FÖREDRAGNINGSLISTA Hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 24 september 2012 kl 13,00, konferenscentrum Slottsgränd 1, Uppsala

Transkript

1 FÖREDRAGNINGSLISTA Hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 24 september 2012 kl 13,00, konferenscentrum Slottsgränd 1, Uppsala Klockan 11.00, Information om nationella patientenkäten, Henrik Andreasson, 11,45 Vårdavtal Folktandvården, Agneta Roos Nr Ärenden Dnr 158 Val av justerare. I tur: Johan Edstav Tid för justering: 159 Fastställande av föredragningslistan 160 Landstingsdirektörens rapport HSS Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport HSS Hälso- och sjukvårdsdirektörens ekonomirapport, delårsrapport HSS Information - Projekt om anhörigstöd, Christianne Simson, projektledare - Från norra länsdelsberedningen. 164 Akut omhändertagande i Uppsala län HSS Uppföljning av åtgärder för att minska vårdköer HSS Information om uppföljning av köerna HSS Implementering av rollen som rehabiliteringskoordinatorer HSS Införande av E-hälsotjänster för privata vårdgivare HSS Svar på begäran om Utredning och förberedning av ett införande av en integrerad mammografiverksamhet i ett Bröstcancercentrum 170 Översyn av hur de läkemedel som används i sjukvården tillverkas ur miljösynpunkt 171 Yttrande över motion om stöd på modersmålet under graviditet, förlossning och eftervård HSS CK HSS CK HSS Förslag till Palliativt centrum HSS Rapport om vårdgarantienheten HSS

2 174 Fyllnadsval till länshandikapprådet (LHR) HSS Preliminärt sammanträdeschema Anmälan av delegationsbeslut Dnr Skrivelser för kännedom

3 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Val av justerare Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Johan Edstav (MP) att jämte ordföranden Anna-Karin Klomp (KD) justera dagens protokoll. Tid för justering: 159 Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista. Ärende Föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet har utsänts till ledamöter och ersättare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

4

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Landstingsdirektörens rapport augusti 2012 Förslag till beslut Dnr HSS Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärende Landstingsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga 160 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

6

7

8

9

10

11

12 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Förslag till beslut Dnr Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger den muntliga rapporten till handlingarna. Ärende Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en muntlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

13

14

15

16

17 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 1(5) utfall t o m augusti 2012 Tkr Verksamhet Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Totalt Specialistvård Vårdcentralsuppdraget Övrigt primärvård Tandvård Närvård Bidrag Beredningar Övrigt Summa Prognostiserat resultat Tkr Verksamhet Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Vårdersättningar egna verksamheter Fast ersättning Rörlig ersättning Målrelaterad ersättning Summa Marie Johansson

18 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 2(5) Tkr utfall t o m augusti 2012 Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Specialistvård Specialistläkare Läkemedel specialistläkare Psykoterapeuter Hembesöksverksamhet Naprapater Kiropraktorer Privata sjukgymnaster Fotterapeuter Primär hörselrehab Mammografi Psykiatri i Enköping Psykiatri Norduppland Elisabethsjukhuset Uppsala Närakut Ortopediakuten Sjukvårdsrådgivningen Rehab Vidarkliniken Ögonbottenfotografering Ljusbehandling Starroperationer Summa Tkr Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Vårdcentralsuppdraget Kapitering och besök Övriga ersättningar Mödrahälsovård Barnhälsovård Kapitering läkemedel primärvård IT-kostnader VC-uppdrag Sjukgymnastik Summa Marie Johansson

19 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 3(5) Tkr utfall t o m augusti 2012 Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Övrigt primärvård Läkemedelsförskrivning utanför C-län Influensavaccinationer säsongsinfluensa Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Summa Tkr Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Tandvård Tandvårdsadministration Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn & ungdom Summa Tkr Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Närvård Folkhälsoprojekt Närvårdsutveckling Samhällsmedicinsk verksamhet Närvårdsenheten Östhammar Marie Johansson

20 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 4(5) utfall t o m augusti 2012 Tkr Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Bidrag * Bidrag till patientföreningar, förbund m fl Summa Tkr Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Beredningar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handikapprådet Pensionärsrådet Länsdelsberedning Norra Länsdelsberedning Mellersta Länsdelsberedning Södra Summa Tkr Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Övrigt Samverkan hälso- och sjukvård Hälsoäventyret Biobanken Tobiasregistret Utvecklingsprojekt Vårdgaranti Rehabiliteringsgarantin Reserverade verksamhetsmedel Bidrag för utveckling av vårdvalssystem Summa Marie Johansson

21 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 5(5) utfall t o m augusti 2012 Tkr Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Vårdersättningar egna verksamheter Ersättning Primärvården Fast ersättning Akademiska sjukhuset Rörlig ersättning Akademiska sjukhuset Målrelaterad ersättning Fast ersättning Lasarettet i Enköping Rörlig ersättning Lasarettet Målrelaterad ersättning Ersättning Habilitering och hjälpmedel Målrelaterad ersättning Ersättning Folktandvården Summa Marie Johansson

22

23 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Information Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärende Vid styrelsens sammanträde lämnas information inom följande område: - Projekt om anhörigstöd, Christianne Simson, projektledare, - Norra länsdelsberedningen. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

