Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter

Transkript

1 Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter Miljöredovisning för år 211

2 Sammanfattning Detaljmål Resultat Elanvändningen i landstingets fastigheter beräknat i kwh/m 2 BRA-yta har minskat med 17 procent till år 214 till 18 kwh/m 2 (22 procent år 22 till 1 kwh/m 2 ) Minskning 11,6 % 2. Energi till uppvärmning i landstingets fastigheter beräknat i kwh/m 2 BRA-yta har minskat med 12 procent till år 214 till 113 kwh/m 2 (17 procent till år 22 till 15 Minskning 5,6 % kwh/m 2 ) 3. Den totala energianvändningen av el och uppvärmning i landstingets fastigheter har minskat med 9 procent till år 214 (15 procent år 22) Minskning 2,8 % 4. Andelen förnybar el i landstingets fastigheter är 75 procent år % 5. Vid samtliga ny och ombyggnationer tillämpas projekteringsanvisningarnas miljökrav år 214 Påbörjat 6. Koldioxidutsläppen från landstingets samtliga tjänsteresor har minskat med 9 procent till år 214 (18 procent år 22) Ökning 4 % 7. Koldioxidutsläppen från landstingets tjänsteresor med bil har minskat med 25 procent till år 214 (4 procent år 22) Ökning 17 % 8. Koldioxidutsläppen från den kollektivtrafik som landstinget beställer med Länstrafiken har minskat med 2 procent till år 214 (3 procent år 22) Ökning 3 % 9. Energiförbrukningen från landstingets samtliga tjänsteresor har minskat med 1 procent år 214 (19 procent år 22) Ökning 2 % 1. Andelen miljöfordon bland landstingets tjänstebilar och inhyrda fordon är 1 procent år 214 (1 procent år 22) 67 % 11. Minst 1 procent av tjänsteresorna mellan Umeå och Stockholm sker med tåg år 214 (minst 25 procent år 22) 1,5 % 12. Utsläpp och kassation av läkemedel har minskat enligt handlingsplan år 214 Påbörjat 13. Minst 75 procent av förskrivarna har fått utbildning i att minska utsläpp och kassation av läkemedel år 214 NEJ 14. Utsläpp av lustgas har minskat med 3 procent år 214 Minskning 16 % 15. Andelen ekologiska livsmedel utgör minst 25 procent av den totala inköpskostnaden livsmedel år 214 3,98 % 16. Andelen socialt och etiskt märkt livsmedel utgör 25 procent per utvald produkt av den totala inköpskostnaden per produkt år 214 Kaffe 52,7 % The används ej Banan används ej 17. Alla kemikalier som används inom landstinget är registrerade på ett samordnat sätt enligt lagstiftningens krav år % använder KLARA procent av kemikalier som har allvarliga hälso- och miljöeffekter har fastats ut år 214 Påbörjat 19. Andelen ersättningsprodukter för produkter med PVC, silver och utfasningsämnen, som uppfyller kvalitetskrav och inte är mer än tio procent Påbörjat dyrare, är 1 procent år Sociala krav enligt uppförandekoden ställs vid alla upphandlingar av berörda produktkategorier Påbörjat 21. Den totala mängden avfall har minskat med 5 procent/vårdtillfälle år 214 Oförändrat 22. Mängden farligt avfall har minskat med 6 procent per viktade vårdtjänster år 214 Minskning 43 % 23. Andelen konventionellt avfall som sorteras till återvinning är minst 25 procent år % återvinns 24. Miljöledningssystem är implementerat i landstingets samtliga verksamheter år 214 NEJ 25. Samtliga verksamhetschefer har genomgått miljöutbildning år 214 NEJ Målet bedöms kunna nås inom tidsramen Målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in Målet är mycket svårt att nå inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in

