekter Landstingsservice har under 2009 arbetat med följande, av ledningsgruppen prioriterade, miljöaspekter: Energi uppvärmning Energi elanvändning Användning av ånga Avfallshantering Kemikalier Byggnation och underhåll Transporter Information 3.2 Ständig förbättring Landstingsservice lägger stor vikt vid att ständigt förbättra sitt miljöarbete genom att effektivisera miljöledningssystemet. Nya checklistor och övrig standardiserad miljödokumentation har tagits fram för att säkerställa kvaliteten på miljöarbetet samt underlätta uppföljning och dokumentstyrning. Ett nytt datoriserad avvikelsehanteringssystem har införts för att underlätta rapportering av avvikelser och förbättringsförslag. En förbättringspotential identifierades i samband med lagefterlevnad. Åtgärder vidtogs genom att förtydliga ansvaret i rutinen. Samtidigt utreddes och utvärderades olika verktyg som bedömer lagefterlevnad. Sidan 4 av 20

5 Under 2009 genomfördes en extern miljörevision och de identifierade avvikelserna är åtgärdade och godkända. Den externa revisorn påpekade att ledning och personal har god kunskap och högt engagemang i miljörelaterade frågor, inom alla reviderade enheter. Det systematiska miljöarbetet är väl integrerat i verksamheten. Landstingsservice ledning har vid genomgång av verksamhetens miljöarbete för år 2009 tagit beslut på nya miljömål och handlingsplaner för år Information Landstingsservice anser att kontinuerlig information och utbildning för medarbetarna spelar stor roll för att lyckas i miljöarbetet. Dessa höjer medarbetarnas engagemang, motivation och kompetens. Utbildningsplaner tas fram för varje år. Följande utbildningar har hållits: Två driftgrupper som jobbar med vattentäkterna har genomgått en hygienutbildning. I samband med miljöprogrammet för bygg och förvaltning av fastigheter har Landstingsservice fortsatt att successivt utbilda sina upphandlade konsulter, entreprenörer samt sina egna projektledare och förvaltare. Medarbetare har fått information om dokumentstyrning, nya standardiserade miljödokument och det nya avvikelsehanteringssystemet. Personal som jobbar med transport har fått utbildning i farlig godshantering. 3.4 Dialog med intressenter Landstingsservice ser samverkan och samarbete med hyresgäster som ett bra steg mot ett resurssnålt samhälle. Landstingsservice har fört en dialog bl.a. med sina hyresgäster inom områdena el-besparing och källsortering. Dialogen har lett till att förutsättningar, behov och möjligheter för att minska Landstingsservice, hyresgästers och hyresvärdars miljöpåverkan har identifierats. 4 MILJÖMÅL Nedan beskrivs vilka miljömål Landstingsservice arbetade med under år 2009 och huruvida dessa har uppnåtts i linje med Lanstingets övergripande miljömål Den gröna symbolen innebär att målet har uppnåtts. Den orange symbolen innebär att målet inte har uppnåtts, men arbetet pågår. Den röda symbolen innebär att målet inte har uppnåtts, arbetet pågår inte. 4.1 Energianvändning Sidan 5 av 20