24

25 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Tord Jansson Dnr HSS Akut omhändertagande i Uppsala län Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att ansvaret för det akuta omhändertagandet av patienter dygnet runt som inte kräver sjukhusets resurser på längre sikt inarbetas i vårdcentralsuppdraget och att ersättningssystemet anpassas efter detta. att en delrapport föreläggs styrelsen i januari 2013 att i avvaktan på detta utredningsresultat kvarstannar länets akutmottagningar i nuvarande regi med nuvarande finansieringsform. Ärende Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade HSS 56 att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att genomföra en översyn av primärvårdens uppdrag. Detta med inriktning mot den anslagsfinansierade verksamheten inom Primärvården. I den anslagsfinansierade verksamheten inom Primärvården ingår bland annat finansieringen av akutmottagningarna i Tierp och Östhammar. Detta har föranlett och initierat en översyn av det akuta omhändertagandet av patienter i Uppsala län som inte kräver sjukhusets resurser. En delrapport arbetades därefter fram och lämnades till hälso- och sjukvårdsstyrelsen inför mötet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade efter detta HSS 117 att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att senast i november 2011 återkomma med specificerade förslag enligt rapport vad avser bland annat området akut omhändertagande med ett utökat akutansvar inom vårdcentralsuppdraget vardagar och helger, samt en modell för organisering av akut omhändertagande inom primärvården övriga tider på dygnet. Hälso- och sjukvårdsdirektören uppdrog därvid till en extern konsult att utreda och ta fram förslag till det fortsatta arbetet för det akuta omhändertagandet i Uppsala län. En rapport har avlämnats och en värdering av slutsatserna i rapporten har gjorts med hjälp av en speciellt utsedd arbetsgrupp med representanter från både privata och offentliga vårdgivare inom verksamheter med akut omhändertagande i Uppsala län. Rapporten har vidare varit föremål för diskussion i länets tre länsdelsberedningar. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

26 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Det akuta omhändertagandet som inte kräver sjukhusets resurser ser olika ut i länet i dagsläget. I norduppland finns förutom tillgången till Akademiska sjukhuset akutmottagningar i Tierp och Östhammar som drivs i förvaltningen Primärvårdens regi. I Håbo, Enköping och delar av Heby finns en primärvårdsjour samt lasarettet i Enköpings akutmottagning. För Knivsta och övriga delar av Heby finns Närakuten i Uppsala samt Akademiska sjukhuset. För Uppsala kommuns befolkning finns hemläkarjour, Närakuten i Uppsala samt Akademiska sjukhuset. Det akuta omhändertagandet som inte kräver sjukhusets resurser saknar därmed i dagsläget en sammanhållande organisation/huvudman till exempel för utveckling av vårdprogram inom det akuta omhändertagandet. I konsultrapporten redovisas en framtida målbild för det akuta omhändertagandet i Uppsala län och vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att denna målsättning skall vara möjlig att realisera. I denna målbild är primärvården den vårdnivå som naturligt bildar basen i hälso- och sjukvårdsutbud och bildar därmed också naturligt basen för ett akut omhändertagande av patienter dygnet runt som inte kräver sjukhusets resurser. Detta ligger väl i linje med BEON-principen dvs bästa effektiva omhändertagandenivå. Mera konkret innebär denna målbild att vårdnivån primärvården dvs både privata- och offentliga vårdgivare som verkar inom vårdcentralsuppdraget får ett utökat uppdrag i form av akut omhändertagande av patienter dygnet runt. För detta uppdrag erhåller vårdgivarna en utökad ersättning. Vårdgivarna skall efter dessa förutsättningar ges en hög grad av frihet att lokalt utforma detta utökade vårdcentralsuppdrag som regleras i en speciell regelbok. Detta kan till exempel ske genom att vårdcentraler inom ett område gemensamt finansierar lokala akutmottagningar med dygnet runt verksamhet alternativt utökar den egna öppethållandetiden eller tillsammans med några närbelägna vårdcentraler för akutbesök vardagkvällar. Detta i kombination med ett betalningsansvar för övrig tid vid till exempel en närakut eller akutmottagning. Initialt kommer troligtvis nuvarande, ovan beskrivna, struktur för det akuta omhändertagandet att bestå men på sikt börja utvecklas. Vårdnivån primärvård skulle genom detta få starka incitament att genom förändrad tillgänglighet på jourtid och andra lokala lösningar uppnå ett förbättrat akut omhändertagande för patienter som inte kräver sjukhusets resurser. Mer långsiktigt skapas också incitament för att undvika akuta tillstånd till exempel genom att utveckla vårdprogram för till exempel de vanligaste diagnoserna för äldre och på så sätt undvika akuta händelser. Detta ligger väl i linje med den närvård som håller på att byggas upp inom Landstinget i Uppsala län. För att uppnå denna målbild måste vårdnivån primärvården få ett tydligt uttalat ansvar för det akuta omhändertagandet dygnet runt som inte kräver sjukhusets resurser. Samtidigt måste ersättningssystemet och reglerna i regelboken för vårdcentraler uppdateras för det nya åtagandet. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

