Västerbottens kommuner och arbetet med energieffektiviseringsstödet (EES) mellan åren Foto: Tomas Edenor

Transkript

1 Västerbottens kommuner och arbetet med energieffektiviseringsstödet (EES) mellan åren Foto: Tomas Edenor

2 EES - AC Västerbottens kommuner och arbetet med energieffektiviseringsstödet (EES) mellan åren Jämförelser mellan kommunerna och goda exempel på vad som gjorts

3 Åtgärder De åtgärder som de flesta kommuner har genomfört eller planerar att göra är att utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa. Uppgifterna kommer från kommunernas slutrapporter som skickats in till Energimyndigheten.

4 Åtgärder som kommunerna angett i slutrapporten att de ska göra 1. Utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar. 2. Köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens Energimyndighet tillhandahåller 3. Köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även viloläge 4. Byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3 5. Utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationern a i dessa 6. Köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa Bjurholm X X Dorotea X X Lycksele X X X X Malå X X Nordmaling X X X X Norsjö X X Robertsfors X X X X X Skellefteå X X X Sorsele X X X X Storuman X X X X Umeå X X Vilhelmina X X Vindeln X X X Vännäs X X Åsele X X Summa

5 Målsättningar Om kommunernas målsättningar till 2020 (förbättring jämfört med basåret 2009) att effektivisera energianvändningen i fastigheter och transporter skulle uppnås innebär det en minskad energianvändning på 250 GWh per år.

6 Målsättningar Resultat från målsättningarna kommer främst från kommunernas fastigheter (bostäder och lokaler) som står för den största delen av energianvändningen.

7 Målsättningar

8 Målsättningar Kommunernas målsättningar till 2020 (förbättring jämfört med basåret 2009) att effektivisera energianvändningen i fastigheter varierar mellan 18,6 % och 40 % Målsättningen är i genomsnitt 24 % Denna målsättning motsvarar en minskad energianvändning på 238 GWh/år

9 Målsättningar Kommunernas målsättningar till 2020 (förbättring jämfört med basåret 2009) att effektivisera energianvändningen i transporter varierar mellan 14 % och 50 % Målsättningen är i genomsnitt 27 % Denna målsättning motsvarar en minskad energianvändning på 11 GWh/år

10 Kommunernas målsättning (%) för fastigheter och transporter till 2020

11 Målsättning till 2020

12 Energianvändning - Fastigheter Kommunernas totala energianvändning till bostäder och lokaler är cirka 781 GWh Detta motsvarar en genomsnittlig energianvändning på kwh per invånare Energianvändning per invånare är 36 % högre i Västerbotten jämfört med riket (ej klimatkorrigerad)

13 Energianvändning - Fastigheter Kommunernas energianvändning till fastigheter och fördelning mellan bostäder och lokaler skiljer mycket åt mellan kommunerna. Den totala årliga energikostnaden för kommunernas fastigheter är i genomsnitt kr/invånare och 147 kr/m 2 A temp

14 Energianvändning - Fastigheter

15 Energianvändning - Fastigheter

16 Energianvändning - Fastigheter Energikostnaden per invånare för kommunernas fastigheter är den näst högsta i landet Länets klimatkorrigerade energianvändning är den näst lägsta i landet

17 Energianvändning per invånare, bostäder och lokaler

18 Energianvändning - Fastigheter

19 Energianvändning - Fastigheter

20 Energianvändning - Fastigheter

21 Energianvändning - Fastigheter Uppgift för Bjurholm saknas

22 Transporter Det är stora skillnader mellan kommunerna med avseende på körsträckor och antal bilar per årsarbetare. Antal årsarbetare per bil är i genomsnitt 13,2 Den genomsnittliga körsträckan för personbilar och lätta lastbilar är km/årsarbetare

23 Transporter

24 Transporter

25 Vad tycker kommunerna varit bäst med EES? Att det gett möjlighet att utarbeta en energistrategi och ett system för energiuppföljning (Vindeln) Ett mycket bra stöd för att komma igång med energieffektiviseringen (flera kommuner)

26 Vad tycker kommunerna varit bäst med EES? Vi tycker att det varit bra att vi fått rutiner för uppföljning av energianvändningen (flera kommuner) Vi har kunnat anlita konsulter för en utredning kring en större bergvärmeanläggning (Lycksele)

