Strategi fö ör energieffektivisering Uppföljning 2011
|
|
- Rolf Karlsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strategi för energieffektivisering Uppföljning 2011
2 Strategi för energieffektivisering; Uppföljning , Höörs kommun Sida 2 av 32
3 Innehåll Inledning... 5 Energianvändning i byggnader... 6 Energianvändning Kommunägda fastigheter... 7 Höörs Fastighets AB... 7 Höörs Byggnads AB... 9 Höörs Industribyggnads AB Bränslemix fjärrvärme Energianvändning transporter Höörs kommuns fordonspark Totalt inköpt drivmedel Höörs kommun Fordon och transporter HFAB-koncernen Uppföljning av bränsleförbrukning Energianvändning transporter Körsträckor Höörs kommun Resor i tjänsten med egen bil Med kollektivtrafiken inom Skåne Med fjärrtåg och flyg Övrig dieselanvändning fiskebåt Ringsjön Nuläge övrig energianvändning VA-verksamhet Gatubelysning Uppföljning mot angivna mål Projektmål Strategisk energieffektivisering i Höörs kommun Kommunala mål för Höörs kommun Övergripande kommunala mål Vision Mål enligt Energimyndighetens föreskrifter Effektmål för byggnader HFAB-koncernen Kommunägda byggnader Effektmål för fordon och transporter Höörs kommun Status 2011 mål för fordon och transporter Höörs kommun HFAB-koncernen Strategi för energieffektivisering; Uppföljning , Höörs kommun Sida 3 av 32
4 Effektmål för övrig energianvändning Gatubelysning VA-verksamhet Åtgärdsarbetet Status åtgärd 2 och Handlingsplanens åtgärder status Fortsatta prioriteringar Strategi för energieffektivisering; Uppföljning , Höörs kommun Sida 4 av 32
5 Inledning Detta dokument är 2011 års uppföljning av arbetet med energieffektivisering i Höörs kommun. Arbetet har sin utgångspunkt i Strategi för energieffektivisering, Höörs kommun och denna uppföljning är ett komplement till strategin och en redovisning av arbetet som kommer att uppdateras årligen. Denna version av uppföljningen som gäller åren innehåller: En sammanställning av kommunens energianvändning Uppföljning mot angivna mål Redovisning av åtgärdsarbetet 2011 Fortsatta prioriteringar för 2012 Strategi för energieffektivisering; Uppföljning , Höörs kommun Sida 5 av 32
6 Energianvändning i byggnader Höörs kommun äger till 100 % Höörs fastighets AB (HFAB) som i sin tur till 100 % äger Höörs Bostads AB (HBAB) och Höörs industribyggnads AB (HIBAB). Kommunen har också ett mindre fastighetsbestånd i eget ägande. Ägarstrukturen och storleken på fastighetsbestånden framgår av figuren nedan. Utöver de ägda byggnaderna finns ett litet antal förhyrda lokaler för kommunal verksamhet hos externa fastighetsägare. Höörs Kommun Höörs Fastighets AB Eget ägande Hyrda lokaler Höörs byggnads AB Höörs Industribyggnads AB Bostäder m 2 BOA + LOA Lokaler m 2 BRA Lokaler m 2 LOA Lokaler m 2 BRA?? m 2 Figur 1, Fastigheter Höörs kommun Ytorna gäller för 2011 och är exklusive ytor som hyrs ut med kallhyra eller ytor där ingen energianvändning finns, t.ex. ouppvärmda ytor. Energianvändning I nulägesanalysen av energianvändningen 2009 i Höörs kommuns och HFAB:s byggnader som färdigställdes under våren 2011 gjordes följande sammanställning av totala ytor och energianvändning, som redovisades till Energimyndigheten. För 2010 och 2011 har mer korrekta och detaljerade uppgifter kunnat sammanställas vilket redovisas i följande avsnitt tack vare det strategiska energiarbetet. Tabell 1, Energianvändning 2009, Höörs kommun Energianvändning 2009 Höörs kommun Höörs Fastighets AB Höörs Byggnads AB Totalt Total yta m 2 * Energikostnad [kr] Olja [m3] Pellets [MWh] Fjärrvärme [MWh] El [MWh] *För Höörs Byggnads AB gäller m 2 BOA+LOA, för övriga m 2 BRA. Strategi för energieffektivisering; Uppföljning , Höörs kommun Sida 6 av 32
7 Kommunägda fastigheter Det kommunalt ägda beståndet av fastigheter är relativt litet sedan mitten av 2009 då de flesta kommunala byggnaderna övergick i Höörs Fastighets AB:s ägo. I byggnadsbeståndet finns bland annat idrottsplatser och badplatser. I tabellen nedan visas total energianvändning och total yta (ytor utan energianvändning exkluderade). Värdena är inte normalårskorrigerade. Tabell 2, Energianvändning kommunägda fastigheter Yta [m2 BRA] El [kwh] Energi per yta [kwh/m2] 81,3 80,4 87,8 Höörs Fastighets AB Höörs Fastighets AB (HFAB) äger och förvaltar lokaler för kommunal verksamhet, bland annat skolor och förskolor. Den totala energianvändningen uppgår till drygt 9 miljoner kwh och energianvändningen per kvadratmeter bruksarea (m 2 BRA) har minskat mellan 2010 och Under 2011 gjordes en omförhandling av hyresavtalen mellan kommunen och HFAB till uthyrningen med varmhyra vilket är en viktig förutsättning för att HFAB ska kunna göra långsiktiga investeringar för energieffektivisering. Tabell 3, Energianvändning HFAB HFAB Total yta [m2 BRA] Olja [kwh] Fjärrvärme [kwh] Pellets [kwh] Elvärme [kwh] El övrigt [kwh] Summa energi [kwh] Energi per yta [kwh/m2 BRA] 168,5 165,6 Diagrammet på nästa sida visar energianvändningen per kvadratmeter för varje fastighet i HFAB:s bestånd. Strategi för energieffektivisering; Uppföljning , Höörs kommun Sida 7 av 32
8 300,0 Energianvändning per kvadratmeter HFAB 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Olja 2010 [kwh/m2] Olja 2011 [kwh/m2] Fjärrvärme 2010 [kwh/m2] Fjärrvärme 2011 [kwh/m2] Pellets 2010 [kwh/m2] Pellets 2011 [kwh/m2] Elvärme 2010 [kwh/m2] Elvärme 2011 [kwh/m2] El övrig 2010 [kwh/m2] El övrig 2011 [kwh/m2] Diagram 1, Energianvändning per kvadratmeter HFAB
9 Höörs Byggnads AB Höörs Byggnads AB äger och förvaltar flerbostadshus i kommunen, med en total yta av ca kvadratmeter bostadsyta plus lokalyta. Den normalårskorrigerade energianvändningen är ca 6 miljoner kwh år Tabell 4, Energianvändning HBAB HBAB Total yta [m2 BOA+LOA] Olja [kwh] 0 0 Fjärrvärme [kwh] Pellets [kwh] 0 0 Elvärme [kwh] El övrigt [kwh] Summa energi [kwh] Energi per yta [kwh/m2 BOA+LOA] 164,0 168,8 Diagrammet nedan visar normalårskorrigerad energianvändning per kvadratmeter för varje fastighet i HBAB:s byggnadsbestånd. 350,0 Energianvändning per kvadratmeter HBAB 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Olja 2010 [kwh/m2] Olja 2011 [kwh/m2] Fjärrvärme 2010 [kwh/m2] Fjärrvärme 2011 [kwh/m2] Pellets 2010 [kwh/m2] Pellets 2011 [kwh/m2] Elvärme 2010 [kwh/m2] Elvärme 2011 [kwh/m2] El övrig 2010 [kwh/m2] El övrig 2011 [kwh/m2] Diagram 2, Energianvändning per kvadratmeter HBAB Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 9 av 32
10 Höörs Industribyggnads AB Höörs Industribyggnads AB äger ett antal lokalfastigheter med en total yta av kvadratmeter lokalarea. För två av fastigheterna står HIBAB för energikostnaderna och i övriga är det hyresgästen som betalar energikostnaderna. I tabellen nedan visas energianvändning och ytor för de två byggnader där HIBAB står för energikostnaderna. Energianvändningen per kvadratmeter har minskat mellan år 2010 och Tabell 5, Energianvändning HIBAB HIBAB Total yta [m2 BOA+LOA] Fjärrvärme [kwh] El [kwh] Summa energi [kwh] Energi per yta [kwh/m2 BOA+LOA] 153,5 145,5 Bränslemix fjärrvärme Fjärrvärmeproduktion i Höörs Kommun ägs och drivs och Rindi Energi AB. I produktionen används till största delen träflis med gasol som spetsvärme. Ingående bränslen i produktionen för år visas i diagrammet nedan. Andelen förnybart bränsle har ökat från 84 % år 2009 till 94 % år 2011 %. [MWh/år] Bränslemix fjärrvärmeproduktion Gasol [MWh] Flis [MWh] Diagram 3, Bränslemix fjärrvärme Höörs kommun Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 10 av 32