27 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen För de olika vårdgivarna inom akutverksamheten krävs vidare att man har en gemensam bild och definition för vilka patienter som ingår i det akuta omhändertagandet som inte kräver sjukhusets resurser. Det krävs också beskrivnings- och kommunikationssystem för att tillämpa denna gemensamma bild och definition i det dagliga arbetet. Detta gäller samtliga inblandade i det akuta omhändertagandet såsom sjukvårdsupplysning, amulansverksamhet, kommunala äldreboenden, närakut och länets olika akutmottagningar. En massiv och kontinuerlig information till länets befolkning är vidare en förutsättning för att uppnå målbilden. Av rapporten föreslås ett kraftfullt initieringsarbete under 2012 och ett införande från och med den 1 januari De värderingar av slutsatserna i rapporten är att det finns en relativ god samstämmighet mellan länsdelsberedningarna i länet och arbetsgruppen att vårdnivån primärvård utgör den naturliga basen för ett akut omhändertagande av patienter som inte kräver sjukhusets resurser. Detta innebär en utökning av vårdcentralsuppdraget och en anpassning av ersättningssystemet för detta. Däremot finns en stor tveksamhet om den föreslagna tidplanen det vill säga med införande från och med den 1 januari Mycket av denna tveksamhet härrör från avsaknaden av en gemensam bild och definition för vilka patienter som ingår i detta akuta omhändertagande. Här tas också upp avsaknaden av ett beskrivnings- och kommunikationssystem för att tillämpa denna gemensamma bild och definition i det dagliga arbetet. Ett fullödigare statistikunderlag för den akuta verksamheten Uppsala län efterfrågas vidare. Mot bakgrund av detta bör nu förutsättningarna utredas att ansvaret för det akuta omhändertagandet av patienter dygnet runt, som inte kräver sjukhusets resurser, på längre sikt inarbetas i vårdcentralsuppdraget och att ersättningssystemet anpassas efter detta. Detta genom att denna utveckling ligger väl i linje med BEON-principen dvs bästa effektiva omhändertagandenivå och därmed väl i linje med en önskad långsiktig utveckling av vårdcentralsuppdraget inom Landstinget i Uppsala län. I detta ingår att bedöma när tidsmässigt förutsättningarna föreligger för denna förändring i form av rimlig planeringstid, avtalstider, mm för samtliga vårdgivare. I avvaktan på detta utredningsresultat drivs länets akutmottagningar i nuvarande regi och med nuvarande ersättningsform. Detta bör fastställas för att ge acceptabla planeringsförutsättningar för samtliga vårdgivare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

28

29 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Tord Jansson Dnr HSS Uppföljning av åtgärder för att minska vårdköer Ärendet kompletteras per mail senast den 21 september 2012 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

30

31 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Tord Jansson Dnr HSS Information om uppföljning av köer Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärende Hälso- och sjukvårdsstyrelsen informeras om uppföljning av kösituationen i landstinget i Uppsala län. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

32

33 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Birgitta Pleijel HSS Implementering av rollen som rehabiliteringskoordinatorer Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att avveckla stimulansmedel till och central finansiering av rehabiliteringskoordinatorer och till Primärvårdens processledning från och med den 1 juli Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar dessutom att koordinatorernas arbetsuppgifter även fortsättningsvis ska utföras av berörda enheter enligt uppdrag i regelböcker och avtal. Kostnaden för koordinatorer och processledning är 3,5 miljoner kr för Ansvarsnummer Ärende Sedan 2007 har medel utgått från sjukskrivningsmiljarden för implementering av arbetsmetoder inom vården i syfte att underlätta och säkerställa sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. En funktion som har funnits är rehabiliteringskoordinatorer. Socialförsäkringsministern uttalade i ett pressmeddelande 23 aug att det är positivt att landstingen arbetar så strukturerat bl.a. tack vare koordinatorsfunktion med sjukskrivnings- och rehabiliteringsfrågor. Det förenklar samspelet mellan läkare och Försäkringskassan och är till nytta för den som är sjukskriven. Precis som de flesta andra landsting inrättades uppdraget för att underlätta kontakter med Försäkringskassan utifrån att ha patienten i fokus. Uppdraget som koordinator inrättades på de enheter där Försäkringskassans personal mötte upp med motsvarande kontaktperson. Koordinatorer utsågs på alla Primärvårdens vårdcentraler och några privata vårdcentraler samt utvalda delar av psykiatrin inklusive Närpsykiatrin. För Primärvården i egen regi inrättades även en processledartjänst på halvtid. Detta förslag om implementering har förankrats vid möte med berörda verksamheter. Eftersom det handlar om att undvika eller förkorta sjukskrivningar samt stärka resurserna att stå till arbetslivets förfogande har koordinatorns arbetsuppgifter (se bilaga för uppdragsbeskrivning) inriktats på att samordna rehabiliteringsinsatser, både internt och externt, för att få en effektiv och aktiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Fokus har, i linje med rehabiliteringsgarantin och sjukskrivningsmiljarden, främst varit patienter i yrkesför ålder med psykisk ohälsa och sjukdom, smärta och annan multikomplex problematik. Med internt samarbete avses samarbete inom hälso- och sjukvården exempelvis inom den egna enheten, inom egna organisationen samt med andra vårdgivare. Extern samverkan ska också ske ur ett patientperspektiv vilket innebär att koordinator kan vara ett stöd i samverkan med de organisationer och myndigheter som patienten har behov och nytta av t.ex. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Konkret kan det handla om att koordinera teambedömningar på vårdcentralen och sköta samordning inför avstämningsmöte med Försäkringskassan. Alla koordinatorer träffas 1-2 gr per termin för att få uppdaterad information från Försäkringskassan och Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

34 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Arbetsförmedlingen samt kompetensutveckling i försäkringsmedicin och t.ex. jämställd sjukskrivning. Landstinget i Västernorrland har precis fått ett nationellt uppdrag att genomföra en utvärdering för hela landet med början i höst och fram till och med Ingen vetenskaplig utvärdering är gjord på hemmaplan. Det som uttalas från berörda verksamheter är att koordinatorn är till stor hjälp för att effektivisera sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen och inte minst läkarna upplever en avlastning i arbetet. Kostnaden för rehabiliteringskoordinatorer och till Primärvårdens processledning har uppgått till cirka 7 miljoner kronor per år. Kostnaden för planerad implementering av uppdragen blir då 3,5 miljoner kronor för det första halvåret Statsbidraget kommer utgå även för 2013, men kommer ytterligare kravställas och successivt avvecklas fram till och med Framtida stimulans från bör istället utgå främst för olika genomförda aktiviteter inom rehabiliteringsområdet. Arbetsuppgifterna för koordinator och processledning i Primärvården föreslås därför utföras utan att enheten fr.o.m. juli 2013 får extra stimulansmedel till tjänsteutrymme och istället kan enheten få ta del av stimulansmedel kopplat till en slags målrelaterad ersättning d v s en prestationsriktad stimulans till gagn för dessa patientgrupper. Bil 167. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

