Energieffektiviseringsstrategi Oskarshamns kommun. Antagen av kommunfullmäktige i Oskarshamns kommun xxxx-xx-xx

Transkript

1 Energieffektiviseringsstrategi Oskarshamns kommun Antagen av kommunfullmäktige i Oskarshamns kommun xxxx-xx-xx

2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING OCH BAKGRUND Syfte Organisation av strategiarbetet NULÄGESANALYS Kommunala fastigheter Gatubelysning Upphandling Transporter Utbildning och nätverksbyggande Slutsats av nulägesanalysen KOMMUNENS MÅL OCH VISIONER Utvecklingsprogram och balanserade styrkort Mål för energieffektiviseringsarbetet Fossilbränslefri region (Regionförbundets styrelse, 10 februari 2011) Miljömål Klimatmål nationellt och internationellt HANDLINGSPLAN GENOMFÖRANDE OCH FÖRANKRING Organisation av strategiarbetet Rutiner och riktlinjer i Oskarshamns kommunorganisation Samhällsplanering Hållbart näringsliv Uppföljning

3 1 Sammanfattning Oskarshamns kommuns har upprättat en strategi för energieffektivisering med mål för en effektivare energianvändning samt för att visa på åtgärder som både ger energieffektivisering och minskade energikostnader. Denna strategi har tagits fram av en projektgrupp representerad av en styrgrupp samt en arbetsgrupp. Kartläggningen av energianvändningen inom kommunkoncernens verksamheter är med utgångspunkt från år Nulägesanalysen visar på att den totala energianvändningen var cirka 13 GWh el och cirka 43 GWh fjärrvärme i de kommunala fastigheterna. Cirka 4 GWh olja köptes. Den totala ytan för verksamhetslokaler och bostäder uppgår till cirka m 2 (bruksarea). Energikostnaderna för kommunens bostäder och verksamhetslokaler var totalt 49 Mkr vilket ger en kostnad på cirka 110 kr/m². Bruttoenergianvändningen i kommunens bostäder, uppgick till cirka 190 kwh/m². Den specifika elanvändningen i bostäderna uppgick till cirka 40 kwh/m². Energianvändningen i bostäderna uppgick totalt till MWh och energianvändningen totalt i verksamhetslokalerna uppgick till MWh. Bränslemixen för fjärrvärme till kommunala byggnader utgör cirka 70 % förnybar energi och cirka 30 % fossil energi. Elanvändningen för gatubelysning ger ytterligare cirka 2700 MWh elenergi till en kostnad av cirka 1,5 Mkr. De kommunala tjänstebilarna kördes cirka mil medan privata bilar kördes cirka mil i tjänsten. Kommunen köpte cirka 1200 m 3 diesel, cirka 1,5 m 3 E85 och 110 m 3 bensin. Av de totalt 101 kommunala fordon som användes under 2009 uppfyllde 18 fordon kraven enligt förordningen (2009:1) om miljö- och säkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. När det gäller uppgifter för transporter inom bolagen och stiftelserna finns inget samlat uppföljningssystem som gör det möjligt att få fram specificerad statistik. Oskarshamns kommun har idag ingen aktuell resepolicy. Vad gäller upphandling saknar kommunen styrdokument för energieffektiv upphandling. Kommunens delmål för byggnader är att: Använda 10 % mindre energi i sina fastigheter år 2014 jämfört med basåret 2009, vilket innebär en minskad energianvändning med cirka 6200 MWh/år. Målet för 2014 ska förbättras ytterligare så att kommunen använder 25 % mindre energi år 2020 jämfört med 2009, vilket innebär en minskad energianvändning med cirka MWh/år. Energianvändning i kommunala nybyggda bostadshus och lokaler ska vara lägre än 30 kwh/m 2 A-temp (värme, varmvatten och fastighetsel) för eluppvärmda fastigheter och 60 kwh/m 2 A-temp för övriga uppvärmningssätt. 2

