THE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för energiledning

Transkript

1 Stockholm, 16 November 2006 THE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME Riktlinjer för energiledning Innehåll 1. Introduktion Energipolicy Mål Energiansvarig Arbetssätt Åtgärdsplan Årlig uppföljning Referenser... 5

2 GBP Riktlinjer för energiledning, V1, Sida 1 1. Introduktion I det här dokumentet beskrivs de riktlinjer som finns för energiledning för GreenBuilding Partners. Bakgrund till GreenBuilding programmet och förklaring till begrepp som Partners finns i Riktlinjer för Partners. Observera att detta är riktlinjer för hur ett energiledningssystem kan byggas upp. Företag som redan har system för detta kan följa dem, innebörden av dem bör dock vara snarlik. För att delta i GreenBuilding som Partner krävs att företaget har eller inför ett energiledningssystem. Ett energiledningssystem hjälper företag att kontrollera sin drift. Med en mer medveten planering, bättre drifts och underhållrutiner samt inköps rutiner kan företag minska sin energianvändning och sina energikostnader. Det finns en svensk standard för hur ett energiledningssystem byggs upp, SS Den finns att köpa på för 425 kr. Det är dock inget tvång att GreenBuilding Partners följer denna standard eller har ett certifierat energiledningssystem. Energiledning kan delas upp i två huvudsakliga delar, mjuka och hårda åtgärder. I de mjuka åtgärderna ingår att uppehålla motivation hos personal och se till att rätt utbildning/kunskap erhålles. De hårda åtgärderna består i att göra en energiinventering av sin byggnad. I en energiinventering ingår bland annat att analysera historiska energidata, förbättra och fastställa energistatus samt prioritera möjliga åtgärder. Övergripande information om hur en energiinventering kan gå till finns i GreenBuildings Riktlinjer för energiinventering. Ett energiledningssystem är i stora drag uppbyggt på fem steg: Formulera en energipolicy Sätta upp mål för arbetet med energi Tillsätta energiansvarig Göra energiinventering Ta fram åtgärdsplan för hur målen ska nås Årligen följa upp och vidbehov revidera policyn och målen Ovanstående begrepp ska i någon form ingå i det energiledningssystem som krävs för att ett företag ska bli en GreenBuilding Partner.

3 GBP Riktlinjer för energiledning, V1, Sida 2 2. Energipolicy Det första steget mot att införa ett energiledningssystem är att inventera hur företaget arbetar med energi i nuläget. Har företaget redan en uttalad policy för energifrågor? Om inte är ska företaget utformar en. En uttalad policy för energi innebär att högsta ledningen är involverad och engagerad i energifrågan. Det är en stor fördel för ett företag att ha högsta ledningen delaktig i energieffektiviseringsarbetet. Den policy ett företag formulerar ska vara relevant för företagets aktiviteter, produkter och tjänster. Den får alltså inte var så allmän att den skulle kunna passa in på vilket företag som helst. I policyn ska företaget också förbinda sig till att ständigt effektivisera sin energianvändning samt åta sig att fastställa och följa upp de energimål som har ställts upp. Policyn ska vara tillräckligt tydlig för att all personalen på företaget ska förstå vad ledningen menar. Exempel på energipolicy är: Inom vårt företag ska vi beakta energifrågan i alla skeden av en byggnads livscykel, från projektering, konstruktion, inköp samt drift och underhåll. Vi ska arbeta för att konvertera till förnybara energikällor i våra byggnader. Arbetet med energieffektivisering ska ses som en kontinuerlig förbättringsprocess. Energifrågan är viktig och vi ska arbeta för att minska energianvändningen för att minska företagets miljöpåverkan och skapa en bra image av företaget. Vi ska också arbeta med energi för att minska våra energikostnader. Vår ambition är följande: Alla medarbetare ska ha kunskap om hur de kan arbeta med energieffektivisering i sina specifika arbetsuppgifter. Medarbetarnas kunskap skall hållas uppdaterad genom utbildning. Vid inköp av varor och tjänster, samt vid drift och underhåll ska energifrågan beaktas. Om ett företag har andra ledningssystem till exempel för miljö, bör det gå att inkludera energi i detta. 3. Energimål Det är viktigt att företaget i sitt ledningssystem sätter upp tydliga mål för arbetet med energieffektivisering. Ju tydligare målen är desto lättare är det att utse vem det är som är ansvarig för varje mål. Målen skall vara väl kopplade till den policy som har formulerats. Och de ska vara mätbara och tidsbestämda. Exempel på energimål är: Vår största energianvändning finns i ventilationsanläggningen i fastighet X, vi ska under det första halvåret 2006 effektivisera energianvändningen i detta system med Y %. Mellan januari och april 2006 ska vi minska abonnemangskostnaderna för köpt energi med Z %. Vi ska innan år 2006 är slut ha övergått till 100 % grön el.