35 Riktlinjer för uppdraget som rehabiliteringskoordinator Dokumentet kan anpassas efter lokala förutsättningar. Rehabiliteringskoordinatorn är delaktig och har en viktig funktion på enheten i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Fokus ligger på tidig rehabilitering med patienten i centrum. Rehabiliteringskoordinator: arbetar för bra flöden för patienter med psykisk ohälsa och sjukdom, smärta och annan multikomplex problematik. bidrar till förhållningssättet att det är patienten som är i centrum i sin rehabilitering. Detta innebär t.ex. att alltid ha patientens bästa för ögonen på kort och på lång sikt. har en samordnande funktion i teamarbetet på enheten. har en samordnande funktion både internt och externt för att åstadkomma en effektiv och aktiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess. Med internt samarbete avses samarbete inom hälso- och sjukvården exempelvis inom den egna enheten, inom egna organisationen samt med andra vårdgivare. Extern samverkan ska också ske ur ett patientperspektiv vilket innebär att koordinator kan vara ett stöd i samverkan med de organisationer och myndigheter som patienten har behov och nytta av t.ex. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. är en stödperson till chef, läkare och medarbetare för att skapa ett bra samarbete kring dessa frågor. informerar ny personal och studerande om vilka rutiner som finns samt aktuella utbildningar avseende rehabilitering och sjukskrivning. ansvarar för spridning av information lokalt på enheten om landstingets policydokument om riktlinjer för sjukskrivningsprocessen. ansvarar för information om hur man kan arbeta för likvärdiga bedömningar, speciellt avseende kön, vid rehabilitering och sjukskrivning. Detta kan innebära att ge information till medarbetarna om att reflektera över om bedömning och behandling skulle varit samma om patienten var av motsatt kön, annan kulturell bakgrund eller ålder samt att fråga patienten om våld i nära relationer och om missbruk. har kännedom om samt sprider information om de aktiviteter som finns inom Samordningsförbundet ( och som berör verksamheten. har uppdaterad omvärldskunskap inom området rehabilitering för närområdet Uppsala län i syfte att kunna ge tips till enheten. Försäkringskassans kontaktperson i Uppsala län tel xx xx Försäkringskassans nationella kundcenter tel Friskvårdslotsarna , eller friskvardslotsen@uppland.rf.se

36

37 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Benny Eklund Dnr HSS Införande av ehälsotjänster för privata vårdgivare Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att samtliga vårdgivare vilka ligger inom konceptet för Sammanhållen Journalföring 1 skall kunna erbjuda vissa ehälsotjänster. Följande tjänster skall finnas att tillgå innan årsskiftet: 1. Boka, avboka tider 2. Betala patientavgift 3. Avge en hälsodeklaration 4. Ta emot och sända meddelanden till vården 5. Lista sig hos en allmänspecialist i primärvården 6. Lägga in spärrar mot sammanhållen journalföring 7. Följa remissen 8. Uppdatera kontaktuppgifter på sig själv och anhöriga 9. Utse ombud 10. Avge avvikande mening 11. Ta del av åtkomstlogg 12. Läsa journalen De första fyra första tjänsterna (Boka, avboka tider, Betala patientavgift, Avge en hälsodeklaration, Ta emot och sända meddelanden till vården) blir en möjlighet, där respektive vårdgivare själv beslutar om när man vill införa tjänsten. Övriga tjänster kommer att finnas för allmänheten från i höst i år. För de vårdgivare vilka aktivt motsäger sig patientens direktåtkomst till journalen bortfaller först och främst tjänsterna 3, 6, 7, 8, 9, 10, 11 samt 12 eftersom dessa ligger integrerade inom Sustainsprojektet 2. För övriga vårdgivare kommer deras patienter automatiskt till detta tjänsteutbud. Ärende Produktionsstyrelsens arbetsutskott fattade , 8 och 9, beslut om att införa ehälso-tjänster och beslut om regelverk för enskildas direktåtkomst till sin egen vårddokumentation 1 Med Sammanhållen Journalföring menas en möjlighet för vårdgivare att under vissa förutsättningar få tillgång till uppgifter i varandras journaler. 2 Sustains är projektnamnet på ett projekt som syftar till att skapa självbetjäningstjänster för patienter, se Hälsotjänster. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

38 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSS beslut i frågan är således att samma tjänster blir möjliga även för privata vårdgivare vilka deltar i Sammanhållen Journalföring, undantaget de som aktivt motsätter sig detta. Bilagor 168 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

39

40

41

42

43 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Åsa Dahlén Dnr HSS Svar på begäran om Utredning och förberedning av ett införande av en integrerad mammografiverksamhet i ett Bröstcancercentrum Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avvaktar Akademiska sjukhusets ställningstagande avseende förbättringsförslagen i slutrapporten för bröstcancerprocessen. Ärendet återkommer till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i december 2012 då plan för finansiering av bröstsjuksköterskor på Unilabs samt övriga organisatoriska förändringar i slutrapporten från bröstcancerprocessen inarbetats i vårdavtalet med primärvården och Akademiska sjukhuset. Ärende Hälso- och sjukvårdsstyrelsen informerades den 25 augusti om förslag till förbättringar i bröstcancerprocessen. Förslagen innebär ekonomiska konsekvenser för berörda verksamheter samt omfördelning av resurser. Med anledning av det ekonomiska läget ska sjukhusledningen för Akademiska sjukhuset under oktober månad analysera rapportens förslag och ge förslag till förändringar som är möjliga att genomföra inom befintliga ekonomiska ramar. För att ta ställning till fortsatt hantering av projektet avseende bröstcancerprocessen bör hälso- och sjukvårdsstyrelsen invänta sjukhusledningens analys. Delges Akademiska sjukhuset Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

