Förslag till. Strategi för energieffektivisering för Trelleborgs kommun och dess bolag (31)

Transkript

1 1 (31) Datum Förslag till Strategi för energieffektivisering för Trelleborgs kommun och dess bolag Framtagen i samarbete med Energikontoret Skåne Trelleborg2000, v 1.0, Serviceförvaltningen Postadress: Trelleborg Telefon: Besöksadress: Östergatan 71 Fax: E-post: serviceforvaltningen@trelleborg.se Fakturaadress: Box 173, Trelleborg Org.nr:

2 Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund...4 Vision 5 Målsättningar och målstrukturer 6 Energipolicy och långsiktig målsättning...6 Övergripande målsättningar...6 Trelleborgs kommuns projektmål...6 Organisation 7 Politisk organisation...7 Förvaltningsorganisation...7 Styrgrupp...8 Projektledare...8 Fokusgrupper...8 Energianvändning 9 Handlingsplan 9 Uppföljning 10 Bilaga 1 Målsättningar och målstrukturer 11 Övergripande mål...11 Globala mål...11 EU-mål 11 Nationella mål...11 Regionala mål för Skåne...12 Mål för Trelleborgs kommun och ingående bolag Effektmål...12 Kommunala fastigheter- Serviceförvaltningen...12 AB Trelleborgshem...13 Trelleborgs Hamn...13 Östersjöterminalen...13 Tekniska förvaltningen...13 Kommunala Transporter...13 Bilaga 2 Energianvändning i Trelleborgs kommun 14 Energianvändning i byggnader...14 Trelleborgs kommun - Serviceförvaltningen...14 AB Trelleborgshem...15 Trelleborgs hamn AB...15 Östersjöterminalen AB...16 Energianvändning i fordon och transporter...16 Trelleborgs kommuns fordonspark...16 Körning med privat bil i tjänsten Trelleborgs kommun...17 Övriga resor...17 AB Trelleborgshem...17 Fordon och transporter Trelleborgs Hamn AB...18 Energianvändning i gatubelysning och VA-verksamhet % Fossilbränslefri kommun Status

3 Bilaga 3. Handlingsplan Bilaga 4. Uppföljning byggnader 29 Uppföljning transporter...29 Bilaga 5, Införande av ett energiledningssystem. 29 Bilaga 6, Gröna avtal 30 Definition...30 Nyttan med gröna hyresavtal

4 Inledning Strategi för energieffektivisering är ett parallellprojekt till kommunens miljö- och klimatstrategi i Trelleborgs kommun med ett fokus på byggnader och transporter inom den kommunala sfären. Syfte och riktning är det samma som miljö- och klimatstrategin d.v.s. en minskad klimatpåverkan och en bättre livsmiljö för kommunens innevånare. Ytterligare är syftet att nå mer energieffektiva lokaler för en bättre vistelse-, arbets- resp. boendemiljö. Effektivare fordon, fordon med alternativa drivmedel eller möjlighet att välja miljövänligare transportalternativ Bakgrund Åren genomfördes ett strategiskt energieffektiviseringsarbete inom Trelleborgs kommun. Inom den ramen togs en Strategi för energieffektivisering fram som antogs något försenat i april Den tidigare strategin utgjorde en del av kommunens arbete inom ramen för det statliga stödet för energieffektivisering i kommuner och landsting som beviljades mellan 2010 och Då den ursprungliga strategin sträckte sig fram till 2014 syftar denna uppdatering till att ge stöd och riktning i det fortsatta arbetet. Uppdateringen tar utgångspunkt i de årliga uppföljningar som genomförts inom ramen för det statliga stödet från energimyndigheten. Med stöd i den nulägesbild som finns för kommunens energianvändning formuleras i detta dokument mål med ett antal åtgärder i syfte att energieffektivisera energianvändningen i kommunens verksamhet. Det övergripande syftet med arbetet är; att uppnå verklig energieffektivisering i kommunens verksamhet och de kommunala bolagen, som i sin tur leder till lägre energianvändning, minskad miljöbelastning och förhoppningsvis även lägre kostnader Den tidigare strategin utgick från programperioden utifrån det nationella stödet men den kommunala ambitionen är att energieffektiviseringsarbetet ska drivas kontinuerligt mot ständiga förbättringar. Därför är denna uppdatering av strategin en viktig del i kommunens långsiktiga arbete mot minskad energianvändning genom att ta avstamp framtill Lagen om energikartläggningar Situationen för energieffektivisering i kommunal verksamhet har förändrats sedan det ekonomiska stödet har upphört och en ny lag om energikartläggning, som även kan komma att omfatta offentlig verksamhet, har införts. Lagen om energikartläggning i stora företag trädde ikraft den 1 juni 2014 och är en del av implementeringen av Europeiska unionens energieffektiviseringsdirektiv. Den nya lagstiftningen ställer krav på att alla stora företag senast den 5 december 2015 ska göra en energikartläggning i enlighet med lagens krav. Energimyndigheten skriver förordningarna gällande lagen. I dagsläget föreligger det oklarheter kring om Trelleborgs kommun och dess bolag räknas som stort företag i lagens mening eller inte. Initialt behöver därför en utredning genomföras för att komma till klarhet med denna bedömning. Om man landar i en bedömning att man berörs av lagen sker ett genomförande i tre steg. Dessa för att säkerställa goda förutsättningar för att genomföra kartläggningen, och att den blir ett bra beslutsunderlag för energieffektiviserande åtgärder, 1. Det första steget innebär att företag senast den 5 december 2015 ska ha rapporterat om verksamheten omfattas av lagen och vilka delar av verksamheten som ska energikartläggas. 4