4 GBP Riktlinjer för energiledning, V1, Sida 3 Målen skall regelbundet uppdateras vilket kan ske i samband med att energiprogrammet gås igenom inför ledningen. 4. Energiansvarig För att företaget med hjälp av energiledningssystemet ska uppnå goda resultat med energieffektiviseringsarbete krävs att resurser finns tillgängliga. Därför är det viktigt att ledningen står bakom arbetet med energi. En annan viktig faktor för framgång i energiarbetet är att en energiansvarig utses. Energiansvarig är den som ansvarar för energiledningssystemet och den som ska rapportera om energieffektiviseringsarbetet till högsta ledningen. För GreenBuilding Partners är det lämpligt att energiansvarig också är GreenBuilding kontaktperson. Energiansvarig bör ha goda kunskaper i: Energisystem och installationer i byggnader Taxekonstruktion för el och i fall då det behövs också för fjärrvärme och fjärrkyla Hur en energiinventering på olika nivåer går till Lönsamhetsberäkningar Det är angeläget att fler än energiansvarig är involverade i energiledningssystemet. Om ledningssystemet enbart förlitar sig på en person blir det sårbart, till exempel med tanke på arbetsbyte. Eventuellt kan det vara aktuellt att sätta samman en arbetsgrupp med extra motiverad personal från olika delar av företaget till exempel från inköp och drift. Inom gruppen kan sedan ansvarsområden fördelas. I den energiansvariges arbetsuppgifter ligger att: Utarbeta strategier för energistyrning Sätta ihop en arbetsgrupp för energi Verka för att personal har/får rätt utbildning Initiera och leda energiprojekt Handha analyser av energistatistik Informera ledningen 5. Arbetssätt Utöver den energiansvarige och en eventuell arbetsgrupp ska all personal involveras i effektiviseringsarbetet. Vid initialfasen av projektet brukar det räcka med tydlig information om att projektet har satt igång och vad det innebär. Med tiden kan det dock vara svårt att hålla personalens motivation hög. Ett sätt för att lyckas hålla motivationen uppe är att kontinuerligt informera personalen om hur de har bidragit till energieffektiviseringar. Andra sätt att hålla motivationen uppe är att skapa ett tävlingsmoment, till exempel mellan olika byggnader eller avdelningar. En annan åtgärd för att hålla motivationen uppe är att sätta upp förslagslådor dit personal kan komma med idéer om hur rutiner kan förbättras, där särskilt bra förslag premieras. Rutiner som all personal kan medverka i är i första hand att inte ha belysning på i onödan och att stänga av utrustning som inte används, ha strömsparfunktion inställd på datorer med mera. Att lyckas med att hålla motivationen uppe hos personalen är i stort en fråga om intern information och kommunikation.

