SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö Marika Andersson COWI AB

Transkript

1 Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan MALMÖ Telefon Telefax Dokumentnr:

2 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE: COWI:s UPPDRAGSNUMMER: A48893 UTFÖRD AV: GRANSKAD AV: Sibel Buyukvardar VERIFIERAD AV:

3 2(1) dat. / Date of rev. SAMMANFATTNING Bromölla kommun beviljades stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting under åren 21 till 214. Stödet har kommunen använt till kommunens strategiska arbete med energieffektivisering ur ett systemperspektiv i den egna verksamheten och uppföljning av åtgärder. I energiplanen för Bromölla kommun som togs fram 23 lyfts speciellt energifrågornas betydelse för miljön och behovet av kretsloppstänkande och en hållbar utveckling fram. Kommunen arbetar aktivt för en övergång till förnyelsebara energikällor samt en bättre energihushållning och energieffektivisering för att främja omställningen till ett ekologiskt uthålligt system. Bromölla kommun har som mål att minska energianvändningen för byggnader och transporter med 5% till 214 respektive 2% till år 22 utifrån basåret hade köpt energi för kommunens byggnader minskat med 2% utifrån basåret vilket uppfyller målet för 214 och tangerar målet för år 22. Den totala bränsleförbrukningen har under samma period minskat med 12% vilket uppfyller med god marginal målet för år 214. Däremot har andelen diesel ökat med 67% medan andelen bensin har minskat. Fortsätter kommunen på samma sätt i sitt långsiktiga arbete med att energieffektiva kan energianvändningen för både byggnader och transporter sänkas ytterligare. Jämfört med andra kommuner har Bromölla vid starten 29 av stödet kommit mycket långt med energieffektivisering. Så kommunens alla byggnader är energideklarerade och samtliga fastigheter har program för energiuppföljning. Nästa stora utmaning som kommunen står inför är brukarsamverkan. Avsikten med denna är att utnyttja varandras kompetenser och ta lärdom av varandra för att kunna sänka energianvändningen ytterligare.

4 3(1) dat. / Date of rev. INNEHÅLL 1 BYGGNADER TRANSPORTER SLUTSATS... 1

5 Energianvändning, MWh Fackområde, Avd / Discipline, Dept 4(1) dat. / Date of rev. INLEDNING Den 17 december 29 utfärdades förordningen om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting. Syftet med stödet var att bidra till att de av riksdagen antagna målen för energieffektivisering ska uppnås och att kommuner och landsting ska föregå som goda exempel för en effektiv användning av energi. Bromölla kommun beviljades stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting under åren 21 till 214. Stödet har kommunen använt till kommunens strategiska arbete med energieffektivisering ur ett systemperspektiv i den egna verksamheten och uppföljning av åtgärder. I rapporten kommer resultatet av de genomförda energieffektiva åtgärderna att redovisas. 1 BYGGNADER I energiplanen för Bromölla kommun som togs fram 23 lyfts speciellt energifrågornas betydelse för miljön och behovet av kretsloppstänkande och en hållbar utveckling fram. Kommunen arbetar aktivt för en övergång till förnyelsebara energikällor samt en bättre energihushållning och energieffektivisering för att främja omställningen till ett ekologiskt uthålligt system. Kommunstyrelsen har beslutat att minska energianvändningen för byggnader och transporter med 5% till 214 respektive 2% till år 22 från basåret 29. För att säkerställa att dessa mål uppfylls togs en handlingsplan fram. BromöllaHem har idag ca 79 m 2 uppvärmd golvyta. Den totala energianvändningen(graddagskorrigerad) har ökat med ca 8 MWh från 29 till 214 vilket beror på att den uppvärmda ytan har ökat med ca 5 5 m 2, figur var en stor del av BromöllaHems byggnader uppvärmda med olja i ytterområdena. Idag har BromöllaHem helt övergått från olja som uppvärmning till fjärrvärme. Energifördelning i BromöllaHem Graddagskorrigerad Olja Fjärrvärme El Figur 1- Energifördelning i BromöllaHem Graddagskorrigerad.