5 2. Därefter ska företagen i ett andra steg rapportera att de kontrakterat certifierad energikartläggare och att alla relevanta underlag för att planera och genomföra energikartläggningen har tagits fram. 3. När det är gjort ska företagen i ett tredje steg rapportera in själva energikartläggningen till Energimyndigheten. Det fortsatta arbetet med energieffektivisering Även om man inte omfattas av lagen om energikartläggning så bör man i det fortsatt arbetet med strategisk energieffektivisering för Trelleborgs kommun ta hänsyn till och utgå från; Det strategiska arbetet som bedrivits Behovet av att löpande arbeta vidare med energieffektivisering. Behovet av att anpassa sig till EU:s energieffektiviseringsdirektiv och lagstiftning och förordningar kopplade till detta. Att integrera även brukarna i det fortsatta energieffektiviseringsarbetet. Fortsatt god samverkan mellan Trelleborgs kommun och dess bolag som etablerats i arbetsgrupp och styrgrupp under det strategiska arbetet Att löpande detaljerat följa upp arbetet och energianvändningen. Detta är utgångspunkterna för detta dokuments fortsatta skrivningar. Beskrivning med kommentarer av införandet av ett energiledningssystem beskrivs i bilaga 5. Vision Visionen för denna strategi kan struktureras upp till ett antal fokusområden, förnybar energi, effektiv energianvändning, förnybara drivmedel och energieffektiva fordon, energimedvetna brukare. Förnybar energi Sveriges sydligaste kommun, Trelleborgs kommun, har skapat ett centre of exellence för biogas. Detta kunskapscenter, utredningar och ökad kunskap om solenergi ska tillsammans med utbyggnaden av t.ex. fjärrvärme och vindkraft ska skapa basen till ett klimatvänligare energiutnyttjande för byggnader och transporter inom den kommunala sfären. Effektiv energianvändning Sätta upp målbilder genom denna strategi, följa upp energianvändningen, investera i energieffektiv teknik samt använda förnybara energikällor där detta är möjligt. Förnybara drivmedel och energieffektiva fordon En klar inköpspolicy som syftar till inköp av energieffektiva fordon med förnybara drivmedel. Tillhandahållande av bilpool, kollektivtrafikkort och cyklar kan skapa förutsättningar till minskad miljöpåverkan och ett minskat användande av privat bil i tjänsten. Engagerade brukare En målsättning och policy avsedd för verksamheten samt kunna skapa vägar att sprida informationen om energianvändningen i kommunens byggnader. Ge en ökad medvetenhet beträffande den egna påverkan av energiförbrukningen på sin arbetsplats eller i sitt hem hos personal, hyresgäster och brukare. Uppföljning och redovisning ska ge en medvetenhet till beslutsfattare om befintlig status och hur investeringar och målinriktningar kan ge resultat. 5

6 Målsättningar och målstrukturer Energipolicy och långsiktig målsättning Energipolicyn pekar ut riktningen för organisationens energiarbete och beskriver den övergripande målsättning och ambitionen med arbetet. Det är viktigt att policyn är anpassad efter organisationen och relevant för dess aktiviteter, produkter och tjänster. Det innebär att den inte får vara så allmän att den skulle kunna passa in på vilken organisation som helst. Det är viktigt att på ett tidigt stadium involvera alla företagets medarbetare i arbetet med att formulera policy och mål. Energipolicyn beslutas av ledningen och innehåller med fördel ett kvantifierat långsiktigt mål som kan spridas i organisationen. Härigenom kommer det bli tydligt för alla medarbetare vad den långsiktiga målsättningen är med organisationens energiarbete och det kommer underlätta det gemensamma arbetet mot målet. Övergripande målsättningar Det pågår ett arbete med att sätta nya lokala miljömål för kommunen där de nya miljömålen är delas in i fem temadelar; Hav och inlandsvatten i balans, Natur och landsbygd i levande mångfald, Giftfri och hälsosam livsmiljö, Globalt ansvar och God bebyggd miljö. I arbetet med temadelen God bebyggd miljö har representanter från energieffektivisering. Trelleborgs kommuns projektmål Kommunens projektmål är att under perioden åstadkomma en större förståelse för energieffektiviseringens nytta och dess förutsättningar på alla nivåer inom kommunen och i dess bolag. Målet är även att en långsiktig energieffektivisering och därmed minska energianvändningens miljöpåverkan samt att åstadkomma minskande kostnader. Målen för arbetet är att: 1. Åstadkomma en bättre redovisning och uppföljning när det gäller energianvändning och effektivitet 2. Starta processen med att få alla verksamheter och bolag inom kommunen delaktiga i effektivisering, redovisning och uppföljning 3. Delta i regionala utvecklingsprojekt och de nätverksträffar som finns inom energiområdet 4. Genomföra informationsinsatser och utbildning av beslutsfattare i kommunens administration och bolag. I bilaga 1 finns en utvecklad beskrivning av de olika mål på olika nivåer som man behöver förhålla sig till i det strategiska energieffektiviseringsarbetet. 6

7 Organisation Politisk organisation Förvaltningsorganisation Bild. Organisationsschema. Källa; Trelleborgs Kommuns Årsredovisning 2013 Nedan angivna organisationer berörs direkt av strategins omfattning gällande energieffektivisering i byggnader och transporter. Kommunala verksamheter som är kunder eller hyresgäster till dessa organisationer berörs indirekt genom de åtgärder som genomförs i strategin samt av att strategin antas av kommunfullmäktige. Serviceförvaltningen, Trelleborgs kommun Teknisk förvaltning, Trelleborgs kommun Trelleborgshem Trelleborgs hamn Östersjöterminalen 7

8 Styrgrupp Styrgruppens roll är att styra innehållet i strategidokumentet samt inriktningen på åtgärdsarbetet. Styrgruppen verkar också för att förankra strategin och dess åtgärder i organisationen. Styrgruppens sammansättning kan skifta under strategins levnadstid men ska bestå av representanter från den ingående förvaltningsorganisationen. Styrgruppen föreslås framöver att utses av Trelleborgs kommunledning. Den tidigare styrgruppen för det strategiska energieffektiviseringsarbetet har bestått av: Henrik Alkevall, Fastighetschef, Serviceförvaltningen. Krister Jonsson, Manager Technical Maintenance, Trelleborgs hamn. Håkan Drakarve, Fastighetschef, Trelleborgshem. Förslaget från nuvarande styrgrupp är att gruppen kompletteras med följande: Projektledare*, Strategi för energieffektivisering, Trelleborgs kommun Ledamot*, Kommunledningsförvaltningen. Ledamot*, Hållbar utveckling, Samhällsbyggnadsförvaltningen. Ledamot*, Teknisk förvaltning. *Ej tillsatta poster, utan förslaget från sittande styrgrupp är att kommunledningen framöver beslutar om och hur de ska tillsättas. Projektledare Projektledarens uppgift är att samordna och förankra arbetet hos fokusgrupper och organisation. Projektledaren är samordnande av datainsamling för uppföljning av strategins effekter. Fokusgrupper För att komma vidare i energiarbetet är det lämpligt att tydligt involvera fler funktioner i organisationen. Det kan göras genom att sätta samman fokusgrupper för specifika åtgärder med personer utvalda baserat på deras kompetens och organisationstillhörighet. Dessa grupper utför olika åtgärder enligt handlingsplanen samt kan agera kontaktpersoner vid datainsamling till uppföljningsarbetet. Exempel är personal från produktion, underhåll, konstruktion, inköp och ekonomi. Projektledaren kan samordna och leda fokusgrupperna som blir en resurs för att ytterligare utveckla energieffektiviseringsarbetet. Medlemmarna i fokusgrupperna kan även fungera som informationsbärare till sina respektive avdelningar. Exempel på fokusgrupper: Drift och underhåll: Förändra och förtydliga rutiner för att öka energieffektiviteten. Genomförs ronderingar kan energiaspekter med fördel inkluderas. Inköp: Se över hur rutinerna för inköp sker och inför krav på energieffektivitet vid inköp av energikrävande utrustning. Basera gärna inköp på LCC-kalkyler. Projektering: Uppnå ett mer energieffektivt slutresultat vid projektering genom att uppdatera rutinerna så att energifrågan finns med i hela projekteringsprocessen. 8