11 Energianvändning transporter Höörs kommuns fordonspark Höörs kommuns ägda och leasade fordon år framgår av tabellen nedan. Antal personbilar och lätta lastbilar (<3,5 ton), samt dessa fordons körsträckor och drivmedelförbrukning skall årligen rapporteras till Energimyndigheten. De kommunalägda bolagens bilar ingår ej i denna tabell. Tabell 6, Fordon per typ och drivmedel Drivmedel År Personbil Lätt lastbil Lastbil Motorredskap Mc Traktor Summa Bensin Diesel Miljöbil* Totalt alla drivmedel *Miljöbilar; 1 st elhybrid, övriga etanol. Totalt inköpt drivmedel Höörs kommun Höörs kommun köpte under åren 2009 till 2011 in följande mängder drivmedel för fordon. Alla drivmedel är omräknade till energi [kwh] för ökad jämförbarhet. I kategorin Övrigt ingår bland annat traktorer och arbetsmaskiner. Tabell 7, Energianvändning i fordon Bensin Diesel E85 Fordonstyp År [kwh] [kwh] [kwh] Totalt [kwh] Personbilar Förändring från 2009 [%] ,1% ,3% Lätta lastbilar ,6% ,4% Tunga lastbilar ,3% ,9% Övrigt ,0% ,9% Alla fordon ,0% ,5% Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 11 av 32
12 Fordon och transporter HFAB-koncernen HFAB-koncernen hade under 2011 fjorton fordon som sammanlagt rullade kilometer. I tabellen nedan anges total bränsleförbrukning och energieffektivitet i HFAB:s fordon. Tabell 8, Fordon, bränsleförbrukning och körsträcka Antal fordon [st] 14 Bensin [liter] Diesel [liter] Energianvändning [kwh] CO2 från drivmedel [kg] Körsträcka [km] Energieffektivitet [kwh/km] 0,95 Utsläpp [g CO2/km] 199 Uppföljning av bränsleförbrukning I kommunens används ett system för tankning av bilar där varje bil har ett eget tankkort avsett att används endast för denna bil. Tack vare denna lösning finns det en bra översikt över den årliga bränsleförbrukningen per fordon. En förutsättning för detta är givetvis att det finns bra rutiner för att efterleva detta system så att rätt bil tankas med rätt kort. Från och med år 2011 ingår även HFABkoncernens fordon i detta system för tankning. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 12 av 32
13 Energianvändning transporter Diagrammet nedan visar inköpta mängder bränsle för år uppdelat per fordonskategori. Bränslevolymer har omräknats till kwh för ökad jämförbarhet. Gäller enbart kommunen, inte HFAB. [kwh] Inköpt bränsle [kwh] Personbilar Lätta lastbilar Tunga lastbilar Övrigt Diagram 4, Inköpt bränsle kommunens fordon Bensin Diesel Etanol Diagrammet nedan visar årliga koldioxidutsläpp uppdelat per fordonskategori baserat på respektive mängd inköpt bränsle. Gäller kommunens fordon, ej HFAB CO2 utsläpp fordonsbränsle [kg CO2] Personbilar Lätta lastbilar Tunga lastbilar Övrigt Diagram 5, CO2-utsläpp kommunens fordon Bensin Diesel Etanol Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 13 av 32
14 Körsträckor Höörs kommun Tabell 9, Körsträcka Körsträcka personbilar och lätta lastbilar 2009* * *Uppskattade utifrån bedömda snittförbrukningar (l/mil) Totala körsträckor för kommunens personbilar och lätta lastbilar var km och denna uppgift bygger på faktiska mätaravläsningar. Uppgifterna för 2009 och 2010 uppskattades utifrån bedömda snittförbrukningar som anges i tabellen nedan. Förändringen under enligt tabellen ovan kan alltså både bero på en felaktig uppskattning och på faktiskt minskad bilkörning i kommunen. Tabell 10, Uppskattad körsträcka , Höörs kommun Uppskattad körsträcka Personbilar Lätta lastbilar År Bensin [l] Medelförbr. [l/mil] 0,80 0,80 0,90 0,90 Sträcka [km] Diesel [l] Medelförbr. [l/mil] 0,70 0,70 0,80 0,80 Sträcka [km] Etanol [l] Medelförbr. [l/mil] 0,90 0,90 Sträcka [km] Km totalt Resor i tjänsten med egen bil Körning i tjänsten med privat bil år 2011 uppgår till ca kilometer. Detta kan jämföras med den totala körsträckan för ägda och leasade bilar som 2011 var ca km. Uppgifterna om körning med privat bil i tjänsten för 2009 och 2010 bygger på uppgifter för en av årets månader som sedan skalats upp för att motsvara ett helt år. Därför är det inte möjligt att dra några säkra slutsatser om förändringar under perioden Uppgifterna gäller för kommunen exklusive bolagen. Tabell 11, Körsträcka privatbilar Körsträcka [km] Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 14 av 32
15 Med kollektivtrafiken inom Skåne Höörs kommun tillhandahåller ett antal kollektivtrafikkort som anställda får använda för resor i arbetet inom Skåne. I tabellen visas en kalkyl för användandet av dessa kort och vilka effekter det medfört i sänkta kostnader och minskad miljöpåverkan. Antaganden för kalkylen är att en typisk genomsnittlig resa går till Lund. Kalkylkostnad för motsvarande bilresor bygger på att alternativet till resande med kollektivtrafikkort är att resa i privat bil. Tabell 12, Kollektivtrafikresor i tjänsten Kalkyl resor med kollektivtrafik Kort utlånat [antal dagar] Kostnad kollektivtrafikkort [kr] kr kr kr Kalkylkostnad motsv. bilresor [kr] kr kr kr CO 2 utsläpp tågresor [kg CO 2 ] 0,01 0,012 0,012 CO 2 utsläpp motsv. bilresor [kg CO 2 ] Besparing [kr] kr kr kr Minskade utsläpp [kg CO 2 ] Att använda kollektivtrafikkorten istället för att köra bil har enligt denna kalkyl inte bara varit en bra ekonomisk affär utan också inneburit en besparing av ca 13,5 ton CO 2. Med fjärrtåg och flyg Resor med flyg har minskat kraftigt under perioden , vilket har medfört en minskad miljöpåverkan. Tabell 13 nedan visar att flyg är både mer energikrävande och en större orsak till utsläpp av koldioxid än tåg. Genom att ersätta flygresor med tåg när det är praktiskt möjligt finns det goda möjligheter att minska både energianvändning och koldioxidutsläpp som orsakas av resor. Tabell 13, Resor med flyg och fjärrtåg Höörs kommun Flygresor Tågresor År Personresor [st] Sträcka [km] Energi [kwh] CO2 [kg] ,009 0,010 0,011 Övrig dieselanvändning fiskebåt Ringsjön I syfte att förbättra den ekosystemmässiga sammansättningen av förekommande fiskarter i Ringsjön pågår selektivt trålfiske i Ringsjön i kommunens regi. Dieselanvändningen för detta fiske för 2009 och 2010 framgår av tabellen nedan. Sammanställning av uppgifter för år 2011 har inte varit möjlig i denna uppföljningsrapport. Tabell 14, Dieselanvändning fiskebåt Ringsjön Fiske Ringsjön Diesel [liter] Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 15 av 32
16 Nuläge övrig energianvändning Vatten och avloppsverksamhet och gatubelysning är energikrävande verksamheter och under 2011 har dessa verksamheter tillsammans använt ca 3,9 miljoner kwh el. VA-verksamhet Tabellen nedan visar den totala elanvändningen i VA-verksamheten. Tabell 15, Elanvändning VA-verksamhet VA verksamhet El [kwh] Gatubelysning Tabellen nedan visar den totala elanvändningen till gatubelysningen i kommunen. Tabell 16, Elanvändning gatubelysning Gatubelysning El [kwh] Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 16 av 32