4 Kommunens delmål för transporter är att: Tjänsteresor inom Oskarshamns kommunorganisation ska minska sin klimatpåverkan och vara kostnadseffektiva. Jämfört med år 2009 ska kommunens tjänsteresor minska sin klimatpåverkan med 15 % till år 2014 och med 40 % till år 2020, vilket innebär en minskad energianvändning med cirka 1930 MWh/år 2014 respektive 5140 MWh/år Inom detta område ska kollektiva färdmedel väljas i de fall det passar och finns möjlighet. Antalet tjänsteresor med kollektivtrafik ska öka med 10 %. Det regionala arbetet med kollektivtrafik ska förbättras. Kommunens fordon ska vara trygga, säkra, ha liten klimatpåverkan och vara kostnadseffektiva. Av det totala bilbeståndet ska 80 % vara miljöbilar år 2014 och 100 % år Till år 2014 ska minst 75 % av alla anställda som använder bil i tjänsten ha genomgått utbildning i sparsam körning, och minst 95 % av de anställda till år Från och med 2012 ska kommunen erbjuda möjlighet att jobba från annan plats än den ordinarie arbetsplatsen. Till år 2020 ska alla förvaltningar ha denna tillgång. Från och med 2012 ska varje förvaltning om möjlighet ges delta i telefon- eller videomöten med externa intressenter. Minst 20 möten/år från år 2012 och minst 40 möten/år till år Att det år 2012 finns minst ett tankställe för biogas/fordonsgas tillgänglig för allmänheten. Kommunens mål för upphandling är att: Energi- och miljökrav ska ställas vid inköp av produkter inom utvalda områden. Samtliga inköp av produkter ska lägst vara med Miljöstyrningsrådets baskrav. Oskarshamns kommuns inköpta produkter ska vara ändamålsenliga, säkra, resurseffektiva samt ha liten miljöpåverkan. Uppföljning kommer att ske årligen genom inrapportering till Energimyndigheten. Det är angeläget att metoderna för arbetet är väl implementerade i hela kommunens organisation för att det ska ske en samsyn i det långsiktiga arbetet med energieffektivisering. För att kunna komma igång och få ett systematiskt energiarbete i kommunen är det nödvändigt för Oskarshamns kommun att utse en ansvarig inom organisationen som driver arbetet framåt internt och implementerar rutinerna i hela organisationen. 2 Inledning och bakgrund 2.1 Syfte Enligt EU: s energitjänstedirektiv skall den offentliga sektorn vara en förebild i energieffektiviseringsarbetet. Energimyndigheten ger ekonomiskt stöd till landets kommuner och landsting för att under en femårsperiod arbeta strategiskt med energieffektivisering. Stödet ska användas till strategiskt arbete och får inte användas för investeringar eller inköp, 3

5 eller för att upprätta energideklarationer. Oskarshamns kommun har sökt och beviljats bidrag för strategiskt arbete med energieffektivisering för perioden I detta arbete ingår att ta fram en strategi för energieffektiviseringsarbetet enligt Energimyndighetens modell. Kommunen har dessutom rapporterat in ett antal utvalda energiindikatorer till Energimyndigheten den 30 mars Detta ska ske årligen till och med år Syftet med Oskarshamns kommuns strategi för energieffektivisering är att sätta upp mål för en effektivare energianvändning och visa på åtgärder som både ger energieffektivisering och minskade energikostnader. Klimatkommissionens regionala mål och utmaningar har anpassats till lokala förhållanden. Fokus ligger på energieffektivisering och strategin är begränsad till de områden som kommunen har rådighet över, d.v.s. byggnader, transporter och upphandling inom egna förvaltningar, stiftelser och bolag. Strategin består av tre delar; nulägesanalys, mål samt en handlingsplan med ett åtgärdsprogram. Nulägesanalysen har gjorts i form av identifiering och översyn av kommunens energianvändning. 2.2 Organisation av strategiarbetet Nulägesanalysen och underlaget till strategin har tagits fram av en projektgrupp representerad av en styrgrupp samt en arbetsgrupp. Det är arbetet inom denna grupp som har mynnat ut i detta förslag till energieffektiviseringsstrategi. 3 Nulägesanalys Nulägesanalysen syftar till att kartlägga energianvändningen inom kommunkoncernens verksamheter med utgångspunkt från år Nulägesanalysens uppgifter redovisar energianvändning och kostnader för kommunens bostäder och verksamhetslokaler, gatu- och trafikbelysning, upphandling samt transporter. 3.1 Kommunala fastigheter Kommunen har konverterat majoriteten av sina fastigheter från el- och oljeuppvärmning till främst fjärrvärme i tätorten samt bioenergi och värmepumpar i de mindre orterna. Ett par fastigheter återstår (cirka 3 %), men dessa kommer att åtgärdas under år 2011 inom ramen för ett EPC-projekt. Under år 2009 var den totala energianvändningen cirka 13 GWh el och cirka 43 GWh fjärrvärme i de kommunala fastigheterna. Cirka 4 GWh olja köptes Den totala ytan för verksamhetslokaler och bostäder uppgår till cirka m 2 (bruksarea). Energikostnaderna för kommunens bostäder och verksamhetslokaler var totalt cirka 49 Mkr under 2009 vilket ger en kostnad på cirka 110 kr/m². Bruttoenergianvändningen i kommunens bostäder, uppgick under år 2009 till cirka 190 kwh/m². Den specifika elanvändningen i bostäderna uppgick till cirka 40 kwh/m² under