9 Energianvändning Trelleborgs kommun använder energi till uppvärmning, kylning och verksamhet samt till transporter, gatubelysning och VA-verksamhet m.m. Det har sedan 2010 genomförts årlig uppföljning av energianvändningen i den kommunala verksamhet och för de kommunala bolagen Trelleborgshem, Trelleborgs hamn och Östersjöterminalen AB. Här nedan presenteras ett nuläge för den totala energianvändningen och uppskattad kostnad år 2014 för Trelleborgs kommunorganisation och de tre kommunala bolagen. Det som innefattas är köpt eller använd energi inom ägda och hyrda byggnader, ägda, leasade fordon och arbetsmaskiner samt energianvändning inom VA-verksamhet och gatubelysning. Total energianvändning 2014 Uppskattad kostnad 2014 Kommunala fastigheter 32,7 miljoner kwh 27,8 miljoner SEK Trelleborgshems fastigheter 29 miljoner kwh 22 miljoner SEK Trelleborgs hamns fastigheter 4,4 miljoner kwh 3,7 miljoner SEK Östersjöterminalen AB fastigheter 0,7 miljoner kwh 0,5 miljoner SEK Kommunens fordonsbränslen 3,1 miljoner kwh 4,0 miljoner SEK VA-verksamhet 7,6 miljoner kwh 7,4 miljoner SEK Gatubelysning 3,5 miljoner kwh 3,5 miljoner SEK Förnybar energi Kommunstyrelsen i Trelleborgs kommun antog under våren 2013 utmaningen om 100 % fossilbränslefri kommun 2020 (KS 2013/286). Det finns flera beröringspunkter med mål som sedan tidigare finns uppsatta i kommunen och det arbete som ut går från energieffektiviseringsstrategin. I uppföljningen av energianvändningen 2014 genomfördes även en uppföljning av andel fossilt bränsle som används i den kommunala verksamheten vad gäller uppvärmning, transporter och el, se tabell nedan. Uppvärmning Transporter El Andel förnybart bränsle % 10 % 100 % I bilaga 2 finns en utvecklad och detaljerad beskrivning av energianvändningen, som revideras årligen, och som redovisar det strategiska energieffektiviseringsarbetet. I uppföljningen ingår indikatorer så som exempelvis antal miljöbilar och övriga flyg- och tågresor. Handlingsplan I syfte att uppnå målen om ökad energieffektivitet och minskad klimatpåverkan i Trelleborgs kommun har en handlingsplan utarbetats för perioden Åtgärderna är indelade i följande kategorier. 1. Övergripande åtgärder Som övergripande åtgärder ingår sådana insatser som ger effekt på energieffektiviseringsarbetet som helhet. Här ingår exempelvis samverkan med andra kommuner och aktörer inom energiområdet. 9

10 2. Åtgärder för effektiv energianvändning i byggnader Inom denna kategori ingår dels insatser för förbättrad insamling och hantering av energistatistik, utredningar och energikartläggningar av enskilda fastigheter och dels tekniska energieffektiviseringsåtgärder. 3. Åtgärder för effektiv energianvändning i fordon och transporter Kategorin innehåller åtgärder för förbättrad fordonshantering och bränslestatistik men även insatser för ökad användning förnybara drivmedel och för minskade transporter med bil. 4. Utbildnings och informationsåtgärder Informationsinsatser kring energieffektivisering är viktigt, både internt inom kommunorganisationen och externt. Energieffektiviseringsarbetet behöver även vara väl förankrat i kommunens ledning så väl politiskt som i tjänstemannaorganisationen. 5. Åtgärder inom upphandling Kommunen är en stor organisation som årligen omsätter många miljoner i olika inköp nödvändiga för de olika verksamheterna. Genom hänsyn till miljö- och energiprestanda vid dessa inköp kan stora miljömässiga vinster fås. 6. Åtgärder inom övrig energianvändning Kommunen har många olika verksamheter med stor energianvändning så som VAverksamhet och gatubelysning där det genom byte av teknik eller bättre användning av befintliga installationer finns stora energibesparingar att göra. I bilaga 3 finns en utvecklad beskrivning av handlingsplanen och åtgärder inom olika kategorierna. Åtgärderna är förklarade med en beskrivning av åtgärdens innehåll, tidplan, ansvarig för genomförande, förväntat resultat, vilken uppföljning och redovisning som skall genomföras samt uppskattade kostnader för genomförandet. Uppföljning En viktig byggsten i ett framgångsrikt energiarbete är att kontinuerligt mäta och följa upp den inköpta energin. Uppföljningen ger både kunskap om hur energin används i verksamheten och information om resultatet av det systematiska energiarbetet. Det är bra att regelbundet sammanställa hur mycket energi som köps in och hur denna fördelas på olika energislag. Det är viktigt att även transporter inkluderas. Ett bra verktyg för uppföljningen är att ta fram och använda energinyckeltal, t.ex. kwh/produktionsvärde, kwh/m2, kwh/producerat gods. Det är även viktigt att följa upp och utvärdera hur energiarbetet generellt sätt fungerar i organisationen. I bilaga 4 finns en utvecklad beskrivning av den uppföljning som man behöver för det strategiska energieffektiviseringsarbetet. 10