6 Landstingets mål Landstingsservice måluppfyllelse År 2010 ska energianvändningen för uppvärmning vara 10 procent lägre per kvadratmeter (m 2 ) jämfört med år Energianvändningen för uppvärmning har minskat med 6 procent per m jämför med År 2010 ska elanvändningen vara 5 procent lägre per m 2 jämfört med år Elanvändningen har minskat med 1,1 procent per m jämfört med Landstingsservice mål för 2009 Energianvändningen för uppvärmning skall minska med 2,1 procent per m jämfört med år Resultat 2009 Värmeanvändningen har ökat med 3,2 procent per m jämfört med år Dock har den totala värmeanvändningen minskat jämfört med Elanvändningen skall minska med 1,25 procent per m jämfört med år Elanvändningen per kvadratmeter ökade med 1,1 procent per m jämfört med 2008 Dock har den totala elanvändningen minskat jämfört med Analys av Landstingsservice måluppfyllelse: Lanstingsservice är på väg att uppfylla Landstingets långsiktiga mål. Landstingsservice egna mål för år 2009 har däremot inte uppnåtts. En ökning av graddagskompenserad el- och värmeanvändning per kvadratmeter (m 2 ) har skett medan den totala el- och värmeanvändningen har minskat. En förklaring för den ökade el- och värmeanvändningen per m 2 är att ytan har minskat procentuellt mer än vad användningen har. Detta beror på en kombination av att användandet av teknisk utrustning har ökat samtidigt som att vården har förtätats. Energigruppen har fortsatt att arbeta med energikartläggning och -optimering av de tekniska installationerna. Detta gäller framför allt ventilationssystemen, se värme- och elanvändning. Samtliga fastigheter är nu energideklarerade och har utvärderats med hjälp av Energirosen (se figur 2). Energirosen beskriver fastighetens energistatus, ligger till grund för energideklarationen och innehåller detaljerade åtgärdsförslag. Sidan 6 av 20

7 Figur 2: Exempel på Energirosen för Fjärdingen 32:1 (UAS B20). Den gröna ytan beskriver fastighetens bedömda energistatus i nuläget. Effekterna av åtgärdsförslagen beskrivs av den röda linjen (målrosen). Ju mer utslagen Energirosen är, desto sämre är energistatusen. Följande aspekter bedöms: Värmeanvändning, värmesystem, ventilation, klimatskal, kylanvändning, elanvändning och varmvattenanvändning. Landstingsservice miljöprogram för bygg och förvaltning av fastigheter har använts under året. Stor fokus har varit på energifrågor och energieffektivisering där livscykelkostnader beaktats. Fokus är på lågt energi- och effektbehov, dvs. energieffektiva installationer med effektiv värmeåtervinning Total energianvändning och koldioxidutsläpp Landstingsservice totala energianvändning (värme, el, ånga och kyla) uppgick 2009 till 168 GWh, till en kostnad på 128,5 Mkr. Detta motsvarar en uppvärmning med direktverkande el av runt småhus. 1 Energianvändningen (värme, el) per m 2 ökade med 2,9 procent 2009 jämfört med 2008 och minskade med 3,5 procent 2009 jämfört med år Den totala energianvändningen (värme och el) minskade däremot med 2,8 procent år 2009 jämfört med år 2008 och minskade med 8,9 procent 2009 jämfört med år 2006, se diagram 1. Affärsområdet Akademiska Sjukhuset visade en minskning av värmeanvändningen med 5,6 procent och en minskning av elanvändningen med 4,7 procent 2009 jämfört med Småhusen antas förbruka ~ kwh/år enligt Energimyndigheten (2007). 2 Värdet på CO 2-omräkningsfaktorn för fjärrvärmen kommer från Vattenfall och har använts för hela Uppsala Län. Sidan 7 av 20

8 Affärsområde Länet visade en ökning av värmeanvändningen med 2,5 procent och en minskning av elanvändningen med 1,9 procent 2009 jämfört med kwh/m 2 MWh Diagram 1: Utfall energianvändning (el och värme) i MWh och kwh/m 2 BTA (brutoarea) Av den totala energin som används för uppvärmning utgörs ca 94 procent av fjärrvärme. Resten av uppvärmningen sker med förbränning av pellets och flis i individuella pannor samt med en solfångaranläggning. För att minska negativ miljöpåverkan vid elproduktion handlar Landstingsservice miljömärkt, så kallad Bra miljöval el, från Vattenfall med en årlig merkostnad på ca kr. Landstingsservice totala koldioxidutsläpp (CO 2-utsläpp) för energianvändning per m 2 ökade med 8 procent (397 ton) 2009 jämfört med år Däremot minskade den med 16,3 procent 2009 jämfört med år De totala CO 2-utsläppen ökade med 2,9 procent år 2009 jämfört med år 2008, men minskade med 20,2 procent år 2009 jämfört med år 2006, se diagram 2. 2 CO 2, kg/m BTA CO - utsläpp, ton , 8 23, , Diagram 2: CO 2-utsläpp från fjärrvärme, el, fjärrkyla och ånga samt CO 2-utsläpp i kg/m 2 BTA. 2 Sidan 8 av 20