27 Vad tycker kommunerna varit bäst med EES? I Storuman tycker vi att det bästa med projektet har varit att vi kunnat ha en resurs (på halvtid) och fått mer koll på energianvändningen och transporterna. Det har inneburit att vi kunnat arbeta aktivt för att minska energianvändningen (med en ekonomisk besparing på ca 10 miljoner). Nu när resursen försvinner kommer vi inte kunna fortsätta med detta arbete

28 Vad tycker kommunerna varit bäst med EES? Vi har inventerat fastigheterna samt utbildat personal (Åsele m.fl.) Vi har fått en större medvetenhet och förståelse hur vi ska tänka om och kring energieffektivisering (Åsele)

29 Vad tycker kommunerna varit bäst med EES? För Umeås del så var vi redan igång med många aktiviteter innan stödet kom och hade även en åtgärdsplan. Så för oss så var den största nyttan att vi fick mer resurser att arbeta strategiskt med energi- och klimatfrågor

30 Några av kommunernas Goda exempel och bästa erfarenheter De energikartläggningar vi har gjort har visat på en potential som gjort att vi fått pengar från politikerna för de föreslagna åtgärderna (Dorotea) Samarbete med NTF Västerbotten - olika aktiviteter inom hållbara transporter. bl.a. kampanjdagar i skolor och utbildning i sparsam körning (Vindeln)

31 Några av kommunernas Goda exempel och bästa erfarenheter Energikartläggning av Fritidscentrum i Vindeln, stora energibehov med goda effektiviseringspotentialer (Vindeln) Aktivitet kring attityd och beteendeförändring i samband med motorveckan (Lycksele)

32 Några av kommunernas Goda exempel och bästa erfarenheter Vi har tagit fram en mötes- och resepolicy som inneburit att vi numera använder ett bilbokningsprogram som underlättar samåkningen. Vi har köpt in elcyklar och sparkar för kortare resor och vi har köpt in videokonferensanläggningar som underlättar smarta och resfria möten (Storuman)

33 Många goda exempel resepolicy Storumans kommun

34 Några av kommunernas Goda exempel och bästa erfarenheter? Byte av ledbelysning/armaturer samt tids- och närvarostyrning vilket gett bra energibesparing (Åsele) Delaktig i utredning om energieffektivisering av reningsverket, utbyte värmeväxlare, oljepanna ut, tilläggsisolering tak, bassängtäckning mm (Nordmaling)

35 Några av kommunernas Goda exempel och bästa erfarenheter? Utredningar kring styr/regler/värmeåtervinning ventilation på Tallbackens sjukhem (Nordmaling) Systematisering OVK kommunens fastigheter, radiatorinställningar via övervakningsprogram (Nordmaling)

36 Några av kommunernas Goda exempel och bästa erfarenheter? Kommunens EPC-projekt är ett gott exempel att lyfta. Vi har också med medel direkt från stödet gjort bl.a. utbildning i miljöanpassad upphandling samt tagit fram en solkarta över Umeå som lanseras i höst (2015)

37 Referenser - Kommunerna Kommun Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Vilhelmina Vindeln Vännäs Umeå Åsele Uppgiftslämnare och/eller ansvarig för slutrapport Elisabet Lycksell Håkan Wikström Jamal Mouneimne Lars Grundberg Sune Höglander/ Andreas Näsström Karl-Axel Nygren Sylvia Jonsson Marlene Munter Tom Backman Erika Arklöf Evelina Öhgren Marcel Berkelder / Anna-Carin Lantto Peter Westberg Johan Sandström Ann-Christin Kroik / Erik Salomonsson

38 Referenser SKL och Energimyndigheten För några jämförelser har uppgifter tagits från SKL s Öppna jämförelser: Energi och klimat Uppgifter gäller för år 2013 Kontaktpersoner på Energimyndigheten: eestod@energimyndigheten.se Åke Axenbom och Elin Israelsson Kontaktperson på SKL: Andreas Hagnell Statistikbehandling på SKL: Edina Shehu

39 Sammanställningen gjord maj 2015 Tomas Edenor Nenet, Norrbottens Energikontor AB