Strategi för energieffektivisering

Transkript

1 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering Förslag

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad... 7 Transporter... 9 Fordon... 9 Drivmedel Tjänsteresor Mål Handlingsplan

3 Inledning 29 antog regeringen en förordning (29:1533) om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting. Bakgrunden är EU:s energitjänstedirektiv som säger att den offentliga sektorn ska vara en förebild i att energieffektivisera. Förordningen ska också bidra till att de av riksdagen antagna målen för energieffektivisering uppnås. Alla kommuner och landsting som beviljas stöd åtar sig att fastställa en strategi för energieffektivisering, arbeta aktivt med strategin och genomföra åtgärder, varav minst två av de sex åtgärder som nämns i förordning (29:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Strategin för energieffektivisering omfattar endast kommunens egen förvaltning och hel- och majoritetsägda bolag. Strategin omfattar en nulägesanalys med 29 som basår, mål för kommunens fastigheter och transporter till år 214 och 22 samt en handlingsplan. I Nybro kommun är arbetsgruppen för energieffektivisering sammansatt av representanter från Tekniska förvaltningen, Nybro bostads AB, Nybro Elnät AB/ Nybro Energi AB, Kommunstyrelseförvaltningens serviceenhet och Samhällsbyggnadsförvaltningen. I Nybro kommun finns idag en antagen Energiplan samt en Energi- och klimatstrategi som båda kommer att revideras under 211. I samband med förestående revidering av Energi- och klimatstrategin kommer Energiplanen och Energieffektiviseringsstrategin införlivas i dokumentet, för att få ett samlat grepp om arbetet med hållbarhetsfrågor, klimat och energi. 3

4 Nulägesanalys Nulägesanalysen innebär en identifiering och översyn av kommunens energianvändning med anseende på lokaler och transporter och omfattar vissa givna uppgifter som anges i energimyndighetens föreskrifter 1. I nulägesanalysen ingår Nybro kommun och dess hel- eller majoritetsägda bolag, Nybro Bostads AB (NBAB), Nybro Elnät AB och Nybro Energi AB. Kultur- och fritidsförvaltningen redovisas separat från resterande kommunal verksamhet. Resultatet av nulägesanalysen har legat till grund för val av de åtgärder som presenteras. All statistik som redovisas gäller för basåret 29 om inget annat anges i texten. Byggnader Uppgifter om byggnader har inhämtats från respektive verksamhet om inget annat anges. Area Uppgifter om area redovisas som A temp 2. Den totala uppvärmda arenan fördelad per verksamhet redovisas i diagram 1. Arenan för bostäder redovisas separat och uppgår till m 2. Den totala arenan för lokaler uppgår till totalt m Area uppvärmd yta (Atemp), m NBAB Bostäder NBAB Lokaler Tekniska förvaltningen Kultur- & fritidsförvaltningen 1 75 Nybro elnät & Nybro energi Diagram 1. 1 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting. STEMFS 21:5 2 A temp = invändig golvarea (exklusive varmgarage) för respektive våningsplan som värms till mer än 1 C. 4

5 Energianvändning Den totala mängden inköpt energi för byggnader uppgick till MWh fördelat på bostäder MWh och lokaler MWh, se tabell 1. Årlig egen produktion av solvärme är 16,5 MWh vilket motsvarar,34 promille av den totala energianvändningen. Verksamhet Energi totalt Fjärrvärme El Olja NBAB Bostäder NBAB Lokaler Tekniska förvaltningen Kultur- & fritidsförvaltningen Nybro elnät & Nybro energi Totalt Tabell 1. Totalt inköpt energi uppdelat på verksamhet och energibärare och redovisas i MWh. Köpt energi totalt per energibärare El 3% Av den totala mängden köpt energi (MWh) står fjärrvärme för 7 %, el 3 % och olja,3 %. Den totala mängden inköpt eldningsolja i kommunen var 13,81 m 3 och används uteslutande som reserv. Olja,3% Fjärrvärme 7% Diagram 2 Bränslemix fjärrvärme Fossil energi 3% Bränslemixen i fjärrvärmeproduktionen var 97 % förnyelsebar energi och 3 % fossil energi. Förnybar energi 97% Diagram 3 5

6 Diagram 4 visar andelen köpt energi totalt per verksamhet. Kultur- & fritidsförv. 14% Köpt energi totalt per verksamhet Nybro elnät & Nybro energi 1% NBAB Bostäder 42% Tekniska förvaltningen 42% NBAB Lokaler 1% Diagram 4. Diagram 5 visar energianvändningen per kvadratmeter för varje verksamhet. Kultur- och fritidsförvaltningen har den högsta energianvändningen per kvadratmeter, 24 kwh/m 2, vilket delvis beror på att verksamheter som ishall och badhus kräver mycket driftsel. Energiprestanda, kwh/m NBAB Bostäder NBAB Lokaler Tekniska förvaltningen Kultur- & fritidsförvaltningen Nybro elnät & Nybro energi Diagram 5. 6

7 Kostnad Den totala energikostnaden för lokaler och bostäder uppgick till 35 5 kr fördelat på bostäder kr och lokaler kr. Diagram 6 visar total energikostnad per verksamhet och diagram 7 visar energikostnad per kvadratmeter för respektive verksamhet. Verksamhet Energikostnad totalt Kostnad/m 2 NBAB Bostäder NBAB Lokaler Tekniska förvaltningen Kultur- & fritidsförvaltningen Nybro elnät & Nybro energi Totalt Tabell Total energikostnad, kr NBAB Bostäder NBAB Lokaler Tekniska förvaltningen Kultur- & fritidsförvaltningen 259 Nybro elnät & Nybro energi Diagram 6. 7