9 4.1.2 Värmeanvändning Landstingsservice har jobbat kontinuerligt med energieffektivisering av värme- och värmeåtervinningssystem. Detta omfattar energioptimering av alla fastigheter och kontroll av värmeanläggningar och ventilationssystem. Flera värmemätare har installerats för att bättre kunna följa upp värmeanvändningen. Värmeanvändningen per m 2 ökade med 3,2 procent 2009 jämfört med 2008 men minskade med 6 procent 2009 jämfört med Den totala värmeanvändningen minskade 1,9 procent 2009 jämfört med 2008 med och minskade med 11 procent 2009 jämfört med 2006, se diagram 3. Den ökade värmeanvändningen kan förklaras stora om- och tillbyggnationer på Akademiska sjukhuset samt äldre tekniksystem och reglercentraler under en extra kall vinter som kwh/m 2 BTA MWh ,7 141, , , Diagram 3: Värmeanvändning i MWh och kwh/m 2 BTA Elanvändning Sedan flera år tillbaka arbetar Landstingsservice med el-besparande åtgärder genom installation av nya effektiva belysningssystem och ventilationsanläggningar samt byte av egna kylmaskiner mot fjärrkyla. Vid reparationer och underhåll väljs el-effektiva installationer, exempelvis lågenergilampor, rörelsedetektorer och tidsstyrning. En översyn av belysningen har gjort där hänsyn har tagits till armaturer i lokaler där verksamhet har förändrats. Flera elmätare för bättre uppföljning av elanvändningen har installerats. Landstingsservice samarbetar med hyresgästerna i energifrågor för att minska elanvändningen och därmed sänka kostnaderna. Denna dialog har lett till ca 850 inkomna el- effektiviseringsförslag gällande framför allt belysning som omfattar förslag på installation av närvarodetektor, lågenergilampor med mera. Elanvändningen per m 2 ökade med 1,1 procent år 2009 jämfört med år 2008 och minskade med Sidan 9 av 20

10 1,1 procent 2009 jämfört med år Den totala elanvändningen däremot minskade med 3,9 procent 2009 jämfört med 2008 och minskade med 6,5 procent 2009 jämfört med 2006, se diagram 4. Anledningen till den ökade elanvändningen var intensifieringen av teknisk utrustning samt förtätningen av vården. 2 kwh/m BTA MWh , , , MWh Diagram 4: Elanvändning i MWh och kwh/m 2 BTA Användning av kyla I samband med de senaste årens ökande värmebelastning under sommarmånaderna har behovet av kyla för processer och komfort i Landstingets lokaler kontinuerligt ökat. Lokalerna förses dessutom i allt högre grad med teknisk utrustning som avger värme. Landstingsservice använder fjärrkyla. Ytterligare två byggnader har under 2009 anslutits till fjärrkylnätet. Under 2009 användes MWh fjärrkyla, till en kostnad av ca 3,2 Mkr. Användningen per m 2 ökade med 11,4 procent 2009 jämfört med 2008 och ökade med 10,1 procent 2009 jämfört med Den totala användningen ökade med 7,1 procent år 2009 jämfört med 2008 och med 5,7 procent 2009 jämfört med 2006, se diagram 5. 2 kwh/m BTA MWh 19 18, , , , 5 16, 8 18, 6 16, 6 18, MWh Sidan 10 av 20