17 Uppföljning mot angivna mål Inom ramen för arbetet med strategisk energieffektivisering har ett antal målsättningar angetts. Utvecklingen mot att nå dessa målsättningar följs upp inom ramen för denna årliga uppföljning. Dessutom redovisas viss uppföljning av andra relevanta mål som satts för kommunen. Projektmål Strategisk energieffektivisering i Höörs kommun Kommunens projektmål är att under perioden åstadkomma en större förståelse för energieffektiviseringens nytta och väsen på alla nivåer inom kommunen och i dess bolag. Målet är även att en långsiktig energieffektivisering och därmed minskande kostnader åstadkoms. Målen är bland annat att: 1. Åstadkomma en bättre redovisning och uppföljning när det gäller energianvändning och effektivitet 2. Starta processen med att få alla verksamheter och bolag inom kommunen delaktiga i effektivisering, redovisning och uppföljning 3. Att delta i projektet MILOU 2 med målet att införa energieffektivitetsaspekter m.m. i upphandling och anskaffningsprocesserna 4. Att delta i Energikontorets utvecklingsprojekt och länsstyrelsens nätverksträffar inom projektet 5. Att 2011 till Energimyndigheten redovisa kommunens mål i MWh och procent för år 2014 samt Att årligen till Energimyndigheten redovisa efterfrågade uppgifter om kommunens totala mängd köpt energi i MWh 7. Att arbeta för ett tankställe för biogas inom kommunen 8. Info och utbildning av beslutsfattare i kommunens administration och bolag. Uppföljning Projektmålen följs upp i den årliga uppföljningen och vid projekttidens slut Under 2011 har det pågått arbete med målen 1, 2, 4, 5 och 6, medan målen 3 och 8 bara har nått planeringsfasen. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 17 av 32
18 Kommunala mål för Höörs kommun Övergripande kommunala mål När det gäller energieffektivisering inom den kommunala organisationen och dess bolag, som detta projekt omfattar, berörs följande tidigare författade måldokument: Lokala miljömål för Höörs kommun (antagna av kommunfullmäktige ) Mål 1A. Andelen miljöfordon enligt Vägverkets miljöfordonsdefinition vid inköp av fordon till kommunens personbilpark skall för 2009 vara 50 % samt från %. Mål 1B. Utsläpp av koldioxid/invånare i Höörs kommun ska till 2015, som medelvärde, ha minskat jämfört med basåret Mål 1C. Minska energiåtgången per m 2 i kommunalt ägda och de kommunala bolagens fastighetsbestånd. Mål 1D. Snarast värms samtliga fastigheter som ägs av kommunen och de kommunala fastighetsbolagen upp med förnyelsebar energi. Mål 15E. En ökad del av den använda energin ska baseras på förnyelsebar energi och miljöpåverkan från uppvärmning skall begränsas. De lokala miljömålen ska revideras för att antas och börja gälla från och med år Uppföljning. Mål 1A. Målet uppnåddes inte för 2009 och Ett nytt mål för andel miljöfordon har angetts under Effektmål för fordon och transporter Höörs kommun Mål 1B: Utsläpp av koldioxid/invånare följs inte upp inom ramen för denna uppföljningsrapport, men bör anses vara en övergripande ambition med arbetet. Mål 1C, 1D och 15E: Arbete mot målen sker löpande vilket presenteras på flera ställen i denna uppföljningsrapport. Vision 2025 I samband med arbetet med kommunal översiktsplan antogs en vision för Höörs kommun år I visionen formuleras ett antal punkter som är viktiga framtidsfrågor för kommunen, bland annat Hållbar utveckling, vilket i visionen definieras som: Hållbar utveckling innebär att vi tänker på miljö, ekonomi och det sociala ansvaret och agerar långsiktigt. Att agera långsiktigt i syfte att främja god ekonomi och miljö är själva kärnan i allt energieffektiviseringsarbete. Det strategiska arbetet med energieffektivisering bidrar därför till arbetet i enlighet med Vision Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 18 av 32
19 Mål enligt Energimyndighetens föreskrifter Enligt Energimyndighetens föreskrifter för det statliga stödet för energieffektivisering krävs att kommunen anger målsättningar för kommunens totala verksamhet i totalt använd energi till byggnader och transporter jämfört med basåret Med hänsyn till detta sätter kommunen följande mål: Tabell 17, Målsättning för köpt energi i byggnader och transporter enligt Energimyndighetens föreskrifter Målsättning för total tillförd energi (basår 2009) Minskning till år 2014 Byggnader 3 % 5 % Transporter 3 % 5 % Minskning till år 2020 Uppföljning av målen sker i samband med den årliga inrapporteringen till Energimyndigheten. Total köpt energi, rapporterad till Energimyndigheten Byggnader [MWh] Transporter [MWh] Dessa mål gäller total tillförd energi i kommunens byggnader och transporter och följs upp i och med den årliga redovisningen till Energimyndigheten. Utveckling mot dessa mål kan till stor del påverkas av förändringar i storleken på det kommunala fastighetsbestånd eller transportbehovet i den kommunala verksamheten. Mål som tydligare visar energieffektiviteten i den kommunala verksamheten följer nedan. Effektmål för byggnader HFAB-koncernen HFAB-koncernen följer målsättningen som satts inom ramen för Sveriges allmännyttiga bostadsföretags (SABO) energiutmaning Skåneinitiativet. Målet som satts inom Skåneinitiativet är: 1. Att minska energianvändningen med 20 % till utgången av år 2016, jämfört med energianvändning år 2007 Målet mäts som normalårskorrigerad energianvändning per kvadratmeter och följs upp i den årliga uppföljningen av detta dokument och genom rapportering till SABO. Målet är ursprungligen tänkt att gälla enbart för bostäder, men HFAB har beslutat att målet skall gälla alla koncernens byggnader. HFAB-koncernen har också som målsättning att fasa ut användning av olja för uppvärmning. Målet är: 2. Senast vid slutet av år 2016 skall alla byggnader som använder olja som primär uppvärmning vara konverterade till förnybart bränsle. 3. Senast vid slutet av år 2020 skall all användning av olja för uppvärmning även för spetsvärme och/eller reservändamål vara ersatt med förnybart bränsle. Status HFAB-koncernens mål år 2011 Mål 1: För HFAB har normalårskorrigerade energianvändning per kvadrat meter minskat från 168,5 kwh/m 2 år 2010 till 165,6 kwh/m 2 år 2011, vilket är en minskning på 1,7 % mellan dessa år. För HBAB har den normalårskorrigerade energianvändningen per kvadratmeter ökat från 164,0 kwh/m 2 år 2010 till 168,8 kwh/m 2 år 2011, vilket är en ökning på 2,9 % mellan dessa år. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 19 av 32
20 För HIBAB har den normalårskorrigerade energianvändningen per kvadratmeter minskat från 153,5 kwh/m 2 år 2010 till 145,5 kwh/m 2 år 2011, vilket är en minskning på 5,2 % mellan dessa år. Dessa förändringar mellan år 2010 och 2011 får ses som indikationer på utvecklingen mot målet. Enligt målformuleringen ska energianvändningen jämföras med år basåret Uppgifter om energianvändningen per kvadratmeter år 2007 saknas i denna uppföljningsrapport och därför kan målet för närvarande inte följas upp helt enligt målskrivningen. Mål 2 och 3: År 2011 fanns fem oljepannor i HFAB:s byggnadsbestånd, varav två används som tillskottvärme vid effekttoppar och/eller som reservaggregat. Kommunägda byggnader För de kommunägda byggnaderna gäller samma målsättning för energieffektivisering som för HFAB, alltså Skåneinitiativets mål, som är: 1. Att minska energianvändningen med 20 % till utgången av år 2016, jämfört med energianvändning år 2007 Målet mäts som normalårskorrigerad energianvändning per kvadratmeter och följs upp i den årliga uppföljningen av detta dokument. Status, målsättning de kommunägda byggnaderna Mål 1: Energianvändningen per kvadratmeter i de kommunägda byggnaderna har ökat från 81,3 kwh/m 2 år 2009 till 87,8 kwh/m , vilket är en ökning på ca 8 %. Dock är energianvändningen inte normalårskorrigerad vilket ger att en viss del av förändringen kan bero på skillnader i medeltemperaturer mellan olika år. Effektmål för fordon och transporter Höörs kommun För Höörs kommun är målen att 1. Alla personbilar som köps in eller leasas av kommunen skall vara miljöbilar och andelen bilar som drivs med förnybara drivmedel eller el ska öka. 2. Energieffektiviteten i kommunens fordon ska kontinuerligt förbättras genom inköp eller leasing av bränslesnåla fordon. 3. Andelen förnybara drivmedel och/eller el som drivmedel till personbilar och lätta lastbilar skall öka i den kommunala fordonsparken och utgöra minst 15 % vid utgången av år 2015 och 100 % vid utgången av år Andelen resor i tjänsten med bil skall minska till förmån för resor med kollektivtrafik i tjänsten. Mål 1; mäts som andel av nyanskaffade bilar som är miljöbilar enligt regeringens definition och bilar som drivs med förnybara bränslen eller el. Mål 2; kan mätas som bränsleförbrukning l/mil, kwh/km alternativt g CO2/km. Mål 3; mäts som andel energi i köpt drivmedel som är förnybart. Mål 4; mäts genom uppföljning av körda kilometer med bil och resor med kollektivtrafik. Målen följs upp i den årliga uppföljningen av denna strategi. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 20 av 32
