1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

Transkript

1

2 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING Byggnader Transporter 5 3 MÅL Byggnader Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

3 1 Inledning Denna strategi syftar till att effektivisera den energi som används för transporter och i byggnader inom Klippans kommunala verksamhet. Kommuners och andra lokala myndigheters arbete för energieffektivisering är av strategisk betydelse för Sveriges möjligheter att uppnå nationella mål för minskad energianvändning och minskade utsläpp av växthusgaser. Ett särskilt statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting utgår under perioden Syftet med ett stöd till kommuner och landsting är att dessa kan fungera som exempel på många olika sätt. Förutom genomförande av egna åtgärder för ökad energieffektivitet kan kommunerna ta initiativ till pilotprojekt och sporra sina anställda till att agera mer energieffektivt. Med hjälp av informationsinsatser till kommunens invånare kan en multiplikatoreffekt av väl genomförda energieffektiviseringsprojekt uppnås. År 2009 har använts som utgångspunkt för insamlad data om energianvändning och som basår för framtagna effektiviseringsmål.

4 2 Nulägesbeskrivning 2.1 Byggnader Klippans kommun äger och förvaltar både lokaler och bostäder. Det kommunala fastighetsbolaget Treklövern Bostad AB äger och förvaltar lokaler och knappt 1000 lägenheter i kommunen. Det av kommunen helägda SIKAB (Små Industrilokaler i Klippan AB) tillhandahåller mark och lokaler för industri, lager och kontor. SIKAB svarar även för driften av Ljungbyheds flygplats. Nårab ansvarar för insamling och avfallshantering i fem nordskånska kommuner. Bolaget ägs till 50 % av Klippans kommun och därför har hälften av verksamhetens inverkan tagits med i strategin. Nulägesbeskrivningen bygger på insamlad statistik från kommunens fastighetsavdelning (lokaler), Treklövern (bostäder och lokaler), SIKAB (lokaler) och Nårab (lokaler). Normalårskorrigerad energianvändning i kommunala fastigheter framgår av tabell 1 och 2. Tabell 1 Energianvändning i kommunens fastigheter 2009, MWh Bostäder Lokaler Fjärrvärme Olja El värme 872 El övrigt Summa Tabell 2 Energianvändning per m 2 i kommunens fastigheter 2009 Bostäder Lokaler Total yta, m 2 (Atemp) Energianvändning, kwh/m Varav värme, kwh/m Varav el, kwh/m Här ingår el för uppvärmning. Den totala och den specifika energianvändning som anges i ovanstående tabeller för basåret 2009 kommer att användas som utgångspunkt för att påvisa den effekt vidtagna åtgärder ger under de kommande åren. Totalt uppgick energikostnaden för Tekniska förvaltningens, fastighetsbolagens och Nårabs bestånd till ca kr vilket ger en energikostnad på 132 kr/m 2. Huvuddelen av energin som används består av el och fjärrvärme. Det finns ingen egenproducerad solel eller vindel, utan all el tillförs via elnätet. Fjärrvärmen produceras av KREAB Energi, vars bränslemix utgörs av trädbränsle, värme från Rönne å som överförs till

5 fjärrvärmesystemet via en värmepump, bioolja samt en liten mängd naturgas. Den fossila andelen i fjärrvärmeproduktionen är låg (ca 3 %). 2.2 Transporter Nulägesbeskrivningens transportdel omfattar de fordon som används för tjänsteresor av de kommunala förvaltningarna och majoritetsägda bolagen. Nårabs enda bil är en miljöklassad förmånsbil och återges nedan som en halv bil eftersom endast halva Nårabs verksamhet räknas med i strategin. I Klippans kommun finns inga stadsbussar utan endast regional kollektivtrafik vilken ägs av landstinget (Region Skåne). Information om kollektivtrafik i Klippans kommun har därför utelämnats eftersom det är svårt att uppskatta hur stor del av resandet respektive kommun står för. Nedanstående tabeller avser transporter inom tjänsten för förvaltningarnas och bolagens verksamheter. Tabell 3 Uppgifter om förvaltningarnas och fastighetsbolagens fordonspark 2009 Antal (st) Körd sträcka (km) Leasingbilar Förmånsbilar 9, Kommunägda bilar Bolagsägda bilar varav miljöklassade tjänstefordon 14,5 * - varav fordon som drivs med förnybart bränsle eller el 9,5 Årsanställda 1 322, * Det finns 10 stycken miljöbilar enligt förordningen 2009:1 och 5 stycken bensin-/dieselbilar som är klassade som miljöbilar enligt förordningen (2007:380) om miljöbilspremie. I dagsläget är uppföljningen av bilarnas användning dålig för förvaltningarna där det bland annat saknas uppgifter om fordonens faktiska drivmedelsförbrukning och antal körda mil. Det finns heller inget system för att registrera i vilken utsträckning de anställda använder sina privata bilar i tjänsten. Med hjälp av fakturor för inköp av bensin och diesel samt uppgifter i Transportstyrelsens fordonsregister har antal kilometer för 2009 räknats fram. SIKAB har inga bilar och för Treklövern och Nårab har samma förbrukning av drivmedel per körsträcka antagits som för kommunens genomsnitt. I de fall etanol används som drivmedel har det antagits att bilarna tankas med E85 som sommartid innehåller 85 % etanol och vintertid 77 % etanol. 2. För de bilar som tankas med gas har det antagits att 75 % av gasen är naturgas och 25 % är biogas. Detta grundar sig på att närmaste tankställe för gas, som ligger i Åstorp drygt en mil bort, erbjuder naturgas. Tabell 4 Förvaltningarnas och bostadsbolagens årsförbrukning av drivmedel 2009 Drivmedel Volym (m 3 ) Energi (MWh) 2