6 Energianvändning, MWh Energianvändning, MWh Fackområde, Avd / Discipline, Dept 5(1) dat. / Date of rev. Bromölla kommun har ca 59 m 2 uppvärmd golvyta. Den totala energianvändningen (graddagskorrigerad) har minskat med 3 5 MWh från 29 till 214, figur 2. Minskningen beror på de många åtgärder som kommun har genomfört under perioden. Oljeanvändningen har sjunkit med ca 85% sedan år 29. Istället för olja används idag fjärrvärme och värmepump(el) till uppvärmning av byggnaderna. Energifördelning i Bromölla kommun Graddagskorrigerad Olja Fjärrvärme El Figur 2- Energifördelning i lokaler Graddagskorrigerad. Den totala energianvändningen för Bromölla kommuns byggnader inklusive BromöllaHem redovisas i figur 3 nedan. Energianvändningen uppgick år 214 till ca 22 MWh eller 157 kwh/m 2 A temp, år se figur 4. Detta är en minskning med ca 12% från år 29. Total energianvändning i Bromölla kommun Graddagskorrigerad BromöllaHem Bromölla kommun Figur 3- Total energianvändning för Bromölla kommun Graddagskorrigerad.

7 6(1) dat. / Date of rev. Nyckeltal Graddagskorrigerad kwh/m 2 A temp BromöllaHem Bromölla kommun Genomsnitt Figur 4- Nyckeltal för BromöllaHem och Bromölla kommun Graddagskorrigerad. Köpt energi för Bromölla kommun inklusive Bromölla hem har minskat från ca 24 MWh 29 till ca 19 MWh 214 eller 173 kwh/m 2 A temp, år till 139 kwh/m 2 A temp, år, figur 5. Det vill säga en minskning med 2%. 25 Nyckeltal 2 kwh/m 2 A temp BromöllaHem Bromölla kommun Genomsnitt Figur 5- Nyckeltal för BromöllaHem och Bromölla kommun Ej graddagskorrigerad.

8 7(1) dat. / Date of rev. Exempel på genomförda energieffektiva åtgärder Tianshallen Ombyggnad och renovering av en idrottshall. Energianvändningen kunde minskas med ca 49% genom att installera ny styr och reglerutrustning och förbättra ventilationen. Edenryd skola Ny behovsstyrd ventilation, ny styr och reglerutrustning installerades. Bibliotek Ny ventilation och luftburen kyla installerades. Behovsstyrda flöden. Elenergin minskades med ca 3%. Simhall Ny vattenreningsanläggning med Trumfilterteknik, klorelektrolys installerades. Vilket genererade i en bättre arbetsmiljö som innebar mindre tillsyn och skötsel. Energibesparing 35% vatten och 25% fjärrvärme. Näsum förskola Ombyggnad av en skolbyggnad från 195. En ny värmepump installerades med internkulvert och ny ventilation. Energianvändningen minskades med 54%. Gualöv skola 28 installerades värmepump som betjänar tre av fyra byggnader. I matsal och gymnastikhall installerades ny ventilation och för hela skolan installerades ny styr- och reglerutrustning. Detta gav en total energibesparing på 68%. Humleskolan Lokalerna försörjdes med ouppvärmd uteluft via ett kanalsystem och Acticon s Flipper don, behovsstyrda flöden som styrdes via temperatur och koldioxidhalt. Återvinningen sker av frånluften via värmepump som betjänar golvvärme.

