Nyttan med ett register. Peter Molander

Transkript

1 Nyttan med ett register Peter Molander

2 Peter Molander Varför ett register Dels för er skull För patients skull För era chefers skull För samhället i stort

3 Titel/föreläsare Forskning Utvecklandet av NRS-light finansierades ju av REHSAM. Som del i REHSAM-projekten gjordes även en hel del forskning: -På specialistvårdsrehab (MMR2) -På unimodala insatser i primärvården (FACTA) -På primärvårsrehab (MMR1)

4 Titel/föreläsare Facta Fysisk träning i 9 veckor, två tillfällen per vecka a 1h Samma träningsprogram för alla deltagare Lett av leg fysioterapeut ACT-kurs baserad på stresshanteringsprogram. 8 veckor, ett tillfälle per vecka a 2h Ingen individanpassning/ beteendeanalys Lett av leg psykolog Fri samtalsgrupp, 8 veckor, ett tillfälle per vecka a 2h Gruppledare (vårdyrkesstudenter) som bara höll tiden, serverade kaffe och var allmänt hygglig

5 Titel/föreläsare Lärdom av FACTA Fysisk träning, där man får upp flåset, funkar riktigt bra för lättare patienter Allt blir sämre av att inte individanpassas

6 MMR1 kvantitativ forskning

7 Resultat från MMR1 i Östergötland och Västerbo4en formulär 1 'll formulär pa'enter 86.2% var kvinnor Sni4åldern 43 år ( ). 68.8% arbetade eller studerade. Många är oroliga för sin ekomoni (58.7%). 4 av 5 har ständig värk, 1 av 5 sådan som kommer och går Majoriteten hade varit på minst 4 läkarbesök senaste åren Man förbä4rades på så go4 som alla inkluderade må4 i NRS-primärvård. Även förmågan a4 arbeta förbä4rades (självrapporterat)

8 Outcomes Baseline A0er Rehabilita5on Mean (SD) Mean (SD) p Pain intensity VAS recent week 6.6 (1.8) 6.0 (1.9) <<0.001* Pain intensity VAS, current 6.0 (2.0) 5.4 (2.3) <0.001* Anxiety (HADS) 9.1 (4.8) 8.0 (4.5) <0.001* Depression (HADS) 6.5 (4.3) 5.4 (3.9) <0.001* Ac'vity engagement (CPAQ) 29.5 (11.5) 35.0 (11.6) <0.001* Pain willingness (CPAQ) 23.4 (8.2) 26.8 (8.5) <0.001* Pain Catastrophizing Scale (PCS) 23.9 (11.0) 19.5 (10.7) <0.001* Rumina'on (0-16) 7.9 (4.2) 6.5 (4.1) <0.001* Magnifica'on (0-12) 4.5 (2.9) 3.7 (2.7) <0.001* Helplessness (0-18) 11.6 (5.1) 9.2 (5.1) <0.001* Disability (FRI) 57 (16) 53 (18) <0.001* EQ-5D Index.34 (.33).47 (.32) <0.001* EQ-5D VAS 47.9 (19.4) 56.2 (20.2) <0.001* Self-reported work ability 3.9 (2.7) 4.8 (4.0) <0.001*

9 Y4erligare: Antalet med säker ångest sjönk från 39.4% 'll 31.2% (p=0.001). Antalet med säker depression sjönk från 15.0% to 9.4% (p=0.001). Pa5enternas egna utvärdering 59.9 % tyckte sig vara förbä4rade, 34.9% rapporterade ingen förbä4ring, 5.1% tyckte sig vara försämrade. Den stora majoriteten uppska4ade själva innehållet i MMR1 (88.9%), medan 11.1% inte gillade innehållet.

10 Vad händer eier e4 år? Data från 125 pa'enter 41.6 % tyckte sig vara förbä4rade, 37.5 % oförändrade och 20.0% försämrade. På alla formulär utom e4 så fanns alla sta's'skt signifikanta förbä4ringar kvar. Förbä4ringar i självska4ad arbetsförmåga höll i sig.

11 Outcomes Baseline One-year follow up Mean (SD) Mean (SD) p Pain intensity VAS recent week 6.6 (1.7) 6.1 (2.3) 0.016* Pain intensity VAS, current 6.0 (2.0) 5.7 (2.5) Anxiety (HADS) 9.5 (4.9) 8.2 (5.0) 0.001* Depression (HADS) 6.7 (4.5) 5.6 (4.6) 0.005* Ac'vity engagement (CPAQ) 28.9 (11.2) 34.1 (12.5) <0.001* Pain willingness (CPAQ) 23.3 (8.7) 27.0 (8.1) <0.001* Pain Catastrophizing Scale (PCS) 23.1 (11.0) 19.2 (11.7) <0.001* Rumina'on (0-16) 7.5 (4.2) 6.3 (4.2) <0.001* Magnifica'on (0-12) 4.3 (2.8) 3.7 (2.9) <0.001* Helplessness (0-18) 11.3 (5.3) 9.1 (5.6) <0.001* Disability (FRI) 57 (17) 52 (21) 0.002* EQ-5D Index.34 (.32).46 (.35) <0.001* EQ-5D VAS 48.8 (18.8) 53.8 (22.8) 0.022* Self-reported work ability 4.1 (2.8) 4.9 (2.8) 0.003*