3 1. Inledning 1.1 Det miljöpolitiska programmet innehåller fyra delar Miljöpolicy Övergripande mål för landstingets miljöarbete fram till år 22. Detaljerade mål Handlingsplan med aktiviteter för genomförande av det miljöpolitiska programmet. 1.2 Miljöpolicy I huvuddrag innebär miljöpolicyn att landstingets verksamhet ska, med utgångspunkt i lagar och föreskrifter, bidra till uppfyllandet av de nationella miljömålen som har koppling till verksamhetens betydande miljöpåverkan och verka för hög trafiksäkerhet i den trafik som landstinget genererar. Landstinget ska också bidra till utveckling för hela Västerbotten en god hälsa och en bra livsmiljö. 1.3 Övergripande mål för miljöarbetet fram till år 22 Anger inriktningen för landstingets miljöarbete och fokuserar på områden där landstingets verksamhet har mest påverkan på miljön. Dessa områden är: Fastigheter och energianvändning Trafik Läkemedel och lustgas Produkter och kemikalier Avfall Organisation och utbildning 1.4 Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter Anger hur landstingets miljöpolicy och övergripande mål för miljöarbete ska omsättas i praktiken under åren Landstingsstyrelsen fastställde detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter den 27 september 211. En del aktiviteter har börjat genomföras och läget vid årsskiftet redovisas. 1.5 Uppföljning och redovisning I miljöredovisningen presenteras hur arbetet med att nå de detaljerade målen går. Uppföljningen sker årligen. I miljöredovisningen används symbolerna med glada och ledsna ansikten för att illustrera om målet har nåtts eller inte. Symbolerna är densamma som används för att de nationella miljömålen (illustratör Tobias Flygar). Målet bedöms kunna nås inom tidsramen Målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in Målet är mycket svårt att nå inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in 1

4 2. Uppföljning av detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter I miljöredovisningen redovisas måluppfyllelse och genomförda aktiviteter 211 för respektive fokusområde. 2.1 Fastigheter och energianvändning 1. Elanvändningen i landstingets fastigheter beräknat i kwh/m 2 BRA-yta har minskat med 17 procent till år 214 till 18 kwh/m 2 (22 procent år 22 till 1 kwh/m 2 ) Elanvändningen uppgick 211 till 114 kwh/m 2 vilket motsvarar en minskning med 11,6 procent mot jämförelseåret 29. Minskningen kan främst härledas till avveckling av centralånga vid Skellefteå lasarett samt genomförda åtgärder i EPC Fas 2. Målet bedöms möjligt att nå. kwh/m 2 år 14, 12, 1, 8, 6, EL 4, 2,, VLL totalt 2. Energi till uppvärmning i landstingets fastigheter beräknat i kwh/m 2 BRA-yta har minskat med 12 procent till år 214 till 113 kwh/m 2 (17 procent till år 22 till 15 kwh/m 2 ) Värmeanvändningen uppgick 211 till 117 kwh/m 2 vilket motsvarar en minskning med 5,6 procent mot jämförelseåret 29. Värmeanvändningen minskar totalt i landstingets fastigheter men i några fastigheter ökade dock värmeanvändningen under 21 och 211. Några åtgärder i EPC Fas 2 slutfördes under slutet av 211 och effekten från dessa har ännu inte fullständigt fallit ut. Målet bedöms möjligt att nå. kwh/m 2 år 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, VÄRME VLL totalt 2

5 3. Den totala energianvändningen av el och uppvärmning i landstingets fastigheter har minskat med 9 procent till år 214 (15 procent år 22) Den totala energianvändningen (el och värme) uppgick 211 till 125 GWh vilket motsvarar en minskning med 2,8 procent mot jämförelseåret 29. Den totala användningen har minskat trots en ökning av ytan i landstingets fastighetsbestånd under perioden Målet bedöms möjligt att nå. kwh/år TOTAL ENERGI VLL totalt 4. Andelen förnybar el i landstingets fastigheter är 75 procent år 214 Andelen förnybar el bedöms uppgå till 25 %. I nuläget har Landstinget inget avtal om förnybar el. Andelen är beräknad utifrån Energimarknadsinspektionens rekommendendation att andelen förnybar el bedöms enligt en så kallad residualmix. Målet är svårt att nå. 5. Vid samtliga ny och ombyggnationer tillämpas projekteringsanvisningarnas miljökrav år 214 Projekteringsanvisningarna har kompletterats med energikrav. Arbete pågår med att inarbeta även miljökrav i projekteringsanvisningen. Målet är möjligt att nå. 3

6 Handlingsplan med aktiviteter för området Fastigheter och energianvändning Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Fastigheter och energianvändning: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd Beslutade åtgärder enligt EPC Fas Klart slutförs Beslutad uppföljning enligt EPC Fas Pågår genomförs Beslutad konvertering ånga NUS Påbörjat Aktiviteter som syftar till energismart Påbörjat beteende i landstingets verksamheter tillämpas Energieffektiva upphandlingar av verk Påbörjat samhetsutrustningar t ex med hjälp av LCC-kalkyl Strategi för Grön IT tillämpas Påbörjat Upphandling av förnybar el Ej påbörjat Projekteringsanvisningar för nybygg Pågår nation, ombyggnation och rivningsarbete kompletteras med miljökrav 4