6 Bensin 42, Diesel 11, Etanol 8,33 55 Biogas (Nm 3 ) 20,1 Naturgas (Nm 3 ) 67,4 El 1,6 Summa Från tabell 3 och 4 har nyckeltal för förvaltningar och bolag tagits fram. Dessa kommer att användas vid den årliga uppföljningen. Tabell 5 Nyckeltal gällande tranporter inom förvaltningar och bostadsbolag 2009 Nyckeltal Sammantaget Förvaltningarna Treklövern Nårab Enhet Sträcka körd inom tjänsten per anställd km/årsanställd Energiåtgång per km för tjänstebilarna Andel miljöklassade fordon bland tjänstebilarna Andel tjänstefordon som drivs med förnybart bränsle eller el Andel använt fossilt drivmedel i tjänstebilarna 0,67 0,67 0,63 0,45 kwh/ km 25 * * 100 % % % * Det finns 10 stycken miljöbilar enligt förordningen 2009:1 och 5 stycken bensin-/dieselbilar som är klassade som miljöbilar enligt förordningen (2007:380) om miljöbilspremie.

7 3 Mål 3.1 Byggnader Målen för de kommunala byggnadernas energieffektivisering är angivna som specifik energianvändning (kwh/m 2 ). Anledningen till detta är att målen ska uppnås genom effektiviseringar och inte kunna påverkas av t.ex. en fastighetsförsäljning. Fastighetskontorets framtagna effektmål för de kommunala lokalerna framgår i tabell 6. Man förväntar sig att andelen lokaler som år 2020 är byggda efter 2009 kommer att vara försumbar medan nybyggnation av lägenheter kommer att starta under 2011/2012. Både för lokaler och bostäder är målsättningen att energianvändningen ska vara 20 % lägre 2020 jämfört med Målen baserar sig dels på den historiska utvecklingen, dels på en bedömning av effekter av de insatser som görs genom en ökad fokusering på energieffektivisering, genom ökade energipriser, högre energikrav vid nybyggnad och styrmedel med inriktning på effektivare energianvändning. Målnivån för 2014 är en minskning av energianvändningen med 8 % från 2009, vilket motiveras av de insatser som krävs initialt för kartläggning av energibehov och för att förbättra uppföljning av energianvändningen. Tabell 6 Effektmål för byggnader 2014 och 2020 (jämfört med basåret 2009) Lokaler Bostäder kwh/m 2 (el) % (el) 100 % 92 % 80 % 100 % 92 % 80 % kwh/m 2 (värme) % (värme) 100 % 92 % 80 % 100 % 92 % 80 % kwh/m 2 (totalt) % (totalt) 100 % 92 % 80 % 100 % 92 % 80 % 3.2 Transporter Gällande tjänstefordon är målet att energianvändningen inte ska öka jämfört med Istället för minskad drivmedelsförbrukning har fokus hittills legat på att övergå till förnybara drivmedel, och så kommer det att se ut även under de närmast kommande åren. Enligt Klippans kommuns inköpspolicy för fordon ska alla nya bilar som köps in vara klassade som miljöbilar. Utbytestakten styrs av de riktlinjer som finns för när ett fordon ska tas ur bruk och grundar sig på bilens ålder, utsläppsmängd samt säkerhetsaspekter. Om man tittar några år tillbaka i tiden kan man se en ökning av energianvändningen för transporter och målet att ökningen ska vara noll innebär därför en viss ansträngning. Det finns dock en möjlighet att kommande uppföljningar visar att målet gällande drivmedelsförbrukningen kan revideras.