44

45 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Therese Olsen Ström Dnr CK Dnr HSS Översyn av hur de läkemedel som används i sjukvården tillverkas ur miljösynpunkt Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärende Vid landstingsstyrelsens sammanträde den 24 april 2012, 82, beslutades att ge i uppdrag till hälso- och sjukvårdsstyrelsen att se över hur de läkemedel som används i sjukvården tillverkas ur miljösynpunkt. De senaste åren har forskning visat att läkemedelstillverkning i bl a Indien ger upphov till lokal miljöpåverkan och leder till utveckling av antibiotikaresistens 1 pga utsläpp av stora mängder läkemedel 2, däribland bredspektrumantibiotika, i vattendrag. Läkemedelsverket fick därför ett regeringsuppdrag att utreda möjligheten att minska miljöpåverkan från läkemedelstillverkning, vilket resulterade i en rapport från Huvudförslaget i rapporten är att införliva utsläppskrav i EU-lagstiftningen om god tillverkningssed. Den största delen av de läkemedel som används i samhället förskrivs via recept. Dessa läkemedel ingår i det utbytessystem som gör att billigaste läkemedel expedieras på apoteket. I detta system tas i dagsläget endast hänsyn till pris, i enlighet med Lagen om läkemedelsförmåner m.m. (SFS 2002:160). Därför finns i dagsläget ingen laglig möjlighet att välja att förskriva läkemedel som tillverkats under bättre miljömässiga förhållanden. Dessutom är uppgifter om tillverkningskedjan sekretessbelagda, så det är i praktiken omöjligt att veta hur eller var den aktiva substansen i ett läkemedel tillverkas. Regeringen har tillsatt en utredning, Läkemedels- och apoteksutredningen, där utredaren bl a fått i uppdrag att lämna förslag till en hållbar modell för prissättning av läkemedel. Utredningen presenteras i september 2012 och väntas innehålla ett poängsystem som gör att läkemedel som tillverkas under goda miljömässiga förhållanden premieras i bedömningen av vilket läkemedel som ska expedieras ("periodens vara"). 1 Kristiansson E, Fick J, Janzon A, Grabic R, Rutgersson C, Weijdegård B, Söderström H, Larsson DGJ Pyrosequencing of antibiotic-contaminated river sediments reveals high levels of resistance and gene transfer elements. PLoS ONE 6(2): e D.G. J. Larsson, C. de Pedro, N. Paxeus Effluent from drug manufactures contains extremely high levels of pharmaceuticals. Journal of Hazardous Materials. 148, (Highlight in Nature : ). 3 Underlag för att möjliggöra initieringen av en revidering av EU-lagstiftningen om god tillverkningssed, GMP, med syfte att lagstiftningen även ska omfatta miljöhänsyn Rapport från Läkemedelsverket Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

46 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Detta gör att landstinget i nuläget kan minska miljöpåverkan vid tillverkning av läkemedel enbart genom krav i upphandling av läkemedel till den egna verksamheten, något som också nämns i Läkemedelsverkets rapport. I den senaste upphandlingen av läkemedel som skedde 2010 ställdes särskilda kontraktsvillkor som gör leverantören skyldig att ha rutiner för hur miljöpåverkan vid tillverkning ska minimeras. Dessa kontraktsvillkor har hämtats från de nationella upphandlingskriterierna för läkemedel från Miljöstyrningsrådet, där Landstinget i Uppsala län varit representerade i den expertgrupp med deltagare från landsting, myndigheter och industri som arbetat fram kriterierna. Leverantörerna skall ha rutiner för att tillse att nationell lagstiftning efterlevs, utsläpp till mark, luft och vatten övervakas samt att underleverantörer ska ha motsvarande kontroll. Även krav på sociala och etiska aspekter ingår i de särskilda kontraktsvillkoren. En modell för uppföljning av dessa krav har utarbetats i samråd med Stockholms läns landsting och kommer att skickas ut till leverantörerna i september. Bilaga 170 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

47

48

49 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrtidesdatum S ida Landstingsstyrelsen (30) Dnr CK Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012 Beslut Landstingsstyrelsen beslutar att anta Handlingsplan om läkemedel och miljö 2012: Landstingsstyrelsen beslutar att ge i uppdrag till hälso- och sjukvårdsstyrelsen att se över hur de läkemedel som används i sjukvården tillverkas ur miljösynpunkt. Bilaga 82 a Ärendet Miljö- och kemienheten och läkemedelsenheten vid ledningskontoret i Landstinget i Uppsala län utarbetar årligen en handlingsplan för att minska läkemedels ogynnsamma effekter på miljön. Planen är förankrad i läkemedelskommitten. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Yrkanden Ordförande Erik Weiman (M) yrkar bifall tilllandstingsdirektörens förslag med tillägget av en beslutssats enligt följande: "Landstingsstyrelsen beslutar att ge i uppdrag till hälso- och sjukvårdsstyrelsen att se över hur de läkemedel som används i sjukvården tillverkas ur miljösynpunkt." Siw Björkgren (MP) inkommer med yttrande: Bilaga 82 b Landstingsstyrelsen bifaller landstingsdirektörens förslag. Ordförandes sign Juslerandes sign Utdragsbestyrkande

50 LANDSTINGET I DPPSALA.LÅN SAMMANTRÅDESPROTOKOLL Snmmnnlr!lde.dalum Sidn Landstingsstyrelsen (30) Delges: Chefen för miljö- och kemienheten Läkemedelschefen Miljöchefen, Akademiska sjukhuset Exp os or1 Sign. C-\ C\ Ordlhl'lllidcs sign.lu Jcrandcs. sign, 80 ljldrngsbc.styrl;nndc