21 Status 2011 mål för fordon och transporter Höörs kommun Mål 1: Alla nya personbilar som köptes in eller leasades till den kommunala fordonsparken år 2011 var miljöbilar. Mål 2: Den genomsnittliga energieffektiviteten i Höörs kommuns personbilar och lätta lastbilar år 2011 var 163,7 g CO2/km, (motsvarar en bränsleförbrukning på 0,66 liter mil). Målet följs upp i jämförelse med kommande år. Mål 3: År 2011 tankades liter E85 vilket motsvarar 2,3 % av energiinnehållet i allt bränsle som använts i personbilar och lätta lastbilar 1. Andelen har minskat något jämfört med år 2009 då andelen var 2,7 %. Mål 4: Användningen av kollektivtrafik har ökat under 2009 till År 2009 var kollektivtrafikkorten utlånade 765 gånger och år gånger. Körning i tjänsten med privat bil har minskat med ca 15 % (se Tabell 11). 1 Beräknat enligt den något förenklade beräkningsförutsättningen att E85 är 100 % förnybart och att bensin och diesel är 100 % fossilt. I verkligheten innehåller E85 innehåller 15 % bensin (sommarkvalité) och bensin och diesel innehåller ca 5 % förnybart bränsle. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 21 av 32
22 HFAB-koncernen För HFAB-koncernen gäller följande antagna policy som rör fordon och transporter. Fordonspolicy med användarinstruktioner Antagen av styrelsen i HFAB, HBAB och HIBAB den Rese- och representationspolicy Antagen i styrelsen för HFAB, HBAB och HIBAB I dessa policydokument anges riktlinjer med fokus på bland annat miljöpåverkan, ekonomi och säkerhet vid resor och transporter. Dessutom finns riktlinjer om vilka fordon skall som skall köpas eller leasas. Fordonspolicy med användarinstruktioner Enligt fordonspolicy ska anskaffning av nya fordon föregås av en behovsanalys som visar vilken typ av fordon som bäst möter behovet. Om behovsanalysen visas på behov av (nya) fordon så gäller följande riktlinjer för vilken typ av fordon som ska väljas: I första hand ska miljöbil väljas, i annat fall ska det nya fordonet ha en bränsleförbrukning som är 10 % lägre än det fordon som ersätts. Med miljöbil menas fordon som klarar kraven i regeringens definition. I första hand ska fordon som drivs med förnybara bränslen väljas, biogas, etanol eller elhybrid. I andra hand väljs etanol (E85) och diesel med partikelfilter och i sista hand bensin, under förutsättning att tankstation finns där verksamheten bedrivs. Fordonspolicyn beskriver också följande prioritering av transportmedel vid resor i arbetet. I första hand ska bilpoolen användas eller bolagets cykel om resan understiger fem kilometer. Tjänsteresa med egen bil ska godkännas i förväg av närmsta chef och ersättningen följer kollektivavtalet. Rese- och representationspolicy I policyn för resor och representation finns bland annat följande formulering om prioritering av färdsätt vid resor i arbetet. Vid tjänsteresa ska det färdsätt väljas som med hänsyn till restid, miljö och total kostnad är mest effektivt. Ett av de övergripande målen i HFAB är att minska miljöpåverkan därför ska hänsyn till miljön prägla valet av resealternativ. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 22 av 32
23 Effektmål för övrig energianvändning Gatubelysning För energianvändning (el) i gatubelysning är målet att: 1. Den totala årliga elanvändningen i gatubelysning minskar under perioden från och med år 2009 till och med år Målet kan med möjligt med fördel mätas som elanvändning (kwh) till gatubelysning per totalt antal ljuskällor per år. Alternativt kan målet mätas enbart som total årlig elanvändning till gatubelysning. Målet följs upp inom ramen för den årliga uppföljningen av denna strategi. Status 2011: Den årliga elanvändningen till gatubelysning har ökat med ca 5 % från 2009 till VA-verksamhet 1. Den totala årliga elanvändningen i VA-verksamheten minskar under perioden från och med 2009 till och med Målet kan, om möjligt, med fördel mätas i förhållande till verksamhetens omfattning t.ex. som total årlig elanvändning per årligen levererat dricksvatten och årligen behandlat avloppsvatten. Alternativt kan målet mätas enbart som total årlig elanvändning i VA-verksamheten. Status 2011: Den årliga elanvändningen i VA-verksamheten har ökat med ca 8 % från 2009 till Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 23 av 32
24 Åtgärdsarbetet Åtgärder enligt förordning (2009:893) Enligt Energimyndighetens föreskrifter för statligt stöd till energieffektivisering skall kommunen åta sig att genomföra minst två av de åtgärder som finns beskrivna i förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Energieffektiva åtgärder för myndigheter enligt (2009:893) är: 1. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav, 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge, 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3, 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller 6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Höörs Kommun har valt att genomföra åtgärd 2 och 4 under stödperioden. Status åtgärd 2 och 4 I Höörs kommun finns en inköpsgrupp med representanter från varje sektor. Gruppen samordnas av kommunens inköpssamordnare. Många av de större upphandlingarna görs i samverkan med en grupp av sex kommuner i närområdet. För upphandling av fordon har kommunen tillsammans med de andra kommunerna i samverkansgruppen utarbetat en särskild upphandlingsmodell. Modellen bygger på att man har tecknat ett flerårigt ramavtal med fem fordonsleverantörer. En årlig avropsförfrågan går till dessa leverantörer som har att möta krav på fordonsstorlekar, energieffektivitet och drivmedel. Detta gynnar möjligheterna att för kommunen att kunna anskaffa miljövänliga och energieffektiva fordon på en marknad i snabb förändring. Konkurrensutsättningen under 2011 har gett möjlighet att köpa elbilar och biogasbil i miniklassen. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 24 av 32