11 Bilaga 1 Målsättningar och målstrukturer I allt förändringsarbete är det nödvändigt att formulera mål för verksamheten. När det gäller energieffektivisering finns det många olika målsättningar att förhålla sig till på olika nivåer, från globala till lokala och vidare ner på bolags- och fastighetsnivå. För att mål ska fungera väl bör de vara precisa, mätbara, möjliga att jobba emot och motiverande på de olika nivåerna. Man kan inte bara kopiera ett EU-mål och sätta samma typ av mål för exempelvis ett bostadsbolag. Nedan listas de viktigaste målen för energieffektivisering på olika nivåer. Övergripande mål Globala mål Förenta nationernas klimatkonvention UNFCCC trädde i kraft Klimatkonventionen är ett internationellt miljöfördrag som antogs på Rio-konferensen i Brasilien 1992 och trädde i kraft Syftet är att "stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt". Klimatkonventionen ligger till grund för det lagligt bindande Kyotoprotokollet som trädde i kraft den 16 februari Överenskommelsen har som mål att de årliga globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5,2 procent från året 1990 till perioden Kyotoprotokollet ska omförhandlas i UNFCCC:s klimatkonferens i Paris EU-mål Svensk energi- och klimatpolitik påverkas i allt större utsträckning av beslut på EU-nivå. Ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet är ledord som används. Förnybarhetsdirektivet, handelsdirektivet och energieffektiviseringsdirektivet är exempel på direktiv som påverkar Sveriges politik. Energieffektiviseringsdirektivet trädde i kraft i december 2012 och nya beslut kom till Kommissionens uppskattningar visar att EU endast kommer att nå upp till hälften av EU:s mål med befintliga styrmedel. Det nya direktivet ställer hårdare krav på energieffektivisering. Den europeiska energipolitikens mål i korthet: 20 % minskade utsläpp av CO2, 20 % förnybar energi; 20 % energieffektivisering; för hela EU. Bindande kraven på Sverige blev 17 %, 49 %, samt 20 %. Basår är 1990 och målår är 2020, mätmetodiken för framförallt effektiviseringsmålet är oklar. Nationella mål Den svenska energipolitiken ska enligt regeringen bygga på samma grundpelare som energisamarbetet i EU. Under år 2009 beslutade riksdagen om en ny klimat- och energipolitik utifrån regeringens propositioner 2008/09:162 och 2008/09:163. Propositionerna går under det gemensamma namnet En sammanhållen klimat- och energipolitik. Den nya klimat- och energipolitiken innebär att ett antal mål och strategier satts upp. Andelen förnybar energi år 2020 ska uppgå till minst 50 % av den totala energianvändningen. Detta är i linje med EGdirektivet 2009/28/EG. Den långsiktiga ambitionen är en svensk fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen år Riksdagen har även tagit ett beslut om ett effektiviseringsmål, med sektorövergripande mål om 20 % minskad energiintensitet mellan åren Visionen för år 2050 är att Sverige inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. 11

12 Regionala mål för Skåne Länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att samordna det regionala arbetet för att uppnå de svenska 16 miljökvalitetsmålen som regional miljömyndighet. Länsstyrelsen arbetar tillsammans med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer för att se till att miljökvalitetsmålen och delmålen får genomslag. För strategisk energieffektivisering är målen; 1: Begränsad klimatpåverkan, 2: Frisk luft, 3: Bara naturlig försurning och 15: God bebyggd miljö, relevanta. Den 18 november 2009 beslutade Länsstyrelsen om följande delmål för Skåne: Utsläpp av växthusgaser: Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska år 2020 vara minst 30 procent lägre än Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de växthusgaser som ingår i EU:s klimatbeslut. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet. Effektivare energianvändning: Energianvändningen i Skåne ska år 2020 vara 10 % lägre än genomsnittet för åren Målet avser slutlig energianvändning. Förnybar el: Produktionen av förnybar el i Skåne ska år 2020 vara 6 terawattimmar högre än år Biogas: Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 terawattimmar år Transporter: Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 % lägre än år Alla ovanstående mål från Förenta nationerna, via EU till nationella och regionala mål kan för Trelleborg kommuns verksamhet sammanfattas till: att man skyndsamt bör avveckla all användning av fossila bränslen, att man effektiviserar all energianvändning Mål för Trelleborgs kommun och ingående bolag. Kommunens projektmål för energieffektiviseringsarbetet är att under perioden åstadkomma en större förståelse för energieffektiviseringens nytta och dess förutsättningar på alla nivåer inom kommunen och i dess bolag. Målet är även att en långsiktig energieffektivisering och därmed minska energianvändningens miljöpåverkan samt att åstadkomma minskande kostnader. Målen för arbetet är att: 1. Åstadkomma en bättre redovisning och uppföljning när det gäller energianvändning och effektivitet 2. Starta processen med att få alla verksamheter och bolag inom kommunen delaktiga i effektivisering, redovisning och uppföljning 3. Delta i regionala utvecklingsprojekt och de nätverksträffar som finns inom energiområdet 4. Genomföra informationsinsatser och utbildning av beslutsfattare i kommunens administration och bolag. Effektmål Kommunala fastigheter- Serviceförvaltningen 1. År 2020 skall ingen av de kommunala fastigheterna och dess bolag ha en uppvärmning (inklusive tappvatten) som baseras på fossila bränslen (inklusive eventuella behov vid effekttoppar). 12

13 2. År 2020 ska minst 50 % av det bränsle/drivmedel som används i kommunens tjänstebilar/leasingbilar utgöras av förnybara bränslen (exempelvis etanol eller biogas) eller el (elhybrid). 3. För Serviceförvaltningens byggnader är målet att för 90 % av fastighetsbeståndet nå en genomsnittlig energianvändning per ytenhet på: 160 kwh/m2 Atemp, fram till år AB Trelleborgshem Trelleborgshem har antagit Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretags (SABO) energiutmaning Skåneinitiativet. Där har man en gemensam målsättning om att minska energianvändningen per kvadratmeter med 20 % mellan år 2007 och år Uppföljning Skåneinitiativet, Startår Målnivå (kwh/m 2 A temp, år) Genomsnitt ansluta företag* AB Trelleborgshem 169,4 159,0 152,6 158,6 147,9 135,5 Trelleborgs Hamn Östersjöterminalen Tekniska förvaltningen Kommunala Transporter För Trelleborgs kommun finns en antagen policy för inköp av fordon (TN 2008/0509/301) som föreskriver att kommunen enbart ska köpa in miljöbilar. Vid val av fordon skall fordon som drivs med fordonsgas eller el prioriteras. Trelleborgs kommun har goda förutsättningar för att använda mer fordonsgas. Det finns en tankstation för fordonsgas i tätorten och kommunen deltar i flera projekt rörande forskning och utveckling av produktion av biogas. Trelleborgs kommun har också undertecknat Skånes färdplan för biogas. Under 2013 antogs även utmaningen 100 % fossilbränslefri kommun till 2020, vilket innebär att kommunen ska arbeta för att bli fossilbränslefria i sina transporter till år Ny policy är under antagande under 2015 som syftar till mer klara och uppdaterade regler. 13