6 Energianvändningen i bostäderna uppgick totalt till MWh under Energianvändningen totalt i verksamhetslokalerna uppgick till MWh under Bränslemixen för fjärrvärme till kommunala byggnader utgör cirka 70 % förnybar energi och cirka 30 % fossil energi. Kommunen hade under år 2009 ingen egenproducerad förnybar el och värme från sol eller vindkraft. Den inköpta elenergin år 2009 baseras på 50 % vattenkraft och 50 % kärnkraft. Inget avtal finns för inköp av förnybar el. 3.2 Gatubelysning Under 2009 användes cirka 2700 MWh elenergi till gatu- och parkbelysning till en kostnad av cirka 1,5 Mkr. 3.3 Upphandling Kommunen saknar styrdokument för energieffektiv upphandling. 3.4 Transporter De kommunala tjänstebilarna kördes cirka mil medan privata bilar kördes cirka mil i tjänsten. Eftersom kommunen idag saknar fungerande uppföljningssystem, är uppgifterna om antalet fordonskilometer i tjänst under år 2009 inte exakta. Kommunen köpte cirka 1200 m 3 diesel, cirka 1,5 m 3 E85 och 110 m 3 bensin under Uppgifter om drivmedelstyp och mängd för privata fordon finns inte. Av de totalt 101 kommunala fordon som användes under 2009 uppfyllde 18 fordon kraven enligt förordningen (2009:1) om miljö- och säkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. När det gäller uppgifter för transporter inom koncernen, bolagen och stiftelserna finns inget samlat uppföljningssystem som gör det möjligt att få fram specificerad statistik. Oskarshamns kommun har ingen aktuell resepolicy. Det finns inte heller någon gällande rutin eller styrning mot energi- och miljökrav för transportinköp och/eller upphandling av tjänstefordon. Det saknas även rutiner som minimerar transporterna och dess miljöpåverkan på ett effektivt sätt. År 2009 fanns det flera tankställen för E85 (etanol) i Oskarshamn, Kristdala och Fårbo. Det fanns inga laddstolpar för elbilar i kommunen Oskarshamn Energi AB har installerat den första laddstolpen för elbilar under Eon projekterar för ett tankställe med Biogas inom kommunen. 3.5 Utbildning och nätverksbyggande Oskarshamns kommun deltar i programmet Uthållig kommun som pågår i Kalmar län till och med år Genom att alla kommuner i länet deltar i programmet sker i dag ett aktivt nätverksbyggande för att främja energieffektivisering. Oskarshamns kommun har under åren samverkat i ett flertal arbetsgrupper och kampanjer som bildats i länet med Regionförbundet som samordnare (se nedan). 5

7 Biogas Energieffektivisering Fysisk planering Klimatsmart upphandling Energieffektiva hemtjänstresor Energi i skola Klimatlöfte Kalmar län För att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering har internutbildningar i sparsam körning påbörjats under våren Oskarshamns kommun har även utbildat cirka 70 st klimatambassadörer under Utbildningarna har inriktats på energi- och klimatfrågor. 3.6 Slutsats av nulägesanalysen Uppgifterna som redovisas i denna energieffektiviseringsstrategi innehåller vissa osäkerheter. Det beror främst på att det inte finns något samlat grepp om statistiken inom kommunkoncernen. Vid beräkning har i vissa fall skattningar gjorts eftersom uppgifter har saknats eller inte erhållits. Det finns inget uppföljningssystem för jämförande analyser inom Oskarshamns kommunorganisation. Idag saknas incitament eller krav på energieffektivitet på produkter och tjänster vid upphandling, vilket bör införas. En av kommunens största utmaningar är att implementera energi- och klimatfrågorna i den egna koncernen. 4 Kommunens mål och visioner 4.1 Utvecklingsprogram och balanserade styrkort För några år sedan enades kommunfullmäktige om att Oskarshamn kommunen med energi var det varumärke som skulle profileras och göras känt både i Sverige och utomlands, Oskarshamns kommun antog 2004 ett "Utvecklingsprogram för lokal tillväxt med utblick mot 2010-talet". En revidering av programmet gjordes under 2009 där programmet anger kommunens vision som: - Oskarshamn - ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet ( (kf 145)). Utvecklingsprogrammet har fem prioriterade insatsområden: 1. Infrastruktur - kommunikationer 2. Breddat näringsliv 3. Etablering av ett FUD - center kring energi (forskning, utveckling och demonstration) 4. Kompetensförsörjning 5. Attraktivitet 6