8 4 Åtgärder och handlingsplan För det statliga stödet till energieffektivisering i kommuner och landsting som utgår under perioden ska kommunen eller landstinget genomföra minst två av följande åtgärdspaket: 1. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning 3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa 6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva Av ovanstående åtgärdspaket har nummer 3, 4 och 5 identifierats som mest ändamålsenliga för Klippans kommun. Klippans kommun påbörjade i viss mån sitt arbete med energieffektivisering år 2007 när man lät göra en EPC-utredning där man analyserade kommunens fastigheter. Denna utredning ligger till grund för de energibesparingar man arbetar med att genomföra idag. Arbetet, som fortgår, består bland annat i att identifiera och genomföra energieffektiviseringar i kommunens samtliga byggnader för att sänka energikostnaderna, ta bort oljeanvändningen, utveckla driftorganisationen och modernisera de tekniska installationerna för att möta hyresgästernas ökande krav på inomhuskomfort. Arbetet med att fasa ut oljan är ett exempel på hur kommunen tar steg i rätt riktning. Diagrammet nedan åskådliggör hur oljeförbrukningen minskat mellan åren 2007 och Den minskade användningen av olja har uppnåtts genom att kommunala anläggningar konverterats till i första hand fjärrvärme och i vissa fall till värmepump. Diagram 1 Oljeförbrukningen i Klippans kommun Olja Olja m3 Linjär (Olja m3)

9 Med EPC-utredningen som underlag har ett antal åtgärder tagits fram. De åtgärder som gäller den kommunala energianvändningen i byggnader och som faller inom ramen för något av de åtgärdspaket som nämns ovan redovisas nedan. Det kan hända att någon/några åtgärder byts ut längre fram om det visar sig att alternativen är mer kostnadseffektiva eller relevanta. Köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även viloläge - Vid upphandling ska i första hand energisnål teknik väljas för t.ex. kontorsapparater. Apparaterna ska även vara energisnåla i standbyläge. På så sätt kommer energieffektivisering, utveckling och innovationer runt om i världen stimuleras. - Man kommer att undersöka potentialen med LCC som verktyg vid upphandlingar av utrustning och tjänster i Klippans kommun. Undersökningen ska visa inom vilka typer av upphandlingar LCC ska användas, samt framtagande av rutiner för arbete och uppföljning. - Idag arbetar man med kontinuerlig energiuppföljning på Tekniska förvaltningen. Uppföljningssystemet behöver dock utvecklas så att alla bolag och all energianvändning innefattas och åskådliggörs på ett tydligt sätt. Byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3 - Många av de åtgärder som föreslogs i samband med EPC-utredningen har skrivits in i den underhållsplan som ligger till grund för arbetet med utbyte av gammal teknik och utrustning. Man jobbar aktivt med att följa planen. Utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa - Uppgradering av styr- och driftövervakningssystem. - Utbyte av den sista oljepannan mot värmepump. - Ersätta ineffektiva värme- och ventilationssystem med FTX-teknik. - Utbyte av gammal belysning enligt underhållsplanen där ny energieffektiv belysning ersätter den gamla. När det gäller transporter behövs bättre system och rutiner tas fram för att kunna följa upp körsträckor och drivmedelsförbrukning. Motsvarande behöver också tas fram för att få kännedom om i vilken utsträckning privata bilar används i tjänsten. Om denna post tas fram och visar sig vara av betydande omfattning kan målet om en nollprocentig ökning eventuellt bli svårt att uppnå, åtminstone på kort sikt. Målet är att detta ska börja fungera under 2012.

10 5 Uppföljning I Klippans kommun har man en kontinuerlig uppföljning av energianvändningen. Tekniska förvaltningen ansvarar tills vidare för att ta fram det underlag som krävs för att kunna följa upp framtagna nyckeltal som visar måluppfyllelsen för den kommunala verksamhetens energistrategi. Man ansvarar tills vidare även för uppföljning och inrapportering till Energimyndigheten. Strategi, mål och uppföljning kommer att redovisas för kommunstyrelse/fullmäktige för godkännande.