14 Bilaga 2 Energianvändning i Trelleborgs kommun Det har sedan 2011 genomförts årlig uppföljning av energianvändning i kommunen och de kommunala bolagen Trelleborgshem, Trelleborgs Hamn och Östersjöterminalen. Här nedan presenteras läget för energianvändningen och utvecklingen för Trelleborgs kommunorganisation och de tre kommunala bolagen. Det som innefattas är köpt eller använd energi inom ägda och hyrda byggnader, ägda och leasade fordon, arbetsmaskiner och köpta rese- och transporttjänster samt energianvändning inom VA-verksamhet och gatubelysning. I uppföljningen ingår indikatorer så som exempelvis antal miljöbilar och övriga flyg- och tågresor. Trelleborgs kommun anslöt sig under 2013 till utmaningen 100 % fossilbränslefritt Skåne 2020 vilken också följs upp årligen. För mer detaljerad energistatistik och uppföljning av åtgärdsstatus hänvisas till den senaste uppföljningsrapporten för energieffektiviseringsstrategin som finns att hämta på kommunens hemsida. Energianvändning i byggnader Trelleborgs kommun äger och förvaltar byggnader för kommunal verksamhet. Kommunen har också tre helägda bolag som i sin tur äger fastigheter; AB Trelleborgshem, Trelleborgs Hamn AB och Östersjöterminalen. Utöver de byggnader som är i kommunal ägo, eller ägs av de kommunala bolagen finns ett antal lokaler för kommunal verksamhet som kommunen hyr av externa fastighetsägare. Trelleborgs kommun - Serviceförvaltningen Trelleborgs kommun äger och förvaltar fastigheter för kommunal verksamhet t.ex. skolor, förskolor m.m. med en total yta på drygt m 2 A temp. Den totala normalårskorrigerade energianvändningen uppgår till ca 40 miljoner kwh och den dominerande uppvärmningsformen är fjärrvärme. Under 2013 har kommunen rivit Centralskolan vilket gör att den totala ytan minskat. [kwh /m2 Atemp] normalårskorrigerad Energianvändning serviceförvaltningen [kwh/m2 Atemp] Diagram 1, Energianvändning Trelleborgs kommun Serviceförvaltningen Olja [kwh/m2 Atemp] Naturgas [kwh/m2 Atemp] Fjärrvärme [kwh/m2 Atemp] Elvärme [kwh/m2 Atemp] El övrig [kwh/m2 Atemp] Målnivå [kwh/m2 Atemp] 14

15 Energianvändningen per uppvärmd yta (m 2 A temp ) har minskat under perioden 2009 till 2013, med den lägsta energianvändningen år I diagrammet nedan visas energianvändning per kvadratmeter i relation till målnivå för total energianvändning per kvadratmeter för år AB Trelleborgshem AB Trelleborgshem äger och förvaltar främst flerbostadshus i Trelleborgs kommun. I tabellen nedan redovisas total yta och normalårskorrigerad energianvändning för hela fastighetsbeståndet. Diagrammet nedan visar energianvändningen per kvadratmeter och energislag mellan 2007 och Naturgas har länge varit den dominerande uppvärmningsformen men har minskat successivt år för år sedan 2009 och ersatts av fjärrvärme som har ökat kraftigt de senaste åren. [kwh /m2 Atemp] normalårskorrigerad Energianvändning Trelleborgshem [kwh/m2 Atemp] Diagram 2, Energianvändning AB Trelleborgshem , normalårskorrigerade värden Olja, kwh / år Gas, kwh / år Fjärrvärme kwh / år Elvärme, kwh / år Fastighetsel i kwh / år Målnivå 2016 Trelleborgs hamn AB I diagrammet nedan visas energianvändningen i Trelleborgs hamn AB:s byggnadsbestånd. Värdena är inte normalårskorrigerade. Den totala energianvändningen har minskat under perioden Under 2013 har naturgasanvändningen fasats ut i två fastigheter och ersatts med fjärrvärme vilket har lett till en minskning i naturgasanvändningen med nästan kwh. [kwh/m2 BTA] ej normalårskorrigerade Energianvändning Trelleborgs Hamn [kwh/m2 BTA] Naturgas (kwh/m2) El (kwh/m2) Fjärrvärme (kwh/m2) Diagram 3 Energianvändning Trelleborgs Hamn AB, Ej normalårskorrigerade värden. 15

16 Östersjöterminalen AB Energianvändningen i de två byggnader som ägs av Östersjöterminalen AB visas i tabellen nedan. Värdena är normalårskorrigerade. Energianvändningen per kvadratmeter har minskat kraftigt mellan 2009 och Under 2013 minskade energianvändningen kraftigt vilket delvis beror på att en större restaurangverksamhet i en av fastigheterna delvis haft stängt under året Olja [kwh] Gas [kwh] Fjärrvärme [kwh] El övrig [kwh] Summa energi [kwh] Energi per yta [kwh/m 2 BRA] 247,7 163,2 234,1 202,3 176,7 Tabell 1, Energianvändning , Östersjöterminalen Energianvändning i fordon och transporter Transporter utgör en relativt liten del av Trelleborg kommuns totala energianvändning men eftersom fordonsparken i dagsläget till stor del drivs av fossila bränslen utgör den en betydande del av kommunens klimatpåverkande utsläpp. Kommunen arbetar för mer miljövänliga transporter genom att försöka minska transporter med bil och flyg samt arbeta för ökad användning av förnybara drivmedel. För Trelleborgs kommun och Trelleborgs Hamn AB, har det inte varit möjligt att få fram fullständiga uppgifter om total bränsleförbrukning till personbilar och lätta lastbilar. Därför har dessa uppgifter uppskattats med stöd av kända uppgifter om bland annat totala bokförda kostnader för drivmedel och den tankning som sker på förråd- och transportenheten. AB Trelleborgshem har däremot god uppföljning gällande sina fordon. Den totala mängden drivmedel till lätta fordon (personbilar och lätta lastbilar) för Trelleborgs kommun inklusive bolagen visas i tabellen nedan. Då fullständiga uppgifter inte kunnat sammanställas för 2013 bygger värdena delvis på uppskattningar. Köpt fordonsgas består av hälften naturgas och hälften biogas. Enligt uppgifterna om totala mängder drivmedel bedöms den totala körsträckan för kommunens och bolagens ägda och leasade personbilar och lätta lastbilar till ca km för år Drivmedel Bensin [Liter] Diesel/Ecopar [Liter] Etanol [Liter] Fordonsgas [Nm 3 ] Tabell 2, Total mängd drivmedel Trelleborgs kommun 2012 och 2013 Trelleborgs kommuns fordonspark Trelleborgs kommun hade 2013 totalt 225 ägda och leasade lätta fordon (personbilar och lätta lastbilar). Andelen fordon som klarar definitionen för miljöbil har ökat, men andelen fordon som drivs med förnybara bränslen har minskat under perioden medan antalet elbilar och elhybrider har ökat de senaste åren. Lätta fordon totalt Miljöbilar* Miljöbilar** E85 Fordonsgas Elhybrid Elbilar