8 Energikostnad per m 2, kr NBAB Bostäder NBAB Lokaler Tekniska förvaltningen Kultur- & fritidsförvaltningen Nybro elnät & Nybro energi Diagram 7. 8

9 Transporter Fordon Uppgifter om fordon är hämtat från Transportstyrelsen och omfattar samliga leasade eller ägda bilar och lätta lastbilar per Det medför att 2st fordon som köpts in efter 29 finns med i statistiken eftersom det ej gick att fastställa vilka som ersätter gamla fordon och vilka som är nya. Tabell 3 och diagram 8 visar antal bilar och lätta lastbilar per drivmedel. Fordonstyp Bensin Etanol Diesel Totalt Personbilar Lätta lastbilar Totalt Andel 38 % 3 % 33 % - Tabell 3. Fordon per drivmedel, antal Bensin Etanol Diesel Diagram 8. Personbilar Lätta lastbilar 9

10 Tabell 4 och diagram 9 och 1 visar antalet miljöbilar och ägandeförhållande. Miljö Ägande Fordonstyp Ej miljöbil Miljöbil Andel Leasad Ägd Förmånsbil Personbilar % 5 6 Lätta lastbilar % Totalt % Tabell 4. Miljöfordon, antal Diagram 9. Personbilar Ej miljöbil Miljöbil Lätta lastbilar Ägande, antal Ägd Leasad Diagram 1. Personbilar Lätta lastbilar 1

11 Drivmedel Årsförbrukningen av drivmedel har tagits fram genom uppgifter från fakturor. Kostnaden har räknats fram med årsmedelvärden 3 för priset på respektive bränsle. Tabell 5 och diagram 11 och 12 visar drivmedelsförbrukning och kostnad för 29. Drivmedel Volym, liter Kostnad, kr Energi, MWh Bensin Etanol Diesel Totalt Tabell 5. 1 Årsförbrukning per drivmedel, liter Bensin Etanol Diesel Diagram 11. Kostnad per drivmedel, kronor Bensin Etanol Diesel Diagram Svenska Petrolium Institutet; Priser & skatter; ( ) 11

12 Tjänsteresor Antalet körda kilometer med tjänstebilar (bensin och diesel) har räknats fram med hjälp av förbrukad mängd drivmedel och genomsnittsförbrukning 4. För etanolbilar saknas statistik och genomsnittsförbrukningen har uppskattats till 1 liter per 1 km. Tabell 6 visar antalet kilometer per år för samtliga tjänstebilar samt för privata bilar i tjänst. Den totala kostnaden för privata bilar i tjänst uppgick till kr. Färdmedel Antal Km / år Tjänstebil Privat bil i tjänst Förmånsbilar Totalt Tabell 6. 4 Statistiska centralbyrån: Körsträckor och bränsleförbrukning tabell 6: 21: ( ). 12

13 Mål Regionförbundet i Kalmar län har inom sitt arbete med No Oil - Fossilbränslefri region antagit ett antal huvudmål och delmål som gäller för fastigheter och transporter. Målen för energieffektivisering inom Nybro kommun är satta med utgångspunkt i dessa mål. Målen anges i MWh samt som procentuell minskning av energianvändningen mellan 29 och år 214 respektive år 22. Målen redovisas i text och tabell 7. Byggnader År 214 är den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet (A temp ) i bostäder och lokaler 1 % lägre än år 29. År 22 är den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet (A temp ) i bostäder och lokaler 2 % lägre än år 29. Transporter År 214 är den totala energianvändningen för kommunala transporter med tjänstebil 1 % lägre än år 29. År 22 är den totala energianvändningen för kommunala transporter med tjänstebil 2 % lägre än år Mål MWh kwh/m 2 % MWh kwh/m 2 % MWh kwh/m 2 Byggnader Transporter Tabell 7. 13

14 Handlingsplan Kostnaderna för att genomföra åtgärderna har i nuläget uppskattats och en noggrann beräkning av kostnad och besparing kommer att tas fram inom varje delprojekt. Åtgärd Beskrivning Ansvarig Projektperiod Kostnad Finansiering Köpa in utrustning utifrån energieffektiva produktspecifikationer Vid alla inköp använda Energimyndigheten och Miljöstyrningsrådets produktförteckning med upphandlingskriterier för energieffektiv utrustning/produkter och tjänster Respektive förvaltning/ bolag 212- Kostnad för utbildning Inom budget för respektive förvaltning Utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa Utföra samtliga rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder Teniska förvaltningen miljoner Extra medel utöver budget Fortsatt driftsoptimering av styrsystem i byggnader Ventilation, värme och belysning. Utbilda nyckelpersoner inom fastighetsförvaltning. Respektive förvaltning/ bolag 211- Kostnad för utbildning Inom budget Samordning av transporter Utreda förutsättningarna för en varucentral för alla inkommande leveranser till kommunen med samordnad distribution ut till verksamheterna. Servicechef/ samordnare EES Ingen investeringskostnad Uppföljning transporter Genomgång av system för körjournaler och uppföljning av drivmedelsförbrukning. Utreda förutsättningar för IT-stöd. Servicechef/ samordnare EES 211 Ingen investeringskostnad Ruttoptimering Genomgång av transportintensiva verksamheter för möjlighet till ruttoptimering Servicechef/ samordnare EES 211 Ingen investeringskostnad 14

15 15