12 MMR1 kvalitativ forskning

13 Personalperspek5v på implementering av Mul5modal rehabilitering i primärvård Sy0e: A4 belysa hur personal upplever a4 starta upp och genomföra mul'modal smärtrehabilitering (MMR) i primärvård. Metod: Intervjuer med 14 personer som arbetade i MMR i Östergötland och Västerbo4en Strategiskt urval spridning vad gäller profession, kön, ålder, erfarenhet mm Professioner: arbetsterapeut, die'st, kurator, läkare sjukgymnast, sjuksköterska

14 Metod Djupintervjuer Kvalita'v innehållsanalys

15 Resultat I Personalens erfarenheter av rehabilitering av pa5enter i MMR i primärvården Publicerad i ; Stenberg G, Pie'la Holmner E, Stalnacke BM, Enthoven P. Healthcare professional experiences with pa'ents who par'cipate in mul'modal pain rehabilita'on in primary care - a qualita've study. Disabil Rehabil 2016:1-10.

16 Kategorier Att välja patienter för att lyckas Utmaning på flera nivåer Etiska dilemman Funderingar på vad som är ett bra resultat Underkategorier Svårt att välja patienter Grupp eller individuellt, det är frågan. Erfarenheter från tidigare avhopp Föreställningar om vem som passar in i MMR Språkbarriärer Kroniska smärtpatienter är komplexa Svårt att hantera patientens förväntningar Rädsla att göra misstag Invandrare en utmaning Arbeta mot strömmen Utmaning att vara genusmedveten I kläm mellan riktlinjer och HSL Erbjuder MMR utanför riktlinjerna Skillnader mellan kvinnor och män Ifrågasätter målet: tillbaka till arbete Funderar kring nyttan För kort tid för att lyckas förändra Patienterna är nöjda

17 Resultat II Personalens erfarenheter av implementering av MMR i primärvården

18 För a4 lyckas; Ledningens engagemang Personalens engagemang Vinster för personalen med MMR

19 Område Kategorier Underkategorier Rehabilitering inte prioriterat i primärvården Ledningens engagemang Sätta fokus på rehabilitering Skapa förutsättningar Låg status att arbeta med patienter med kronisk smärta Chefen behöver få kunskap Personalen behöver stöd av ledningen Ekonomiska incitament Våga för att vinna Frigöra tid Ledningen måste sätta ramarna Erbjuda handledning Erbjuda utbildning Skapa realistiska upptagningsområden Vara uthålliga

20 Vikten av eldsjälar Att skapa ett program en process Viktigt med eldsjälar Önskade mer specifika råd för att skapa programmet Programmet ändras ständigt Kompetens och utbildning bland personalen styr innehållet i programmet Personalens engagemang Bra teamarbete ingen tillfällighet Förhandlingar kring innehållet av program Önskar mer egen kontroll över programmet Viktigt med konsensus om vad som är rehabilitering Släppa fokus på individuell rehabilitering Alla måste ta ansvar Låta alla teammedlemmar vara lika mycket värda Vara lyhörda God personkemi Hantera konflikter

21 Vinster för personalen Med MMR Teamarbete berikar SE förändringar hos patienten är en drivkraft MMR tar och ger energi Styrka att arbeta tillsammans Teamarbete ger mer kunskap Får bekräftelse på sin egen kompetens Teamarbete ger ny gemenskap

22 Pa'entperspek'v

23 Pa'enters erfarenheter av a4 ha deltagit i Djupintervjuer MMR i primärvård 12 pa'enter Östergötland och Västerbo4en 7 kvinnor och 5 män Ålder år 0,5-1 år eier MMR Gruppinterven'oner och individuella interven'oner i begränsad omfa4ning Kvalita'v innehållsanalys

24 Resultat Från misstro 'll upprä4else Kunskap ger trygghet Insikter om smärtans komplexitet Från ensamhet 'll gemenskap Acceptera eller inte acceptera Sä4a gränser för a4 få balans

25 På gång Ordentlig analys av MMR1-resultat Genomgång av vad som utmärker MMR1-pa'enter, och vilka variabler som är relevanta för arbetsförmåga e4 år eier rehab Hur väljer vi vilka pa'enter som får rehab och inte?

26