17 Tabell 3, Trelleborgs kommuns fordonspark * Enligt 2007 års definition, ** Enligt 2013 års definition Körning med privat bil i tjänsten Trelleborgs kommun Antalet körda kilometer med privat bil i tjänsten har minskat under de senaste åren, men har totalt sett ökat något under hela perioden Att öka möjligheten för kommunens personal att välja andra alternativ än sin privata bil vid resor i tjänsten bör prioriteras. I tabellen nedan visas körning med privat bil i tjänst uppdelat per förvaltning. Det är framförallt Bildningsförvaltningen, Socialförvaltningen och Övriga (inkl. förtroendevalda) som står för de största andelen resor med privat bil. Körsträckor [kilometer] Kommunledningsförvaltningen Räddningstjänsten Samhällsbyggnadsförvaltningen Serviceförvaltningen Tekniska förvaltningen Fritidsförvaltningen Kulturförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen Bildningsförvaltningen Socialförvaltningen Övriga (inkl. förtroendevalda) Totalt Tabell 4, Körsträcka (kilometer) med privat bil, per förvaltning Övriga resor Under 2013 uppgick flygresorna till sammanlagt ca km och resor med tåg till ca km. Som framgår av tabellen nedan är både kostnad och miljöpåverkan avsevärt lägre från tågresor än flygresor. Transitresor är resor till och från flygplatsen och innefattar flygbussar, transittåg (ex. Arlanda express) och taxiresor. Uppgifterna gäller de resor som bokats genom kommunens resebyrå. Tåg- och flygresor Flygresor [km] Flygresor CO2-utsläpp [kg] Flygresor kostnad [kr] Tågresor [km] Tågresor CO2-utsläpp [kg] 2,9 0,006 Tågresor kostnad [kr] Tabell 5, Tåg- och flygresor i Trelleborgs kommun. AB Trelleborgshem AB Trelleborgshem hade 7 stycken företagsbilar under 2013 varav en elbil. Totala bränsleförbrukningar och total körsträcka för dessa fordon framgår av tabellen nedan. Inom AB Trelleborgshem sker också god uppföljning av körning i tjänsten med privata bilar. Fordon och transporter

18 Bensin [liter] Diesel [liter] El [kwh] Körsträcka [km] Tabell 6. Drivmedelsanvändning i AB Trelleborgshem. Fordon och transporter Trelleborgs Hamn AB Uppföljning av dieselförbrukningen till de arbetsfordon som används inom hamnområdet visar en minskning i mängd förbrukad diesel under perioden Diesel [liter] Tabell 7. Dieselförbrukning Trelleborgs Hamn AB Energianvändning i gatubelysning och VA-verksamhet Energianvändningen i vatten- och avloppsverksamheten uppgick år 2013 till totalt ca 7,5 miljoner kwh, varav drygt 6 miljoner kwh var el. Även olja och fjärrvärme används i verksamheten. Fjärrvärmen ökade kraftigt med ca 1,2 miljoner kwh under 2013 vilket vid tid för denna uppföljning inte fått någon förklaring. Energianvändning för åren 2009 till 2013 visas i tabellen nedan El [kwh] Olja [kwh] Fjärrvärme [kwh] Totalt [kwh] Tabell 8, Energianvändning VA-verksamhet Elanvändningen till gatuförvaltningen uppgår till ca 2,4 miljoner kwh per år, som till största delen används till kommunens gatubelysning. Gatubelysning El [kwh] Tabell 9, Elanvändning till gatubelysning

19 100 % Fossilbränslefri kommun 2020 Klimatsamverkan Skåne driver satsningen 100 % fossilbränslefritt Skåne 2020 i syfte att kommuner, organisationer, företag och privatpersoner i Skåne ska minska sin klimatpåverkan. De som ansluter sig ska aktivt arbeta för att: Ingen fossil energianvändning i byggnader Inget fossilt bränsle i transporter Ingen användning av fossil el Kommunstyrelsen i Trelleborg antog (KS 2013/286) utmaningen under våren Det finns flera beröringspunkter med mål som sedan tidigare finns uppsatta i kommunen och det arbete som utgår från energieffektiviseringsstrategin. Status 2013 Det är inte en heltäckande bild av kommunens miljöpåverkan utan ett första steg att visa hur situationen ser ut, ambitionen är att utveckla uppföljningen och inkludera fler aspekter allt eftersom. Diagrammet nedan visar andel fossil/ fossilfri energi använd till uppvärmning exkl. el för Trelleborgs kommun (serviceförvaltningen) och VA-verksamheten under Uppvärmning - andel fossil energianvändning i byggnader (exklusive el) 40% 60% Fossilbränslefritt Fossilt Diagram 4. Andel fossil energianvändning (exkl. el) till uppvärmning för Trelleborgs kommun (serviceförvaltningen) och VA-verksamheten Diagrammet nedan visar andel fossil/ fossilfri el som använts av Trelleborgs kommun, VAverksamheten samt till gatubelysning, under Elanvändning 100% Fossilbränslefritt Fossilt Diagram 5, andel fossil/ fossilfri el som användes av Trelleborgs kommun (serviceförvaltningen), VAverksamheten och till gatubelysning

20 Diagrammet nedan visar hur stor andel av fordonsbränslet till Trelleborgs kommuns personbilar och lätta lastbilar som 2013 var fossilt respektive fossilbränslefritt. Diagram 6. Andel fossilt/ fossilfritt fordonsbränsle som användes till Trelleborgs kommuns personbilar och Andel fossilfritt fordonsbränsle köpta bränslen till personbilar och lätta lastbilar 10% Fossilbränslefritt Fossilt 90% lätta lastbilar [kwh] Fossilbränslefri energianvändning El 100% Uppvärmning 59,9% Transporter 10,2% fossilbränslefritt fossilbränslefritt fossilbränslefritt Diagram 7. Fördelning av Trelleborg kommuns användning av fossilbränslefri- och fossilenergi i kategorierna el, uppvärmning och transporter. 20