8 Utvecklingsprogrammet ska vara vägledande och styrande för kommunens samlade utvecklingsarbete under de närmaste åren. Balanserade styrkort Övergripande mål och verksamhetsmål redovisas från och med 2011 i en balanserad styrkortmodell. Modellen innehåller olika perspektiv som alla är lika viktiga: ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling. Modellen ska användas på alla nivåer i organisationen och bidra till en tydlig röd tråd mellan övergripande mål och verksamhetsmål. 4.2 Mål för energieffektiviseringsarbetet Övergripande: Oskarshamns kommun ska ha en säker och trygg energiförsörjning som är fossilbränslefri till år Fastigheter och anläggningar: Oskarshamns kommun ska som fastighetsägare energieffektivisera sina fastigheter, samt visa att energieffektiviseringar lönar sig för allmänheten och för de lokala fastighetsägarna i kommunen. Kommunen ska föregå med gott exempel för att kunna driva på fastighetsutvecklingen i kommunen. Kommunen ska arbeta med brukarna av lokaler och fastigheter samt informera och utbilda dessa med avseende på vikten av beteende och livsstilsfrågor gällande energieffektivisering. Oskarshamns kommunorganisation har som mål att: 1. Använda 10 % mindre energi i sina fastigheter år 2014 jämfört med basåret 2009, vilket innebär en minskad energianvändning med cirka 6200 MWh/år. 2. Målet för 2014 ska förbättras ytterligare så att kommunen använder 25 % mindre energi år 2020 jämfört med 2009, vilket innebär en minskad energianvändning med cirka MWh/år. 3. Energianvändning i kommunala nybyggda bostadshus och lokaler ska vara lägre än 30 kwh/m 2 A-temp (värme, varmvatten och fastighetsel) för eluppvärmda fastigheter och 60 kwh/m 2 A-temp för övriga uppvärmningssätt. Transporter och fordon: Nedan följer transportrelaterade mål som Oskarshamns kommun arbetat fram för organisationen: Tjänsteresor inom Oskarshamns kommunorganisation ska minska sin klimatpåverkan och vara kostnadseffektiva. Jämfört med år 2009 ska kommunens tjänsteresor minska sin klimatpåverkan med 15 % till år 2014 och med 40 % till år 2020, vilket innebär en minskad energianvändning med cirka 1930 MWh/år 2014 respektive cirka 5140 MWh/år Inom detta område ska kollektiva färdmedel väljas i de fall det passar och finns 7

9 möjlighet. Antalet tjänsteresor med kollektivtrafik ska öka med 10 %. Det regionala arbetet med kollektivtrafik ska förbättras. Kommunens fordon ska vara trygga, säkra, ha liten klimatpåverkan och vara kostnadseffektiva. Av det totala bilbeståndet ska 80 % vara miljöbilar år 2014 och 100 % år Till år 2014 ska minst 75 % av alla anställda som använder bil i tjänsten ha genomgått utbildning i sparsam körning, och minst 95 % av de anställda till år Från och med 2012 ska kommunen erbjuda möjlighet att jobba från annan plats än den ordinarie arbetsplatsen. Till år 2020 ska alla förvaltningar ha denna tillgång. Från och med 2012 ska varje förvaltning om möjlighet ges delta i telefon- eller videomöten med externa intressenter. Minst 20 möten/år från år 2012 och minst 40 möten/år till år Att det år 2012 finns minst ett tankställe för biogas/fordonsgas tillgänglig för allmänheten. Upphandling av varor och tjänster: Energi- och miljökrav ska ställas vid inköp av produkter inom utvalda områden. Samtliga inköp av produkter ska lägst vara med Miljöstyrningsrådets baskrav. Oskarshamns kommuns inköpta produkter ska vara ändamålsenliga, säkra, resurseffektiva samt ha liten miljöpåverkan. 4.3 Fossilbränslefri region (Regionförbundets styrelse, 10 februari 2011) Kalmar som klimatlän är ingen nyhet, utan ett resultat av naturförutsättningar, näringsliv, kompetens, prioriteringar med mera. Arbetet har sedan år 2005 samlats under rubriken Fossilbränslefri region. Det finns en rad viktiga åtgärder och processer som pågår och som naturligtvis ska fortsätta. Några exempel är arbetet inom den nationella och regionala noden för vindkraft och näringsliv, nationellt pilotlän Uthållig kommun samt genomförandet av länets regionala Klimp-program. Arbetet för en fossilbränslefri region (nooil) ska: 1. bidra till en hållbar tillväxt i Kalmar län fler jobb och mer export 2. göra att Kalmar län år 2030 inte har några nettoutsläpp av fossil koldioxid 3. effektivisera länets energianvändning Strategin i Kalmar län är att vi ska: Konvertera från fossil energi till förnybar sådan. Effektivisera energianvändningen i alla led och sektorer. Producera förnybar energi, men också tjänster och produkter som underlättar övergången till ett fossilbränslefritt samhälle. 8