25 Handlingsplanens åtgärder status Samverkan Att i tillämpliga delar av arbetet samverka med andra kommuner och/eller organisationer för att utbyta erfarenheter, lära av varandras styrkor och jämföra arbetssätt och resultat i arbetet med energieffektivisering Arbetsgruppen Kunskapsutbyte och synergieffekter av aktiva samarbeten. Deltagande i nätverksträffar, kommunövergripande samarbetsprojekt, eller liknande. Antal (och beskrivning av de) samverkansformer som kommunen är aktiv inom. Status: pågående Exempel på former för samverkan EE-nätverket (Nätverket för energieffektivisering i skånska kommuner och landsting) som är ett nätverk där de flesta skånska kommuner och Region Skåne ingår. EE-nätverket drivs av Länsstyrelsen i Skåne och Energikontoret Skåne i samverkan. Höörs kommun deltar i nätverkets aktiviteter, såsom nätverksträffar, workshops och utbildningar. HBAB deltar i Skåneinitiativet som är en ambitiös energieffektiviseringssatsning och ett nätverk inom SABO. Genom Kommunförbundet Skåne bedrivs ett antal nätverk för kommunala fastighetschefer, tekniska chefer och VA-chefer där kommunen deltar. Kommunen deltar i arbetet med Skånes färdplan för biogas och kommer under de närmaste åren bidra med insatser för att underlätta kunskap om biogaspotentialen i kommunen samt etablering av tankställen i kommunen. Syftet är att bl.a. att minska fossilenergiberoendet. Många av de större upphandlingarna görs i samverkan med en grupp av sex kommuner i närområdet. 2.1 Energiuppföljning byggnader Åstadkomma en bättre uppföljning av energianvändning i kommunens och de kommunala bolagens byggnader, med en detaljering som tillåter att visa den specifika energianvändningen för varje byggnad årsvis. Start 2011 HFAB, teknisk sektor samt kommunens fastighetsstrateg var för sig Bättre uppföljning av energianvändningen i byggnaderna. Identifiering av vilka byggnader som har högst specifik energianvändning samt högre medvetenhet kring förändringar i byggnaderna över tid. Redovisning av specifik energianvändning per byggnad årsvis. Status: Genomförd HFAB-koncernen har bra tekniska system för energiuppföljning av sina byggnader. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 25 av 32
26 2.2 Fossilbränslefri uppvärmning Utreda möjligheten att konvertera kommunala byggnader som värms med fossila bränslen till uppvärmning från förnybara energikällor. Start 2011 HFAB samt teknisk sektor var för sig Minskad miljöpåverkan från uppvärmning samt ökad energieffektivitet i kommunala byggnader. Redovisningen av tidplan för konvertering av de byggnader som i dagsläget värms med fossila bränslen samt uppföljning av genomförda konverteringar. Status: pågående En förskola har förberetts för byte från uppvärmning med olja till pellets. 2.4 Tekniska effektiviseringsåtgärder Genomföra besiktningar av de kommunala byggnaderna för att identifiera möjliga tekniska energieffektiviseringsåtgärd er. Besiktningarna bör genomföras i en prioritetsordning där byggnader med högst specifik och faktisk energianvändning utförs först. Möjliga tekniska åtgärder att genomföra kan vara uppvärmnings- och ventilationsåtgärder, åtgärder inom belysning samt lokal tillförsel av energi exempelvis solenergi HFAB samt teknisk sektor var för sig Identifiering av energieffektiviserings åtgärder som kan minska energianvändningen och ge lönsamhet enligt LCCberäkning. Resultat av energibesiktigningar samt utvärdering av specifik energianvändning före och efter åtgärd, samt övriga erfarenheter från energibesiktningar och genomförda åtgärder. Status: pågående Under 2011 har energiinventeringar genomförts i samtliga HBAB:s byggnader och en prioriteringsordning för av energieffektiviseringsåtgärder har upprättats. HFAB:s byggnader hyrdes tidigare ut med kallhyra vilket inte gynnade energieffektiviseringsarbetet. Därför genomfördes omförhandlingar i hyresavtalen under 2011 så att byggnaderna numera hyrs ut med varmhyra. Det innebär att HFAB har det ekonomiska incitamentet av att hålla nere kostnaderna för energianvändningen, och det är en förutsättning för att kunna göra långsiktiga investeringar i energieffektivitet. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 26 av 32
27 2.5 Utbildning av driftpersonal Genomföra utbildning för personalen som ansvarar för driften av de kommunala byggnaderna HFAB samt teknisk sektor Bättre drift av byggnaderna och förbättrad arbetsmiljö för personalen. Utvärdering efter genomförda utbildningsinsatser, samt eventuella följdeffekter i form av identifierade energibesparingar. Status: pågående HFAB har genomfört förändringar i organisationen för att förbättra sitt energiarbete, med bland annat tillsättning av en ny energiansvarig och en vaktmästare som blivit drifttekniker som utbildats inom bland annat styr- och reglerteknik. 3.1 Samordnad fordonshantering Arbeta för att uppnå en bättre och mer samordnad uppföljning av de kommunala fordonens bränsleförbrukning och körda kilometer, med en detaljering som tillåter att visa antal körda kilometer och bränsleförbrukning och bränsletyp per fordon, årsvis Bilansvarig samt HFAB Bättre uppföljning av vilka fordon som finns, samt körsträckor och bränsleförbrukning Redovisning av körsträckor och bränsleförbrukning per fordon, årsvis. Övriga effekter i form av eventuella identifierade effektiviseringsåtgärder. Status: pågående Ett kontinuerligt förbättringsarbete pågår för att förbättra rutiner för uppföljning av bränsleförbrukningar och körsträckor. Under 2011 införlivades HFAB-koncernens fordon i kommunens tankkort-system vilket ytterligare förenklar och förbättrar uppföljningen. 3.2 Rese- och mötespolicy Upprätta en rese- och mötespolicy för kommunen (och de kommunala bolagen), i syfte att minska energianvändning och negativ miljöpåverkan från resor, samt att i möjlig mån ersätta eller komplettera fysiska möten med telefon-/videomöten. Därefter arbeta för ett brett av policyn. Start under 2011 Personalkontoret och HFAB var för sig Minskad miljöpåverkan och minskade kostnader för resor och möten. Redovisning av antagen policy samt uppföljning av hur den förankras och efterlevs i hela kommunorganisationen. Antal telefon- och videomöten, samt förändrade resmönster. Status: pågående En rese- och mötespolicy är på väg att tas fram för kommunen. Detta sker i samverkan med ett antal andra kommuner inom ramen för ett projekt som samordnas av Hållbar Mobilitet Skåne. Projektet bygger på att representanter för kommunerna träffas vid ett antal tillfällen för att tillsammans identifiera nyckelfaktorer för en bra rese- och mötespolicy. Höörs kommun har särskilt nära samverkan med Hörby kommun i detta arbete. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 27 av 32
28 HFAB-koncernen har antagit en rese- och representationspolicy som anger tydliga riktlinjer för företagets resor. Se beskrivning av HFAB:s policydokument i målkapitlet i denna rapport. 5.1 Upphandling av fordon Att vid upphandling av nya fordon välja fordon med hög energieffektivitet och låg miljöpåverkan. Detta arbete kan stärkas av en antagen policy med riktlinjer för inköp av fordon. Status: kontinuerligt pågående Start under 2011 Samverkan mellan Bilsansvarig och Upphandlingsans varig samt HFAB Minskad miljöpåverkan samt minskade kostnader för de kommunala fordonen. Redovisning av kriterier för energieffektivitet och miljöprestanda inför leasing av nya fordon samt redovisning av fordonsparken energi- och miljöprestanda. Under 2011 har bilansvarig i Höörs kommunen arbetat med upphandling särskilt inriktad på eldrivna fordon och detta har resulterat i att kommunens fordonspark kommer att förstärkas med 1 ny elbil och en laddhybrid under HFAB har bytt ut två stycken äldre och större bensinfordon mot betydligt snålare fordon, i enlighet med den antagna fordonspolicyn. 5.2 Deltagande i MILOU 2 Kommunen deltar aktivt i projektet MILOU 2 som drivs av Hållbar Utveckling Skåne. Projektet syfte är att öka den offentliga upphandlingens roll som en drivkraft i arbetet för en hållbar utveckling. Start under 2011 Upphandlingsans varig Minskad miljöpåverkan och minskade kostnader under inköpta produkters (och tjänsters) livslängd. Redovisning av deltagande i projektets aktiviteter. Projektet MILOU 2 startades inte under Entreprenadupphandling Arbeta med kriterier för energieffektivitet vid entreprenadupphandling Teknisk sektor, Upphandlingsans varig samt HFAB Ökad medvetenhet hos kommunen som upphandlare samt hos anbudsgivare/leverant örer av tjänster till kommunen samt bättre energieffektivitet vid upphandlade entreprenader. Redovisning av uppsatta kriterier för energieffektivitet vid upphandlade entreprenader, samt om möjligt uppföljning av energianvändning vid utförd entreprenad. Status: pågående Teknisk sektor arbetar kontinuerligt för att anpassa planeringen av anläggningsprojekt för att bland annat minimera onödiga transporter. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 28 av 32