9 8(1) dat. / Date of rev. 2 TRANSPORTER Bromölla kommun har idag 74 fordon totalt varav 54 personbilar, 12 lastbilar, 5 traktorer och 3 bussar. 4 av personbilarna är leasade och 5 av lastbilarna är leasade. I Bromölla kommuns energiplan som togs fram 23 finns en del som specifikt rör transportsektorn. Denna del innefattar bl.a. en handlingsplan för transporter. Som övergripande mål ska energiförbrukningen för kommunens transporter minska med 5 % till 214 och med 2 % till 22 jämfört med basåret. För att uppnå målet har det upprättats fyra delstrategier. Två av dessa delstrategier berör färdmedel och effektivare användning av fordon vilket delvis har studerats i denna undersökning. Kommunens fordonspark ska i största möjliga mån bestå av miljöklassade fordon och fordonen ska leasas i så stor utsträckning som möjligt. Att leasa bilar ger kommunen större möjlighet att byta ut dem när de blivit omoderna och inte uppfyller miljökraven. 21 var 33 av kommunens 48 personbilar leasade samt en av de fyra lätta lastbilarna var leasade. Med en större andel leasade bilar idag (4 av 54) kan det konstateras att kommunens ägande av fordon har utvecklats i linje med delstrategin om att leasa i största möjliga mån. Samma gäller för lastbilarna där 5 av 12 är leasade idag jämfört med 1 av 4 år 21. För de privata fordon som används i tjänst har det satts som mål att alla skall vara klassade som miljöbilar enligt aktuell miljöbilsförordning året då fordonet köptes in. I materialet med uppgifter om fordonen som används i kommunens tjänst finns det dock inget sätt att kontrollera om de privata fordonen som använts i tjänst varit miljöbilar eller ej. Vad det gäller miljöklassning så är 28 av personbilarna miljöklassade enligt miljöbilsförordningen SFS 29:1. Ingen av de övriga fordonen är miljöklassade och inga fordon drivs av förnybara bränslen. Detta innebär att ca 52 % (28 av 54) av kommunens personbilar är miljöklassade. Det kan jämföras med basåret då 5 % (24 av 48) av personbilarna var miljöklassade. En annan delstrategi som kommunen fastställt är att fordonen ska användas effektivare genom att alla enheter inom respektive förvaltning ska arbeta aktivt för att minska antalet transporter. Figur 6 och 7 visar en jämförelse av körsträckan respektive bränsleförbrukningen per år under perioden Underlaget har inte varit komplett och därför är siffrorna som presenteras behäftade med osäkerheter. Då det har saknats uppgift om körd sträcka och/eller uppgift om bränsleförbrukning har det använts schablonsiffror för genomsnittlig bränsleförbrukning från SCB. Ur figur 6 går det inte att avläsa någon tydlig trend för hur den totala körsträckan har utvecklats under perioden. Den varierar mellan ca 86 km/år som minst (211) och ca 118 km/år som mest (212).

10 Bränsleförbrukning [m 3 ] Körsträcka [km/år] Fackområde, Avd / Discipline, Dept 9(1) dat. / Date of rev. Körsträcka per år Leasingbilar Kommun- eller landstingsägda bilar Anställdas privata bilar (i tjänst) Figur 6- Körsträcka per år Figur 7 visar att andelen diesel av den totala bränslekonsumtionen har ökat under perioden. Vad det gäller den totala bränsleförbrukningen konstateras det, som i figur 7, att det inte går att urskilja någon tydlig ökande eller minskande trend. Den totala förbrukningen under perioden varierar från ca 7,1 m 3 /år (211) till 81,9 m 3 /år (21). Anmärkningsvärt är att bränsleförbrukningen visar ett toppvärde år 21 medan den sammanlagda körsträckan var som störst år 212. Detta bör vara en konsekvens av att underlagsmaterialet inte är fullständigt. Bränsleförbrukning per år Bensin Diesel Figur 7- Bränsleförbrukning per år Tabell 1 visar hur kommunens fordonsinnehav (personbilar och lastbilar) har utvecklats under perioden. Det totala antalet fordon har ökat från 48 stycken år 21 till 66 stycken år 214. Andelen leasade bilar har varierat något under

11 1(1) dat. / Date of rev. perioden men en något större andel leasade bilar konstateras för år 214 (ca 73%) jämfört med år 21 (ca 69%). Tabell 1- Kommunens fordonsinnehav Antal leasade fordon Antal ägda fordon Totalt fordonsinnehav SLUTSATS Bromölla kommun har som mål att minska energianvändningen för byggnader och transporter med 5% till 214 respektive 2% till år 22 utifrån basåret hade köpt energi för kommunens byggnader minskat med 2% utifrån basåret vilket uppfyller målet för 214 och tangerar målet för år 22. Den totala bränsleförbrukningen har under samma period minskat med 12% vilket uppfyller med god marginal målet för år 214. Fortsätter kommunen i sitt långsiktiga arbete med att energieffektiva kan energianvändningen för både byggnader och transporter sänkas ytterligare. Jämfört med andra kommuner hade Bromölla vid starten 29 av stödet kommit mycket långt med energieffektivisering. Så kommunens alla byggnader är energideklarerade och samtliga fastigheter har program för energiuppföljning. Nästa stora utmaning som kommunen står inför är brukarsamverkan. Avsikten med denna är att utnyttja varandras kompetenser och ta lärdom av varandra för att kunna sänka energianvändningen ytterligare.