10 Profilera regionen som en föregångare när det gäller klimatfrågor och hållbar tillväxt. Underlätta för företag, organisationer och enskilda att agera på ett klimatriktigt sätt. Samarbeta över administrativa och geografiska gränser. Kompensera de klimatutsläpp vi inte kan undvika. För att kunna leva upp till mål och strategier som beslutats för Kalmar Län behöver arbetet förstärkas och prioriteras på lokal politisk nivå och förankras i kommunorganisationen Regionala mål Arbetet för en fossilbränslefri region år 2030 drivs gemensamt av kommunerna i Kalmar län genom Regionförbundet. Klimatkommission Kalmar län har till uppdrag att följa och granska arbetet. Klimatkommissionen har under 2010 på uppdrag av Regionförbundets styrelse, tillsammans med kommunerna i länet genom Uthållig kommun, utarbetat mål, strategier, utmaningar och projekt för det fortsatta arbetet inom fossilbränslefri region Delmål för energieffektivisering i kommuner och landsting Delmål energieffektivisering: År 2014 är energiförbrukningen per bruttoregionkrona 10 % lägre än år År 2020 är motsvarande siffra 20 %. År 2014 är energianvändningen per uppvärmd areaenhet (A-temp) i bostäder och lokaler 10 % lägre än år År 2020 är energianvändningen per uppvärmd areaenhet 20 % lägre än år 1995 och år 2050 är motsvarande siffra 50 %. År 2020 har energianvändningen i offentliga lokaler minskat med 20 % jämfört med de energideklarationer som genomfördes senast Då är också elanvändningen i verksamheterna 20 % effektivare än år Fr. o m år 2012 är energianvändningen i nybyggda offentliga lokaler lägre än 30 kwh/m 2 A-temp (värme, varmvatten och fastighetsel) för eluppvärmda fastigheter och 60 kwh/m2 A-temp för övriga uppvärmningssätt. Klimatkommission Kalmar län utmanar länets invånare, offentlig sektor, företag och organisationer att fram till år 2014 effektivisera sin energianvändning med 10 % jämfört med år 2007 (mätt som energiförbrukning per kvadratmeter, per kilometer, per produktionsenhet eller liknande). länets fastighetsägare att, vid ombyggnad av bostäder och lokaler, minska energianvändningen med minst 50 %, mätt som kwh/m2 A temp och med 1995 som utgångsår. Kalmar läns kommuner att, i sina energieffektiviseringsstrategier, anta mål som är minst lika ambitiösa som de delmål för energieffektivisering som anges ovan. länets kommuner att använda nybyggnadsmålet 60 kwh/m2 vid egna byggnationer, markförsäljning, bygglov och upprättande av detaljplaner. 9

11 Delmål Transporter År 2010 ska alla bilar som köps eller leasas av offentlig sektor vara miljöbilar, enligt den nationella definition som finns för statlig upphandling. Den nationella definition för miljöbilar som används för att styra myndigheters inköp och hyra av bilar finns i förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. År 2020 är alla samhällsbetalda personresor och godstransporter klimatneutrala. Klimatkommission Kalmar län utmanar länets offentliga sektor och företag att, vid köp av fordon eller transporttjänst (taxi, leasade personbilar, hyrbil, varutransporter m.m.), endast upphandla personbilar och lätta lastbilar som är snåla och som körs på förnybara drivmedel. länets offentliga sektor och företag att erbjuda all personal som kör i tjänsten en utbildning i sparsam körning. länets kommuner att konsekvent planera för minskade transportbehov (t ex bättre gång och cykelmöjligheter, nybyggnad i bra kollektivtrafikläge) och att, i samarbete med andra berörda, arbeta fram en regional översiktsplan senast år Miljömål Länsstyrelsen i Kalmar Län har fattat följande klimatmål för länet som en del av de nationella miljömålen Begränsad klimatpåverkan I Kalmar län ska utsläppen av växthusgaser, beräknat som koldioxidekvivalenter, reduceras med 15 % från 1990 till år Senast år 2015 ska 0,5 TWh av elproduktionen i Kalmar län komma från vindkraft. Biobränsleenergi (2015) Biobränsle som andel av bruttotillförseln av energi i Kalmar län ska öka från cirka 48 % år 2004 till 58 % år Solenergi (2015) Bruttotillförseln av solenergi i Kalmar län ska öka från cirka 6 GWh år 2001 till 20 GWh år Utsläpp fossil koldioxid (2030) År 2030 ska inget nettoutsläpp av fossil koldioxid ske från Kalmar län. (eget mål i länet) - Fotnot 1 Samtliga regionala miljömål under Begränsad klimatpåverkan är kommunicerade med Regionförbundet i Kalmar län. En regional transportplan för beslutades sommaren Ett mål som har kopplingar till detta avsnitt ligger under God bebyggd miljö som handlar om energieffektivisering i byggnader. - Fotnot 2 Siffrorna bygger på Energibalans 2004 Kalmar län. 10