51 Läkemedel och miljö Handlingsplan för Landstinget iuppsala län 2012 Dm CK Inledning Denna handlingsplan har utarbetats av Läkemedelsenheten och Miljö- och kemienheten vid Landstingets ledningskontor. Handlingsplanen är godkänd av Läkemedelskornmitten och antagen av Landstingsstyrelsen den 27 april2012. Planen revideras årligen. Bakgrund Läkemedel innehåller specifikt verksamma ämnen som har en högre generell biologisk aktivitetjärnfört med andra kemikalier. Dettamedför en ökad risk för miljöpåverkan. För att vara säkra att använda, förvara och bli möjliga att tillföra kroppen, har aktiva ämnen i läkemedel dessutom en stabil kemisk design. Denna medför att läkemedelsämnen kan verka på skadliga sätt under lång tid efter att de kornmit ut med urin och avföring via avloppen. Reningsverken avlägsnar bara en del av läkemedelsresterna från avloppsvattnet. Kunskapen om läkemedels miljöpåverkan är ännu begränsad, men forskning visar att det i flera fall finns risk för negativa effekter i miljön. Minimal miljöpåverkan har identifierats som ett målområde i Regeringens och SKL:s nationella läkemedelsstrategi från Sedan 2006 finns en handlingsplan för hur Landstinget i Uppsala län arbetar med frågor kring läkemedels miljöpåverkan. I läkemedelskommittens lista över rekommenderade läkemedel 2012/2013 har miljöaspekterna beaktats. Resultatmål Förskrivning av följande läkemedel ska begränsas på grund av risk för miljöpåverkan. Fluorokinoloner Dessa helt syntetiska ämnen är en grupp antibiotika som är extremt svårnedbrytbara i miljön. Sambandet mellan användning av antibiotika och antibiotikaresistens är väl belagt. Ännu på 90-talet var i stort sett alla E.coli-isolat känsliga for fluorokinoloner men nu har andelen resistenta bakterier stigit till omkring l 0% och ökar snabbt. Mål: Att användningen av fluorokino1oner minskar till 0,75 DDD per 1000 invånare och dag järnfört med 2011 års nivå, 0,77 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 0,81). Sertralin SSRI-preparaten används bland annat vid behandling av depression, vilket gör förskrivningen omfattande. Ett av dem, sertralin, ger avsevärt större risk för påverkan på vattenlevande organismer än andra SSRI-preparat, t.ex. citalopram. Mål: Att användningen av sertralin minskar till 15,5 DDD per l 000 invånare och dag jämfört med 2011 års nivå, 16,0 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 18,0).

52 NSAID Flera NSAID har kända negativa miljöeffekter, speciellt diklofenak, som bevisats ge skador redan vid låga halter. Risken för skadliga halter av diklofenak i miljön ökar av att ämnet i högre grad passerar avloppsreningenjämfört med besläktade ämnen som t.ex ibuprofen och naproxen. De halter som visats orsaka skador på fisk är av samma storleksordning som halter uppmätta i svenska vattendrag. Mål: Att användningen av diklofenak minskar till l 0,0 DDD per l 000 invånare och dag jämfört med 2011 års nivå, 10,2 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 10,6). Sömnmedel I synnerhet insomningsmedel som zopiklon och zolpidem har egenskaper som är negativa ur miljösynpunkt. Sömnmedel kan ibland ersättas med icke farmakologisk behandling. Mål: Att användningen av sömnmedel minskar jämfört med 2011 års nivå, 49 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 53). Aktiviteter Läkemedelsgenomgångar för äldre patienter. Vid dessa genomgångar sätts fokus på minskning av bl a dessa läkemedel Stödja införandet av ickefarmakologisk behandling som ersättning för målsatta läkemedel t.ex. sömnmedel Påbörja pilotarbete med att skapa möjlighet till prestationsbaserad ersättning för de enheter som når bästa måluppfyllelse avseende läkemedelsmålen Förbrukningsstatistik och fakta om läkemedel och miljö ska presenteras för och diskuteras med läkargrupper eller läkemedelsansvarig läkare vid enheter som har hög eller ökande förskrivning av målsatta läkemedel säkerställa att utfall av defmierade läkemedel ska fdr verksamhetschefkunna roijas i diver Undervisning om läkemedel och miljö riktad till alla studenter som följer läkarprogrammet vid Uppsala universitet, t.ex. under kursen i allmänmedicin T11 Utbildning av personal via uppdaterat bildspel på Navet Medverka till att artikelinlägg skrivs idagspress, fackpress samt landstingets egna publikationer for att sprida kunskap om miljö och läkemedel Initiera en dialog om utnyttjandet av provtagning, bakteriell artoch resistensdiagnostik före insättning av fluorokinolonbehandling

53 Utredningsmål Ett antal utredningar ska genomforas under året, för att undersöka möjligheten till nya resultatmål i kommande handlingsplaner och öka förutsättningarna för att nå målen. Aktiviteter Undersöka hur samarbete med berörda parter om fysisk aktivitet på recept eller annan livsstilsrelaterad behandling kan utvecklas. Undersöka hur informationskanaler kan förbättras så att information om läkemedels miljöeffekter ska nå förskrivare effektivt. Undersöka om miljöinformation kan göras tillgänglig för läkarna i forskrivningsögonblicket t.ex. genom de läkemedelsmoduler som ingår i!t-stöden (Cosmic). Miljöhänsyn vid hantering av läkemedelsavfall Överblivna läkemedel ska lämnas tillbaka till apotek ilir att destrueras på ett kontrollerat sätt. Därmed elimineras risken för spridning av läkemedelsrester till miljön. Detta är extra viktigt vid hantering av hormonplåster och hormonringar för antikonception ("p-plåster" samt "pringar") Dessa har merparten av hormoninnehållet kvar efter användning, vilket medför risk för att hormonerna läcker ut ivattendrag. Detta har väldokumenterad skadlig effekt på vattenlevande organismer. Även inhalatorer som används vid astma och KOL kan innehålla stora mängder läkemedel efter användning. För hantering av läkemedelsavfall inom slutenvården finns instruktioner i berörda förvaltningars avfallshandböcker. Dessa uppdateras kontinuerligt. Aktiviteter Ställa relevanta miljökrav på rutiner vid upphandling av läkemedelsförsörjning och apotekstiänster. Säkerställa att information sprids om hur allmänheten tar hand om överblivna läkemedel så att de når säker destruktion. Säkerställa att information sprids om hur vårdenheter tar hand om överblivna läkemedel så att de når säker destruktion, enligt avfallshandbok. För mer information, kontakta: Therese Olsen Ström, miljöchef Akademiska sjukhuset, tfn O Thomas Lindqvist, informationsapotekare, tfn O Agneta Eklund, läkemedelschef, tfn Lasse Andersson, miljöchef, tfn O O 15