29 6.1 Gatubelysning Arbeta med utbyte av ljuskällor, och/eller armaturer, bättre styrning (tidsstyrning, dimring, m.m.) för att åstadkomma lägre energianvändning i gatubelysning. Start 2011 Teknisk sektor Sänkt energianvändning och sänkta kostnader för gatubelysning. Redovisning av kostnader, samt energianvändning före och efter genomförda åtgärder. Status: Under 2007 byttes ett större antal ljuskällor till energieffektivare alternativ. 6.3 Tankställe för biogas i kommunen Inrätta ett tankställe för biogas i kommunen. Klart 2012 Kommunförvaltni ngen Tillkomst av ett tankställe för biogas i kommunen och till följd av detta sänkta utsläpp av koldioxid från bilkörning. Färdigställt tankställe för biogas. Status: Avstannad Arbetet med att inrätta ett tankställe för biogas i kommun har inte gett resultat. 6.5 Utredning av laddstolpe för elfordon Utreda möjligheterna att upprätta en eller flera laddstolpar för eldriva fordon i kommunen Bilansvarig Ökad insikt om möjligheterna att upprätta en eller flera laddstolpar för elfordon i kommunen. Redovisning av utredning av laddstolpe för elfordon. Status: Genomförd Utredningen resulterade i att tre publika laddstolpar för elfordon kommer att sättas upp i kommunen, samt att två laddningsplatser kommer att inrättas för laddning av kommunens egna eldrivna fordon. 6.6 Energifokus i fysisk planering Kommunen arbetar aktivt för att integrera energifrågor i arbetet med fysisk planering i kommunen Planenheten Ökat fokus på energifrågor i arbetet med fysisk planering samt på längre bättre energieffektivitet i kommunen. Redovisning av på vilket sätt energifrågor integreras i den fysiska planeringen i kommunen. Status: Energiaspekter hanteras bland annat i kommunens översiktsplan Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 29 av 32
30 Fortsatta prioriteringar 2012 Arbetet med de åtgärder som påbörjats och är pågående under 2011 fortsätter under år 2012 tillsammans med följande tillkommande åtgärder. Förväntat resultat 2.3 Kommunikation och information till verksamheter I de kommunala verksamhetslokalerna kommunicera uppgifter om aktuell energianvändning till byggnadernas verksamheter. Informationen om byggnadens energianvändning bör utformas på ett lättförståeligt och informativt sätt och gärna kompletteras med energispartips. Kan kombineras med åtgärd 4.2. Start 2012 Kommunförvaltni ngen genom kommunens fastighetsstrateg Bättre ömsesidig förståelse mellan fastighetsägare och hyresgäst. Bättre kunskap hos hyresgäster om byggnadernas energianvändning och den egna möjligheten att påverka. Redovisning av genomförda informationsinsatser, samt eventuell utvärdering och andra noterade följdeffekter. 2.6 Kommunen som aktiv hyresgäst I de lokaler eller byggnader som kommunen hyr av externa fastighetsägare (ej HFAB) samverka med fastighetsägaren för att verka för att byggnaden är så energieffektiv som möjligt. Start 2012 Kommunförvaltni ngen genom kommunens fastighetsstrateg Tydliggöra kommunens roll som hyresgäst i syfte att både veta vad man betalar för, och om möjligt bidra till sänkt energianvändning. Redovisning av genomgång av kommunalt hyrda lokaler, samt beskrivning av upprättad dialog. 2.7 IT-åtgärder Utreda möjligheten att minska elanvändningen i ITutrustningen och därtill tillhörande installationer såsom kylning av datorrum och serverhallar. Utredningen bör fokusera på både tekniska åtgärder såväl som beteenderelaterade åtgärder. Start 2012 Kommunförvaltni ngen i samverkan med arbetsgruppen Höjd medvetenhet om energianvändning i IT-utrustning, samt i förlängningen sänkt energianvändning. Redovisning av genomförd utredning samt plan för av åtgärder. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 30 av 32
31 3.3 Cykel för resor i tjänsten Underlätta användande av cykel som färdmedel vid (korta) resor i tjänsten genom bättre möjligheter för kommunens personal att använda de tjänstecyklar som finns. Kan med fördel kombineras med kampanjer om att cykla till och från arbetet såsom Skåne trampar. Start under 2012 Kommunförvaltni ngen och HFAB var för sig Minskad bilkörning vid (korta) resor i tjänsten. Positiva hälsoeffekter genom ökad fysisk aktivitet. Bedömning av användningsgrad av tjänstecyklar, samt om möjligt bedömningar av minskad bilkörning och därav sänkta koldioxidutsläpp. 4.1 Energi i skolan Informationsinsats riktad till lärare och skolelever om energianvändning, dess miljöpåverkan samt vilka beteenderelaterade och andra faktorer som påverkar energianvändningen. Start under 2012 Kommunens Energi- och klimatrådgivare, Barn och Utbildningsförvalt ningen och arbetsgruppen Höjd kunskapsnivå hos lärare och elever om energieffektivisering och miljöpåverkan från energianvändning. Redovisning av utvärdering av genomförd insats. 4.2 Beteendefrågor Arbeta med information mot verksamheterna som bedrivs i de kommunala lokalerna i syfte att höja medvetenheten om energieffektiviseringsfrågor och vilken betydelse det egna beteendet har för byggnadens/verksamhetens energianvändning. Start under 2012 Arbetsgruppen Högre medvetenhet hos personal och brukare i verksamheterna samt minskad verksamhetsenergi. Utvärdering av genomförda informationsinsatser samt om möjligt mätningar av verksamhetsel före och efter genomförd insats. 4.3 Information till beslutsfattare Att utbilda beslutsfattare inom den kommunala organisationen och kommunala bolag i energieffektivisering Start under 2011 Arbetsgruppen Ökad medvetenhet om energieffektivisering samt kring kommunens pågående arbete inom området. Redovisning av genomförda informationsinsatser/utbildnin gar. Kommentar åtgärd 4.3: Genomförds ej under 2011, men prioriteras under Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 31 av 32
32 5.3 Information om upphandling och anskaffning Informationsinsats riktad mot personal i kommunens organisation i syfte att öka kunskapen och medvetenheten och upphandling som ett verktyg för energieffektivitet och kostnadseffektivitet Upphandlingsans varig och kommunikatör Ökad medvetenhet i kommunens organisation om hur upphandling fungerar och hur det kan användas för att gynna kommunens energieffektivitet. Redovisning av genomförd informationsinsats. 6.2 VA-Verksamhet Genomföra tekniska energieffektiviseringsåtgärder såsom varvtalsstyrning och/eller utbyte av pumpar m.m. Start 2012 Teknisk sektor Sänkt energianvändning i VA-verksamheten. Redovisning av energianvändning före och efter genomförda åtgärder. 6.4 Utredning av biogasproduktion i kommunen Utreda möjligheter till utökad biogasproduktion i kommunen, eventuellt i samverkan med andra kommuner/organisationer. Start 2012 Kommunförvaltningen samt Teknisk sektor Minskad miljöpåverkan och ökad energieffektivisering genom biogasproduktion. Redovisning av färdigställd utredning inklusive förslag till handlingsplan. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning Sida 32 av 32
Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Strategi för energieffektivisering
Strategi för energieffektivisering 2009-2014 Slutrapport och uppföljning Sammanfattning År 2010-2014 har ett statligt stöd funnits för att stärka kommuner och landstings strategiska energieffektiviseringsarbete.