5 GBP Riktlinjer för energiledning, V1, Sida 4 6. Åtgärdsplan Åtgärdsplanen ska innehålla de åtgärder som behöver genomföras för att energi målen ska uppfyllas. Det skall klart framgå i åtgärdsplanen vem som är ansvarig för respektive åtgärd, när den skall vara utförd samt budget och besparingspotential. I många fall handlar det om att åtgärda de så kallade mjuka åtgärderna. Det kan innebära inventering av rutiner och vid behov förändring av dem. Andra mjuka åtgärder kan vara organisations- och befattningsförändringar. Dessa åtgärder kräver som regel inga investeringskostnader utan endast den tid som läggs ner av företagets egen personal. Eventuellt kan nyanställning vara en lösning för att energifrågan skall kunna hanteras på ett bra sätt. Naturliga delar i åtgärdsplanen gällande de hårda åtgärderna är att inventera och utreda hur energianvändningen och upphandling av energi är i nuläget. Därefter kan tekniska åtgärder utvärderas och prioriteras i mån av lönsamhet. Övervakning och mätning är grundläggande för att kunna kartlägga företagets energianvändning och för att upptäcka fel och även för att se vad genomförda åtgärder resulterar i för energianvändning. En tänkbar åtgärd kan vara att införskaffa ny mätutrustning. Personalen som ska sköta mätningarna kan behöva utbildning i hur utrustningen ska användas och hur resultatet ska rapporteras. Om mätresultat påvisar avvikelser från normal drift är det också viktigt att det finns en ansvarig som rapporterar detta till personer som har kunskap/möjlighet att rätta till felet. Exempel på åtgärdsplan: Vår största energianvändning är ventilationsanläggningen i fastighet X. Vi ska innan slutet av 2005 göra en inventering av anläggningen och ta fram och utvärdera minst 3 åtgärdsförslag för att sedan genomföra det bästa förslaget under första kvartalet Sven Svensson är ansvarig för inventeringen och kommer att presentera de olika förslagen för ledningen på mötet i december. Budget för åtgärden är Y kr och den förväntade besparingen är Z kr/år. Våra rutiner för drift, underhåll och inköp ska inventeras under perioden januari till mars Resultatet ska analyseras med utgångspunkt i hur rutinerna kan göras mer energieffektiva. Omarbeting av rutinerna börjar sedan i september 2006 för att sedan följas upp 1 gång per kvartal. Anders Andersson är ansvarig och kommer att presentera resultatet från inventeringen för ledningen i april Budget för åtgärden är X kr och den förväntade besparingen är Y kr/år.

6 GBP Riktlinjer för energiledning, V1, Sida 5 7. Årlig uppföljning För att energiledningssystemet ständigt ska förbättras ska företagets högsta ledning utvärdera systemet med fastställda intervall. Genomgångarna bör vara ingående, men alla delar av ledningssystemet behöver inte behandlas vid varje tillfälle. Genomgång av policy, mål och rutiner bör utföras på samma ledningsnivå som har fastställt dem. Slutsatser och rekommendationer bör dokumenteras så att uppföljning av genomförda åtgärder enkelt kan göras. Om företaget har ett certifierat ledningssystem kommer det också att revideras externt. En del i den årliga uppföljningen bör vara att utvärdera om personal får/har rätt utbildning för sina arbetsuppgifter. Det gäller i första hand drifts- och underhållspersonal, men också inköpsansvariga och anställda i projekteringsavdelningen berörs. Genomgångarna inför ledningen ska också innehålla presentation av de genomförda åtgärderna och respektive resultat. Ordentlig uppföljning av åtgärder underlättar när företaget framöver ska prioritera mellan olika åtgärdsförslag. 8. Referenser 1. Paolo Bertoldi, Guidelines for Energy Management, ng_energy_management_guidelines_v1.pdf den 21 oktober Energimyndigheten, Handbok för energiledningssystem, 6F500034D407/$file/Energimyndighetens%20handbok%20f%C3%B6r%20energiledn ingssystem.pdf den 21 oktober CIT Energy Management AB, Energiledning, mars 2000