54 Landstingsstyrelsen Yttrande ärende 82 Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012 Landstingets omfattande verksamhet har stor påverkan på miljön och för att bemöta denna påverkan har landstinget beslutat om flertalet miljömål För läkemedel fastställdes särskilda mål för sömnmedel, Flouorokinoler, Sertralin, Diklofenak och startförpackningar. 20lO års miljöredovisning visar att vi för inget av dessa områden uppnådde målen även om vi kunde se att det på flera håll gjorts framsteg. Tilllandstingsstyrelsen har ärendet återkommit efter återremiss. Nu är förslaget att ett pilotprojekt ska inledas. Det är i och för sig utmärkt men utsläppen till miljön är så allvarliga att miljöpartiet anser att till ärendet bör läggas utredning om hur ekonomiska styrfunktioner kan användas så att utsläppen kan minska. Som vi tidigare konstaterat finns idag möjlighet att följa forbrukningen och den visar att flera enheter varit mycket framgångsrika medan andra halkat efter. De styrmedel som tillämpas idag iform av vårt miljöprogram har inte varit tillräckligt effektiva. Siw Björkgren (MP)

55 LANDSTINGET l UPPSALA LÅN Landstingsstyrelsen S ANTRÄDESPROTOKOLL Samm11111rlldcsdatum Sida Il (24) Dnr CK Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012 Beslut Landstingsstyrelsen beslutar att återremittera ärendet till landstingsdirektören. Årendet Miljö- och kemienheten och läkemedelsenheten vid landstingets ledningskontor utarbetar årligen en handlingsplan för att minska läkemedels ogynnsamma effekter på miljön. Planen är förankrad i läkemedelskommitten. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen att besluta enligt ovanstående förslag. Yrkanden och yttranden OrdfOrande Erik Weiman (M) yrkar bifall tilllandstingsdirektörens forslag. Alf Karlsson (MP) inkommer med yrkande: Bilaga 30 Ordförande Erik Weiman (M) yrkar att ärendet återremitteras till landstingsdirektören. Landstingsstyrelsen beslutar att återremittera ärendet till landstingsdirektören. Delges: Chefen for miljö- och kemienheten Läkemedelschefen Miljöchefen Akademiska sjukhuset Exp Sign. Utdragsbestyrkande

56 Landstingsstyrelsen YRKANDE Ärende 30 Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012 Landstingets omfattande verksamhet har stor påverkan på miljön och för att bemöta denna påverkan har landstinget beslutat om flertalet miljömål. För läkemedel fastställdes särskilda mål för sömnmedel, Flouorokinoler, Sertralin, Diklofenak och startförpackningar års miljöredovisning visar att vi för inget av dessa områden uppnådde målen även om vi kunde se att det på flera håll gjorts framsteg. Det finns idag möjlighet att följa förbrukningen och den visar att flera enheter varit mycket framgångsrika medan andra halkat efter. De styrmedel som tillämpas idag i form av vårt miljöprogram har inte varit tillräckligt effektiva. Miljöpartiet föreslår: Att Aterremiss av ärendet tilllandstingsdirektörn för beredning av hur ekonomiska styrmedel ska införas ihandlingsplanen. För Miljöpartiet Alf Karlsson

57 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Lars-Olof Fagerström Dnr CK Dnr HSS Yttrande över motion om stöd på modersmålet under graviditet, förlossning och eftervård Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att anse motionen besvarad. Ärende Sören Bergqvist (V), Maria Fregidou-Malama (V), Tove Fraurud (V) och Magnus Ahlkvist (V) har inkommit med en motion om stöd på modersmålet under graviditet, förlossning och eftervård. I motionen föreslås att landstingsfullmäktige beslutar att ge hälso- och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag att genomföra ett projekt liknande Projekt Doula och kulturtolk. Detta projekt genomförs i Göteborg och innebär att stödkontakter, doulor med olika modersmål, utbildas för att kunna ge stöd åt en kvinna och hennes närmaste på kvinnans eget modersmål. Doulorna är en länk mellan kvinnan och barnmorskan. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avger yttrande enligt bilaga. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ser det som angeläget med ett fortsatt arbete - i samarbete mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Akademiska sjukhuset och Primärvården - för att utveckla hur stödet till kvinnor från utomeuropeiska länder under graviditet, förlossning och eftervård kan förbättras. Bilagor 171 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