7 2.2 Trafik 6. Koldioxidutsläppen från landstingets samtliga tjänsteresor har minskat med 9 procent till år 214 (18 procent år 22) Koldioxidutsläppen från landstingets tjänsteresor har ökat med 5 procent jämfört med basåret 29. För samtliga tjänsteresor har statistik för 29 tagits från rapporten klimatsmarta tjänsteresor i Västerbottens läns landsting. Målet är möjligt att nå. Ton Koldioxidutsläpp från landstingets tjänsteresor Flyg Tåg Buss Taxi Privatbilar Hyrbilar Tjänstebilar, verksamhetsbilar + bilpool Mål Koldioxidutsläppen från landstingets tjänsteresor med bil har minskat med 25 procent till år 214 (4 procent år 22) Koldioxid från tjänsteresor med bil har ökat med 17 % jämfört med basåret 29. Målet är möjligt att nå Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil Ton koldioxid Privatbilar Hyrbilar Tjänstebilar, verksamhetsbilar + bilpool Mål Koldioxidutsläppen från den kollektivtrafik som landstinget beställer med Länstrafiken har minskat med 2 procent till år 214 (3 procent år 22) Det totala koldioxidutsläppet från kollektivtrafiken har ökat med 3 % sedan 21. Ökningen beror på att trafiken har ökat. Bussarna håller på att bytas ut och de nya bussarna är effektivare än de gamla. Målet är möjligt att nå. 5

8 9. Energiförbrukningen från landstingets samtliga tjänsteresor har minskat med 1 procent år 214 (19 procent år 22) Energiförbrukningen från landstingets tjänsteresor har ökat med 2 % jämfört med basåret 29. Målet är möjligt att nå Energiförbrukning från landstingets tjänsteresor Flyg Tåg 8 Buss Taxi GWh 6 4 Tjänstebilar, verksamhetsbilar + bilpool Privatbilar 2 Hyrbilar Mål Andelen miljöfordon bland landstingets tjänstebilar och inhyrda fordon är 1 procent år 214 (1 procent år 22) Av landstingets totalt 328 tjänstebilar är 219 miljöfordon vilket är 67 procent. Det totala antalet tjänstebilar har minskat något de två senaste åren. 12 Andel miljöfordon Andel miljöfordon Måltal En trend som observerats är att allt fler verksamheter vill ha fyrhjulsdrivna fordon som tjänstebilar och de finns inte som miljöfordon. Procent , Minst 1 procent av tjänsteresorna mellan Umeå och Stockholm sker med tåg år 214 (minst 25 procent år 22) Andelen resor på sträckan Umeå-Stockholm som sker med tåg är 1,5 procent. 6

9 Handlingsplan med aktiviteter för området Trafik Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Trafik: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd Regler för tjänsteresor revideras Ej påbörjat, påbörjas våren 212 enligt klimatsmarta tjänsteresor Aktiviteter i enlighet med klimatsmarta Ej påbörjat tjänsteresor i landstingets genomförs med fokus på: video- och webbkonferens, tåg långa sträckor, buss korta sträckor, effektiv fordonshantering och bilpool, samåkning, sparsamt körsätt, tjänstecyklar Översyn av trafikbeställningar till Läns Påbörjat trafiken Årliga trafikbeställningar och samråd Påbörjat med länets kommuner Upphandling av miljöfordon med fokus Ej påbörjat, avtalet förlängt till på förnybara bränslen och möjlighet att avropa/uppgradera till bättre miljöfordon under avtalsperioden Modell för klimatkompensation av Ej påbörjat, påbörjas våren 212 tjänsteresor tas fram 7

10 2.3 Läkemedel och lustgas 12. Utsläpp och kassation av läkemedel har minskat enligt handlingsplan år 214 Arbetet med att revidera handlingsplan för att minska utsläpp och kassation av läkemedel har påbörjats. Aktiviteter för att kontrollera kassation av läkemedel planeras som stickprov vid apoteken i länet. Aktiviteter i handlingsplanen riktas särskilt på att minska utsläpp av läkemedel. Några läkemedel kommer att följas särskilt. 13. Minst 75 procent av förskrivarna har fått utbildning i att minska utsläpp och kassation av läkemedel år 214 Utbildning ges fortlöpande till förskrivare vid informationsträffar. 14. Utsläpp av lustgas har minskat med 3 procent år 214 Arbetet med att revidera handlingsplan för att minska utsläpp av lustgas har påbörjats. Under 21 och 211 har en fördjupad undersökning av ledningsnätet av lustgas genomförts och identifierade läckage har åtgärdats. Lustgasutsläppen har minskat med 16 % jämfört med basåret 25. Kg Lustgasförbrukning NUS Skellefteå lasarett Lycksele lasarett Måltal