12 4.4.2 Frisk luft Halten 1 mikrogram/m³ för svaveldioxid som årsmedelvärde är uppnådd i samtliga kommuner i Kalmar län år 2010 Halterna 60 mikrogram/m 3 som timmedelvärde och 20 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak underskridas i Kalmar län år Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. Halten marknära ozon i Kalmar län överskrider inte 120 mikrogram/m³ som åtta timmars medelvärde år År 2010 ska utsläppet av flyktiga organiska ämnen (VOC), exklusive metan, i Kalmar län inte överstiga 30 kg per invånare, vilket motsvarar nivån i det nationella delmålet. Halterna 35 mikrogram/m 3 som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde för partiklar (PM10) ska underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m 3 som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) ska underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halten 0,3 nanogram/m 3 som årsmedelvärde för bens(a)pyren ska i huvudsak underskridas år God bebyggd miljö 2010 tog kommunerna i Kalmar län ställning till följande strecksatser och arbetar successivt in dessa i de kommunala översiktsplanerna (utdrag): Hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för kollektivtrafik och andra miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras, Hur energianvändningen ska effektiviseras, för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler ska minskas med 20 % till år 2020 och 50 % till år 2050 i förhållande till användningen Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. 4.5 Klimatmål nationellt och internationellt Det svenska klimatarbetet bedrivs på flera nivåer. På global nivå finns Kyotoprotokollet som är en internationell överenskommelse som träffades i slutet av 1997 i Kyoto i Japan. Avtalet, som trädde i kraft 2005, har som mål att de årliga globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5,0 procent från året 1990 till perioden Beslut skulle tas 11

13 om ett nytt internationellt klimatavtal i Köpenhamn hösten 2009 men tyvärr kunde parterna inte enas i frågan. I januari 2008 överlämnade EU-kommissionen ett förslag, "energi- och klimatpaketet", med följande mål: 20 % lägre utsläpp av växthusgaser till % ökad energieffektivitet 20 % andel förnybar energi I dessa mål ingår att andelen biodrivmedel skall vara 10 procent av trafikens energianvändning. På nationell nivå har regeringen i Sverige, våren 2009, presenterat propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik. I propositionen anges följande mål för klimat- och energipolitiken till år 2020: 40 % minskning av klimatutsläppen. Minst 50 % förnybar energi. 20 % effektivare energianvändning. Minst 10 % förnybar energi i transportsektorn. Det 40 procentiga klimatmålet gäller jämfört med 1990 och avser den icke handlande sektorn, det vill säga de sektorer som inte ingår i EU:s utsläppshandelssystem. Utsläppsmålet gäller därmed t.ex. transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsbruk, vattenbruk samt delar av industrin. För de verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bestäms minskningen av utsläppen gemensamt på EU-nivån inom ramen för handelssystemets regler. 12

14 5 Handlingsplan Oskarshamns kommun ska arbeta långsiktigt och uthålligt för att utveckla kommunen på ett hållbart sätt genom att arbeta aktivt med energieffektiviserings- och klimat/miljöfrågor. Handlingsplanen för energieffektivisering baseras på nulägesanalysen och syftar till att uppnå kommunens mål för energieffektivisering till och med år Åtgärd Aktivitet Genomfört Ansvar Kommentar Uppföljning 1. Utökning av fjärrvärmen i Oskarshamn stad Oskarshamn Energi bygger en ny kraftvärmeanläggning. Senast 2013 Oskarshamn Energi AB Oskarshamn Energi AB har beslutat att bygga en ny fjärrvärmeanläggning i Oskarshamn för att kunna tillgodose behovet av fjärrvärme. Årlig verksamhetsrapportering till KF 2. Energieffektivisering i byggnader EPC-projekt för kommunala fastigheter och bostäder Delmål uppnådda 2014 resp TN Det påbörjade projektarbetet fortsätter enligt uppgjord plan. Oskarshamns kommun har som mål att man ska använda 10 % mindre energi i sina fastigheter år 2014 jämfört med basåret Målet är också att detta ska förbättras ytterligare så att kommunen använder 25 % mindre energi år 2020 jämfört med Årlig rapportering till KF om energi- och klimatvinster samt kostnadseffektivitet i respektive del. 3. Information och beteendepåverkan Resepolicy för kommunorganisationen med en tydlig energi och klimatfokus 2011 KS Arbetet med att upprätta kommunens resepolicy påbörjas Jämfört med år 2009 ska kommunens tjänsteresor minska sin klimatpåverkan med 15 % till år 2014 och med 40 % till år Antalet resor med kollektivtrafik ska öka med 10 %. Det regionala arbetet med kollektivtrafik ska förbättras. Årlig verksamhetsrapportering och redovisning till KS 13