21 Bilaga 3. Handlingsplan I syfte att uppnå målen om ökad energieffektivitet och minskad klimatpåverkan i Trelleborg kommun har en handlingsplan för arbetet utarbetats för perioden Åtgärder är indelade i följande kategorier. 1. Övergripande åtgärder 2. Åtgärder för effektiv energianvändning i byggnader 3. Åtgärder för effektiv energianvändning i fordon och transporter 4. Utbildnings och informationsåtgärder 5. Åtgärder inom upphandling 6. Åtgärder inom övrig energianvändning Åtgärderna är förklarade med en beskrivning av åtgärdens innehåll, tidplan, ansvarig för genomförande, förväntat resultat, vilken uppföljning och redovisning som skall genomföras samt uppskattade kostnader för genomförandet. Åtgärderna beskrivs i tabellform på nästa sida. Kommunikation av energieffektiviseringsarbetet Det strategiska arbetet med att göra Trelleborg kommuns och de kommunala bolagens verksamheter mer energieffektiva och resultaten av detta arbete kommer att spridas i kommunorganisation bl.a. genom: spridningen av strategidokumentet med dess bilagor i kommunorganisation samt genom de informations- och utbildningsåtgärder som utgör en del av handlingsplanen. Att kommunicera kommunens strategiska arbete för energieffektivisering inom organisationen och bolagen är positivt både för att lyfta frågan om energieffektiviseringens beteenderelaterade sidor och för att fånga idéer och engagemang som finns ute i organisation och bolag. När det gäller informationsarbetet är samverkan mellan kommunen och bolagen en modell som bör eftersträvas. Information om energieffektiviseringsarbetet bör få en självklar plats i kommunens allmänna utåtriktade information på hemsida m.m. samt i bolagens årsredovisningar. Handlingsplanen beskriver de aktiviteter och projekt som organisationen tänker genomföra för att nå sina energimål. Planen ska också innehålla uppgifter om ansvarsfördelning för varje aktivitet, vilka resurser som krävs och vilken tidplan som gäller. Det är viktigt att både mål och handlingsplan beslutas av ledningen och att de löpande följs upp och uppdateras vid behov. Alla medarbetare påverkar på ett eller annat sätt energianvändningen i organisationen. Det är därför viktigt att alla anställda informeras om det energiarbetet som bedrivs. Att genomföra en grundläggande energiutbildning för alla medarbetare är ett bra sätt att höja kompetensen och därmed möjligheterna till ökat engagemang i frågan. Det behöver tydliggöras var medarbetarna kan vända sig med förslag och idéer rörande energieffektivisering och alla bör uppmuntras att aktivt delta i arbetet. Det är bra att löpande informera alla medarbetare om de åtgärder som genomförs, vilket resultat det ger och hur energianvändningen ser ut. Härigenom kan intresset och engagemanget hållas levande. Genom att använda befintliga mötesplatser och kommunikationskanaler kan energi göras till en naturlig del av verksamheten. 21

22 Åtgärder Övergripande åtgärder Nr Åtgärdsnamn Beskrivning Tidplan 1.1 Samverkan Att i tillämpliga delar av arbetet samverka med andra kommuner och/eller 2020 organisationer för att utbyta erfarenheter, lära av varandras styrkor och jämföra arbetssätt och resultat i arbetet med energieffektivisering. Trelleborgs kommun ska: Delta i de nätverksträffar och kommunövergripande samarbetsprojekt som anordnas i Skåne kring frågor om energieffektivisering. Samverkansarbetet med klimatstrategi och delat ansvar, service-, samhällsbyggnads-, kommunlednings- och tekniska förvaltningen. Ansvarig för genomförande Projektledare/Pr ojektgrupp Förväntat resultat Uppföljning/redovisning Förväntad kostnad Kunskapsutbyte och synergieffekter av aktiva samarbeten. Deltagande i nätverksträffar, kommunövergripande samarbetsprojekt, eller liknande. Antal (och beskrivning av de) samverkansformer som kommunen är aktiv inom. Ingår i ordinarie verksamhet ingen merkostnad 1.2 Information till beslutsfattare 1.3 Uppfyllande av lagen om energikartläggning Att informera och utbilda beslutsfattare inom den kommunala administrationen och kommunala bolag inom energieffektivisering Lagen om energikartläggning i stora företag trädde ikraft Den nya lagen ställer krav på att alla stora företag och däribland kommuner ska göra en energikartläggning i enlighet med lagens krav senast den 5 december Del 1. Skapa förhållningssätt till uppfyllandet av lagen om energikartläggning. Del 2. Succesivt införa ett enkelt energilednings-system för genomförandet av energikartläggning i enlighet med lagen Projektledare/Pr ojektgrupp 2015 Projektledare samt respektive ingående fastighetsorganis ation. Ökad medvetenhet om energieffektivisering samt kring kommunens pågående arbete inom området. Skapa förutsättningar för uppfyllandet av lagen om energikartläggning. Redovisning av genomförda informationsinsatser/utbild ningar. Enligt bilagor. Ingår i projektledningsuppd rag Ekonomisk bedömning om kommunen berörs behöver göras om inte redan gjort. Om kommunen berörs uppskattas kostnad för programvara el. dylikt till ca kr 22