11 Diagram 5: Fjärrkylanvändning, i MWh och kwh/m 2 BTA Användning av ånga Landstingsservice mål för 2009 Resultat 2009 Vara självproducerande av ånga år 2011 Arbetet pågår. Ånga används på Akademiska Sjukhuset, Samariterhemmet och Enköpings lasarett för bla varmvattenberedning, sterilisering av instrument samt vid matlagning i köket. Akademiska sjukhuset använde MWh ånga under 2009 till en kostnad av ca 4,9 Mkr. Detta innebär en minskning med 1,8 procent 2009 jämfört med 2008 och en minskning med 15,3 procent 2009 jämfört med 2006, se diagram 6. MWh Diagram 6: Användning av ånga AS, MWh 4.2 Transporter Landstingets mål År 2010 ska 90 procent av personbilar som leasas drivas med förnyelsebara bränslen. Landstingsservice måluppfyllelse Andelen personbilar som drivs av etanol utgör 50 procent. Sidan 11 av 20

12 År 2010 ska CO 2-utsläppen från tjänsteresor vara 10 procent mindre per anställd jämfört med år CO 2-utsläppen per årsarbetare från tjänsteresor minskade med 18,9 procent 2009 jämfört med År 2010 ska CO 2-utsläppen från resor till och från arbetet vara 4 procent mindre per anställd jämfört med år CO 2-utsläppen er årsarbetare från resor till och från arbetet har minskat med 32,8 procent 2009 jämfört med Landstingsservice mål för 2009 Byta fordon till bättre miljöklass Resultat 2009 Antalet bensin/dieselbilar minskade med två och antalet etanolbilar ökade med en. 50 % av bilarna är nu etanolbilar. Minska utsläppen av CO 2 från tjänsteresor per årsanställd med 9 procent under 2009 jämfört med De totala CO 2-utsläppen per årsanställd minskade med 20 procent år 2009 jämfört med Medverka till att minska utsläppen per årsanställd från resor till och från arbetet. Mängden utsläppt CO 2 per årsarbetare under resor från och till arbetet ökade med 20,9 procent 2009 jämfört med Minska CO 2-utsläpp från tjänstebilar med 10 procent per årsanställd under 2009 jämfört med CO 2-utsläppen per årsarbetare från tjänstebilar minskade med 14 procent år 2009 jämfört med år Minska utsläppen av användningen av egen bil i tjänsten med 5 procent under 2009 jämfört med CO 2-utsläppen från användningen av egen bil i tjänsten minskade med 10,7 procent per årsarbetare 2009 jämfört med Minska utsläpp från inrikes flygresor i tjänsten med 15 procent under 2009 jämfört med CO 2-utsläppen från inrikes flygresor minskade med 80 procent 2009 jämfört med Analys av resultat: Landstingsservice har uppfyllt nästan alla av Landstingets långsiktiga mål. Landstingsservice mål för år 2009 har uppnåtts bortsett från att man inte har lyckats med att minska CO 2-utsläppen från resor till och från arbetet per årsanställd. De totala CO 2-utsläppen har minskat med mer än 30 procent. Sidan 12 av 20

13 4.2.1 Koldioxidutsläpp från transporter De totala CO 2-utsläppen från tjänsteresor minskade med 25,2 procent år 2009 jämfört med år Per årsanställd var minskningen nästan 20 procent, se diagram 7 och 8. De totala CO 2-utsläppen från tjänstebilar minskade med 20,2 procent under 2009 jämfört med Utsläppen av CO 2 från användningen av egen bil i tjänsten minskade med 18,2 procent 2009 jämfört med Resultaten kan förklaras med minskat antal körda mil med tjänstebilar och med egna bilar samt färre flygresor. kg CO 2, total Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg Diagram 7: CO 2-utsläpp totalt från tjänsteresor kg CO 2 per årsarbetare Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten 0,001 0,001 Tåg Flyg Diagram 8: CO 2-utsläpp per årsarbetare från Landstingsservice Sidan 13 av 20