58

59 Dnr CK Administrativa avdelningen Lars Olof Fagerström Tfn E-post Landstingsstyrelsen Yttrande över motion om stöd på modersmålet under graviditet, förlossning och eftervård Sören Bergqvist (V), Maria Fregidou-Malama (V), Tove Fraurud (V) och Magnus Ahlkvist (V) har inkommit med en motion om stöd på modersmålet under graviditet, förlossning och eftervård. I motionen föreslås att landstingsfullmäktige beslutar att ge hälso- och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag att genomföra ett projekt liknande Projekt Doula och kulturtolk. Detta projekt genomförs i Göteborg och innebär att stödkontakter, doulor med olika modersmål, utbildas för att kunna ge stöd åt en kvinna och hennes närmaste på kvinnans eget modersmål. Doulorna är en länk mellan kvinnan och barnmorskan. I ett yttrande från kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset (bifogas) vidimeras att det är väl dokumenterat att kvinnor från just låginkomstländer har högre risk att dö under graviditet och förlossning samt att deras nyfödda löper högre risk trots att de föds på sjukhus i Sverige. Orsakerna anges vara multifaktoriella, där kvinnor har en högre sjukdomsbörda, lägre socioekonomisk status men även kommunikationsproblem och brist på användande av tolk har visat sig vara bidragande orsaker. Dock finns inga studier som skulle visa på att en mer kultursensitiv vård eller vård på kvinnans modersmål, t.ex. vårdcentraler bara för kurder, skulle ge förbättrat medicinskt utfall. Kritik mot projekt med kulturtolkar, hälsokommunikatörer och projekt typ "Doula" har riktats, för att man satsar på för breda grupper och inte på de små i antal men vetenskapligt identifierade riskgrupperna som t ex svensksomalier. Kvinnoklinikens yttrande föreslår i stället en genomgång av de faktiska tillämpningarna av tolk, såväl dagtid som jourtid, eftersom bristande tolkanvändning som orsak till suboptimal vård har stöd i forskningen. Yttrandet påpekar också att det bör uppmärksammas att motionen refererar till en populärvetenskaplig tidskrift (Jordemodern) och studentarbeten (Akhavan 2009) och inte till vetenskapligt granskade artiklar. Även Primärvården, Gottsunda vårdcentral, uttalar i ett yttrande en tveksamhet gentemot doula som bästa stödet under graviditet och förlossning för att förbättra hälsan för kvinnor med utländsk bakgrund. I yttrandet sägs att barnmorskan är den som är bäst Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

60 2 (2) lämpad att utföra detta viktiga arbete, tillsammans med goda vårdkedjor med förlossning och BB, specialistmödravård/läkare, samarbete med utbildade tolkar och ett kommunalt samarbete genom det familjecentrerade arbetet. Mot bakgrund av ovanstående inkomna synpunkter bedöms ett projekt liknande Projekt Doula och kulturtolk inte vara den mest framgångsrika vägen att förbättra situationen. De inkomna yttrandena pekar i stället på andra vägar för att förbättra situationen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ser det som angeläget med ett fortsatt arbete - i samarbete mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Akademiska sjukhuset och Primärvården - för att utveckla hur stödet till kvinnor från utomeuropeiska länder under graviditet, förlossning och eftervård kan förbättras.

61 Sverige är ett av de länder som tar emot flest flyktingar i förhållande tills sin folkmängd. Just nu är det irakier, afghaner och somalier som är de största flyktinggrupperna. Studier visar att det går bra för de flesta utlandsfödda men det är väl dokumenterat att kvinnor från just låginkomstländer (t ex Afrikas Horn/Afghanistan) har högre risk att dö under graviditet och förlossning samt att deras nyfödda löper högre risk trots att de föder på sjukhus i Sverige. Orsakerna är multifaktoriella där kvinnor har en högre sjukdomsbörda, lägre socioekonomisk status men även kommunikationsproblem och brist på användande av tolk har visat sig vara bidragande orsaker. Dock finns inga studier som skulle visa på att en mer kultursensitiv vård eller vård på kvinnans modersmål, t.ex. vårdcentraler bara för kurder, skulle ge förbättrat medicinskt utfall. Flera landsting, främst i större städer som Malmö, Stockholm, Västerås och Göteborg, har haft projekt med kulturtolkar, hälsokommunikatörer och typ "Doula" men kritik har riktats att man satsar på för breda grupper och inte på de identifierade små i antal men vetenskapligt identifierade riskgrupperna som t ex svensksomalier. Just när det gäller Doula har det aldrig vunnit gehör bland barnmorskor i Sverige trots försök i Stockholm och Göteborg, vilket skulle tal mot ett "nytt" försök i Uppsala. Om ULL verkligen vill förbättra situationen för icke svensktalande patienter skulle en genomgång av de faktiska tillämpningarna av tolk, såväl dagtid som jourtid vara bättre, eftersom bristande tolkanvändning som orsak till suboptimal vård har stöd i forskningen. Det bör uppmärksammas att motionen refererar till en populärvetenskaplig tidskrift (Jordemodern) och studentarbeten (Akhavan 2009) och inte till vetenskapligt granskade artiklar. Referenser (mer kan fås vid behov) Essén B, Hanson B, Lindquist P, Östergren P-O, Gudmundsson S. Increased perinatal mortality among sub-saharan women in a city-population in Sweden. Acta Obstet Gyn, 2000;79: Essén B, Bödker B, Sjöberg N-O, Langhoff-Roos J, Greisen G, Gudmundsson S, Östergren P- O. Are some perinatal deaths in immigrant groups linked to sub-optimal perinatal care services? Br J ObstetGynaecol 2002; 109: Ekéus C, Cnattingius S, Essén B, Hjern A. Stillbirth among foreign-born women in Sweden. Eur J Public Health. 2011;21(6): Esscher A, Haglund B, Högberg U, Essén B. Excess mortality in women of reproductive age from low-income countries: a Swedish national register study. European J of Public Health, 2012; doi: /eurpub/cks101. Binder P, Borné Y, Johnsdotter S, Essén B. Shared language is essential: Communication in a multie-ethnic obstetric care setting. Journal of Health Communication: International Perspectives 2012: DOI: / Med vänlig hälsning Docent Birgitta Essén Lektor i internationell mödra- och kvinnosjukvård Överläkare KK Akademiska sjukhuset