15 Åtgärd Aktivitet Genomfört Ansvar Kommentar Uppföljning 4. Information och beteendepåverkan Information och utbildning om energi- och klimatfrågor för organisationens personal och politiker. Löpande KS tillsammans med berörda styrelser och nämnder Genom utbildning och information till kommunkoncernen höjs medvetenheten att minska slöseriet av energi. Redovisning till KS. 5. Information och beteendepåverkan Sparsam körning 2012 Samtliga kommunala nämnder Utbildning i sparsam körning via simulator med uppföljningar månadsvis. Till år 2014 ska minst 75 % av alla anställda som använder bil i tjänsten ha genomgått utbildning i sparsam körning, Eco-driving, och minst 95 % av de anställda till år Årlig uppföljning till KF 6. Upphandling Policy för tecknande av elavtal 2012 KS Elavtal som främjar större andel förnyelsebar energi, exempelvis vindkraft eller solenergi. KS 7. Upphandling Energieffektiv belysning 2014 TN Energieffektivare offentlig belysning samt utformande av belysning utifrån trafik och säkerhetsfrågor. Årligen redovisning av genomförda byten och besparing till KF. 14

16 Åtgärd Aktivitet Genomfört Ansvar Kommentar Uppföljning 8. Upphandling Energi- och miljökrav vid upphandling Senast 2013 Samtliga kommunala nämnder Miljöfordon och fordon med fossilfria alternativa drivmedel väljas om så är möjligt. El- och hybridteknik bör introduceras. (enligt minst förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor). Energi- och miljökrav ska ställas vid inköp av produkter inom utvalda områden. Samtliga inköp av produkter ska lägst vara med Miljöstyrningsrådets baskrav. Löpande uppföljning till KF. 9. Alternativa drivmedel Genom regionalt samarbete etablera lokala tankställen för RME och fordonsgas 2014 TN Länet har arbetat gemensamt och en offensiv biogasstrategi är antagen av Regionförbundet. I kommunen finns bygglov för uppförande av tankställe för fordonsgas, men ingen produktion i närområdet. 10. Internt organisationsarbete Bildande av styrgrupp för hållbarhetsfrågor 2011 KS En styrgrupp för hållbarhetsfrågor bildas för att bättre kunna utnyttja den kunskap som finns i organisationen, komma längre i arbete med att bli en kommun i framkant vad gäller energi och uthållighetsfrågor och för att bli trovärdiga i målsättning att bli en internationell energikommun. Seminarier och workshop, halvårsredovisningar till KS. 15

17 Åtgärd Aktivitet Genomfört Ansvar Kommentar Uppföljning 11. Internt organisationsarbete Organisationsplan 2012 KS Upprätta en organisationsplan för att säkerställa en tydlig och öppen struktur för såväl tjänstemän som politiker gällande underlag, beslut, uppföljning och medel för åtgärder. Arbetet med miljö-, energi- och klimatfrågor ska vara tydligt känt ut i kommunorganisationen. KS 12. Internt organisationsarbete Samordning av energi- och klimatstrategiskt arbete 2011 KS Inrätta en tjänst som driver arbetet med implementering av energi- och klimatfrågor i organisationen. KS 13. Energiplan Upprätta energiplan 2012 KS En energiplan ska upprättas enligt gällande lagstiftning. KF 14. Uthålligt näringsliv Energitillsyn Löpande SBN Energianalyser, informationsinsatser och åtgärdsförslag som stöd för energieffektivisering hos kommunens företagare och organisationer. SBN 16

18 6 Genomförande och förankring 6.1 Organisation av strategiarbetet Organisationen i det fortsatta arbetet bör ledas av en funktion som placeras centralt i kommunens organisation samt inkludera representanter från samtliga förvaltningar, bolag och stiftelser som delas upp enligt följande: - Fastigheter och anläggningar - Upphandling av varor och tjänster - Transporter och fordon I varje av dessa delar är det viktigt att även arbeta med beteende-, kommunikations- och lärandefrågor. Det är också avgörande att mål och visioner förankras väl i organisationens dagliga arbete Internt utvecklingsarbete inom området energi Syftet med en bättre och tydligare intern organisation av detta för kommunen viktiga strategiska arbete är att vi ska: bättre utnyttja den kunskap som finns i organisationen komma längre i arbete med att bli en kommun i framkant vad gäller frågor kopplade till att vara en uthållig kommun främst då inom energiområdet bli trovärdiga i vår målsättning att bli en internationell energikommun Politisk styrgrupp Med tanke på att energi är ett fokusområde för Oskarshamns kommun ska den politiska styrningen ligga på hög nivå. Förslaget är att KS har ansvaret att utse en styrgrupp för det strategiska arbetet med energi- och klimatfrågor. Intern organisation För att kunna komma igång och få ett systematiskt energiarbete i kommunen är det nödvändigt för Oskarshamns kommun att utse en ansvarig inom organisationen som driver arbetet framåt internt och implementerar rutinerna i hela organisationen. Denna drivande person har lämpligen även det övergripande ansvaret för arbetet. Personer inom koncernen med arbetsuppgifter kopplade till energi och/eller hållbara utvecklingsfrågor ska ingå i en arbetsgrupp. Inom gruppen ska deltagarna informera varandra om vad som är på gång, inspirera och diskutera möjligheter till samordning och utveckling av gemensamma projekt. Arbetsgruppen kommer även att ha ansvar för att arbeta aktivt med frågorna i den egna organisationen. Arbetsgruppens sammansättning ska vara flexibel, men varje förvaltning ska vara representerad (stommen bygger på kontaktpersoner inom projektet Uthållig kommun). Övriga resurspersoner i arbetet är hälsoinspiratörerna/klimatambassadörerna i Oskarshamns kommun. 18