Strategi för energieffektivisering
2014-05-28 Strategi för energieffektivisering Uppföljning 2009-2013 Strategi för energieffektivisering; Uppföljning 2009 2013, Höörs kommun Sida 2 av 35 Innehåll Inledning... 5 Begreppsförklaring... 5
Strategi för energieffektivisering 2011-2020
Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...
Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun
1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning
Strategi för energieffektivisering 2015-2020
Strategi för energieffektivisering 2020 Beslutande organ: Styrgrupp: Arbetsgrupp: Strategin kommer att antas av Kommunstyrelsen (KS). Enligt reglemente för KS 2 skall KS besluta om energiplaner samt enl
Högsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun
1(9) Handläggare Astrid Fell Högsby Kommun 21-773 Anders Ivarsson 579 8 HÖGSBY Strategi Kommun/Landsting Högsby Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 5777 Målsättning till 214 (förbättring
Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun
1(9) Handläggare Astrid Fell Nybro Kommun 21-535 Mattias Andersson 382 8 NYBRO Strategi Kommun/Landsting Nybro Kommun Antal årsarbetskrafter: 174 Antal invånare: 19579 Målsättning till 214 (förbättring
Kalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting.
1(9) Handläggare Madeleine Nettelbladt Kalmar Kommun 21-11 3376-1 Jane Wågsäter Box 611 391 26 KALMAR Strategi Kommun/Landsting Kalmar Kommun Antal årsarbetskrafter: 484 Antal invånare: 62388 Målsättning
Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.
1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421
Torsås kommun. Stan Weyns Box TORSÅS. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Torsås kommun
1(9) Handläggare Olov Åslund Torsås kommun 21-259 Stan Weyns Box 53 385 25 TORSÅS Strategi Kommun/Landsting Torsås kommun Antal årsarbetskrafter: 551 Antal invånare: 744 Målsättning till 214 (förbättring
1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10
1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att
Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013
Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader
Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011
Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2012
Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2012 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2013-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 21 441 MWh energi år 2012 till kommunens byggnader
Söderhamns kommun. Margareta Örn-Liljedahl 826 80 SÖDERHAMN. Strategi 1(9) 2010-002727 33650-1. Åsa Söderlund. Kommun/Landsting.
1(9) Handläggare Åsa Söderlund Söderhamns kommun 21-2727 3365-1 Margareta Örn-Liljedahl 826 8 SÖDERHAMN Strategi Kommun/Landsting Antal årsarbetskrafter: Antal invånare: Söderhamns kommun 2369 25456 Målsättning
Strategi för hållbar energianvändning
Strategi för hållbar energianvändning Beslutande organ: Strategin är antagen av Kommunstyrelsen (KS) 04-11, 65. Enligt reglemente för KS 2 ska KS besluta om energiplaner samt enligt 3 har KS ansvar för
Mönsterås Kommun. Henrik Andersson Box MÖNSTERÅS. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting.
1(9) Handläggare Astrid Fell Mönsterås Kommun 21-951 3368-1 Henrik Andersson Box 54 383 22 MÖNSTERÅS Strategi Kommun/Landsting Mönsterås Kommun Antal årsarbetskrafter: 923 Antal invånare: 1299 Målsättning
Trelleborg2000, v 1.0, Strategi för energieffektivisering för Trelleborgs kommun och dess bolag
Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Strategi för energieffektivisering för Trelleborgs kommun och dess bolag 2015-2020 Innehållsförteckning Inledning 4 Vision 5 Målsättningar och målstrukturer 6 Organisation
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Strategi för energieffektivisering
2013-04-30 Strategi för energieffektivisering Uppföljning 2009-2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Kommunens organisation av arbetet med strategi för energieffektivisering...
Fossilfria transporter handlingsplan Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text.
www.kristianstad.se Fossilfria transporter handlingsplan 2018-04-25 1 Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag... 3 Drivmedel... 3... 4 Övriga resor: Privatbil i tjänsten, tåg och flyg... 4 Privat bil
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun
1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning
Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun
2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering
SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet
Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter
Strategi för energieffektivisering
2014-05-30 Strategi för energieffektivisering Uppföljning 2009-2013 Strategi för energieffektivisering i Osby kommun, Uppföljning 2009-2013 Sida 2 av 27 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Inledning...
SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB
Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:
Statens energimyndighets författningssamling
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i
Handlingsplan för energieffektivisering
Mellerud kommuns Handlingsplan för energieffektivisering Bilaga 2 till kommunens Strategi för energieffektivisering Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-10, 105. Strategi för Energieffektivisering (Huvuddokument)
Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015
Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,
Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
Sammanfattande resultatrapport energieffektiviseringsprojektet
Sammanfattande resultatrapport energieffektiviseringsprojektet 2010-2014 Energieffektivisering i Söderhamns kommun Under 2010-2014 har Söderhamn deltagit i Energimyndighetens energieffektiviseringsprojekt.
Strategi för energieffektivisering
2011-03-30 Strategi för energieffektivisering 2010-2014 Strategi för energieffektivisering i Höörs kommun 2010-2014 Sida 1 av 31 Strategi för energieffektivisering i Höörs kommun 2010-2014 Sida 2 av 31
Strategi för energieffektivisering
2011-03-31 Rev. 2012-03-30 Strategi för energieffektivisering 2010-2014 Strategi för energieffektivisering i Höörs kommun 2010-2014 Sida 2 av 28 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Inledning...
Uppföljning målområde transporter 2017
Miljöavdelningen, Koncernkontoret Västra Götalandsregionen 2018-04-05 Uppföljning målområde transporter 2017 Mål i miljöplan 2017-2020 Utfall 2016 Utfall 2017 Trend Västra Götalandsregionens person- och
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5
Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...
Källa bilder: Energivärlden. Energieffektiviseringsstödet. Framgångsrik energieffektivisering
Källa bilder: Energivärlden Energieffektiviseringsstödet Framgångsrik energieffektivisering Presentationens innehåll Kort om Energieffektiviseringsstödet Utvärderingar av stödet Hur går energiarbetet?
DANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer
1(6) Förslag till styrdokument för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds
Energieffektiviseringsstrategi 2011-2014
Energieffektiviseringsstrategi 2011-2014 Hörby kommun 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD... 4 KOMMUNENS BETYDANDE ENERGIASPEKTER... 4 NULÄGESANALYS...