11 Handlingsplan med aktiviteter för området Läkemedel och lustgas Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Läkemedel och lustgas: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd Handlingsplan för att minska utsläpp Påbörjat och kassation av läkemedel tas fram Användning av utvalda läkemedel följs Pågår upp årligen enligt handlingsplan Kassation av läkemedel följs upp Pågår enligt handlingsplan Handlingsplan för att minska utsläpp Påbörjat av lustgas tas fram Utsläpp av lustgas följs upp årligen Pågår enligt handlingsplan Investering i destruktionsanläggning Investeringsäskande inlämnat till för lustgas, inklusive installation investeringsrådet. 9

12 2.4 Produkter och kemikalier 15. Andelen ekologiska livsmedel utgör minst 25 procent av den totala inköpskostnaden livsmedel år 214 Andelen ekologiska produkter inom sjukhusen som serveras till patienter och personal utgör 3,98 procent. Det är stora skillnader mellan sjukhusen där Skellefteå lasarett har 1,9 procent, Lycksele lasarett 3,6 procent och NUS 1,7 procent. Ekologiska livsmedel som används är kaffe, mjölk och fisk. Procent Andel ekologiska livsmedel NUS 1,7 Skellefteå lasarett 1,9 Lycksele lasarett 3,6 VL totalt 3,98 Måltal Andelen socialt och etiskt märkt livsmedel utgör 25 procent per utvald produkt av den totala inköpskostnaden per produkt år 214 Av de utvalda livsmedlen; kaffe, the och banan som ska vara socialt och etiskt märkt konsumeras 52 procent rättvisemärkt kaffe och målet har nåtts för den produkten ,7 Andel rättvisemärkta produkter per produkt The och banan har inte börjat användas ännu. Procent Kaffe The Banan Måltal

13 17. Alla kemikalier som används inom landstinget är registrerade på ett samordnat sätt enligt lagstiftningens krav år 212 Samtliga verksamheter i landstinget har erbjudits utbildning i det databaserade kemikaliesystemet KLARA. 63 procent av basenheterna använder KLARA medan 27 procent inte har börjat använda KLARA. Verksamheter registrerar kemikalier i kemikaliesystemet KLARA % Använder KLARA Använder KLARA delvis Använder inte KLARA 1% 63% procent av kemikalier som har allvarliga hälso- och miljöeffekter har fastats ut år 214 Arbetet med att fasa ut hälso- och miljöskadliga kemikalier har påbörjats i de verksamheter som använder kemikaliesystemet KLARA. 19. Andelen ersättningsprodukter för produkter med PVC, silver och utfasningsämnen, som uppfyller kvalitetskrav och inte är mer än tio procent dyrare, är 1 procent år 214 Arbetet är påbörjat och genomförs fortlöpande. 2. Sociala krav enligt uppförandekoden ställs vid alla upphandlingar av berörda produktkategorier Sociala krav enligt uppförandekoden har ställts vid upphandling av textilier under

14 Handlingsplan med aktiviteter för området Produkter och kemikalier Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Produkter och kemikalier: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd Utbildning av berörd personal om Ej påbörjat anskaffning till och användning av ekologiska livsmedel i landstingets verksamheter Upphandling av ekologisk mjölk och Ej påbörjat övriga livsmedel Upphandling av socialt och etiskt Ej påbörjat märkta livsmedel Utbildning och stöd för användare Pågår av kemikaliesystemet KLARA inom landstingets verksamheter Identifiering av kemikalier och produkter Påbörjat som används i verksamheterna och som kan ha allvarliga hälso- och miljöeffekter Utbyte av kemikalier som innehåller Påbörjat hälso- och miljöfarliga ämnen sker enligt landstingets miljöledningssystem Uppförandekoden följs vid upphandling Påbörjat av berörda produktkategorier 12