23 2. Åtgärder för effektiv energianvändning i byggnader Nr Åtgärdsnamn Beskrivning Tidplan 2.1 Energiuppföljning byggnader Åstadkomma en bättre uppföljning av energianvändning i kommunens och de kommunala bolagens byggnader, med en detaljering som tillåter att visa den specifika energianvändningen för varje byggnad månadsvis. Det kan exempelvis innebära att Upphandla ny statistikprogramvara samt moduler för automatisk avläsning. Upphandling eller genom befintliga avtal få en automatiserad avläsning av gas, el, fjärrvärme och vatten. Med extern konsult ta fram rutiner för avläsning, inrapportering och uppföljning. Ansvarig för genomförande 2015 Serviceförvaltnin gen, Trelleborgshem, Trelleborgs Hamn AB och Östersjöterminal en AB Förväntat resultat Uppföljning/redovisning Förväntad kostnad Bättre uppföljning av energianvändningen i byggnaderna. Identifiering av vilka byggnader som har högst specifik energianvändning samt högre medvetenhet kring förändringar i byggnaderna över tid. Plan för att åstadkomma redovisning av specifik energianvändning per byggnad årsvis och månadsvis. Finns redan ingen merkostnad 2.2 Fossilbränslefri uppvärmning Utreda möjligheten att frångå användningen av fossila bränslen för uppvärmning i kommunala byggnader till förmån för uppvärmning med förnybara energikällor. För att uppnå utmaningen 100 % fossilbränslefri kommun 2020 bör: Utredning hur Trelleborgs kommun med bolag kan uppnå fossilfri uppvärmning till Serviceförvaltnin gen, AB Trelleborgshem, Trelleborgs Hamn AB och Östersjöterminal en AB Minskad miljöpåverkan från uppvärmning samt ökad energieffektivitet i kommunala byggnader. Färre oljepannor. Marknad för grön gas utvecklas i samverkan med leverantörerna. Redovisningen av tidplan för utfasning av fossila bränslen i de byggnader som i dagsläget värms med fossila bränslen samt uppföljning av genomförda konverteringar. I huvudsak genomfört, kvarvarande åtgärder beräknas kunna genomföras inom ramen för anslag för energiinvesteringar fastigheter 2.3 Tekniska effektiviseringsåtg ärder Utnyttja energibesiktningar av de kommunala byggnaderna för att identifiera och genomföra tekniska energieffektiviserings-åtgärder. Besiktningarna bör genomföras i en prioritetsordning där byggnader med högst specifik och faktisk energianvändning utförs först Serviceförvaltnin gen, AB Trelleborgshem, Trelleborgs Hamn AB och Östersjöterminal en AB Identifiering av energieffektiviseringsåt gärder som kan minska energianvändningen och ge lönsamhet enligt LCCberäkning. Resultat av energibesiktigningar samt utvärdering av specifik energianvändning före och efter åtgärd, samt övriga erfarenheter från energibesiktningar och genomförda åtgärder. (kwh) Redan genomfört ingen merkostnad 23

24 2.4 Utbildning av driftpersonal Genomföra utbildning för personalen som ansvarar för driften av de kommunala byggnaderna Serviceförvaltnin gen, AB Trelleborgshem, Trelleborgs Hamn AB och Östersjöterminal en AB Bättre drift av byggnaderna och förbättrad arbetsmiljö för personalen. Utvärdering efter genomförda utbildningsinsatser, samt eventuella följdeffekter i form av identifierade energibesparingar. Utbildningsinsats uppskattad kostnad ca kr 2.7 Belysningsåtgärde r Genomföra inventeringar av befintlig belysning och utbyte av armaturer och ljuskällor samt installation av bättre styrning Serviceförvaltnin gen, AB Trelleborgshem, Trelleborgs Hamn AB och Östersjöterminal en AB Sänkt elanvändning och bättre funktion av belysning, samt sänkta elkostnader. Redovisning av elanvändning före och efter genomförda åtgärder. (kwh) Delvis genomfört, kvarvarande åtgärder beräknas kunna genomföras inom ramen för anslag för energiinvesteringar fastigheter 2.8 IT-åtgärder Genomföra mätning och kartläggning av elanvändningen i IT-utrustning, datorer, skärmar, skrivare, fax m.m., på t.ex. ett våningsplan med kontor. Analys av resultatet från mätningen används sedan för att identifiera och genomföra åtgärder (både tekniska åtgärder, och beteendeförändringar) Serviceförvaltnin gen ITavdelningen Höjd medvetenhet om energianvändning i ITutrustning, samt i förlängningen sänkt energianvändning. Redovisning av resultat av kartläggning/mätning. Uppföljning och redovisning av resultat av genomförda åtgärder i minskad elanvändning (kwh) samt andra effekter. Utbildningsinsats, uppskattad kostnad ca kr 2.9 Solcellsutredning på kommunens och bolagens fastigheter. Utreda förutsättningarna och nyttan med att använda solceller på de ytor som byggnaderna utgör 2.10 Gröna hyresavtal Avtal och brukarsamverkan för energisparincitament Utreda och ta fram "gröna avtal", internt och externt Serviceförvaltnin gen, AB Trelleborgshem, Trelleborgs Hamn AB och Östersjöterminal en AB 2016 Serviceförvaltnin gen. Ingår i ordinarie verksamhet ingen merkostnad Omfattning och innebörd okänd, kan innebära exv. utbildning, uppskattad kostnad ca kr 24

25 2.11 Utredning om ökad biogasanvändning i den kommunala verksamheten 2.12 Riktlinjer för användande av värme- /kylaggregat. Jordbergaverkets biogas för våra verksamheter? 2016 Kommunstyrelse n 2015 Serviceförvaltnin gen samt respektive bolag. Minskad eller ingen användning. Kontroll Biogas används redan i gasvärmda fastigheter ingen merkostnad Ingår i ordinarie verksamhet ingen merkostnad 3. Åtgärder för effektiv energianvändning i fordon och transporter Nr Åtgärdsnamn och Beskrivning Tidplan 3.1 Samordnad fordonshantering Arbeta för att uppnå en bättre och mer samordnad uppföljning av de kommunala fordonens bränsleförbrukning och körda kilometer, med en detaljering som tillåter att visa antal körda kilometer och bränsleförbrukning och per fordon, årsvis. Ansvarig för genomförande 2016 Serviceförvaltnin gen, (Förråd- och transportavdelni ngen) AB Trelleborgshem, Trelleborgs Hamn AB och Östersjöterminal en AB Förväntat resultat Uppföljning/redovisning Förväntad kostnad Bättre uppföljning av vilka fordon som finns, samt körsträckor och bränsleförbrukning. Bolag och förvaltningar sköter sina fordon var för sig och en årlig gemensam sammanställning genomförs. Redovisning av körsträckor och bränsleförbrukning per fordon, årsvis. Övriga effekter i form av eventuella identifierade effektiviseringsåtgärder. Arbete med inrättande av central fordonshantering inkl. bil och cykelpool pågår ingen merkostnad 3.2 Rese- och mötespolicy Upprätta (och/eller förbättra) en reseoch mötespolicy för kommunen (och de kommunala bolagen), i syfte att minska energianvändning och negativ miljöpåverkan från resor, samt att i möjlig mån ersätta eller komplettera fysiska möten med telefon-/videomöten. Därefter arbeta för ett brett genomförande av policyn. Utredning förutsättningar för digitala möten och arbetsytor, internt och externt. Därefter implementering Kommunstyrelse n Minskad miljöpåverkan och minskade kostnader för resor och möten. Redovisning av antagen policy samt uppföljning av hur den förankras och efterlevs i hela kommunorganisationen. Antal telefon- och videomöten, samt förändrade resmönster. Policy finns idag - ingen merkostnad 25