14 4.2.2 Flygresor För inrikesresor har flygresor per årsanställd minskat markant under år 2009 jämfört med 2008, nämligen med nästan 80 procent, se diagram 9. kg CO 2 /årsarbetare inrikes utrikes Diagram 9: Fördelningen mellan in- och utrikesflygresor Etanolbilar Landstingsservice har använt personbilar (tjänste- och servicebilar) samt hyrbilar som drivs med etanol. Andelen etanol av Landstingsservices drivmedelförbrukning motsvarar 34,6 procent. Samtidigt står etanolbilarna för 50 procent av användningen vilket betyder att etanolbilarna inte alltid tankas med etanol, se diagram 10. Andel bensin/diesel- och etanolbilar bensin/ diesel etanol Diagram 10: Fördelningen mellan bensin/diesel- och etanolbilar Resor till och från arbetet CO 2-utsläpp från resor till och från arbetet per årsanställd ökade med 20,9 procent 2009 jämfört med 2008 och minskade med 32,8 procent 2009 jämfört med 2006, se diagram 11. Sidan 14 av 20

15 kg CO 2 /årsanställd Diagram 11: kg CO 2 per årsanställd och år från arbetsresor (till och från arbetet) 4.3 Kemikalier Lustgas Landstingets och landstingsservice mål Resultat 2009 för 2009 År 2010 ska utsläppen av lustgas vara 25 Lustgasutsläpp har minskat med 22,6 procent procent mindre jämfört med år jämfört med 2008 och har minskat med 13 procent 2009 jämfört med Lustgas används till största delen inom operation och förlossning. Lustgastutsläpp visas i diagram 12. kg lustgas Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Sidan 15 av 20

16 Diagram 12: Lustgasutsläpp i kg Köldmedia Landstingsservice jobbar kontinuerligt med att minska användning av köldmedier genom att byta till fjärrkyla och frikyla. Köldmediet HCFC finns fortfarande kvar i en del av Landstingsservice anläggningar. I övrigt används köldmediet HFC, se diagram 13. Den totala installerade mängden köldmedia minskade med 4 procent 2009 jämfört med 2008 och minskade med 22 procent 2009 jämfört med Mängden HCFC minskade med 58 procent 2009 jämfört med 2008 och med 78 procent 2009 jämfört med Totalt installerad mängd, kg ,8 1486, , HCFC HFC Diagram 13: Köldmediemängder i kg Kemikalier - fastighetsdrift Landstingsservice har tagit fram en kemikalielista för fastighetsdriften. Kemikalielistan innehåller miljöklassificerade kemikalier som är bedömda ur miljö- och hälsosynpunkt. 4.4 Miljömålområde avfall Landstingets mål Måluppfyllelse Landstingsservice År 2010 ska andelen källsorterat avfall av År 2009 var andelen källsorterat avfall 45 den totala avfallsmängden vara 65 med 46 procent år procent av den totala avfallsmängden jämfört procent. Landstingsservice mål för 2009 Resultat 2009 Sidan 16 av 20

17 Medverka till att öka andelen källsorterat Andelen källsorterat avfall har ökat med 1 avfall av den totala avfallsmängden till 65 procent 2009 jämfört med 2008 men har procent 3 till år minskat med 2 procent 2009 jämfört med Analys: Landstingsservice har under 2009 inte följt planen för måluppfyllnad av Landstingets miljöprogram. Komprimatorn för Lasarettet i Enköping har varit ur funktion under några månader, vilket bl a påverkat statistiken negativt. Landstingsservice producerar eget avfall t.ex. matavfall, byggavfall, kemikalier och elektronikavfall samt hanterar hyresgästernas avfall inom Akademiska Sjukhuset samt Enköpings Lasarett. Resultatet för 2009 blev ca 45 procent källsorterat avfall, jämfört med ca 46 procent år 2006, se diagram 14. En mycket liten del av detta går till deponi. Andel källsorterat avfall, % 46 % 45 % 45 % 44 % Diagram 14: Andel källsorterat avfall i procent. Komposteringsprojektet vid Akademiska sjukhuset har påbörjats och insamling av kompost har kommit igång. Det komposterbara avfallet skickas till biogasanläggningen för att bli biogas som driver Uppsalas stadsbussar. En avfallsgrupp har bildats bestående av representanter från Landstingsservice, Miljö- och kemienheten, hyresvärdar och hyresgäster. Syftet med gruppen är att skapa en dialog kring källsortering samt att diskutera förutsättningar för underlättandet av källsorteringen, utökning av antal fraktioner och ansvarsfrågan. En dialog med avfallsentreprenörer avseende statistik och avtal med dessa påbörjades % av det totala källsorterade avfallet. (Brännbart är inte medräknat utan bara återvinnings- eller återanvändningsbart) Sidan 17 av 20