15 2.6 Avfall 21. Den totala mängden avfall har minskat med 5 procent/vårdtillfälle år 214 Den totala mängden avfall på 41,3 kg per vårdtillfälle är oförändrad sedan basåret 29. Total mängd avfall (kg) per vårdtillfälle Tot mängd/vårdtillfälle Måltal Mängden farligt avfall har minskat med 6 procent per viktade vårdtjänster år 214 Mängden farligt avfall har minskat med 43 procent jämfört med basåret och ligger på ca 1,2 kg per viktade vårdtjänster. Det är dock en ökning jämfört med 21 som fram för allt beror på att en del av det smittförande avfallet inte har kunnat autoklaveras och hanteras som vanligt brännbart avfall. Orsaker till det är bl.a. att autoklaven har varit ur funktion en tid och att kapaciteten inte räcker till periodvis. Målet är möjligt att nå. 1,4 1,2 1,8,6,4,2 Mängd farligt avfall (kg) per viktade vårdtjänster Övrigt Batterier Kemiskt avfall Cytostatika avfall Smittförande avfall Elektrisk o elektroniskt avfall Måltal Andelen konventionellt avfall som sorteras till återvinning är minst 25 procent år 214 Andelen som sorteras till återvinning är 18 procent för sjukhusen. Det är dock en stor variation mellan sjukhusen. Målet är möjligt att nå. procent Andel källsorterat material per sjukhus NUS 15 Skellefteå lasarett 25 Lycksele lasarett 25 VL totalt 18 13

16 Handlingsplan med aktiviteter för området Avfall Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Avfall: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd Logistikplan tas fram för förbättrad och Ej påbörjat förenklad avfallshantering inklusive källsortering vid sjukhusen Inventering av behov och anskaffning Ej påbörjat Av utrustning för källsortering på avdelningsnivå (inklusive investeringar) Inventering av behov och anskaffning Ej påbörjat av utrustning för avfallshantering i återvinningsrum/avfallsterminal (inklusive investeringar) Hantering av organiskt avfall vid sjuk Påbörjat husen sker i samarbete med respektive kommun med fokus på återvinning av matavfall från personalmatsalar och produktionskök 14

17 2.6 Organisation och utbildning 24. Miljöledningssystem är implementerat i landstingets samtliga verksamheter år 214 Under 211 har ett gemensamt miljöledningssystem för Västerbottens läns landsting tagits fram. Miljöledningssystemet finns publicerat på linda och Arbetet med att implementera miljöledningssystemet har inte påbörjats. 25. Samtliga verksamhetschefer har genomgått miljöutbildning år 214 Arbetet har ej påbörjats. 15

18 Handlingsplan med aktiviteter för området Organisation och utbildning Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Organisation och utbildning: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd Landstingets miljöledningssystem Pågår revideras kontinuerligt Miljöledningssystemet integreras i Pågår landstingets ledningssystem Plan för implementering och certifiering Ej påbörjat av miljöledningssystem enligt ISO 141 tas fram Kommunikationsplan för miljöprogram Ej påbörjat internt och externt tas fram Utbildningsplan för perioden tas fram Ej påbörjat och genomförs 16

19 3. Övrigt om landstingets miljöarbete 3.1 Landstingets miljöorganisation Landstingets miljöorganisation finns inom Miljö- och säkerhetsavdelningen, basenheten Logistik och består av en miljösamordnare och en miljöhandläggare. Från 1 oktober 21 finns ytterligare en miljöhandläggare på halvtid som arbetar med kemikaliefrågor. Deras huvuduppgift är att som stödfunktion tillse att den miljölagstiftning som landstingets verksamheter omfattas av kan uppfyllas. Ansvaret för miljöfrågorna följer linjeansvaret vilket innebär att landstingsdirektören och verksamhetscheferna har det formella ansvaret. 3.2 Myndighetskrav Sjukhusen har sedan mitten av 199-talet tillstånd enligt Miljöbalken att bedriva miljöfarlig verksamhet. Sjukhusverksamhet är inte längre tillståndspliktig utan klassas nu som anmälningspliktig verksamhet enligt miljölagstiftningen. Landstinget har valt att behålla befintliga miljötillstånd för samtliga sjukhus tillsvidare. Varje år lämnas miljörapport för sjukhusen till respektive kommun. Landstinget har ett separat tillstånd enligt Miljöbalken för helikopterverksamheten vid Norrlands universitetssjukhus. Landstinget har överklagat villkor 6 i länsstyrelsens tillståndsbeslut. Mark- och miljödomstolen har bifallit landstingets talan och höjt de bullerbegränsande åtgärderna från 5 till 55 dba max. Enligt Mark- och miljödomstolens dom ska landstinget genomföra bullerbegränsande åtgärder i befintliga bostadshus som ligger inom inflygningsvägarna så att den beräknade ljudnivån inomhus i sovrum inte överstiger 55 dba max. Domen meddelades i december 211 och åtgärdsarbetet är inte påbörjat. 3.3 Energieffektiviseringsbidrag Landstinget har sökt och fått energieffektiviseringsbidrag från Energimyndigheten. Bidraget gäller för perioden och omfattar energieffektivisering inom fastigheter och transporter. Bidraget för 21 har använts för att kartlägga landstingets tjänsteresor och utgör underlag för detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter för perioden