19 Verksamhetsledningen och varje förvaltningschef, har ett ansvar för att utrymme samt ett utpekat mandat ges i organisationen för utvecklingsarbetet och att den årliga planeringen fullföljs. 6.2 Rutiner och riktlinjer i Oskarshamns kommunorganisation De gällande rutiner och riktlinjer som finns för energi- och klimatfrågor används inte fullt ut i det dagliga arbetet inom kommunorganisationen. Inte alla i den kommunala organisationen vet hur de ska appliceras och vissa vet inte alls att rutinerna och riktlinjerna finns eftersom de inte är förankrade på önskvärt sätt ute i organisationen. Det finns inom detta område en stor potential att förbättra energi- och klimatarbetet i kommunen. Ett styrdokument med metoder och uppföljning behöver upprättas och förankras i den kommunala organisationen för att arbetet med energi- och klimatfrågor ska bli mer centralt. 6.3 Samhällsplanering Kommunen har i sin översiktsplan (ÖP) från 2003 inte skrivit något om förnyelsebara Energikällor. Ett tematiskt tillägg för vindkraft antogs Kommunen håller på att ta fram ett måldokument för infrastruktur Oskarshamns tätort. Måldokumentet kan ses som en vision och vägledning för det övergripande arbetet med kommunens infrastruktur och visar på prioriteringar och strategisk inriktning i kommunens framtida planering. Riktlinjer är satta i den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad med bland annat riktlinjer för energi och klimat. Riktlinjerna ska främja att energi- och klimatfrågor integreras i all samhällsplanering. 6.4 Hållbart näringsliv Oskarshamns kommun har antagit ett utvecklingsprogram för näringslivet i kommunen. Detta program heter "Utvecklingsprogram för lokal tillväxt med utblick mot talet". Programmet reviderades 2009 och innehåller idag fem utpekade utvecklingsområden där ett av dessa är Etablering av ett FUD-center kring energi. Ett FUD-center kring energi ska skapa ett internationellt centrum och utveckla en samlad kompetens för tillämpad forskning - utveckling demonstration kring "best practise" och framtida hållbara energiformer/-system. Syftet med etableringen är att: Bredda energiprofilen genom utveckling av kompetenser kring framtida hållbara energiformer/-system Fortsätta utvecklingen av kompetensen kring kärnteknik och forma ett kunskapscentrum för området 19

20 Enligt detta program talar om så vill Oskarshamns kommun profilera sig extra inom energiområdet. Man vill dessutom utveckla en samlad kompetens för forskning och utveckling kring hållbara energiformer och energisystem. Oskarshamns kommun verkar också för att öka näringslivets medvetenhet om energi- och klimatfrågor för att uppnå målet En fossilbränslefri region 2030, genom informationsspridning och olika projektverksamheter. 6.5 Uppföljning Uppföljning kommer att ske årligen genom inrapportering till Energimyndigheten. Det är angeläget att metoderna för arbetet är väl implementerade i hela kommunens organisation för att det ska ske en samsyn i det långsiktiga arbetet med energieffektivisering. All insamlad data ska vara verifierbar och jämförbar, vilket annars gör det svårt att redovisa och motivera nya investeringar. Kommunens organisation och metoder blir helt avgörande för att effektiviseringen ska bli framgångsrik. Som nämnts tidigare finns det inget definierat uppföljningssystem för jämförelser för Oskarshamns kommunorganisation. För att kunna komma igång och få ett systematiskt energiarbete i kommunen är det nödvändigt för Oskarshamns kommun att utse en centralt ansvarig inom organisationen som driver arbetet framåt internt och implementerar rutinerna i hela koncernen. Denna drivande person har lämpligen även det övergripande ansvaret för uppföljningsarbetet. Därutöver utses lämpligen representanter på varje förvaltning med ett uttalat ansvar och mandat för det interna arbetet. 20