Revidering av styrdokument Riktlinjer för resor
Datum 2019-05-31 Dnr 2019-002210 Sida 1(2) Peter Krahl Rydberg, 033-35 30 11 peter.krahl.rydberg@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Revidering av styrdokument Riktlinjer för resor Förslag till beslut:
Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket
2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte
Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31
Malmö 2011-03-31 Datum 2011-03-31 Uppdragsnummer 61631041450000 Utgåva/Status Godkänd Marika Andersson Uppdragsledare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 19 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20
Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008
Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält
Styrdokument för energieffektivisering
1(6) Styrdokument för energieffektivisering 2012-2014 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun med avseende på byggnader och
TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING
TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING Anvisningar för klimatväxling är en del av Riktlinjer för resor och möten och ska uppmuntra till att minska antalet resor, använda förnybara
Åtgärd Ansvarig Färdigt senast Det kommunala bostadsbolaget tillämpar samma kravnivå vid nybyggnation som kommunen har (minst 35 % lägre än BBR)
Bilaga 2 - Energiplan åtgärdslista 2013 Åtgärder för effektiv energianvändning Geografisk kommun Åtgärder markerade med asterisk sker inom nuvarande budgetram. Övriga åtgärder behandlas i ordinarie budgetprocess
Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting
Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Varför effektivisera resor och transporter? Trafikens miljöpåverkan Trafikens hälsopåverkan Samhällsplanering Samhällsekonomi Varför effektivisera
FORDONSPOLICY FÖR ÖCKERÖ KOMMUN
Beslutsdatum: 2017-09-07 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Miljöstrateg FORDONSPOLICY FÖR ÖCKERÖ KOMMUN SYFTE Detta dokument reglerar anskaffning,
En energieffektivare kommun
En energieffektivare kommun Strategi för energieffektivisering i Landskrona stad Igor Nikitovic Energi- och klimatrådgivare Stadsbyggnadsförvaltningen Landskrona stad INNEHÅLL 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund
Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030
Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som
Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014
Redovisning av miljöledningsarbete Dnr: Af-2015/074617 Datum: 2015-02-20 Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Myndighet: Arbetsförmedlingen Organisationsnr: 202100-2114 sid 1 av 5 Denna rapportering
Energistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax
KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet
Bräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun
2011-11-21 Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun OXL100 v 1.0 2006-11-13 2 (24) Sammanfattning Oxelösunds kommun har sökt och beviljats stöd från Energimyndigheten för att ta fram en energieffektiviseringsstrategi
FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling
FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg AGENDA Energitjänstedirektivet Hur hjälper Miljöstyrningsrådet till Livscykelkostnad
2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej
Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
Energieffektiviserings- strategi
Energieffektiviserings- strategi Fastställd av kommunfullmäktige 2012-02-27 12 Energieffektiviseringsstrategi 1 Bakgrund Liksom majoriteten av landets kommuner har Sollefteå kommun tecknat ett avtal med
RIKTLINJER FÖR FORDON I ESLÖVS KOMMUN
RIKTLINJER FÖR FORDON I ESLÖVS KOMMUN Dokumentet Riktlinjer för fordon i Eslövs kommun är antaget av [antagande organ] den [åååå-mm-dd]. Det riktar sig till alla anställda i Eslövs kommun. Ses över för
Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket
Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.
Handlingsplan, inkl. Nulägesanalys
Handlingsplan, inkl. Nulägesanalys 2010-2020 Bilaga till Energi- och Klimatplan 2010-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-26, 27 Innehåll: 1. Sammanfattning...3 2. Nulägesanalys...4 3. Energimyndighetens
Västerviks Kommun. Bruno Nilsson VÄSTERVIK. Strategi 1(10) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Västerviks Kommun
1(1) Handläggare Astrid Fell Västerviks Kommun 21-693 Bruno Nilsson 593 8 VÄSTERVIK Strategi Kommun/Landsting Västerviks Kommun Antal årsarbetskrafter: 378 Antal invånare: 3629 Målsättning till 214 (förbättring
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Energieffektivisering. Slutrapport
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.
2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej
Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS X Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
Energiplan för Bollebygds kommun. - med energieffektiviseringsstrategi
Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-22 122 1 (18) Dnr: KS2011/224 Energiplan för Bollebygds kommun - med energieffektiviseringsstrategi Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517
Energibokslut Storumans kommun
Energibokslut Storumans kommun Uppföljning av energieffektiviseringar i Storumans kommunorganisation Inkluderar förvaltningar och majoritetsägda bolag Nulägesanalys av betydande energiaspekter inom Fastigheter,
Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014
Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Myndighet: Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Organisationsnr: 202100-5745 Denna rapportering följer upp kraven i förordning (2014:480) om myndigheters
Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT
Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets
Miljöledning i staten 2016
Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)
SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020
SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 Innehåll 1 Vision och mål 5 1.1 Mål... 5 1.2 Delmål... 5 2 Handlingsplan 6 2.1 Energiprocessen... 6 2.2 Förordning om energieffektiva
Inledning. Hur du läser nulägesanalysen
! " # &'(& % $ % Inledning Storumans kommun präglas av storslagna naturmiljöer med stora kontraster i form av högfjällsområden i väster och skogslandskap i de östra delarna. Delar av skogslandet har inslag
ENERGIEFFEKTIVISERING. Tekniska kontoret Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6
ENERGIEFFEKTIVISERING Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6 ENERGIEFFEKTIVISERING: Statligt bidrag till Energieffektivisering Emmaboda kommun får totalt 1,4 milj. för perioden 2011-2014. Beloppet är
2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej
1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!
Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen
Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv
ur ett Boxholmsperspektiv Fakta om Boxholm 5 222 invånare Kommunens areal 527,6 kvkm 9,9 invånare per kvkm Skattesats 31:84 Centralt läge utmed södra stambanan och riksväg 32 Stålverk, sågverk, osttillverkning,
Energiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten
2014-02-19 ALL 2014/193 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning
Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning Dag Lundblad Energimyndigheten Övergripande om åtgärder valmöjligheter i ett kontinuerligt & systematiskt och strategiskt arbete genomförande under
Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting
Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas
Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket
2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är
Hållbar Mobilitet Skåne
Hållbar Mobilitet Skåne verkar för att minska efterfrågan på transporter och få fler att välja alternativ som är mer miljövänliga initierar och driver egna projekt verkar som bas och hjälp i projekt som
Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012
Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 KONKURRENSVERKET BESLUT 2013-02-21 Dnr 70/2013 t Swedish Competition Authority Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av miljöledningsarbetet
Förslag till. Strategi för energieffektivisering för Trelleborgs kommun och dess bolag (31)
1 (31) Datum 2015-01-13 Förslag till Strategi för energieffektivisering för Trelleborgs kommun och dess bolag 2015-2020 Framtagen i samarbete med Energikontoret Skåne Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller
Ver.rev 01.01 1 (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering
Energiöversikt Överkalix kommun
Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Gasbilar i Höörs Kommun - en målsättning. www.hoor.se
- en målsättning Dokument Lokala miljömål Fordonsupphandling Inköpspolicy för motorfordon Lokala miljömål Andelen miljöfordon enligt Vägverkets miljöfordonsdefinition vid inköp av fordon till kommunens
10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?
SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter
Akademiska och forskningsprojekt samt examensarbeten. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Akademiska och forskningsprojekt där vi är delaktiga
Summa projekt och ex.arbeten UTVECKLINGSARBETE 5/16 ÖVERGRIPANDE MÅL Utvecklingen inom våra geografiska områden syftar till hållbar utveckling. Detta avser såväl den ekologiska, sociala som ekonomiska
Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008
Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisningen av miljöarbetet och sammanställning av den miljöpåverkan som Umluspens verksamhet förorsakar. Redovisningen följer de punkter
Program för energieffektivisering 2010-2020 avseende Vellinge kommuns egen verksamhet
Program för energieffektivisering 2010-2020 avseende Vellinge kommuns egen verksamhet Antagen av kommunfullmäktige den 13 mars 2013 Vellinge.se Projektledare Jonas Andermyr Projektgrupp Hans Folkeson Rickard
Diagram för exempelkommun Växjö
Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)
Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten.
Lll löm, kmkåkpsenast sparat av bodnoräöbodnor Sidan 1-08-08öl, Resepolicy för Malmö stad med riktlinjer Resepolicy godkänd av kf 14/12 1995, 213, bih 152. Ändr av kf 20/12 2010, 274, bih 169. Riktlinjer