18 4.5 Vatten Den totala vattenanvändningen för 2009 uppgick till ca m 3 vilket motsvarar en specifik användning av 0,63 m 3 /m 2 BTA. Vattenanvändningen per m 2 minskade med ca 4,5 procent 2009 jämfört med 2008 och minskade med 13,7 procent 2009 jämfört med 2006, se diagram 15. Diagram 15: Vattenanvändning i m 3 och m 3 /m 2 BTA. 4.6 Livsmedel Landstingets mål Landstingsservice måluppfyllelse År 2010 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara 33 procent av det totala inköpsvärdet. År 2009 var andelen ekologiskt producerade livsmedel 28 procent Landstingsservice mål för 2009 Öka andelen ekologiskt producerade livsmedel med 2 procent av det totala inköpsvärdet under Resultat procent av den totala inköpssumman utgörs av ekologiska livsmedel år Det finns ingen uppföljning om andelen livsmedel som är Rättvisemärkt eller motsvarande. Landstingsservice är på god väg att uppnå landstingets långsiktiga mål på andel ekologiskt producerade livsmedel. Restaurangen Blå Korset har utökat sitt utbud av kravmärkta produkter. Sidan 18 av 20

19 4.7 Byggnation, underhåll och reparation Landstingsservice mål för 2009 Resultat 2009 Miljökrav ska ställas i varje led i byggnadsprojekten. Ett miljöprogram för bygg och förvaltning av fastigheter används vid om-, till- och nybyggnationer Landstingsservice har fortsatt att använda miljöprogrammet för bygg och förvaltning av fastigheter. Landstingsservice konsulter, entreprenörer och interna projektledare och förvaltare har successivt utbildats inom materialval. Standardiserade miljödokument för all dokumentation inom byggnation har tagits fram och projektledare har utbildats. 5 FORTSATT ARBETE UNDER 2010 Under 2010 kommer Landstingsservice att lägga stor fokus på energieffektiviseringar för att uppnå Landstingets mål. Kontinuerliga energiuppföljningar samt optimeringar av de tekniska systemen genomförs. Energideklarationerna och Energirosen för de olika fastigheterna kommer att användas som underlag för att upprätta handlingsplaner. Projekten Eskil och egenproduktion av ånga kommer att fortsätta drivas. Landstingsservice kommer att arbeta med nya lösningar av avfallshanteringen. För alla byggprojekt på Akademiska sjukhuset ska en gemensam källsorteringsstation iordningställas. Komposteringsprojektet kommer fortsatt att drivas. Avfallsgruppen kommer att arbeta fram lösningar för att ständigt förbättra källsorteringen i den egna och den inhyrda fastigheten. Dialogen med hyresgäster avseende källsortering och el-besparande åtgärder kommer även att föras under En handlingsplan tas fram där energiåtgärder rangordnas och påbörjas att genomföras. Sidan 19 av 20

20 En uppföljning och utvärdering av avvikelsehanteringssystemet kommer att genomföras. Medarbetarna informeras kontinuerligt om hantering av avvikelser och en återkoppling av utfall sker. Under 2010 studeras och utvärderas möjlighet till installation av solfångare på studentbostäder. Sanering av byggnader med förhöjda PCB-värden ska slutföras. Kartläggning av radonförekomst i fastigheter kommer att fortsättas, vid förhöjda värden tas handlingsplaner fram. Ett egenkontrollprogram och riskanalys för vattenverksamheten i Wik kommer att tas fram. Sidan 20 av 20